Återföring beredningarna Sunderby Folkhögskola 12 mars 2009 Rubrik KUNSKAPSBILDNING Ulf Bolsöy överläkare medicin Gve Mats Weström chefläkare primärvård
Kunskapssystemet Patientsäkerhet Hälso- och sjukvårdsenheten Förändringsarbete Smittskydd STRAMA Medicinsk sakkunnig Folkhälsan MONICA-studien m infarktregister SMI SBU LMV LFN NLK SoS SBU-informatör Studierektorer ca 7 st Fortbildningsansvarig primärvården FoU-enheten Kliniska lektorer 3 st Medicinska bibliotek LTU Winternet/CDH Kommunal FoU UmU/NUS SBU Norr Regionala chefsamråd Regionalt FoU-råd ELINOR Regionala LMK
Mottagarorganisation- varför? Staten har en kunskapsförmedlande strategi för att kunna stödja landstingens kunskapsbildning genom planerad överföring av relevant information. Väl förenligt med stark decentralisering av ansvar och beslutsbefogenheter och nuvarande ansvarsfördelning statlandsting SBU och SoS har ambition att åstadkomma förändringar inom vården men det finns en obalans mellan statens informativa insatser och landstingens oförmåga att ta emot dessa och förändra verksamheten (RRV 2002:4)
Mottagarorganisation en kunskapsprocessor? Fånga in kunskapsunderlag av relevans för landstinget ( omvärldsbevakning ) Analysera legitimitet, syfte, kunskapskvalitet, kunskapsnivå och relevans vilket leder till en VDNmärkning Identifiera lämpliga mottagare och fortsatta ägare av dokumentet och processen Implementera de delar som är tillförlitliga, relevanta och prioriterade. Följ upp. Spridning av SBU-rapporter 2/1999, NLL.
En modell för mottagarorganisation
Förslag på struktur för stöd Almanacka eller kalender Rutinbank Nll dokument SBU rapport Nationella riktlinjer Exempel HSE sambandscentral Styrgrupp för riktlinjer m m LM Stroke Psykiatri Hjärta & kärl Omv/rehab mm Expertgrupper 1) 2) 3) 4) 5) 6) Hälso- och sjukvårdens verksamheter
Effekter av åtgärder för att förändra beteende hos läkare Gösta Eliasson Halmstad
Vilka åtgärder kan förändra praxis? Bakgrund: Fortbildning anses nödvändigt för att upprätthålla och utveckla läkarens kompetens och kräver resurser i form av tid och pengar. Men bevis för effekter av olika fortbildningsaktiviteter, dvs. om de påverkar beteende och vårdresultat, efterfrågas sällan. Det finns dock studier och flera metaanalyser som kan vägleda när vi ska välja metoder för information, utbildning och fortbildning. Metod och resultat: I en review av 99 välkontrollerade studier hade påminnelser, besök på arbetsplatsen, auktoriteters åsikter och strategier med flera samtidiga åtgärder bäst effekt. I en studie av receptförskrivning visade det sig att material utskickat per post var verkningslöst. I en review av 14 RCT-studier kunde man påvisa en signifikant skillnad i effekt mellan interaktiv och föreläsningspedagogik och i andra studier har man funnit måttlig effekt av interaktiva workshops i mindre grupper. Konklusion: Någon bästa metod tycks inte existera, de flesta åtgärder kan vara effektiva under vissa omständigheter, ingen är effektiv under alla.
Varför är det så svårt att förändra läkares praxis? Bakgrund: Ett begrepp som börjat användas när det gäller att få läkare att ta till sig ny kunskap är adoption. Metod: När man sprider information talar en extern intressent om vad jag skall göra. Adoption är motsatsen, en personlig process där jag gradvis blir motiverad att förändra mitt arbetssätt och drar nya kunskaper till mig i den grad jag är motiverad. Adoption använder sociala nätverk, tar hänsyn till vardagens patientmöten och fokuserar på relationer och stöd. Spridning, å andra sidan, använder organisationer och hierarkier och fokuserar på tekniker och processer för att åstadkomma förändring. Konklusion: Spridning är idag vanligare än adoptionsmetodik. Det kan vara en förklaring till att nya medicinska rön har svårt att få genomslag.
SLUTSATS Välj några strategiska områden i taget ta ansvar för att prioritera Finn vägar för framgångsrika processer av typen adoption bygg medicinska nätverk skapa ritualer för personliga besök, återkoppling, uppföljning främja relationer och bygg stöd ta hänsyn till vardagens patientmöten I patientmötet gäller alltid kvalitet och aldrig ekonomi vilket nästan alltid ger god ekonomi Mats Weström Chefläkare Primärvård