MARS 2012 Minimilönerna och servicesektorn
Minimilönerna och servicesektorn Servicesektorn har stor betydelse för både arbetsmarknadens funktionssätt och livskvalitet. Ofta får ungdomar sina första jobb inom exempelvis restaurangbranschen eller detaljhandeln och de kan på detta sätt skaffa sig värdefull arbetslivserfarenhet. Storleken på servicesektorn är därför ofta avgörande för hur många instegsjobb det finns på arbetsmarknaden. Samtidigt har servicesektorns omfattning också stor betydelse för medborgarnas möjligheter att få sin vardag att fungera. Enligt den senaste tidsanvändningsundersökningen från SCB (2010/11) använde en genomsnittlig person över 24 timmar per vecka till obetalt egenarbete 1. I detta arbete ingår matlagning, diskning, städning och inköp. Vi lägger alltså mer än en halv arbetsvecka på obetalt hemarbete. En stor del av denna tid skulle kunna frigöras med en mer välutvecklad servicesektor. Fler restauranger skulle leda till att mindre tid ägnades åt diskning, dukning och matlagning. Om detaljhandeln hade fler anställda skulle tiden för vardagsinköp kunna kortas. Det gäller både kötider i kassor och det skulle finnas mer personal att fråga om var olika varor kan hittas. En stor del av hushållsarbetet skulle kunna professionaliseras. I de pågående avtalsförhandlingarna har flera fackliga organisationer framfört krav på att höja lägstalönerna. Detta förslag påverkar främst servicebranscherna, eftersom dessa ofta har en hög andel ungdomar anställda. Risken är därför att höjda minimilöner kommer att leda till färre jobb i de här branscherna. De svenska lägstalönerna är redan idag höga i ett internationellt perspektiv. Syftet med den här rapporten är att analysera hur eventuella höjningar av de svenska lägstalönerna skulle påverka servicesektorn. Rapporten inleds med en kort översikt av vad forskningen säger om effekterna av höjda minimilöner på sysselsättningen. Sedan följer en genomgång av hur stora servicebranscherna är i Sverige jämfört med andra länder och vilken tillväxtpotential som finns i dem. I nästa steg analyseras vilka samband som finns mellan nivån på lägstalönerna och storleken på vissa servicebranscher i olika länder. Rapporten har tagits fram av Kreicbergs Utredning & Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Stockholm i mars 2012 Christer Ågren vvd, Svenskt Näringsliv 1 Tidsanvändningsundersökningen 2010, SCB. 1
Innehåll Johan Kreicbergs Minimilönerna och servicesektorn... 1 Sammanfattning... 4 Forskning om minimilöner och sysselsättning... 5 Servicesektorns betydelse i Sverige och internationellt... 7 Val av branscher.... 7 Omsättning per sysselsatt... 7 Sysselsättning i relation till totalbefolkningen... 9 Minimilönebettens påverkan... 11 Appendix.............................................................................13 Ingående länder i regressionsanalysen... 13 Utdata sammanfattning (enkel regression)... 13 3
Sammanfattning Genomgången i denna rapport visar att Sverige har en liten servicesektor i förhållande till såväl omsättning som population. Endast 4,5 procent av den svenska befolkningen arbetar inom detaljhandeln eller hotell- och restaurangnäringen. Motsvarande andel i USA uppgår till 8,3 procent. Det betyder att amerikanska konsumenter har tillgång till en 84 procent större servicesektor i relativa tal, vilket utan tvekan borde innebära en högre servicegrad och ett mindre inslag av obetalt egenarbete. Den genomsnittliga storleken på servicesektorn inom EU och USA ligger på en sysselsättningsgrad på sex procent av totalbefolkningen. Skulle Sveriges servicesektor nå upp till samma grad av sysselsättningsgrad skulle det innebära 133 000 nya arbetstillfällen givet dagens population, en tillväxt på drygt 30 procent. Med en ökande population skulle antalet arbetstillfällen givetvis bli ännu fler. De svenska lägstalönerna tillhör de högsta i Europa och i den pågående avtalsrörelsen har flera fackföreningar framfört krav på att höja dem