MATEMATIK ARBETSOMRÅDET LIKABEHANDLING Kränkande handlingar, nätmobbning, rasism och genus

Relevanta dokument
Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Längd, tid och samband Kapitel : 4 Algebra och mönster

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Beskrivande statistik

Sammanfattningar Matematikboken X

händelsen som alltid inträffar. Den tomma mängden representerar händelsen som aldrig inträffar.

F4 Beskrivning av ett datamaterial. Val av diagram, lägesmått och spridningsmått.

Introduktion till sannolikhetslära. Människor talar om sannolikheter :

Matematik 1A 4 Potenser

REPETITION 3 A. en femma eller en sexa?

Diagnos Sannolikhet/Statistik

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Lite extra material för deltagarna i kursen MAB 5.1

Kap 2: Några grundläggande begrepp

Typvärde. Mest frekventa värdet Används framförallt vid nominalskala Ex: typvärdet. Kemi 250. Ekon 570. Psyk 120. Mate 195.

Statistik. Berit Bergius & Lena Trygg, NCM

13.1 Matematisk statistik

Matematisk statistik - Slumpens matematik

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

F2 SANNOLIKHETSLÄRA (NCT )

Slumpförsök för åk 1-3

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

PLANERING MATEMATIK - ÅK 8. Bok: Y (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Ekvationer Kapitel : 6 Sannolikhet och statistik. Elevens namn: Datum för prov

Valresultat Riksdagen 2018

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Extramaterial till Matematik X

Exempel: Väljarbarometern. Föreläsning 1: Introduktion. Om Väljarbarometern. Statistikens uppgift

Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1

Lokala mål i matematik

Grundläggande matematisk statistik

Arbetsblad 8:1 Frekvenstabell 1

Föreläsning 1: Introduktion

Grundläggande statistik kurs 1

1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori,

en femma eller en sexa?

Lärandemål E-nivå årskurs 9

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Statistik. Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik

6-1 Datainsamling, tabeller och diagram Namn:

Kombinatorik och sannolikhetslära

Föreläsning 1: Introduktion

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori

Extramaterial till Matematik Y

10 10:1 Cirkeldiagram 1

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Centralt innehåll i matematik Namn:

F2 Beskrivning av ett datamaterial. Tabellering och val av diagram. Summatecknet

Bearbetning och Presentation

Konkret kombinatorik. Per Berggren och Maria Lindroth

Varje deluppgift ger 1 poäng. Det är även utskrivet vilken förmåga du kan visa på varje uppgift. Till exempel betyder EB, begreppsförmåga på E-nivå.

Föreläsning 1: Introduktion

1 Föreläsning I, Vecka I: 5/11-11/11 MatStat: Kap 1, avsnitt , 2.5

Deskription (Kapitel 2 i Howell) Moment 1: Statistik, 3 poäng

En typisk medianmorot

antal miljoner 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

Sannolihhet. och statistik. Vad är möjligt och vad är inte möjligt? Kommer tåget fram i tid? Blir det regn imorgon? Vi bedömer ständigt risker eller

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

HÖGA TRAMPOLIN STATISTIK OCH SANNOLIKHET. Sida. Innehåll. Till eleven

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Arbetsblad 5:1. Tolka diagram. 1 a) Vilket var kilopriset år 2003? 2 a) Vad kallas den här typen av

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A

Extramaterial till Matematik X

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 3

Sannolikhet och statistik. S

TAMS79: Föreläsning 1 Grundläggande begrepp

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 1 Mängdlära Grundläggande sannolikhetsteori Kombinatorik Deskriptiv statistik

Utfall, Utfallsrummet, Händelse. Sannolikhet och statistik. Utfall, Utfallsrummet, Händelse. Utfall, Utfallsrummet, Händelse

Statistiska undersökningar

Föreläsning G70 Statistik A

Lektionsanteckningar 2: Matematikrepetition, tabeller och diagram

TMS136. Föreläsning 2

STA101, Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Vårterminen 2017

MA1S TATISTIK UPPGIFTER

Beskrivande statistik

Aktiviteten, (Vad är mina chanser?), parvis, alla har allt material,

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Lotto. Singla slant. Vanliga missuppfattningar vad gäller slumpen. Slumpen och hur vi uppfattar den - med och utan tärning

Kolmogorovs Axiomsystem Kolmogorovs Axiomsystem Varje händelse A tilldelas ett tal : slh att A inträar Sannolikheten måste uppfylla vissa krav: Kolmog

TMS136. Föreläsning 1

Sammanfattningar Matematikboken Y

F2 Introduktion. Sannolikheter Standardavvikelse Normalapproximation Sammanfattning Minitab. F2 Introduktion

Stolpdiagram Genomförande Uppföljning

FÖRELÄSNING 3:

Experimentera i sannolikhet från teoretisk sannolikhet till data

2 Dataanalys och beskrivande statistik

732G01/732G40 Grundläggande statistik (7.5hp)

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor

Sannolikhetslära. 1 Grundläggande begrepp. 2 Likformiga sannolikhetsfördelningar. Marco Kuhlmann

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Södervångskolans mål i matematik

Statistisk slutledning (statistisk inferens): Sannolikhetslära: GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSLÄRA. Med utgångspunkt från ett stickprov

STA101, Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Vårterminen 2017

Välkommen till Borgar!

