Familjerådgivningen i Blekinge :6

Transkript

1 Familjerådgivningen i Blekinge :6

2

3 FÖRORD Sid 1 Tillsyn av familjerådgivningen i Blekinge Länsstyrelsen har enligt Socialtjänstlagen 13 kap 2 tillsyn över den socialtjänst som kommunerna i länet svarar för. Länsstyrelsen har under våren 2006 genomfört en tillsyn av den familjerådgivning som sker på uppdrag av kommunerna i Blekinge län. Tillsynen har skett på Länsstyrelsens eget initiativ och är ej föranledd av några klagomål mot de aktuella verksamheterna. Sammanfattningsvis har Länsstyrelsen funnit att familjerådgivningen i länet är av god kvalitet. Rådgivningarna har en från övrig socialtjänst klart fristående ställning. Verksamheterna präglas av kontinuitet, god kompetens och erfarenhet. De uppföljningar av verksamheterna som gjorts och som Länsstyrelsen tagit del av visar att de som vänt sig till familjerådgivningen genomgående är positiva. I denna rapport redovisas det som kommit fram vid genomgång av verksamheternas dokumentation och vid intervjuer med familjerådgivarna. Länsstyrelsen vill tacka familjerådgivarna som öppet och generöst har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Ann-Christine Petersson socialdirektör Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Ronnebygatan lansstyrelsen@k.lst.se Familjerådgivningen Rapport 2006_3.doc

4 Sid 2 Tillsyn av familjerådgivningen i Blekinge Bakgrund Länsstyrelsen har enligt Socialtjänstlagen (SoL) 13 kap 2 tillsyn över den socialtjänst som kommunerna i länet svarar för. Inom ramen för sitt tillsynsansvar har Länsstyrelsen i Blekinge genomfört en tillsyn av den familjerådgivning, som sker på uppdrag av kommunerna i länet. Tillsynen har genomförts på Länsstyrelsens eget initiativ och är ej föranledd av några klagomål mot de aktuella verksamheterna. Metod Tillsynen har genomförts genom gruppintervju med företrädare för de två familjerådgivningar i länet, som arbetar på uppdrag av kommunerna. Från Familjerådgivningen, Vårdförbundet Blekinge, deltog Ulla Borg och Boel Lindholm och från Familjerådgivningen i Karlskrona i samverkan mellan svenska kyrkan och Karlskrona kommun deltog Eva-Lisa Hoffman och Charlotte Gullbrandsson. Intervjupersonerna har fått ta del av de minnesanteckningar som gjordes vid intervjutillfället. De synpunkter och korrigeringar av sakuppgifter som framförts har beaktas i rapporten. Länsstyrelsen har tagit del av följande skriftliga material från respektive rådgivning Familjerådgivningen, Vårdförbundet Blekinge: Verksamhetsberättelse för 2005 Familjerådgivningens kvalitetshandbok Utvärderingsblankett Sammanställning av utvärderingar för åren 1997, 1998, 1999, 2000, 2001 och 2004 Informationsbroschyr Familjerådgivningen i Karlskrona: Verksamhetsberättelse 2005 Statistikuppgifter till Socialstyrelsen för 2005 Svenska kyrkans verksamhetsberättelse år 2005 Socialnämndens enkätundersökning avseende familjerådgivningen Informationsfolder Länsstyrelsen har via telefonkatalog och de fem kommunernas hemsidor undersökt hur information om familjerådgivning ges. Någon granskning av akter eller journaler har ej skett eftersom familjerådgivningen inte

