INNEHALL FORORD... 7 Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra 2006... 9 jørn Lund Hver gang du lærer et nyt sprog, bliver du et nyt menneske! Om virkeliggørelsen af den nordiske sprogdeklaration... 23 Karen M. Lauridsen Språkdeklarationens mål och Importordsprojektets resultat... 37 Pirkko Nuolijdrvi Sprogdeklaration, sprogkultur og paralle1sproglighed... 45 Ari Pall Kristinsson Sproglovgivning i Norden - og Danmark?... 53 Sabine Kirchmeier-Andersen Språklovgjeving og hegemoni strid..................................... 63 jan Olav Fretland Kan man tage temperaturen på et sprogligt klima? Nogle sprogpolitiske tendenser i danske avismedier 1990-2007... 71 Dorthe Duneker Moderne importord i språka i Norden (MIN). Ei orientering... 85 Helge Sandøy
Åbne og skjulte holdninger til enge1skindflydelsen - hvad kan sprogpolitikken påvirke?... 95 Tore Kristiansen Replik till Tore Kristiansen: Åbne eller skjulte holdninger - hvad kan sprogpolitikken påvirke?... 113 Birgitta Lindgren Afløsningsord, tilpassede ord eller importord. Hvad vinder, og hvad skal sprogrøgten satse på?... 121 Piajarvad Om å lage norske avløserord. Rapport fra et dypdykk i Ordsmia... 141 Anne-Line Graedler Sju nordiske språkkulturar. Korleis? Og korfor?......................... 153 Helge 5andøy Nordiske sprogkulturer. Hvorledes? Hvorfor?... 173 Inge Lise Pedersen Språkpolitiska konsekvenser av importordsprojektet..................... 183 Olle josephson Nordiskt språksamarbete via de nordiska språkmotena sedan 1954 - har de varit tin nytta for språkvård och språkforskning?................. 199 Mikael Reuter Noen betraktninger rundt distribusjonen av verbene bliva og veroa i moderne, muntlig færøysk......................................... 215 Majbritt Paulad6ttir
Sprog i fokus: Færøsk... 251 Kristin Magnussen Det nordiska språksamarbetet 2008................................... 259 Hannele Ennab Ny språklitteratur... 265 Om forfattarna.... 311 Instruktioner till forfattarna......................................... 315 Adresser til språknemndene i Norden... 317 Skrifter och rapporter.............................................. 319
FORORD Språk i Norden ar en årsbok fbr språknamnderna och språkråden i Norden. Temat i år ar språkpolitik och språkattityder. Språk i Norden 2009 ornfattar framst artiklar som baserar sig på fbredrag på Nordiska språkmbtet/ Nordmålforum i Helsingør 4---6 september 2008. De bverordnade temana fbr konferencen var dels mbjligheterna fbr att genomfbra den nordiska språkdeklarationen från 2006, dels det samnordiska projektet Moderna importord i Norden (MIN) som initierats av Nordiska språkrådet. Språkdeklarationen (Deklaration om nordisk språkpolitikj staller fem mål fbr den nordiska språkpolitiken. En nordisk språkpolitik bbr sikta mot 1) att alla nordbor kan lasa och skriva det eller de språk som fungerar som samhallsbarande i det område dar de bor, 2) att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i fbrsta hand på ett skandinaviskt språk, 3) att alla nordbor har grundlaggande kunskaper om språkliga rattigheter i Norden och om språksituationen i Norden, 4) att alla nordbor har mycket goda kunskaper i minst ett språk med internationell rackvidd och goda kunskaper i ytterligare ett frammande språk och 5) att alla nordbor har allmanna kunskaper om vad språket ar och hur det fungerar. Projektet Moderna importord i Norden undersbker dels bruket av importord i språken i Norden, dels nordbornas attityder till språkpåverkan på deras modersmål. Parallella undersbkningar inom projektet har genomfbrts på Island och på Farbarna, i Norge, i Danmark, i Sverige, i finska Finland och i Svenskfinland. Helge Sandøy presenterar projektet i sin artikel på s. 85. Utanfbr dessa två teman ligger Mikael Reuters artikel, som ger en bversikt bver språkmbtena de senaste 55 åren och diskuterar på vilket satt språkmbtena varit till nytta fbr språkvård och språkforskning. I detta nummer av Språk i Norden finns också en artikel av Majbritt Paulad6ttir som referentgranskats anonymt av oberoende bedbmare. Avsikten ar att Språk i Norden aven i fortsattningen ska tillampa detta vetenskapliga granskningssystem fbr enstaka artiklar. I årets nummer finns den tredje delen i artikelserien Språk i fokus, som denna gång fokuserar på farbiskan. De tidigare artiklarna i serien har handlat om islandskan (2002) och finskan (2008). Artiklarna i serien ska belysa de olika nordiska språkens sardrag. Språk i Norden innehåller som tidigare en bversikt bver det nordiska språksamarbetet under det gångna året och en bibliografi bver ny språklitteratur från de nordiska landerna.
Redaktionen for Språk i Norden 2009 ar: Ari Pall Kristinsson (Stofnun Arna Magnussonar llslenskum fræoum, Island), Hannele Ennab (Språkrådet, Sverige), Rikke E. Hauge (Språkrådet, Norge), Pia]arvad (Dansk Sprognævn), Birgitta Lindgren (Språkrådet, Sverige) och Charlotta af Hallstrom-Reijonen (Forskningscentralen for de inhemska språken, Finland). Helsingfors, april 2009 Charlotta af Hallstrom-Reijonen huvudredaktor