Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Relevanta dokument
Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Parallellseminarium 3

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013

Program Matte/No-biennetten 29 januari 2011

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Program Matte/No-biennetten 29 januari 2011

Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013

Program Matte/No-biennetten 29 januari 2011

Parallellseminarium 4

Parallellsession Storheter och små barn

Handlingsplan Matematik F - Gy

Matematikundervisning genom problemlösning

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan. Cecilia Eriksson

Kursbeskrivning Kreativ matematik. Höstterminen Kurskod: LPGG06

Fristående matematikkurser vid LHS Alla är på grundnivå och har högskolepoäng enligt Bologna (5p motsvarar 7,5 HP)

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

VFU i matematik ht 2015 MÅL

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Det nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009

Bedömning för lärande i matematik

Ett år med satsningar på matematik

Mönster statiska och dynamiska

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

... L9G10MA VFU1, praxisseminarium 1 och 2

Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap

Utvald litteratur i matematikdidaktik MÖTET MED MATEMATIKEN

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Varför programmering i läroplanerna?

Laborativ matematik. 500x(X+460)/3=80000 Xx3 8x38+38xY=418 3xY. 15x13+(X+Y+20)=Zx5+Xx2-

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Intensivundervisning i matematik. Görel Sterner, NCM

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

2MD62U Matematik för undervisning i åk 4 6, 1 30 ingår i lärarlyftet, 30 högskolepoäng Mathematics, teaching in year 4 6 (1 30), 30 credits

Matematik i Skolverket

Matematikutveckling i förskoleklassen

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan

Processbeskrivning och handlingsplan för matematikutveckling

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Kursbeskrivning för kursen

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Kursbeskrivning Kreativ matematik. Höstterminen Kurskod: LPGG06

Skolverkets arbete kring matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

Parallellsession Avancerade räknare naturliga verktyg i matematikundervisningen. 302 Matematik i Papua Nya Guinea

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematik på stan. Läs åtminstone det här:

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind och Anette Skytt. Vad är syftet med detta bedömningsstöd

MATEMATIK. Ämnets syfte

Kursplanen i ämnet matematik

Algebra utan symboler Learning study

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Matema&ksatsningen

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

#SMaLMullsjö18 (Dela gärna med dig av dina tankar o upplevelser från kursen m.h.a #SMaLMullsjö18 på sociala media; insta / tw / fb.

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Matematiklyftet 2013/2014

Skolverkets arbete kring matematik

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018

Parallellseminarium 2

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Kursbeskrivning. Matematik och lärande för årskurs F 6: kurs inom ULV-projektet, 30 hp

Lokal pedagogisk planering

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Incheckning. Per Berggren (Ordförande Sveriges matematiklärarförening, SMaL) Välkomna till Sommarkursen 2018

Matematikplan Förskolan

Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Mattelärare Exklusivt för pedagoger och rektorer i årskurs 4 9 Datum och plats: oktober, Stockholm. talare

Kursplanen i matematik grundskolan

Kursbeskrivning för kursen

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV Information till BLÄRP/FLÄRP (Antagen ht01 vt08)

Parallellseminarium

Transkript:

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013 Pass 4 kl. 16.00 17.00 401 Leonhard Euler en fascinerande matematiker Alla, Föreläsning, Ma Sten Rydh Euler är en stor inspirationskälla för alla som älskar matematik. Han kom från Schweiz men verkade i Ryssland och Tyskland. Fastän han blev blind fortsatte han att skapa ny matematik hela livet. Han hade en mycket stor familj och älskade att leka med barnen. Sten Rydh från Mattesmedjan är utbildad inom matematik, teologi, musik och historia och arbetar sedan drygt 15 år med föreläsningar och kurser i matematik för lärare, föräldrar och elever. Föreläsningen riktar sig till alla stadier. 402 Matematiska modeller bättre än verkligheten Gy, Föreläsning, Ma Lisa Österling Förslag på övningar där eleverna övar förmågan att "tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar". Seminariet tar upp både elevaktiva övningar, övningar som inkluderar IKT och bedömning av förmågan. Lisa Österling är lärarutbildare i matematikämnets didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet. 403 Laborationen som lärmiljö i matematik på gymnasiet Gy, Föreläsning, Ma Eva- Stina Källgården Föreläsningen, som vänder sig till gymnasielärare, ger tips på matematiklaborationer, som lockar eleven till nyfikenhet och förståelse för olika begrepp. Laborationerna kopplas till det centrala innehållet i ämnesplanerna och ger möjlighet för eleverna att utveckla sina förmågor inom modellering, problemlösning, kommunikation, resonemang och begrepp.

