enkätverktyget Beredskap för förändring



Relevanta dokument
Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Evidensbaserad praktik

Implementering och att leda en evidensbaserad praktik. Kristin Marklund Ulrika Bergström

standardiserade bedömningsmetoder

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2011

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Medarbetarenkät 2013

Enköpings kommun. Medarbetarundersökning Genomförd av CMA Research AB Januari 2018

Förskole-/familjedaghemsenkät 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem Göteborg. Sammanfattande resultat. kommunala verksamheter

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Haparanda stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Totalt (Exklusive timanställda)

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2016/

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd. Ulrika Bergström

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

Växjö kommun. Medarbetarundersökning Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

OP Assistans - Medarbetarundersökning 2017

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Fastighetsägares egenkontroll

Medarbetarundersökning 2015 Högskolan i Halmstad Totalrapport

Medarbetarenkäten 2017 Förvaltningsrapport Östermalm SDF. stockholm.se

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Magelungen Medarbetarundersökning 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2011 Totalt

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

Resultatrapport. Medarbetarundersökning Ängelholms kommun - Inklusive undernoder. ÄNGELHOLMS KOMMUN

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Nacka Kommun, Arbetsmarknadsinsatser. Kundundersökning. januari Genomförd av Enkätfabriken

Medarbetarundersökning MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Tibro kommun Medarbetarundersökning Socialtjänsten

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät till vårdnadshavare inom förskola och pedagogisk omsorg

Om vård- och omsorgstagares delaktighet

Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Stockholms Stad Svarsfrekvens: 81% Antal svar: Magdalena Bosson

Förskole-/familjedaghemsenkät 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem Sammanfattande resultat

Medarbetarenkäten 2009

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

MEDARBETARUNDERSÖKNING 2017

Växjö kommun. Medarbetarundersökning Genomförd av CMA Research AB November 2013

AB Familjebostäder Övergripande rapport

Vård och omsorgs system med kundenkäter

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

Medarbetarenkät 2012 ett verktyg för att utveckla verksamheten

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Försäkring. Företagshälsa

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Regiongemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg 2018

Resultaten redovisas förs i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga presenteras.

Ekerö kommun Individuella gymnasiet - Elever Gymnasium år 2. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 86%

Regiongemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg 2018

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning en sammanfattning

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Swedac. Kundundersökning. december Genomförd av Enkätfabriken

Elever Gymnasium år

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

För varje redovisning finns jämförelse fråga för fråga med Stockholm som helhet.

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Regiongemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg 2018

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Brukarundersökningar 2012

Lokala värdighetsgarantier. en vägledning med utgångspunkt från ansökningar om prestationersättning 2012

Utveckla arbetsklimatet

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvärdering av Ällagatan

MEDARBETARUNDERSÖKNING Humanistiska fakulteten

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Transkript:

Om enkätverktyget Beredskap för förändring 1

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN 978-91-7555-027-5 Artikelnr 2013-2-8 Tryck Edita Västra Aros, Västerås, juni 2013 2

Innehåll Om enkätverktyget Beredskap för förändring 04 Ger ett mått på organisationens förändringsberedskap 04 Ger vägledning om var det är klokast att starta 05 BFF är en elektronisk enkät som besvaras anonymt 05 Om du vill använda BFF-enkäten 06 Förbered personalen på den kommande mätningen 06 Återkoppling av resultatet 07 BFF kan också användas för uppföljning 07 Exempel på resultat av en BFF-mätning 08 BFF kommer från USA och finns i flera versioner 14 Läs mer 15 Referenser 15 3

Om enkätverktyget Beredskap för förändring Enkätverktyget Beredskap för förändring (BFF) används för att mäta en organisations förutsättningar att genomföra ett framgångsrikt förändringsarbete. Verktyget bygger på forskning om vilka faktorer som är viktiga i sammanhanget. Ett exempel på en sådan faktor är medarbetarnas inställning till förändring, som i sin tur bland annat påverkas av om de upplever ett behov av förändring. Om förändringsviljan är låg, är också förutsättningarna för att lyckas genomföra en förändring låga. Det är därför klokt att undersöka förändringsberedskapen i den egna organisationen innan man startar ett förändringsarbete. För det ändamålet erbjuder Socialstyrelsen intresserade organisationer att använda enkätverktyget BFF. Ger ett mått på organisationens förändringsberedskap En BFF-mätning ger ett mått på organisationens förändringsberedskap. Tyder resultatet på en otillräcklig beredskap är det bäst att först börja med att förbättra de grundläggande förutsättningarna. Genom att mätresultatet presenteras nedbrutet på olika områden blir det tydligt var i organisationen de bristande förutsättningarna finns och var behovet av stöd och förbättring är störst. BFF är från början ett amerikanskt instrument, Organizational Readiness for Change (ORC), som utvecklats vid Texas Institute of Behaviorial Research i USA i början av 2000-talet. 4