1 Mätdata och statistik

Transkript:

MATEMATIK ARBETSOMRÅDET LIKABEHANDLING Kränkande handlingar, nätmobbning, rasism och genus

STATISTIK/DIAGRAM VAD ÄR STATISTIK? En titt på youtube http://www.youtube.com/watch?v=7civnkawope Statistik omfattar datainsamling, bearbetning av insamlade data, tolking av data samt presentation av data i form av olika diagram. Statistik används inom nästan alla verksamhetsområden. Man gör statistik undersökning för att få en överblick över det som man studerar. Ex. Valresultat sammanfattas i olika diagram för att det blir enklare för oss att förstå hur många röstar för eller emot ett politiskt parti. ( miljöpartiet eller socialdemokraterna etc..)

BEGREPP-DIAGRAM Frågeställning, enkät, undersökning Stapeldiagram Stolpdiagram Cirkeldiagram Linjediagram Stapeldiagram är ett diagramtyp som inte har siffror på den horisontella axeln.(x-axeln) Det kan istället namn, bilmärken, eller djurarter. Stolpdiagram är ett diagramtyp som har siffror både på den vertikala och horisontella axel. Cirkeldiagrammet visar andelar i procent av totala mängd. Är ett diagramtyp som visar hur någonting förändras med avseende på tiden. vad är ett histogram? Vertikal axel (y) Bilden till vänster visar ett koordinatsystem. Ett koordinatsystem består av y-och x axel. Man ritar ett diagram i ett koordinatsystem. Horisontell axel (x)

BILD PÅ OLIKA DIAGRAM

HUR TOLKAR MAN DIAGRAM Ex: 25% i Danmark har mobbat andra och 11% i Finland har blivit mobbad

SAMMANSTÄLLNING AV DATA I EN FREKVENS TABELL Antal mobbade elever Frekvens 1 6 (betyder 1 elev blev mobbad 6 gånger) 2 2 (2 elever blev mobbade 2 gånger) Relativ frekvens 6/25 =0,24=24% 2/25=0,08= 8% 3 10 10/25=0,4=40% 4 5 3 4 3/25=0,12=12% 4/25=0,16=16% Totalt 15 25 100%

VAD ÄR EN FREKVENSTABELL? En frekvenstabell är en tabell som består av tre kolumner. Man sammanställer svaret från undersökning i en frekvenstbell. Antal mobbade Frekvens (är ett mått hur många gånger någonting har hänt eller förekommer ) Relativ frekvens ( är frekvensen delad på totala frekvens).

CIRKELDIAGRAM Cirkeldiagrammet består av cirkelsektorer där varje cirkelsektor visar andelen i procent av totala mängd 5% 9% 33% 24% 29%

LÄGESMÅTT INNEFATTAR MEDIAN, MEDELVÄRDE OCH TYPVÄRDE. Medelvärde median typvärde Är ett tal som är summa av antal observationer dividerat med antalet observationer. Medelvärde är summa av alla värden dividerad på antalet värden. Ex. Sofia kör bil varje dag till jobbet med olika hastigheter 40km/h, 30 km/h, 27km/h, 37km/h, 15km/h. Om vill veta vad är hennes medelhastighet under 5 dagar.., så kan vi räkna den på följande sätt Medelvärde =addera hastigheterna ( 40+30+27+37+15) och delat på 5= 29,8 km/h Vi kan säga att medelhastigheten under en vecka är 30km/h. Medelvärde kan ibland ge en icke mer preciserad bild av verkligheten,.det vill säga om något avviker något från de övriga talen kan det vara bättre att använda median. Det tal som står i mitten är median Ex 3,4,5,6,7,8,9, Median= 6 Typvärde visar det vanligaste värdet av flera värden 12,4,67,19,20,4 Ordna först talen i storleksordning. 4-4-12-19-20-67 Typvärde är 4 för att detta värde förekommer två gånger.

SANNOLIKHETSLÄRA BLIR DET REGN IMORGON? KOMMER BUSSEN FRAM I TID? När vi pratar om sannolikhet, pratar vi om utfall och utfalls rum. Sannolikheten är hur troligt att något händer. Slumpförsök.Att kasta tärning är exempel på ett slumpförsök. Om vi bara kastar tärningen en gång, kan vi inte veta resultat, men däremot om vi kasta den många gånger, kan vi t ex förutsäga att vi får en 5 i en sjättedel av kastning. Utfallsrum: När man kastar en tärning,har man 6 möjliga utfall. 1-2-3-4-5-6. Det vill säga att utfallsrummet består av 6 utfall. Vi kan får antingen 1, 3, 2,4,6, eller 5 beroende på chansen. När man kastar med mynt blir det antingen en klave eller en krona. Eller när man kastar en tärning, kan man ex få ett udda resultat. Slump: Kommer det blir en sexa eller en fyra om vi kastar en tärning? Sannolikheten är hur troligt att något händer. Summa av sannolikhet i ett slumpförsök är lika med 1 (100%) Händelse är något som inträffar. Det kan vara 1, 4, 6,5 Likformig händelse: P(A]= antal önskade utfall dividerat på antal möjliga utfall. Om alla utfall är lika sannolika, så är sannolikheten P för en händelse lika med antal önskade utfall delat på antal möjliga utfall Gynnsamma utfall betyder önskade utfall. Oberoende händelse.om man kastar en tärning flera gånger så påverkas inte resultat av vad man fick av första resultat. Man säger att händelsen är oberoende. P(A och B) = P(A) gånger P(B)

DISKUTERA I GRUPP Problem 1 Mormor köpte en stor påse med karamell, lakrits och choklad. I påsen fanns det 10 karameller,14 lakrits och 7 choklad. Nina som gillar karamell, ta en utan att titta. Hur stor är chansen att hon får en karamell? Problem 2 Hur stor är chansen för att få en flicka eller pojke när man väntar barn. Antal födda barn 2013 är 139345 varav 89900 flickor och 49445 pojkar. Hur stor är chansen att få en flicka eller en pojke?