Eva- Stina Källgården har lång erfarenhet som matematiklärare på högstadiet och gymnasiet och parallellt med detta undervisat lärarstudenter i matematik och matematikdidaktik från förskolepedagogutbildning till gymnasielärarutbildning på lärarutbildningar i Sverige. 404 inställt 405 Utomhusdidaktik: naturvetenskap och matematik i förskolan Fö, Föreläsning, Ma/NO Lena Thelander, Anette de Ron, Lotta Billing, Anna Carin Nyberg Föreläsningen handlar om hur vi arbetar med naturvetenskap och matematik i utemiljö på förskolan. Hur får vi syn på barnens lärande och hur utmanar vi dem vidare i sitt tänkande? Hur kan matematik och naturvetenskap gå hand i hand? Lena Thelander, Anette de Ron, Lotta Billing och Anna Carin Nyberg arbetar på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, med kurser för förskolan i utomhusdidaktik i naturvetenskap och matematik. 406 inställt

407 Teknik & Natur en webbportal för dig! inställd 408 (Fullbokad) Datorspel i matematik för F- 6 Gt, Arbetsseminarium, Ma Jöran Petersson Kom och provspela några datorspel i matematik! Vilka matematiska kunskaper kan ett datorspel erbjuda eleven träning i? Begrepp? Snabbhet? Åskådlighet? Vi spelar, granskar och diskuterar några spel. Det är inte nödvändigt att ta med sig dator med trådlöst internet men det kan bli roligare då. Jöran Petersson är fil. lic. i matematik samt universitetsadjunkt och doktorand i matematikämnets didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet. 409 Hur bedömer man förmågan att använda naturvetenskap för framtidens medborgare? Gs, Föreläsning, NO Jens Anker- Hansen Lärare och forskare har arbetat med att utveckla former för att bedöma och utveckla elevers beredskap för att bemöta situationer i sin vardag som medborgare, t.ex. att granska information, kommunicera och ta ställning i olika frågor. Jens Anker- Hansen är doktorand inom naturvetenskapsämnenas didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms Universitet. Forskningen handlar om bedömning av medborgarbildande naturvetenskap.

410 Östersjön ett evolutionärt experiment Gs, Gy, Föreläsning, NO Lena Kautsky Östersjön är en unik ung brackvattensmiljö som påverkats av människan. Växt- och djursamhällena är utmärkta miljöer för att visa på anpassningar till ett liv i brackvatten, påvisa effekter av miljögifter som t.ex. tungmetaller eller studera produktion och respiration. Professor Lena Kautsky, med mångårig forskningserfarenhet från Östersjöns grunda kustmiljöer, kommer berätta om denna spännande miljö och visa några enkla försök och fältundersökningar. 411 Storyline i matematik Gt, Gs, Föreläsning, Ma Matilda Östman, Karin Andrén Vi vill berätta om våra erfarenheter av att arbeta med Storyline i matematikundervisningen och hämtar i första hand exempel från ett projekt som vi fick Gudrun Malmers stipendium för 2011. Storyline är en metod som gör undervisningen verklighetsanknuten och i vårt projekt var eleverna engagerade, motiverade och kreativa problemlösare. Matilda Östman, Ma/NO lärare 1-7, Eiraskolan i Stockholm och Karin Andrén, lärarcoach i Stockholms stad och medarbetare i Nämnarens redaktion. 412 Bedömning för ämnesprovet i årskurs 3 Gt, Arbetsseminarium, Ma Anette Skytt, Heléne Sandström Först en kort introduktion om bedömning och därefter en workshop där deltagarna får bedöma elevlösningar utifrån långsiktiga mål/förmågor i Lgr 11. Anette Skytt, provansvarig för ämnesprovet i matematik för årskurs 3, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM- gruppen, Stockholms universitet. Heléne Sandström, provkonstruktör för ämnesprovet i matematik för årskurs 3 och lärarutbildare, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM- gruppen, Stockholms universitet.

413 Lekplatsen som fysiklaboratorium Gt, Arbetsseminarium, NO Ann- Marie Pendrill Bland lekplatsens gungor och klätterställningar och rutschbanor kan man undersöka många fysikfenomen. Gungan är en pendel, kanan är ett lutande plan och klätterställningen kan användas för att låta olika föremål falla fritt. Vi provar några olika experiment och diskuterar den fysik som gestaltas. Ann- Marie Pendrill är professor i fysik och föreståndare för Nationellt Resurscentrum för fysik, Lunds universitet. 414 inställd 415 SYMMETRI vad är det? Hur kan vi upptäcka, utforska, konstruera och uttrycka förståelse av begreppet? Gt, Föreläsning, Ma Berit Bergius Symmetri är ett spännande fenomen och framskrivet som en del av geometrin i det centrala innehållet för tidiga skolår i Lgr11. Hur fungerar symmetri? I föreläsningen ges exempel på hur elever upptäcker och konstruerar olika symmetrier genom kreativa utforskande aktiviteter. De utvecklar och uttrycker sin förståelse på olika sätt. Berit Bergius, arbetar vid NCM Göteborgs Universitet med utvecklingsprojekt för tidiga skolår, dokumenterade i artiklar och böcker om barns och lärares lust och lärande, bl.a. i Nämnaren och NämnarenTEMA. 416 inställt 417 Matte i Chongqing Alla, Föreläsning, Ma Erika Stadler

