1 (7) Minnesanteckningar Möte Söndagen 12 juni 2016 Plats: Under söndagen den 12 juni arrangerade ansvariga för förstudien för ett nationellt demokrati- och migrationsmuseum en workshop på Feministisk festival på Inkonst i Malmö. Omkring 12 personer deltog under samtalet. Några var mer aktiva andra lyssnade in Kontaktperson Roxana Ortiz, roxana.ortiz@malmo.se eller 0708 53 29 98 Den 12 juni arrangerade förstudien en workshop på Feministisk festival Malmö 2016 för att lyssna in personer intresserade av feministiska frågor som deltog på festivalen. Programpunkten arrangerades som en workshop men eftersom det var en liten grupp utvecklades det till ett öppet samtal där en av medarbetarna i förstudien fungerade som samtalsledare. Samtalet inleddes med en kort PowerPointpresentation om förstudiens ramar, syfte och process. Förstudieteamet betonade vikten av att fånga in en feministisk analys av förstudien och dess arbete. Förstudieteamet förberedde ett antal frågor som besvarades under samtalets gång. Inga namn registrerades under samtalet. Anteckningar fördes under samtalet, och de redovisas här. Vilka frågor bör de som arbetar med förstudien undersöka utifrån feministiskt perspektiv? Och, finns det behov av ett nytt nationellt museum om demokrati och migration utifrån ett feministiskt perspektiv? I sådana fall hur skulle det museet se ut? Deltagare 1: när jag har gått på konstmuseer och tittat på produktionen av utställningarna så ser jag representationen och ser 99 procent manliga konstnärer. Vilka manliga versus kvinnliga konstnärer produktioner finns det? Hur många manliga konstnärer versus kvinnor ställs ut? Deltagare 2: och i samma linje om vi går på ett traditionellt museum så är det väldigt ofta männens historia som berättas i produktionen och utgår från mannen. Men det har också hänt en del saker sedan från förra året. Kerstin på historiska lyfter kvinnors historier på museerna. Sällan talar vi om hur kvinnor har burit historien framåt och detta är stor brist på de svenska museerna, att vi ofta utgår från mannen. Deltagare 3: jag är inne på samma sak. Men mer specifikt när det handlar om demokrati och migration att ha ett feministiskt perspektiv på dessa två koncept/begrepp. Både när det handlar om demokrati och migration så kan det innebära tusen olika saker. Men ur ett feministiskt perspektiv. Om vi pratar om demokrati, vilka värden är det som lyfts? Är det lagar? Vilka värden lyfts när vi pratar om demokrati? Är det officiella strukturer som leds av män, för män? Eller är det det inofficiella arbetet, såsom omvårdnad som oftast har gjorts av kvinnor? Vad skapar en demokratisk struktur? Denna fråga är viktig utifrån ett feministiskt perspektiv.