ytterligare. Inom dessa branscher är främst ungdomar överrepresenterade när det gäller sysselsättningen. Forskningen kring minimilöner visar med tydlighet på en negativ sysselsättningseffekt vid höjda minimilöner, även om storleken på effekten skiljer sig åt. Detaljhandeln och hotell- och restaurangnäringen är branscher där sysselsättningen är extra känslig för höga lägstalöner då delar av arbetet kan läggas över på kunden. Bortsett från en utebliven sysselsättningstillväxt vid höjda lägstalöner tillkommer alltså ytterligare en samhällskostnad för ett ökande obetalt egenarbete av kunderna. En mindre servicesektor leder oundvikligt till en lägre servicenivå som kunder får betala i form av ökad tidsåtgång och ökat egenarbete. Vid en enkel regressionsanalys framträder ett tydligt samband mellan 16 OECD-länders minimilönebett och storleken på ländernas servicesektor. Ett högt minimilönebett genererar en liten servicesektor i förhållande till populationen. Sambandet är statistiskt signifikant på 95-procentnivån. Samtidigt finns det också andra faktorer som påverkar servicesektorns storlek. En sådan faktor är skatten på arbete. Men även om skatten på arbete tas med i analysen försvinner inte effekten av minimilönerna. Tillsammans förklarar dessa två faktorer mer än 50 procent av variationen i storleken på ländernas servicesektorer. Det föreligger alltså en stor risk att höjda lägstalöner i avtalsrörelsen drabbar sysselsättningsgraden inom servicesektorn negativt. 4
Forskning om minimilöner och sysselsättning Klassisk ekonomisk teori säger att om minimilönerna höjs så kommer sysselsättningen att minska och arbetslösheten öka. Under början av 90-talet ifrågasattes denna slutsats efter det att ett par forskare studerat sysselsättningseffekterna efter en minimilönehöjning i New Jersey på delstatens snabbmatsrestauranger. 2 Som jämförelse användes grannstaten Pennsylvania, som inte höjde lägstalönenivån. Resultaten av studien gick i motsatt riktning mot vad den ekonomiska teorin förutsäger. Höjningen av minimilönerna i New Jersey resulterade i en relativt högre jobbtillväxt än vad som uppmättes i Pennsylvania. På grund av det kontroversiella resultatet utfördes en ny studie av andra forskare 3. Författarna utgick istället från lönedata från ett antal stora snabbmatsrestauranger. I den tidigare studien hade data samlats in genom telefonundersökningar. Omvärderingen resulterade i ett helt omvänt resultat jämfört med ursprungsrapporten. När de utgick från lönedata visade det sig att sysselsättningseffekten av minimilönehöjningen i New Jersey var negativ i jämförelse med kontrollgruppen i Pennsylvania. Sedan dessa två studier publicerades har ett antal andra studier genomförts i syfte att avgöra vilken påverkan minimilönehöjningar har på sysselsättningen. Storleken på de uppmätta effekterna varierar. Men en översikt 4 över ett stort antal studier av minimilöners påverkan på sysselsättningen, på såväl amerikansk som övriga länders arbetsmarknad, visar att en klar majoritet av studierna pekar på negativa sysselsättningseffekter. Det råder alltså numera en relativt stor konsensus inom forskarvärlden om att höjda lägstlöner ger negativa effekter på sysselsättningen. Vidare slår ovan nämnda översikt fast att för de studier som koncentrerat sig på lågkvalificerade grupper finns det överväldigande bevis på negativa sysselsättningseffekter för just dessa grupper vid höjda lägstalöner. Som grupp har framförallt ungdomars sysselsättningseffekter studerats ingående vid höjda lägstalöner. En studie 5 som koncentrerades på minimilönernas påverkan på ungdomars (yngre än 31 år) sysselsättning i Frankrike och USA slog fast negativa effekter i bägge länderna. Hos de ungdomar vars lönenivå låg på den tidigare minimi lönenivån visade författarna på klart större negativa sysselsättningseffekter än tidigare forskning. Resultatet gällde framförallt om jämförelser gjordes mot den population vars lönedistribution låg marginellt högre än den tidigare minimilönen. 