Protokoll skolråd Vidingsjöskolan

Relevanta dokument
Styrande principer. För skol- och förskolelokaler. Barn och utbildningsförvaltningen Beslutat i BUN (BUN )

Rektor berättade att även i år deltar skolan i Mattelyftet. Det gäller alla som undervisar i matematik.

Protokoll Skolråd Närvarande

Stora Skedvi förskola och skola

Protokoll från föräldraråd Skärgårdsstadsskolan. Föregående protokoll. Den 22 november :30-19:00 Lokal: Askens fritids

Utbildningskontoret Dnr Christer Gunnarsson. Utredningsmaterial. Långsiktig satsning på förskola/skola i ASKEBY - ÖRTOMTA

Protokoll från skolråd

Vidingsjöskolan - en skola att längta till -

Arbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 läsåret

Frågor från vårdnadshavare Information till elever och till hemmen, t.ex. hemsidan

Självförvaltningsråd, Ede skola

Protokoll från skolråd den 16 februari 2011.

Skolråd Information från skolledningen. Skolutveckling, kommunal nivå:

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal.

Nyarpsskolan Föräldrabarometer 2015

Barn- och utbildningsförvaltningen Sammanträdesdatum Sida Lokala styrelsen Hammargärdet Anders Bernhardsson förälder

Utbildningskontoret. Samverkan med vårdnadshavare för elevernas bästa RIKTLINJER FÖR GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

Välkomna till Toftaskolan

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Samråd 17/9-13. Christian Burgi, skolrestaurangchef Maria Robling, biträdande rektor Kicki Holmgren-Larsson,rektor

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013

Vi repeterar de regler som vi kom fram till skulle gälla under elevrådsmöten.

Minnesanteckningar från Skolråd 3 maj 2012 kl , Personalrummet Lövestad skola

Skolutveckling i Gråbo

Närvarande från förskolan: Lena Norrman (bitr.rektor) Helene Carlsson

FÖRÄLDRASAMVERKAN OCH INFORMATIONSPOLICY

Munksundsskolan - en skola för framtiden.

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevråd - så här gör man Studiehandledning

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kunskap-Glädje-Trygghet-Självständigt tänkande

Skolrå dsprotokoll Sunnånå skolån Styrelsemo te fo rå ldråfo reningen

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Protokoll från Skolrådsmöte

Alfaskolans årliga likabehandlingsplan för Fritidshem och F-6

Protokoll skolråd Tisdagen den

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår

Skäggebergs samrådsgrupp

Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021?

Visättraskolan informerar Augusti 2015

Framtidens skola i Norrtälje kommun

Minnesanteckningar Skolrådsmöte Bjärehov

Fördjupad kartläggning

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun Kungsbacka

Protokoll skolrådsmöte

Vi har flera elever med svåra allergier på skolan. Nedan finner ni information från skolsköterskan.

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Självförvaltningsråd Ede skola, Delsbo

Protokoll Styrelsemöte Majtorpskolans Föräldraförening

Skolplan Med blick för lärande

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Åbyggeby skola. Reviderad vt

Plan mot kränkande behandling

Resultatredovisningen: Vi har valt att redovisa grundskolan och särskolans resultat var för sig i procent.

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor

Lokalprogrammet är tänkt att vara en vägvisare i tidiga skeden av verkliga nybyggnadsplaner.

Resultat Enkät. Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen

Likabehandlingsplan. för. Högadalsskolan

Likabehandlingsplan 2014/15

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Frälsegårdsskolans fritidshem 2015

Dagordning. Föräldraråd

Välkomna. Föräldramöte för blivande årskurs 4 Sandåkerskolan

Lokal arbetsplan för skolan i Östra Färs

Protokoll skolkonferens Tunaskolan

Plan mot kränkande behandling Solfagra RO

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Protokoll från Skolrådsmöte 14 oktober 2014

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Ordningsregler Läsåret 2015/2016

F-6 skola, centralorten

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark

Fritidshem Verksamhetsplan

Vallentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Lovisedal - Föräldrar år 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hemvist F-6 RÅDGIVANDE REFERENS

Visa respekt mot vuxna och barn.