Vad innebär att skapa demokrati när man inte har några politiska eller sociala rättigheter? Informella demokratiska strukturer skapas hela tiden av folk som inte har sociala, juridiska och politiska rättigheter. Ett feministiskt perspektiv är också att se till ett maktperspektiv. Det handlar inte bara om kvinnor utan det handlar om folk i allmänhet som inte har dessa typer av rättigheter. Deltagare 4: parallellt med allt annat som pågår så bör transpersonernas kamp tas tillvara. Som oftast ibland blir ett spår. Ta hela den historien parallellt med allt annat som pågår. Oftast har den feministiska rörelsen hängt ihop. Deltagare 5: utifrån ett genusperspektiv och om man tittar intersektionellt på ledningsfrågan, verksamhetsansvaret och produktionen så bör man inte bara fokusera på att ha ett feministiskt perspektiv i ett ärende eller i en specifik produktion. Det feministiska perspektivet ska vara en självklarhet, så att man inte gör det till en engångsföreteelse. Det är detta jag tror att våra kulturinstitutioner tänker feministiskt idag - och nästa gång måste vi komma ihåg om HBTQI. Men det ska vara något vi lever och i samverkar i detta samhälle. Att förhoppningsvis i det framtida museet finns feministiskt perspektiv och inte bara den vanliga heteronormativa vita makteliten som är strategisk, taktiskt och operationell nivå, och plocka in folk när man behöver dem till en viss nivå. Deltagare 4: jag var på en utställning på Forum för levande historia i Sthlm som handlade om romsk historia. Ett museum där jag för första gången inte upplevde ett vi- och dom perspektiv, utan det var ett vi-perspektiv. Det saknar man i museivärlden, att fånga så att det inte blir ett vi-och dom perspektiv. Att det inte blir ett majoritetssamhälle som berättar om minoriteter. Att kunna se den röda tråden, kopplingen mellan historia och nu. Deltagare 6: för att svara på frågan om det finns ett behov? Ja, verkligen, ur ett feministiskt perspektiv. Också för att i sig är det en sådan handling om man skapar ett sådant museum om man vågar ta tag i frågorna så är det i sig en feministisk handling och att det görs på ett modigt sätt. Sättet vi har byggt upp vår formella demokrati rörlighet, om du är rörlig så betyder det också att har du mindre demokratiska rättigheter. Folk som migrerar över gränser kan vi fängsla utan att det har begåtts ett brott. Rörlighet i förhållande till romer och bostad t ex. Jag hade önskat att det fanns i denna tid redan Jag lyssnade på Stories of the Refugees, om vikten att samla ihop de berättelser som är en del av det som händer i vår demokrati just nu. Och ha det med sig som vår gemensamma kunskapsbas utan att det hamnar i periferin. Deltagare 3: det finns ett stort behov. Jag tänker på att det finns ett stort behov just med ett feministiskt perspektiv på demokrati och migration. För att den här problematiken som utsatta grupper som kan vara etniska, sexuell läggning, allt möjligt där våld och olika former av förtryck inom gruppen är jättesvåra att lyfta, pga. den politiska kampen, där rättighetskampen kommer i första hand. Och hur jobbar man med detta i ett museum? På ett sätt kan detta museum vara ett ställe som skapar kunskap för att frigöra. Jag tänker att det är en viktig plats där man inte måste vara i opposition för det förtyck som man konstant utsätts för. Att vara en kvinna eller hbtq-person så kan
3 (7) Malmö stad man aldrig gå ut och säga att man är förtryckt av den egna gruppen. Om man är konstant förstryck så är nummer ett att försvara hela min grupp eller mitt folk det handlar om demokrati och så klart att åtnjuta rättigheter utan att bli förtryck. Deltagare 7: jag tycker att alla har sagt jättebra saker. Feministiskt perspektiv ger en helhetssyn som jag ofta saknar och bli irriterad på. Och det är grunden för att bygga demokrati. Jag ser museet som en dynamisk arena, de flesta grupperna får inte plats i massmedierna... jag ser ett museum som är folklig till sin karaktär som kan erbjuda denna arena. Deltagare 5: det dynamiska som du nämner. Om ett demokrati-och migrationsmuseum blir av, då hoppas jag att man är såpass modig att tar itu med de historiska frågorna och inte bara nuddar eller nämner det utan att man verkligen tar tag i det. Att beskriva historiska skeenden som Sverige varit delaktig och medverkat i och många gånger inte velat prata om denna kollektiva minnesförlust. Att man lyfter fram dessa ämnen som fortfarande är smärtsamma och tuffa. Att man frigör så pass mycket resurser så att man inte är bunden till