2 Card D & Krueger A B (1994): Minimum Wages and Employment: A Case Study of the Fast Food Industry in New Jersey and Pennsylvania. American Economic Review, vol 84. 3 Neumark D & Wascher W (1995): The Effect of New Jerseys Minimum Wage Increase on Fast-Food Employment: A Re-Evaluation Using Payroll Records. American Economic Review, vol 90. 4 Neumark D & Wascher W (2007): Minimum Wages and Employment. Foundations and Trends in Microeconomics 3:1-2. Hanover, MA: Now Publishers. 5 Abowd J M, Kramarz F, Lemieux T & Margolis D N (2000): Youth Employment and Joblessness in Advanced Countries, p 427-472. University of Chicago Press 5
Författarna till den tidigare nämnda översikten har även producerat en studie 6 där 17 OECD-länder har studerats. Även denna studie finner samband som bekräftar den traditionella ekonomiska teorin om att höjda minimilöner drabbar ungdomar hårdare i form av negativa sysselsättningseffekter. Men det fanns skillnader mellan de ingående länderna. Även om det finns en omfattande forskning om minimilöner och sysselsättning finns det inte många studier som fokuserar på minimilönernas påverkan på servicesektorns omfattning. Men storleken på Sveriges servicesektor har studerats och jämförts med framförallt USAs 7. Här slås det fast att den amerikanska tjänstemarknaden under åren 1970-1994 vuxit avsevärt fortare än i Sverige. Framförallt detaljhandeln tas upp som en bransch som verkligen skiljer sig åt mellan länderna. Under tidsperioden ökade sysselsättningen inom detaljhandeln med 47 procent i USA, medan den backade med 14 procent i Sverige. Den höga sysselsättningstillväxten i USA kan antas ha lett till en betydligt högre servicenivå, fler butiker, högre konkurrens samt lägre konsumentpriser. Skillnaderna mellan den svenska och den amerikanska utvecklingen kan givetvis ha helt andra orsaker än nivån på minimilönerna. Skatten på arbete kan exempelvis ha minst lika stor betydelse. Med höga skattekilar blir egenarbetet mer lönsamt och därmed minskar utrymmet för en växande servicesektor. I de följande avsnitten av denna rapport har vi kartlagt servicesektorns storlek i olika länder och studerat om storleken påverkas av nivån på minimilönerna. 6 Neumark D & Wascher W (2004): Minimum Wages, Labor Market Institutions, and Youth Employment: A Cross_ National Analysis. Industrial and Labor Relations Review, vol 57. 7 Henrekson M (1998). En ond cirkel för tjänstesektorn. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årgång 4, nr 2. 6
Servicesektorns betydelse i Sverige och internationellt Val av branscher I denna rapport har vi inte haft möjlighet att jämföra storleken på hela servicesektorn i olika länder. Vi fokuserar enbart på detaljhandeln och hotell- och restaurangnäringen. 8 Detta beror på att dessa branscher är tydligt avskilda i den internationella statistiken. Det finns många andra branscher som konkurrerar med obetalt egenarbete (till exempel frisörer, tvätterier och städbranschen). Men för dessa branschers sysselsättning finns ingen tillräckligt detaljerad statistik på internationell nivå. Istället sammanblandas de med exempelvis konsultföretag. Även om undersökningen begränsas genom att vi enbart studerar två branscher, fångar just dessa upp de frågeställningar vi vill undersöka. För det första har branscherna en hög andel ungdomar som anställda. Det gör att det är troligt att dessa branscher till stor del används som instegsjobb på arbetsmarknaden. Dessa instegsjobb har ofta lägre krav på utbildning och arbetslivserfarenhet. Höjda lägstalöner tenderar framförallt att drabba den sysselsättning som har låga kvalifikationskrav. För det andra kan bägge branschernas sysselsättning bytas ut emot obetalt egenarbete i stor utsträckning, vilket gör branschernas sårbarhet för höga löner extra stor. Inom detaljhandel har det till exempel blivit allt vanligare med så kallad självbetjäning där kunderna själva läser in sina varor och checkar ut i automatiserade