Föredraget handlar om matematikundervisning i Kina och hur lärare arbetar med elever och ett matematiskt innehåll. Filmklipp och bilder visas från ett par matematiklektioner på motsvarande lågstadiet, mellanstadiet och gymnasiet för att sedan beskrivas och tolkas utifrån ett svenskt och kinesiskt perspektiv. Erika Stadler, FD, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. 418 Små ändringar stor skillnad Alla, Föreläsning, Ma Jorryt van Bommel På en lektion visar man många exempel, och illustrerar man ofta matematiken på olika sätt. Du kommer att se och testa hur små ändringar kan göra stor skillnad för dig och eleverna, när man väljer exempel, talpar eller illustration. Exemplen är tagna från de olika Learning Studies som Jorryt van Bommel har handlett. Hon är lärarutbildare vid Karlstads universitet och forskar numera i matematikdidaktik.

419 Bedömning i matematik enligt Gy11, kurs 1abc Gy, Arbetsseminarium, Ma Karin Rösmer, Katarina Kristiansson Den nya läroplanen Gy11, ställer nya krav på bedömning av elevers kunskaper. I denna workshop kommer vi att utgå från elevarbeten i kurs1 för att få syn på olika kvaliteter i lösningarna. Vilka förmågor kan eleven visa genom att lösa uppgiften? Vilket centralt innehåll relaterar uppgiften till? Genom analysen av lösningarna kommer vi att diskutera hur dessa kan bedömas utifrån kunskapkraven i kursplanen. Karin Rösmer och Katarina Kristiansson, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM- gruppen, Stockholms universitet. 420 Experimentläxor i NO Gt, Föreläsning, NO Maria Andrée, Ann- Katrin Forsberg Johansson Vad kan det innebära att lära elever genomföra systematiska undersökningar i grundskolans tidigare år? Maria Andrée, Stockholms universitet, och Ann- Katrin Forsberg Johansson, Banslättsskolan i Botkyrka, berättar om erfarenheter från ett forskningsprojekt i åk 2 där eleverna fick göra undersökningar hemma och sedan diskutera genomförande, resultat och slutsatser i skolan. Exempel ges på betydelsen av att elever får undersöka frågor som inte har några givna svar, dokumentationens utformning och att elever får utgå från egna erfarenheter i design av en undersökning. 421 Lusten att lära med fokus på matematik Alla, Föreläsning, Ma Attila Szabo Den pedagogiska relationen i undervisningen är viktigare än den pedagogiska situationen. Matematik handlar huvudsakligen om att upptäcka och studera mönster. Utmanande matematiska problem på elevens nivå att lösa sådana leder till personlig glädje och tillfredsställelse, dvs. drivkrafter som är direkt kopplade till hjärnans inre belöningsprocess. Attila Szabo är doktorand på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet och arbetar med skolutvecklingsfrågor på Utbildningsförvaltningen i Stockholm. Han har undervisat både på gymnasiet och på högskolan och är läromedelsförfattare i matematik. Attila Szabo har belönats med Kunskapspriset 2009.

422 Undersöka och leka med tal i F- klass Fö, Gt, Föreläsning, Ma Görel Sterner En presentation av strukturerade lekar med tal och räkning med utgångspunkt i förskolans och grundskolans läroplaner. Lekar och aktiviteter har prövats ut tillsammans med lärare som undervisar i förskoleklass. Görel Sterner är förskollärare, lågstadielärare och specialpedagog och arbetar vid Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM), Göteborgs universitet. 423 Reparera del i formativ bedömning Gy, Föreläsning, Ma Kerstin Månsson, Catharina Lagerkvist Reparationsmetoden ett utmärkt verktyg för både lärare och elever! Metoden går ut på att eleverna efter varje kunskapsredovisningstillfälle, på ett strukturerat sätt, får möjlighet att muntligt reparera de kunskaper och förmågor de inte uppvisat. Metoden ger också läraren tillfälle att resonera matematik med alla elever och blir därmed en viktig del i den formativa bedömningen. Kerstin Månsson, Marina Läroverket. Catharina Lagerkvist, Vallentuna gymnasium. 424 Mönster en ingång till algebra Gt, Gs, Föreläsning, Ma Anna Almqvist, Karin Pollack Vi har upptäckt att mönster är en viktig "pusselbit" för förståelse av algebraiska uttryck. Kursplanen lyfter fram hur man kan börja med att uttrycka ett mönster med bilder och ord. Efterhand övergår man till att uttrycka mönster med symboler för att slutligen uttryckas med algebra. Vi lärare, åk 4-9, har arbetat i ett projekt för att se progressonen inom talföljder, serier och mönster från mellanstadiet till högstadiet. I föreläsningen beskriver vi en del av möjligheterna till lärande som vi erfarit i projektet.