huset eller strukturer utan gör många installationer och produktioner. Vi lever i en dynamisk och föränderlig värld och det är det utställningen ska visa. T ex. att civila samhället ställde upp när flyktigströmmen kom i höstas, men Malmö stad var lite handlingsförlamad till en början men sen kom den igång. När något händer så ska det inte ta många år innan man visar det då ska man vara såpass handlingskraftig så att man har resurserna att tillgängligöra gör något som gör att man lever i sin samtid Och inte titta på det rent arkeologiskt i bakspegeln. Deltagare 2: jag är inne på det kollektiva ansvaret och minnesbilden. Men också berätta historien hur Sverige ser ut för tillfället. Det kanske lyfts en handling, en demonstration, en bild som säger något om just den här kampen, systemet eller men hur ser media ut samtidigt. Att frigöra resurser för produktion, är en grym grej att man skulle kunna ha ekonomisk pott för nätverk, enskild konstnär som har en idé som den snabbt kan bolla ut. Det behöver inte handla om stora summor men tillräckligt för att snabbt ställa ut - och göra något snabbt kanske lite olika utställningar varje vecka. För att då öppnar vi också upp för civila samhället - för det kickar igång något. Deltagare 4: vikten av att ha det som ett öppet rum. Att civila samhället ska kunna använda ytorna för att ha sina träffar. T ex. Mångkulturellt centrum- har mycket den rollen, med aktuella utställningar. Men framförallt så finns det en dialog med civila samhället för att delta i ett museum. Där man t ex. gör levande demokratin- ett museum kan också vara en mötesplats. Deltagare 3: jag bara undrar en fråga och tanke: har ni funderat över om man ska ha ett museum som ska utgå från tankarna om demokrati och jämlikhet, antirasism i sin struktur, till skillnad då från alla andra museer, mer eller mindre. Det finns en risk att detta museum blir ett alibi för alla andra museer så att alla andra kan chilla - och att alla andra kan fortsätta att arbeta med nationalstaten och sina
rasistiska projekt. Finns det en tanke om att arbeta med andra museer? Jag blir direkt konspiratiorisk så att de slutar att tjata om de andra museerna. Fredrik Elg, samordnare: vid mötet med centralmuseerna så finns det önskemål om att museet kan vara en kunskapsbas som har både djupet och bredden på frågorna. Deltagare 3: jag tänker inte heller att det är ett ansvar som detta museum kan ha. Ni kan inte förändra nationalstaten och dess syfte Jag tänker att det är frågor som är viktiga att fundera över i denna process. Jag var i Umeå under MR-dagarna med flera direktörer för museerna. Och då pratade de väldigt mycket om demokrati, jämlikhet osv. Men det var bara att sätta klistra på något, på en struktur som antagligen är ojämlik. Hur många, t ex. hur många anställda romer finns i en utställning om romer? Detta är jätteviktigt. Jag funderar kring demokrati om det ska vara riktigt vasst så måste man ifrågasätta detta. Så att ni inte blir ett alibi. Deltagare 5: människor som äger frågan ska vara delaktiga och samverka, så att det inte bara blir avhandlat eller tillfrågad när man skriver sin rapport. Deltagare 2: jag har en tendens att bli konspiratiorisk just detta med myndighet vad gör vi om tio eller femton år om vi har ett rasistiskt parti som sitter i regeringen? Hur kan museet tala om demokrati då, vad är det ni kan göra för att säkra museet? Vad kan ni göra för att säkra museet? Vad tycker ni om museerna idag? Varför fungerar de eller varför fungerar de inte? Deltagare 1: det är jättebra att ta ett samtida perspektiv och bakåt i tiden. Men migration är också ett framtida perspektiv- t ex. klimat och militarism. Genom att ta in forskning kan man också prata om framtiden. Deltagare 2: jag tänker mycket på barn och unga har inte varit på Malmö museer på hundra år men när min systerdotter kom så har jag börjat gå dit. Jag tänker att det är extremt viktigt att fånga in den yngre generationen och som tycker att det är roligt. Om museet ska främja demokratin då är det viktigt att inte exkludera en viss del av folket. Att det inte blir något som du behöver mycket kunskap för att kunna ta till dig informationen. Viktigt att det finns en bredd av målgrupperna. Deltagare 6: risken att om nazister sitter i regeringen jag tänker att det finns en risk för att bli ett alibi för den rådande politiken, även om inte ett ideologiskt rasistiskt parti i regeringen, så finns det mycket rasism bland andra partier. Hur kritiskt kan ett museum vara med pengar som kommer från förövaren?