självbetjäningskassor. Inom hotell/restaurangnäringen är konkurrensen från det obetalda egenarbetet än mer tydlig. Hushållen kan alltid välja bort restaurangen till förmån för att själva laga mat. Branscherna utgör tillsammans också en stor del av servicesektorn. Omsättning per sysselsatt Grundhypotesen är alltså att en högre lönenivå i dessa branscher leder till en ökad konkurrens från obetalt egenarbete samt rationaliseringar av personalstyrkan i dessa branscher. Enligt ekonomisk teori borde således en högre lönenivå leda till en mindre servicesektor än om lönenivån varit lägre. Storleken på olika länders servicesektor kan mätas på flera sätt. Ett mått på servicenivån i ett samhälle fås genom att studera hur hög omsättning varje sysselsatt individ står för. Det vill säga om omsättningen per sysselsatt i servicebranscherna är hög tyder det på en låg personaltäthet och därmed på en låg servicenivå. Tittar vi på hur hög omsättningen i de bägge branscherna är i relation till antal sysselsatta framstår ett tydligt mönster. Det är framförallt de östeuropeiska länderna vars omsättning per anställd är låg. Medan den ligger på en betydligt högre nivå i de västeuropeiska staterna. Men även inom dessa grupper av länder finns stora skillnader. Den svenska detaljhandeln tillhör de minst personalintensiva i Europa 9. Varje sysselsatt individ stod i genomsnitt för en årlig omsättning på drygt 270 000 euro. Endast 8 När begreppet servicesektor används i resterande del av rapporten är det således endast dessa branscher som avses. 9 På grund av bristfällig omsättningsstatistik ingår ej USA eller Kanada i denna del. Däremot ingår samtliga EU-medlemmar förutom Luxemburg, Malta och Grekland. 7
Norge och Belgien har enligt detta mått en mindre personalintensiv detaljhandel. Tyskland, som annars är mest känd för sin stora industrisektor, verkar ha en relativt hög personalbeläggning i detaljhandeln i förhållande till omsättningen. Diagram 1. Omsättning per sysselsatt inom detaljhandeln. År 2008. 1000-tal euro. 250 200 150 100 50 0 Norge Belgien Sverige Frankrike Finland Irland Danmark Italien Slovenien Österrike Cypern Nederländerna Storbritannien Tyskland Spanien Tjeckien Portugal Estland Ungern Polen Slovakien Lettland Litauen Rumänien Bulgarien Källa: Eurostat Omsättningen per sysselsatt inom hotell- och restaurangnäringarna är betydligt lägre än vad som uppmättes inom detaljhandeln. I Sverige omsattes cirka 70 000 euro per sysselsatt inom branschen. Det indikerar att den svenska hotell- och restaurangnäringen är relativt sett mer personaltät än detaljhandeln i jämförelse med andra länder. Men även här finns ett antal länder med liknande ekonomiska förutsättningar som har en betydligt högre personaltäthet, med Tyskland som det mest iögonfallande exemplet. Diagram 2. Omsättning per sysselsatt inom hotell/restaurang. År 2008. 1000-tal euro. 120 100 80 60 40 20 0 Norge Frankrike Belgien Cypern Irland Danmark Sverige Storbritannien Finland Österrike Italien Nederländerna Spanien Slovenien Tyskland Tjeckien Portugal Estland Polen Ungern Lettland Rumänien Litauen Bulgarien Slovakien Källa: Eurostat 8
Även om omsättning per sysselsatt person ger en indikation på hur personalintensiteten i branscherna skiljer sig åt mellan länderna finns det givetvis andra saker som påverkar måttet. Framförallt tar måttet ingen hänsyn till skillnaderna i ländernas köpkraft. Ett land med högt ekonomiskt välstånd har givetvis ett större utrymme för konsumtion än fattigare länder. Norges ekonomiska välstånd är ju till exempel betydligt större än Bulgariens, mätt som BNP/Capita. Men även i jämförelse med länder med liknande ekonomiska förutsättningar förefaller Sverige ha en mindre personalintensiv servicesektor. Även om måttet har nackdelar ger det ändå en första indikation på att de svenska kunderna får nöja sig med en lägre servicenivå och att de får utföra en större del av arbetet själva än i flera jämförbara länder. Sysselsättning i relation