5 Sid 3 har någon dokumentationsskyldighet. Tillsynen har genomförts av socialkonsulent Therese Magnusson och socialdirektör Ann-Christine Petersson. Lagstiftning Från och med skall kommunen enligt SoL 5 kap 3 sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg eller annars genom lämplig yrkesmässig rådgivare kan erbjudas dem som begär det. Med familjerådgivning avses enligt SoL en verksamhet som består i samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. Av SoL 3 kap 3 framgår att insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Statistik Av det skriftliga material som Länsstyrelsen tagit del av framgår att Vårdförbundets familjerådgivning under 2005 hade 246 ärenden och Familjerådgivningen i Karlskrona 214. Antalet samtal för de båda verksamheterna var 842 respektive 919. Av statistikunderlaget framgår vidare att flertalet av de par som besökt familjerådgivningen har barn. Vårdförbundet redovisar att i de ärenden som påbörjades under 2005 fanns sammanlagt 272 barn. Motsvarande siffra för Familjerådgivningen i Karlskrona är 267. Organisation I Blekinge har fyra kommuner, Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg, gett i uppdrag till Vårdförbundet Blekinge att anordna och driva familjerådgivning. Karlskrona kommun har valt att genom avtal med Svenska kyrkan tillhandahålla familjerådgivning för sina innevånare. Huvudman för denna verksamhet är Lyckå församling och Karlskrona kommun bidrar med kr årligen enligt nuvarande avtal tecknat för tiden Genom option öppnas för en förlängning att gälla ytterligare två år, dvs fram till Den organisatoriska lösningen av familjerådgivningen för Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg fungerar väl med Vårdförbundet som arbetsgivare. Detta ger en från socialtjänsten fristående ställning vilket är till fördel för verksamheten. Det har tidigare varit besvärligt med lokal i bl.a. Olofström. De har nu bra lokaler i samtliga fyra kommuner. Lokalerna i Ronneby och Olofström är inte tillgängliga för personer med fysiska funktionshinder men detta löses genom att den enskilde/paret hänvisas till Karlshamn. Avstånden är korta och detta brukar inte medföra några problem. De båda rådgivarna har delat upp kommunerna: Ulla Borg har huvudansvaret för Sölvesborg och Ronneby och är på varje ställe en dag/vecka. Boel Lindholm har

6 Sid 4 huvudansvaret för Olofström och Karlshamn och är i Olofström en dag/vecka. Huvudkontoret är i Karlshamn. Även i Karlskrona är familjerådgivningen en från socialtjänsten helt fristående verksamhet genom att kommunen valt att teckna avtal med Svenska kyrkan. Verksamheten bedrivs i lokaler i centrala Karlskrona. Samtliga rådgivare arbetar oftast ensamma med paret. Kyrkans rådgivning uppger att i undantagsfall kan man vara två. Detta gäller t.ex. under introduktion av en ny rådgivare eller om man från början intuitivt upplever att det är särskilt problematiskt i relationen. Kyrkans familjerådgivning träffar företrädare för socialtjänsten i Karlskrona två gånger per år. Man går då igenom verksamheten och redovisar utveckling och framtidsplaner. Vårdförbundets rådgivning har ingen direktkontakt med socialtjänsten. Kontakten har skötts genom förbundets VD, som har regelbundna träffar med företrädare för kommunerna. Rådgivarna får sällan någon direkt återkoppling om vad som förevarit vid träffarna och om deras verksamhet varit föremål för diskussion. De menar att det alltid är bra med kontakter och att det skulle kunna finnas ett värde i att någon gång per år träffa företrädare för IFO. Någon akut mottagning finns ej utan endast tidsbeställda samtal erbjuds. Det finns ingen egentlig kö till rådgivningssamtalen. Tid för nybesök kan som regel erbjudas inom 2 3 veckor. Personal Vårdförbundets familjerådgivning har två heltidstjänster och har haft samma personal sedan man startade verksamheten för drygt 11 år sedan. En av rådgivarna ska pensioneras under 2006 och man söker nu en ersättare. Familjerådgivningen i Karlskrona har 1,75 tjänster. Verksamheten har nyligen bytt föreståndare. Tidigare föreståndaren Eva-Lisa Hoffman har arbetat i fem år och går i pension under En av rådgivarna, Charlotte Gullbrandsson har arbetat i ca ett år och är föreståndare sedan Ytterligare en rådgivare, som pensionerades under 2005, har arbetat en del extra efter pensioneringen. En ny rådgivare ska rekryteras. Rådgivarna har varierande yrkesbakgrund. Grundutbildning är socionom eller psykolog. De har lång erfarenhet av arbete inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och/eller psykiatri. Det är vid rekrytering också önskvärt att man har steg 1-utbildning. För att få auktorisation som familjerådgivare inom kyrkan ställs särskilda krav på att delta i fyra kursveckor med olika inriktning, 5 års erfarenhet som familjerådgivare med minst halvtid samt 60 timmars introduktionshandledning. Genom KYFA (Kyrkans familjerådgivning) ges också möjlighet att delta i olika kurser och studiedagar.