5 (7) Malmö stad Deltagare 3: att skapa en plats där det finns möjlighet och utrymme för utopier som har funnits tidigare och dagens utopier. Idag har vi liksom inte råd att skapa utopier vi måste förhålla oss till ett samhälle som förändras och till olika former av inskränkningar av rättigheter. Och stå i opposition istället för att få plats för att forma egna utopier kring hur vi vill leva i framtiden. Detta är politiskt. Det blir svårt att museet inte har en politisk dimension, för att vi lever i de tider vi gör. Deltagare 5: om det byggs ett museum då ska en del av resurser avsättas till civila samhället. Då finns grupperna som kan uttrycka sig fast man lever med förövarens statsmedel. Det är viktigt att det satsas på produktioner som leds av museipersonal, men inte utan att det civila samhället kräver sin plats. Där finns motvikten. Då kan vi ha motvikterna och då blir det inte ensidigt eller tvåsidigt. Att civil samhället är levande och vibrant och inte dör ut. Trots att vi har ett parti i riksdagen som inte är demokratisk, och som skulle ta makten då skulle medlen strypas men då finns civila samhället som motvikt, därför måste det finnas utrymme för att de ska kunna verka. Deltagare 7: tillbaka till inledningen att det ska vara folkrörelsebaserat det är guld värt om man tar det på allvar. Då måste ledningen se annorlunda ut jämfört med de traditionella museerna. De värdena som uttrycks i folkrörelserna finns, och vattnar man lite så blomstrar dessa då kommer personerna förmå att ta in det civila samhället. Man kan bygga in sådana maktstrukturer, och det jag tror verkligen att det skulle vara ett lyft och en förutsättning för museet. Deltagare 3: ta ett steg längre - anställd folk med erfarenhet av migration och rörelse. Det är viktigt att folk får pengar, annars går det inte. Nu befinner vi oss vid invigningen: vad ska finnas därinne? Vad ska vi hitta därinne? Om ni får drömma er fram till museet? Vad är det ni ser? Deltagare 2: ambulerande museum vore skitfett. Och sitta i en buss eller bil som är projektad [red. projektor], och man befinner sig i flykt. Viktigt med historia från migrantarbetare som är kvinnor. Barnperspektivet är viktigt. Att det finns möjlighet att diskutera demokrati, och i min värld är demokrati föränderligt men också något vi måste värna om. Och ge utrymme för andra idéer om demokrati men också hur det går att förändra en demokrati. Ett utrymme för att diskutera vad är demokrati och kan vara. Deltagare 3: idén om att unga människor kan diskutera, ta kontakt med andra människor i världen och ha live streaming och diskutera - vad är demokrati här och vad är demokrati där? Då blir det inte statiskt utan då blir det globalt, på ett mer folkbildande plan. Viktig att också prata om demokrati som ett vapen. Folk kommer hit för att väst krigar i de länder som de måste fly ifrån. Vad är demokrati- idag? På många sätt är demokrati extremt förtryckande, men också att demokrati används som ett sätt att serva och förtrycka.