till totalbefolkningen Ett annat sätt att mäta storleken på ländernas servicesektor är att sätta sysselsättningen i relation till ländernas totala befolkning. Då försvinner problemet med skillnader i köpkraft, vilket också visar sig i och med att detta mått inte visar samma uppdelning mellan väst- och östländer. I diagrammet nedan har vi använt uppgifter från Eurostat för de europeiska länderna och kompletterat med uppgifter för USA och Kanada från deras nationella statistikbyråer. I förhållande till totalbefolkningen har Sverige den näst minsta servicesektorn av samtliga ingående länder. Endast 4,5 procent av totalbefolkningen arbetar inom detaljhandeln eller hotell- och restaurangnäringen. Motsvarande andel i USA uppgår till 8,3 procent. Det betyder att amerikanska konsumenter har tillgång till en 84 procent större servicesektor i relativa tal, vilket utan tvekan borde innebära en högre servicegrad och ett mindre inslag av obetalt egenarbete. Men Sverige har en klart mindre servicesektor även i jämförelse med länder med liknande arbetsmarknadsförutsättningar. Norge har till exempel en servicesektor som är en procentenhet större än Sveriges. Diagram 3. Andel sysselsatta inom detaljhande samt hotell/restaurang i relation till totalbefolkningen. År 2010. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Cypern Kanada USA Grekland Österrike Spanien Portugal Bulgarien Storbritannien Irland Schweiz Malta Nederländerna Slovenien Island Tyskland Danmark Lettland Norge Slovakien Litauen Ungern Estland Tjeckien Italien Polen Frankrike Finland Belgien Sverige Rumänien Källa: Eurostat, Bureau of Labor Statistics, Statistics Canada samt egna beräkningar 9
Sveriges servicesektor är alltså en av de minst personalintensiva av de undersökta länderna. Det indikerar en låg servicenivå och en hög grad av obetalt egenarbete. Det innebär också att sektorn borde ha en stor tillväxtpotential i förhållande till övriga länder. Ett ovägt genomsnitt av samtliga länder visar att cirka 6 procent av totalbefolkningen arbetar inom antingen detaljhandeln eller hotell- och restaurangbranschen. Som vi nämnt tidigare ligger Sveriges andel endast på 4,5 procent. Skulle Sveriges servicesektor nå upp till genomsnittet för de undersökta länderna skulle det innebära över 130 000 nya arbetstillfällen givet dagens population. Det motsvarar en tillväxt på drygt 30 procent. Med en ökande population skulle antalet arbetstillfällen givetvis bli ännu fler. 10
Minimilönebettens påverkan Sverige verkar således ha en liten servicesektor i jämförelse med andra länder i relation till såväl omsättning som befolkning. Detta gäller inte bara i jämförelse med relativt fattigare länder utan även till stor del i relation till ekonomiskt likvärdiga länder. I nästa steg ska vi nu analysera i vilken mån nivån på lägstalönerna påverkat servicesektorns storlek. Det finns svårigheter med att jämföra minimilöner i olika länder. I några länder är de lagstadgade men gäller bara från och med vissa åldrar. I andra länder som Sverige bestäms lägstalönerna i kollektivavtal och varierar mellan olika branscher. Vi har i vår analys använt oss av en sammanställning som användes i en av rapporterna till Globaliseringsrådet där genomsnittsberäkningar för länder med branschvisa lägstalöner gjorde att dessa kunde jämföras med de lagstadgade minimilönerna i andra länder. 10 Som mått på minimilönerna har vi använt minimilönebettet. Detta mått sätter minimilönen i relation till medianlönen i respektive land. På detta sätt kan länder med olika lönenivåer jämföras på ett rättvisande sätt. I tre av länderna är minimilönerna kollektivavtalsreglerade (Sverige, Finland och Norge) och för dessa har vi använt oss av det genomsnittliga minimilönebettet för de avtalsområden som ingår. För övriga länder är minimilönerna lagstiftade. Av de undersökta länderna är det bara Norge som har ett högre minimilönebett än Sverige 11. Diagram 4. Samband mellan minimilönebett och andel sysselsatta inom detaljhandeln samt hotell/restaurang Andel sysselsatta i servicesektorn 0.9% 0.8% 0.7% 0.6% 0.5% 0.4% 0.3% 0.2% 0.1% 0.0% 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Minimilönebett R2 = 0,3566 Källa: En exkluderande arbetsmarknadsmodell, Eurostat, BLS, Statistics Canada och egna beräkningar. 10 Skedinger P (2008). En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv. Underlagsrapport nr 24 till Globaliseringsrådet. 11 Se appendix för minimilönebettet i de undersökta länderna. 11