7 Sid 5 Enligt KFR:s (Föreningen Sveriges kommunala familjerådgivare) policydokument krävs för auktorisation medlemskap i KFR, fem års erfarenhet som familjerådgivare med minst 75% tjänstgöring, relevant vidareutbildning om minst 30 poäng, egenterapi (50 timmar) eller gruppterapi (200 timmar), handledning inom ramen för familjerådgivning med minst 200 timmar inklusive 60 timmars individuell introduktionshandledning. Avgifter Båda familjerådgivningarna är avgiftsfria. Barnperspektiv Flertalet av de par som kommer till rådgivningen har barn. Ibland har föräldrarna barnen med sig (gäller framförallt små barn), eftersom de inte haft någon barnvakt. Det händer också att föräldrar vill att barnen ska vara med vid samtalet för att få veta vad som händer. Formellt sett har rådgivningen en åldersgräns vid 18 år. De som är under 18 hänvisas till ungdomsmottagning och BUP. Många barn, till föräldrar som går i rådgivning, har det mycket besvärligt, och rådgivningarna tycker att man skulle behöva ägna mer uppmärksamhet åt de barn, vars föräldrar har en problematisk relation. Bland annat funderar man omkring hur det är för de barn som bor växelvis hos föräldrarna, och där föräldrarna inte har förmåga att samarbeta omkring barnen. Anmälningsskyldighet Rådgivarna är väl förtrogna med regelverket och anmälningsplikten är klar. Det kan ändå ge upphov till reflektioner och att man ibland hamnar i ett dilemma. Ingen av rådgivarna har behövt göra en anmälan till socialnämnden. En av rådgivarna har arbetat indirekt med att stödja en klient att själv våga göra en anmälan. Förekomst av våld i relationen Ingen av rådgivarna har som rutin att initialt fråga om det finns hinder för parsamtal t.ex. pga att det förekommit våld mellan parterna. De känner till att det finns rådgivningar som arbetar på det sättet. De menar att det går bra att ha parsamtal även om våld förekommit. Det beror på hur relationen är och man måste vara öppen och tala om våldet. I vissa situationer känner man intuitivt att det förekommer våld och då tar man upp frågan. I något fall hade rådgivaren tydligt markerat att en förutsättning för rådgivningssamtalens genomförande var att paret bodde åtskilda. Annan nationalitet Man tar emot par med annat språk än svenska och det har förekommit att man använt sig av tolk. Det är dock inte många par med utländsk härkomst som söker rådgivningen. Kyrkans familjerådgivning har informationsfoldrar på olika språk i enlighet med avtalet med Karlskrona kommun. Samkönade par Det förekommer att samkönade par vänder sig till rådgivningarna i Blekinge.

8 Sid 6 Gränsdragning mot familjerätt Man ser inte några svårigheter att dra gränser mellan sitt ansvarsområde och familjerättens. Ibland händer det att paret har kontakt med både familjerådgivningen och familjerätten. Rådgivningarna arbetar med parets relation medan familjerätten i sina samarbetssamtal har fokus på att hjälpa föräldrarna samarbeta om barnet/barnen och ev. komma fram till ett avtal. När det gäller avtalsskrivning om barnen hänvisar man alltid paret till socialtjänsten. Gränsdragning mot psykiatri Rådgivarna ser inga problem i detta. De är psykodynamiskt skolade och arbetar terapeutiskt med paret. Historiskt sett har familjerådgivningen sitt ursprung i den medling som tidigare obligatoriskt skulle föregå en skilsmässa. Det har hänt att människor ringt till rådgivningen och bett om medling. Om behovet finns kan en klient ha kontakt med psykiatrin och familjerådgivningen parallellt. Samverkan med andra Familjerådgivningens uppdrag är sådant att samverkan med andra i enskilda ärenden inte ska förekomma. Information/utåtriktad verksamhet Båda verksamheterna har foldrar, som läggs ut på barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, socialförvaltningar, sjukhus etc. I Karlskrona finns informationen på olika språk. Vårdförbundets rådgivning har valt att inte aktivt informera om verksamheten och har prioriterat det externa arbetet lågt på grund av resursbrist. Parsamtalen har prioriterats. Vid några tillfällen under 2005 har man deltagit i utåtriktad verksamhet avseende flyktingmottagning och SFI och en familjeverksamhet. Kyrkans familjerådgivning har deltagit i föräldragrupper vid några vårdcentraler samt medverkat i en kursvecka för ensamstående föräldrar med barn. Två kommuner, Ronneby och Karlskrona, har på kommunsidorna i telefonkatalogen uppgifter om familjerådgivning. Ingen kommun har information om sin rådgivning på Gula sidorna men i katalogens företagsdel finns uppgifter om såväl Vårdförbundets familjerådgivning som Familjerådgivningen i Karlskrona. Karlskrona, Sölvesborg och Olofström har på sina hemsidor lättillgänglig information om familjerådgivning och vart man vänder sig. Handledning En av rådgivarna vid Vårdförbundet har regelbunden handledning. Kyrkans familjerådgivning har handledning under introduktionsutbildningen. Man har dessutom kontinuerlig handledning två timmar varannan vecka med leg. psykoterapeut. I Svenska Kyrkans verksamhetsberättelse för 2005 avseende familjerådgivning framhålls att en ökad medvetenhet om behovet av handledning håller på att växa fram.. Vidare sägs att Det är också viktigt att tala om handledning som en självklarhet, ja, kanske till och med som en del i själva arbetet.