Deltagare 8: jag är grundskolelärare och det är lätt att skapa samarbeten över nationella gränser med tanke på Skype osv. Deltagare 2: att det inte bara blir en dagsutflykt, att det blir något att arbeta med. Sen tänkte jag på det kritiska perspektivet. Men också lyfta andra system som inte är demokratiska men som har högre sociala och kulturella rättigheter och skapa dessa reflektioner. Deltagare 4: jag såg en utställning där flykt var i fokus. Utställningen vände sig till någon som inte hade migrerat. Jag menar att utställningar ska också vara för de som har erfarenheten av flykt. Frågan om vem som producerar för vem, med erfarenhet och utan erfarenhet... Deltagare 8: otroligt viktigt att stärka unga i deras demokratiska deltagande. Det är ett jättebra sätt att stärka demokratin. Deltagare 6: jag tänker att mycket det vi pratar om du har tvingat till att fly på grund av krig eller förföljd jag vill se migration kring kärlek eller samhörighet. Det finns en önskvärd del av migrationen och det är bra att visa något positivt och som bör lyftas upp. Deltagare 2: jag tänker att huset är tillgängligt. Att det finns ljud, bild, fysiska saker att ta på, tillgängligt, och det är extremt viktigt att det är gratis, det ser jag som en förutsättning för att det ska kunna existera, fysiskt, ekonomiskt och språkligt. Deltagare 3: skulle man kunna ha en konstant inbjuden gäst så att man får en ny input från andra delar av världen? Hur skulle detta ställe kunna vara relevant för hela Sverige? Deltagare 2: gäster från olika delar av världen, med olika utställningar och göra det möjligt att utställningar kan röra på sig. Det finns möjlighet att röra sig över landet. Om man placerar detta museum? Var i Malmö skulle man placera detta? Deltagare 4: lätt att ta sig in. Det ska vara centralt Södervärn, Värnhem, centralen möjligheten att placeras vid en knytpunkt. Deltagare 3: jag tänker centralt. Det är viktigt och då ska det vara mitt i stan. Hur tänker ni kring tillgänglighet utifrån ett klassperspektiv? Deltagare 4: jag tänker på ytorna på Panora som är jättefina, de är hela, fina och rena. Jag funderade på om jag hade kommit hit när jag var yngre? Ytorna signalerar något och kontrasten mot mitt hem, skolan och området jämfört med Panora var stor. Jag tänker själv det hade känts lite främmande att komma in på dessa ytor det skapar en barriär något jag inte hade tänkt på tidigare. Det hade kanske varit mer tillgängligt om festival hade varit vid Garaget [red. bibliotek i Malmö]. Om publiken är delaktig, då kanske det inte spelar någon roll om det är kala väggar då har man tagit över utrymmet. Deltagare 3: jag tänker på klass, då handlar det mycket om varför man ska ta del av kultur och historia om man inte har jobb eller mat. Vad ska denna plats ge till människor som har det jobbigt?
7 (7) Malmö stad Vi pratar om en klass om en klass som kallas för arbetslöshetsklass. Det finns stora delar av befolkningen som inte har jobb eller känner någon som har ett jobb, och som inte vet vad den erfarenheten innebär. Så då tänker jag: vad är det som gör att denna plats ska locka människor som lever i denna verklighet. Jag vill inte verka pessimistisk, det handlar om att bli erkända som likvärdiga subjekt. Där har jag inget svar. Det handlar om språk, vilket slags språk använder man, jag tror att det handlar om långa sociala processer. Att bara bjuda in fungerar inte. Vad är syftet, om vi pratar om politisk, ekonomisk och social utsatthet, vad fyller denna plats för roll för personer med dessa erfarenheter? Jag har inget svar. Deltagare 7: en annan sak. Jag tror på Triangeln. De ska ligga nära något kommersiellt, något som en samhällsfunktion. Triangeln är en bra plats. Dit kan barnen gå det finns leksaksaffärer. Där sitter folk och där jobbar människor från andra länder. Deltagare 3: spring inte på bollen att lägga den i Hyllie. Den ska ligga i stan. Deltagare 3: jag känner att jag var väldigt pessimistisk. Jag tänker en sak som händer i Malmö är att fritidsgårdar läggs ner. Om man ska nå unga så kan man tänka på det. Att folk hittar platser i det offentliga rummet. Samtalet avrundades med om det var något någon deltagare ville lägga till. Därefter avslutades samtalet kl 15.30, söndagen den 12 juni, Inkonst, Feministisk festival Malmö 2016.