Protokoll föräldrarådet på Lilla Sätraskolan

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Utskottet för lärande

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vallargärdets skola och fritidshem. Läsåret 2015/16

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.

Jag trivs i skolan Mitt barn trivs i förskolan/skolan

Gripsholmsskolans förskoleklass

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

1 (8) TRYGGHETSPLAN. Planen gäller för ROMBERGASKOLAN. Ansvarig för planen Rektor Vlora Sudjada. Planen gäller under perioden Läsåret 17/18

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Gullhedskolans Fritidshems arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Transkript:

Protokoll skolråd Vidingsjöskolan 2016-11-22 Närvarande klassrepresentanter Fk Katarina Lindén Rask År 1 Malin Sundqvist (fd Nilsson) År 1 Therese Holmertz År 3 Elisabeth Liljegren År 4 Boel Reinecke År 5 Tomas Landelius År 5 Christer Kihlgren År 6 Maria Gillison År 6 Nicklas Malm Närvarande skolrepresentanter Rektor Christina Ireman Biträdande rektor Lena Norman Gruppledare Räven/Ugglan Micaela Wernander Gruppledare Älgen/vargen Thomas Skagerstedt Gruppledare 1-3 Henrik Larsson Gruppledare 4-6 Lena Nilsson Mötets öppnande Christina Ireman öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Val av ordförande Till mötets ordförande valdes Elisabeth Liljegren. Val av sekreterare Till mötets sekreterare valdes Malin Sundqvist. Föregående protokoll Föregående protokoll gicks igenom och lades till handlingarna utan vidare diskussioner. Frågor till skolan Fråga: Varför sätter man studiedag på en tisdag? Svar: Studiedagarna fördelas jämnt över veckodagarna för att elever inte ska missa för många lektioner av ett ämne. Om man lägger alla studiedagarna på exempelvis måndag eller fredag så kan vissa elevgrupper missa många tillfällen av ett ämne. Fråga: Vilket uppdrag har rastvärdarna (det har upplevts som att de inte har varit närvarande vid incidenter som inträffat). Svar: I bifogad skrivelse beskrivs riktlinjerna för rastvärdarna. Särskilt fokus ligger på de ställen som barnen själva har pekat ut som läskiga områden (riskområden). Fråga: Vad hände med Meal-man (app för att välja mat innan och minska matsvinn)? Svar: Det upplevdes som att det fungerade bra, men projektet är nu nerlagt av kost- och restaurangenheten.