Ger vägledning om var det är klokast att starta Om flera arbetsenheter ingår i BFF-mätningen ger det information om vilken enhet som har bäst förutsättningar att till exempel införa ett nytt arbetssätt. Forskning visar att det är bäst att starta förändringsarbetet där personalgruppen är som mest öppen för förändringar. Sämst är förutsättningarna där beredskapen hos de berörda är låg och motståndet störst [1]. BFF är en elektronisk enkät som besvaras anonymt BFF består av 115 påståenden som representerar 20 områden. Resultatet av undersökningen redovisas i diagram och tabeller. De som besvarar enkäten gör det genom att instämma eller inte instämma i ett antal påståenden inom 20 områden. Dessa områden kan i sin tur indelas i fyra faktorer: A. Personalens motivation (t.ex. upplevt behov av nya metoder, omgivningens krav på förändring). B. Resurser (t.ex. personal, utbildning och utrustning). C. Personalens egenskaper och förmågor (t.ex. effektivitet, anpassningsförmåga). D. Organisationsklimat (t.ex. sammanhållning och stress). [2] 5

Om du vill använda BFF-enkäten Skicka ett mejl till bff@socialstyrelsen.se med din begäran. Ange vem som ska vara kontaktperson. Socialstyrelsen skickar därefter en mall som ska fyllas i (med bl.a. uppgifter om medarbetarnas e-postadresser) och därefter återsändas till Socialstyrelsen. Nästa steg är att Socialstyrelsen sänder ut enkäten till varje medarbetare som ska ingå i mätningen. Förbered personalen på den kommande mätningen Cirka två veckor innan enkäten skickas ut till medarbetarna måste ledningen informera dem om följande: a) När i tid enkäten kommer att skickas ut. b) Syftet med enkäten. c) Att de kommer att få tid att besvara enkäten. d) Att enkäten är anonym. e) Hur resultatet ska användas och när det ska återkopplas till medarbetarna. Medarbetarna får cirka tre veckor på sig för att besvara enkäten. Två veckor efter att enkäten har skickats ut till medarbetarna kommer automatiskt en påminnelse till dem som inte svarat. Om svarsfrekvensen vid tiden för sista svarsdagen understiger 70 procent behöver organisationens ledning skicka ut en särskild påminnelse och då förlängs svarstiden. 6

Återkoppling av resultatet Efter att svaren har analyserats sänds en rapport till organisationens kontaktperson. I rapporten redovisas resultatet i form av diagram. Till varje diagram finns en förklarande text om hur resultatet ska tolkas. Organisationen kan göra analyser och dra slutsatser av resultatet. Sist i rapporten beskrivs undersökningens 115 påståenden, uppdelade på de 20 områdena och de fyra faktorerna. Resultatet presenteras uppdelat på de fyra faktorerna motivation, resurser, personal och organisationsklimat uppdelat på de 20 områdena per organisation eller enhet, om flera enheter ingår i mätningen. BFF kan också användas för uppföljning BFF kan även användas för att undersöka om beredskapen för förändring har förbättrats. Uppföljningen görs lämpligen 12 18 månader efter den första mätningen. För att åter få tillgång till enkätverktyget ansöker man på samma sätt som vid första ansökningstillfället. 7

Exempel på resultat av en BFF-mätning Resultatet av en BFF-mätning presenteras i tre diagram. Ett resultat som visar värdet 30 eller högre innebär goda förutsättningar att lyckas med ett förändringsarbete medan ett resultat under 30 indikerar att det finns problem som behöver åtgärdas innan det är meningsfullt att starta förändringsarbetet. Diagram 1 visar det sammanlagda resultatet av BFF-mätningar gjorda på tre enheter, uppdelat på de 20 områden som ingår i BFF-enkäten. Motivation Resurser Personal Organisations klimat 50 40 30 20 10 Programbehov Utbildningsbehov Förändringskrav Lokaler Personal Utbildning Utrustning Webb Tillväxt Effektivitet Inflytande Anpassning Tillfredställelse Uppdrag Sammanhållning Medbestämman. Kommunikation Stress Förändring Ledarskap Otillräckligt Tillräckligt De röda staplarna indikerar ett otillräckligt resultat medan de gröna indikerar ett tillräckligt resultat. Som framgår av diagrammet finns det ett flertal problemområden. Det gäller framförallt områdena Lokaler, Personal, Utbildning, Inflytande, Sammanhållning, Medbestämmande, Förändring och Ledarskap. 8