Vid en enkel regressionsanalys mellan minimilönebettet och de ingående ländernas sysselsättningsandel inom servicesektorn framstår ett tydligt samband. Ju högre minimilönebett desto mindre servicesektor 12 i relation till ländernas totalbefolkning. Sambandet är statistiskt signifikant på 95-procentsnivån och förklaringsgraden uppgår till 35 procent 13. Det är alltså troligt att de höga svenska lägstalönerna har bidragit till att servicesektorn är relativt outvecklad i Sverige. Samtidigt kan det finnas andra förklaringar till sambanden. Skatten på arbete är en viktig förklaring till servicesektorns storlek i olika länder. Ofta har länder med höga lägstalöner också höga skatter på arbete. Det kan alltså vara så att det är skatterna och inte minimilönerna som påverkar servicesektorn. För att kontrollera detta har vi gjort en regression där både skatten på arbete och minimilönebetten inkluderas. Om effekten av minimilönebettet försvinner kan vi anta att det inte är minimilönerna utan skatterna som är avgörande för servicesektorns storlek. Men regressionsresultaten som redovisas i tabellen nedan tyder på att både skatterna och minimilönerna påverkar servicebranschernas storlek. Tillsammans förklarar de över 50 procent av variationen i servicesektorns storlek mellan länderna. I regressionen med båda variablerna blir skatten på arbete signifikant på 95-procentsnivån och minimilönebettet på 90-procentsnivån. Det innebär alltså att även om vi tar hänsyn till skillnader i beskattning kan vi med 90 procents säkerhet säga att höjda minimilöner kommer att minska servicesektorns omfattning. Tabell 1. UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0,793297 R-kvadrat 0,62932 Justerad R-kvadrat 0,572292 Standardfel 0,008943 Observationer 16 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 2 0,001765 0,000883 11,03533 0,001579 Residual 13 0,00104 8E-05 Totalt 15 0,002805 Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Nedre 95,0% Övre 95,0% Konstant 0,125535 0,013886 9,040173 5,73E-07 0,095535 0,155535 0,095535 0,155535 X-variabel 1-0,109328 0,035354-3,092431 0,008571-0,185705-0,032952-0,185705-0,032952 X-variabel 2-0,000454 0,000234-1,93449 0,075117-0,00096 5,3E-05-0,00096 5,3E-05 12 Återigen avgränsas servicesektorn till detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. 13 Se appendix för dataanalysen för regressionen. 12
Appendix Ingående länder i regressionsanalysen Land Skatt på arbete* Minimilönebett Sysselsättning i servicesektor Belgien 55% 52 4,6% Frankrike 49% 61 4,7% Ungern 46% 49 5,3% Sverige 43% 66 4,5% Tjeckien 42% 39 5,2% Finland 42% 56,5 4,6% Spanien 40% 34 7,0% Nederländerna 38% 45 6,4% Grekland 37% 53 7,7% Portugal 38% 39 7,0% Polen 34% 42 5,0% Storbritannien 33% 45 6,9% Irland 29% 48 6,7% USA 30% 31 8,3% Norge 37% 68 5,5% Kanada 30% 41 8,5% *Skatt på genomsnittslönen Källa: Skatten på arbete är hämtad från Ekonomifakta. Utdata sammanfattning (enkel regression) UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel-R 0,597192 R-kvadrat 0,356638 Justerad R-kvadrat 0,310684 Standardfel 0,011353 Observationer 16 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 1 0,001 0,001 7,760692 0,014582 Residual 14 0,001804 0,000129 Totalt 15 0,002805 Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Nedre 95,0% Övre 95,0% Konstant 0,097437 0,013331 7,30895 3,86E-06 0,068844 0,126029 0,068844 0,126029 X-variabel 1-0,000754 0,000271-2,785802 0,014582-0,001335-0,000174-0,001335-0,000174 13