Förväntningar på skolrådet På föregående möte fick skolrådsrepresentanterna skriva ner vilka förväntningar de har på skolrådet samt vilket innehåll rådet ska ha. Resultatet hade sammanställts och delades ut. Som sammanfattning kan sägas att de flesta som svarat ser skolrådet som ett forum för information och diskussion kring viktiga frågor som berör flertalet elever, exempelvis ombyggnationen, fritidsverksamhet samt trafiksituation och ett forum där föräldraperspektivet på skolfrågor kan ges. Även de svar som inkom på skolrådets enkät som delades ut på vårkvällen visades. Där kunde ses att de som svarade helst vill ha mötesprotokoll från föräldrarådet per mail samt att frågor som man tycker att skolrådet bör engagera sig i är trivselfrågor, samråd vid förändringar, skolmiljön inne och ute, skolmat och uppföljning av mobbing. Det kan tilläggas att det var mycket få som svarat på denna enkät. Det diskuterades också att det inte kommer in så många frågor och vad det kan bero på. Orsaker kan vara att det inte finns så många övergripande kontroversiella frågor, brist på intresse, att man hellre tar upp frågor direkt med sin klasslärare eller att man känner att man inte får respons. Skolrepresentanterna poängterade att många av de synpunkter och frågor tas med ut i det dagliga arbetet på skolan. Vissa frågor som lämpar sig för det tas med till elevrådet och det uppskattas mycket att det kommer in synpunkter. Skolan förtydligade att skolrådet inte har inflytande över den pedagogiska verksamheten eller fritidsverksamheten då detta måste ligga på ansvarig lärare. Hur detta ska utformas är styrt av lagar och regler. I dessa frågor informeras endast. Nybyggnation Projektet drivs av Lejonfastigheter och lokalplaneringsenheten på Linköpings kommun. Obs! Tidplanen är inte fastlagd men tanken är att: Alla handlingar (ritningar mm) planeras vara klara innan jul. Anbud går ut efter nyår och upphandling beräknas vara klar till våren. Utflytt från nuvarande byggnader sker sommarlov 2017. Allt gammalt kommer sedan att rivas (Ugglan och Räven kommer att vara kvar under en tid som baracker för de som arbetar på bygget). Byggstart beräknas till augusti 2017. Bygget beräknas ta ca 2 år. Under tiden som bygget pågår kommer undervisningen att hållas i sk paviljonger (baracker) och skolgården kommer att vara någon annanstans än idag. Det är ej helt klart var dessa kommer att ligga men det blir i närheten av skolans nuvarande läge. Säkerhet Byggarbetsplatsen kommer att vara avspärrad. Det är ännu inte klart hur transporter till och från bygget kommer att ske och inte heller hur trafiksituationen för föräldrar kommer att lösas. Den nya skolan Ritningar, dock ej slutliga, på den nya skolan visades. Den nya skolan kommer att bestå av en byggnad i en L-form. Den kommer att vara i två våningar där varje årskurs (basenhet) kommer att ha sin egen del. Det kommer att vara möjligt att anpassa storleken på basenheternas lokaler genom att dela av eller öppna upp. Skolan kommer att vara en skofri skola, dvs man kommer att kunna gå mellan de olika delarna, exempelvis matsal, gymnastiksal mm utan att behöva gå ut.

Byggnaden kommer invändigt att ha mycket glasytor för att skapa insyn och öppenhet till klassrummen. Detta diskuterades då många kommenterade att risken för störning också blir stor med en sådan lösning. Detta är dock så nya skolor ska byggas enligt det kommunala lokalprogrammet som är politiskt beslutat. Om problem uppstår får det lösas, exempelvis genom gardiner eller liknande. Lärarkåren har varit på besök i flera nybyggda skolor för att samla erfarenheter och något som är positivt är att ljudmiljön har varit mycket bättre än nuvarande. Idrottshallen kommer inte att vara fullstor men ändå större än idag. Frågor gällande avskildhet vid duschar lyftes. Omklädningsrummen är genomtänkta så att man kan skilja olika grupper/klasser åt samt att det inte blir insyn in i omklädningen när man öppnar dörren utåt. Frågor gällande att ha svängdörrar till duscharna i stället för draperier har också lyfts av Vidingsjöskolans representanter men inget beslut är taget. Ny utemiljö/skolgård Förslag för utformningen av skolgård visades men dessa är fortfarande mycket preliminära. Frågor som diskuterades var hur gården kan delas mellan olika åldersgrupper. Detta kan också lösas genom schemaläggning av rasterna. Fråga ställdes om ritningarna kommer att ställas ut så att alla kan se dem. Än så länge är de inte slutliga men när allt är färdigt är det möjligt att de kan ställas ut/göras tillgängliga. Information från skolan Just nu är det ett besvärligt vikarieläge i hela Linköpings kommun. När vikarier tas in önskas alltid samma personer men det är sällan det går. Situationen innebär att det är mycket pusslande men skolan arbetar för att lösa situationer efter bästa förmåga. En ny vikarierande föreståndare finns i restaurangen. Maten i skolrestaurangen kommer numera från Kunskapsskolan (tidigare från Anders Ljungstedts) men det fungerar bra, ingen skillnad har märkts. Tid för julavslutningen är ej fastställd (endast datum). Men information kommer om detta. Nästa skolråd Hålls den 7/2 2017, kl 17.30-18.30. Mötet avslutades Vid protokollet Malin Sundqvist Bilagor: 1 När du är rastvärd 2 Linköpings skolmodell Lärmiljö Linköping 3 Kvalitetskriterier för utbildningslokaler inom Linköpings kommun