I den rapport som organisationen får tillbaka efter en genomförd BFF-mätning redovisas resultatet för alla områdena. Det ger information om vad som kan behöva förstärkas i organisationen. Diagram 2 visar det sammanlagda resultatet för var och en av de tre enheternas BFF-mätningar. 50 Motivation Resurser Personal Org. klimat TOTALT 40 30 20 10 A B C Otillräckligt Tillräckligt Resultatet visar de tre enheternas mätningar, uppdelat på de fyra faktorerna Motivation, Resurser, Personal och Organisationsklimat. Ett resultat som ligger inom det nedre röda fältet indikerar ett otillräckligt resultat, medan ett resultat inom det gröna fältet indikerar ett tillräckligt resultat. Resultatet tyder på att enheterna A och C har tillräckliga förutsättningar för att starta ett förändringsarbete medan enheten B först behöver göra förbättringar inom de områden som BFFmätningen pekat ut. 9

Om flera avdelningar eller enheter ingår i mätningen redovisas resultatet för alla områden även i tabellform (tabell 1). Det ger information om vad som kan behöva förstärkas i avdelningarna/enheterna. Tabell 1 Motivation Programbehov Utbildningsbehov Förändringsprocess Totalt Svarsfrekvens enhet A 3,39 2,93 3,5 3,27 12 enhet B 1,97 3 1,93 2,3 23 enhet C 3,43 3,39 3,48 3,43 15 Resurser Kontor Personal Utbildning Utrustning Internet Totalt Svarsfrekvens enhet A 2,8 2,5 2,6 3,29 4,42 3,65 12 enhet B 2,9 2,9 2,9 4,57 4,92 4,19 23 enhet C 2,7 2,97 2,58 3,81 4,39 3,43 15 Personal Tillväxt Effektivitet Inflytande Anpassn.förmåga Tillfredsställelse Totalt Svarsfrekvens enhet A 3,2 4,5 2,8 4,25 4,17 3,96 12 enhet B 4 4,7 2,9 4,12 4,83 4,25 23 enhet C 3,45 4,03 2,7 3,88 3,85 3,85 15 Org. klimat Uppdrag Sammanhållning Autonomi Kommunikation Stress Förändring Ledarskap Totalt Svarsfrekvens enhet A 3,1 2,5 3,5 3,1 4,1 2,8 3,07 3,45 12 enhet B 4,2 2,9 3,25 4 2,7 2,4 2,9 3,71 23 enhet C 3,22 2,92 3,81 2,92 3,92 2,77 2,77 3,38 15 Tolkning av sifferkolumnerna: Ett resultat som visar värdet 3 motsvarar värdet 30 i diagrammen, ett värde på 2,6 motsvarar värdet 26 osv. Ett värde under 3 (30 i diagrammen) indikerar att det finns problem som behöver åtgärdas. 10

Diagram 3 visar de tre enheternas sammanlagda resultat. 50 Motivation Resurser Personal Org. klimat TOTALT 40 30 20 10 I den rapport som organisationen får tillbaka efter en genomförd BFF-mätning redovisas det sammanlagda resultatet av alla ingående enheters resultat. 11

Beskrivning av områdena och faktorerna i BFF[2] A. Motivation till förändring 1. Programbehov: Mäter personalens uppfattning om hur organisationen fungerar, t.ex. det rådande utbudet av interventioner (på vilka grunder som beslut fattas och typ av insatser som erbjuds) och organisatoriska förhållanden (system, mål och budget etc.). 2. Utbildningsbehov: Personalens uppfattning om behovet av utbildning, t.ex. ökad sakkunskap eller tekniska färdigheter. 3. Krav på förändring: Innefattar omgivningens (internt och externt) krav på att verksamheten ska förbättras. B. Resurser 1. Arbetslokaler: Refererar till arbetslokalernas storlek och möblering, möjlighet till avskildhet, om lokalerna är bekväma och ändamålsenliga. 2. Personal: Fokuserar på om det finns tillräckligt med personal för att möta behoven och om personalen har den kompetens som krävs för arbetet. 3. Utbildning: Mäter om det inom organisationen (ledningens prioriteringar, finansiella resurser) ges utrymme för regelbunden fortbildning. 4. Utrustning: Hänvisar främst till datorutrustning, som datorbaserat dokumentationssystem, på vilket sätt datorproblem hanteras och om personalen är nöjd med utrustningen. 5. Internet: Användningen av e-post och om man använder internet i sitt arbete, t.ex. för att söka information. 12