9 Sid 7 Fortbildning Vårdförbundets rådgivare har deltagit i en utbildningsdag I skuggan av pappa, som handlar om familjerättens arbete när det förekommer våld mellan föräldrarna. Rådgivarna i Karlskrona har ett samarbete med Växjö, Jönköping, Helsingborg och Lund med två dagars årligt kollegialt utbyte. Under 2005 deltog man i Studiedagar i Stockholm och familjerådgivardagar på Ersta. Vidare har en av rådgivarna deltagit i drömseminariegrupp vid två tillfällen under Som nyanställd har den andra rådgivaren påbörjat sin befattningsutbildning med Livsåskådning under en vecka. Uppföljning/utvärdering av verksamheten. I Karlskrona gjordes en enkätundersökning av socialnämnden år Frågeformulär lämnades ut till samtliga besökare under tre månader. Svaren lämnades anonymt. Svarsfrekvensen uppgick till 71 %. Frågor ställdes om olika aspekter på tillgänglighet och om paret fått hjälp att hantera sin situation. Svaren var övervägande positiva vad gäller såväl kontakten som kvalitén i verksamheten. Vårdförbundet arbetar utifrån sin kvalitetssäkring med att dela ut en enkät till klienterna under en vecka varje år. De sammanställningar Länsstyrelsen har tagit del av visar genomgående på positiva svar. Kyrkas familjerådgivning håller på nationell nivå på att ta fram ett instrument för hur utvärdering ska gå till. Vid avslutningssamtalet görs en uppföljning. Det förekommer också att ett av samtalen utvärderas direkt genom en enkät till paret. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis finner Länsstyrelsen att familjerådgivningen i Blekinge är av god kvalitet. Genom att organisera rådgivningen inom Vårdförbundet respektive avtala med kyrkan har kommunerna skapat en tydlig avgränsning gentemot socialtjänsten. Länsstyrelsen vill särskilt framhålla följande positiva faktorer Hög tillgänglighet och korta väntetider Långvarig erfarenhet och god kontinuitet bland rådgivarna Ingen avgift tas ut Tydliga gränsdragningar mot närliggande områden Att särskild uppmärksamhet ägnas barnen, även om rådgivningen inte direkt vänder sig till personer under 18 år Att teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet betonas starkt inom familjerådgivningen. Delar av verksamheterna kan enligt Länsstyrelsens bedömning utvecklas. Vissa delar gäller båda verksamheterna medan andra gäller bara den ena. För ett av de redovisade förbättringsområdena är det huvudsakligen kommunens ansvar att genomföra förändringarna.

10 Sid 8 Samtliga kommuner bör på kommunsidorna i telefonkatalogen och på sin hemsida ha lättillgänglig information om familjerådgivning. Informationsfolder om familjerådgivning bör finnas tillgänglig på de i kommunen vanligast förekommande språken. Rutiner bör finnas för hur familjerådgivning ska bedrivas då det förekommer våld i relationen, t.ex. genom att rådgivarna initialt frågar om det finns något som kan utgöra hinder för gemensamma samtal. Alla familjerådgivare bör enligt Länsstyrelsens bedömning ha kontinuerlig handledning. Ann-Christine Petersson socialdirektör Therese Magnusson socialkonsulent