NÄR DU ÄR RASTVÄRD Bilaga 1 Cirkulera runt över angivna områden. Är man två, avtala med varandra vilka områden som ni ansvarar för. Var uppmärksam på var barnen befinner sig. Och rör dig där barnen är. Riskställen: -Bakom Räven och Ugglan -Stora fotbollsplanen 4-6 -Motorikbanan - Höga gräset (ovanför motorikbanan) Prata med barnen när de är på områden man inte får vara på. Ta tillfället att skapa relation med barnen. Ledningsgrupp och stödgrupp

Bilaga 2

Bilaga 3 Utbildning, kultur- och fritidsförvaltningen 2008-04-23 Kvalitetskriterier för utbildningslokaler inom Linköpings kommun Kvalitetskriterierna för utbildningslokaler inom Linköpings kommun skall utgöra en grund för utformning av lokaler och utemiljöer vid all ny-, om- och tillbyggnad. Med utbildningslokaler avses alla former av lokaler för verksamheter inom bildningsnämndens och barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde. Begreppet utbildningslokal omfattar också den direkta utemiljö som finns relaterad till respektive utbildningslokal. Styrdokument Utbildningslokalernas utformning ska ta sin utgångspunkt i skollag, läroplaner och det kommunala verksamhetsuppdraget. Det innebär att de ska vara anpassade för den typ av verksamhet som ska bedrivas i dem. I större ny- och ombyggnadsprojekt ska bedrivas ett särskilt pedagogiskt utvecklingsarbete i samråd med utbildningskontoret. Resultatet ska vara ett utvecklingsdokument för samspelet mellan pedagogik och fysisk miljö både ute och inne. Kommunikation Miljön ska skapa förutsättningar för möten, samtal, dialog och kommunikation samt stimulera till socialt samspel. Generalitet och Flexibilitet Lokalernas utformning och konstruktion ska möjliggöra ett flexibelt nyttjande både i ett kort- och ett långsiktigt perspektiv. Med detta avses: Generalitet lokalerna ska ha generellt goda arkitektoniska kvaliteter som medger olika typer av användning, även uthyrning. Variation lokalerna ska innehålla ett varierat utbud av rumstyper, rumsstorlekar och inredning/utrustning så att flexibilitet kan uppnås genom omflyttning inom huset. Ombyggbarhet planlayout, byggnadsutformning och tekniska system ska planeras med sikte på att ombyggnader lätt ska kunna genomföras utan att kraven på funktion, hållbarhet och kvalitet åsidosätts. Samnyttjande Lokaler för utbildningsverksamhet ska så långt som möjligt även kunna nyttjas för såväl annan kommunal som icke-kommunal verksamhet. Möjlighet till samnyttjande av lokaler ska eftersträvas exempelvis inom skola och barnomsorg, ungdoms- och fritidsverksamhet, bibliotek mm. Estetik Lokalerna ska vara estetiskt tilltalande. Ett arkitekturprogram för färg, form och material ska utarbetas. Programmet ska samrådas och förankras med berörda instanser. Inkludering Lokaler och utemiljöer ska möjliggöra inkludering av barn och elever i behov av särskilt stöd, och vara anpassade för olika typer av funktionshinder. 2008-04-23 Utbildning, kultur- och fritidsförvaltningen.

Utbildning, kultur- och fritidsförvaltningen 2008-04-23 Trygghet/säkerhet Lokalerna skall utformas ur ett trygghetsperspektiv, med god överblickbarhet så att det skapas balans mellan barn och elevers behov av utmaningar och deras säkerhet. Miljö och teknik Miljöhänsyn och långsiktig hållbarhet ska prägla lokalernas utformning, materialval och driftsegenskaper. Lokalerna ska utrustas med och förberedas för modern teknik. Lokalerna ska ha goda ljus, luft och ljudförhållanden. Utemiljö Lokalerna ska ha god kontakt med utemiljön, som ska vara utformad så att den möjliggör en god pedagogisk verksamhet.