C. Personalens egenskaper och förmågor 1. Tillväxt: Mäter i vilken omfattning personalen värderar, har möjlighet att söka och söker ny information inom sitt arbetsområde. 2. Effektivitet: Handlar om personalens uppfattning om sina kunskaper och färdigheter samt i vilken mån arbetet planeras och genomförs. 3. Inflytande: Handlar om i vilken mån personalen inspirerar och påverkar varandra. 4. Anpassningsförmåga: Mäter personalens benägenhet att anpassa sig till den nya organisationen. 5. Tillfredsställelse: Mäter personalens tillfredsställelse med sina nuvarande arbetsuppgifter, i vilken grad de känner sig uppskattade och trivs med sina arbetskamrater. D. Organisationsklimat 1. Uppdrag: Handlar om huruvida verksamheten har ett tydligt uppdrag och i vilken omfattning personalen anser att deras arbete ligger i linje med målen. 2. Sammanhållning: Fokuserar på personalens förtroende för varandra och hur väl de samarbetar. 3. Medbestämmande: Syftar på den handlingsfrihet som personalen har i fråga om att fatta beslut och i vilken mån regler och policys begränsar arbetet. 4. Kommunikation: Handllar om ledningens öppenhet för nya förslag och hur den interna kommunikationen fungerar. 5. Stress: Mäter den upplevda arbetsbelastningen, stress och frustration hos personalen. 6. Förändring: Avser ledningens benägenhet till och förmåga att upprätthålla förändringsarbetet. 7. Ledarskap: Inriktar sig på personalens förtroende för ledningen och i vilken mån personalen deltar i beslutsprocessen. 13

BFF kommer från USA och finns i flera versioner BFF är från början ett amerikanskt instrument, Organizational Readiness for Change (ORC), som har utvecklats av Wayne Lehman, Jack Greener och Dwayne Simpson vid Texas Institute of Behavioral Research vid Texas Christian University (TCU), USA, i början av 2000-talet. ORC utgår från skalor som använts i tidigare forskning om organisationsklimat vid TCU. Det finns flera parallella versioner av ORC, exempelvis för personalnivå, ledningsnivå och organisationsnivå. ORC utvecklades för organisationer som har till uppgift att producera vård och behandling av alkohol- och drogproblem, men principerna för ORC kan användas även i andra organisationer. ORC är väl använt och utvärderat i USA. Det har också använts och utvärderats i England [3] och Italien [4] med goda resultat. I Sverige har ORC testats på cirka 2 000 personer, såsom mellanchefer och verksamhetspersonal inom socialt arbete/omsorg och personal på privata, kommunala och statliga institutioner. Resultat från olika studier har visat på ett starkt samband mellan motivationen hos personal för att börja arbeta med en ny metod eller ett nytt arbetssätt och klientutfall. Ju mer motiverad personalen var och ju längre implementeringsprocessen framskred, desto bättre var utvecklingen för klienterna [5]. 14

Läs mer Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se/ evidensbaseradpraktik/beredskapforforandring Kunskapsguiden www.kunskapsguiden.se/ebp/ledautvecklingen/ta-fram-en-vision/sidor/mat-beredskapenfor-forandring.aspx Att leda en evidensbaserad praktik en guide för chefer i socialtjänsten www.socialstyrelsen.se/ publikationer2012/2012-10-4 ORC vid Texas Institute of Behavioral Research, Texas Christian University www.ibr.tcu.edu Referenser 1. Simpson, DD. A conceptual framework for transferring research to practice. J Subst Abuse Treat. 2002; 22(4):171-82. 2. Simpson, DD, Dansereau, DF. Assessing organizational functioning as a step toward innovation. Sci Pract Perspect. 2007; 3(2):20-8. 3. Simpson, D, Rowan-Szal, GA, Joe, GW, Best, D, Day, E, Campbell, A. Relating counselor attributes to client engagement in England. J Subst Abuse Treat. 2009; 36(3):313-20. 4. Rampazzo, L, De Angeli, M, Serpelloni, G, Simpson, DD, Flynn, PM. Italian survey of organizational functioning and readiness for change: a cross-cultural transfer of treatment assessment strategies. Eur Addict Res. 2006; 12(4):176-81. 5. Simpson, DD, Joe, GW, Rowan-Szal, GA. Linking the elements of change: Program and client responses to innovation. J Subst Abuse Treat. 2007; 33(2):201-9. 15

Forskning visar att det krävs vissa förutsättningar för att genomföra förändringar, till exempel införa ett nytt arbetssätt. Det är därför klokt att undersöka om dessa förutsättningar finns innan man startar ett förändringsarbete. Socialstyrelsen erbjuder intresserade organisationer att med hjälp av verktyget BFF mäta den egna organisationens förändringsberedskap. Om enkätverktyget Beredskap för förändring (artikelnr 2013-2-8) kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice. www.socialstyrelsen.se/publikationer E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se Fax: 035-19 75 29 Publikationen kan även laddas ner från www.socialstyrelsen.se 16