EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET

EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET 1

Innehållsförteckning Förord Genomförande Svarsfrekvens Bakgrundsuppgifter Examen Hur många har läst icke-naturvetenskapliga ämnen? Naturvetarnas syn på utbildningen na är mer nöjda med sin utbildning Guldkorn i utbildningen Mängden laborativa moment i utbildningen var lagom Träningen i presentationsteknik har blivit bättre Utbildningarna gav inte tillräckliga kunskaper i statistik Övriga brister i utbildningen Vägar in på arbetsmarknaden Så fixades examensarbetet Vägen till första jobbet Vägen till det nuvarande arbetet Yrkesverksamhet Nuvarande sysselsättning Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet Arbetsgivare Huvudsakliga arbetsuppgifter Konkurrerande utbildningar Nuvarande lön Lönen är för låg Medlemskap i fackföreningar Fortbildning Ansvariga för projektet Referenser Appendix A 2

Förord Vart tar våra studenter vägen efter avslutad grundutbildning? Vad anser de om utbildningen när de fått perspektiv på den? För att få svar på dessa frågor har gör Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet regelbundet uppföljningsstudier. Den första uppföljningen som gjordes 1996 var fakultetsövergripande och resulterade i rapporten Efter studierna naturvetare i arbetslivet och ett flertal ämnesvisa rapporter. Tre år senare, 1999, genomfördes ämnesvisa uppföljningar t ex Efter studierna biologer i arbetslivet II. År 3 gjordes åter en gemensam uppföljning av alla utexaminerade naturvetare som ledde till rapporten Efter studierna naturvetare i arbetslivet III. Även i år 7 gjordes åter en gemensam uppföljning som i stort sett följer samma mönster som de uppföljningar som gjordes 1996 och 3. I denna rapport analyseras endast biologernas och molekylärbiologernas svar på frågorna. Syfte med denna rapport är att ge en bild av biologernas och molekylärbiologernas arbetsmarknad samt lyfta fram de starka och svaga sidor som kännetecknar dessa utbildningar. Kartläggningen av arbetsmarknaden visar att även om den största enskilda avnämaren är universitet och högskolor, arbetar många biologer och molekylärbiologer utanför universitetsvärlden. De huvudsakliga arbetsuppgifterna för naturvetare är forskning och utveckling, utredning och planering, undervisning samt administrativa uppgifter. Majoriteten av de biologerna var nöjda med sitt val av utbildning men tyvärr skulle många av molekylärbiologerna idag välja en annan utbildning. Glädjande nog ansåg dock majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna att deras utbildning var relevant för deras nuvarande arbete, många ansåg t o m att utbildningen hade hög relevans för arbetet. Naturvetenskaplig utbildning är dyr, men årets undersökning bekräftar återigen värdet av laborativa inslag och att den nuvarande omfattningen inte bör minska. De flesta biologer och molekylärbiologer ansåg att andelen laborativa moment var lagom omfattande i utbildningen. Just praktiska moment ansågs av många svarande som särskilt värdefulla inslag i utbildningen. Detta är viktigt att beakta när resurserna krymper och vi måste prioritera mellan olika moment i utbildningen. I tidigare undersökningar har bristen på träning i muntlig och skriftlig framställning framhävts. De återgärder som vidtagits tack vare dessa synpunkter har gett resultat, i årets undersökning ansåg majoriteten av både och molekylärbiologerna att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var lagom omfattande. Däremot är missnöjet oförändrat när det gäller utbildningens svaga koppling till arbetslivet och arbetsgivarnas dåliga kunskaper om vad naturvetare kan. Birgitta Åkerman Projektledare 3

Genomförande Under våren 7 genomfördes en uppföljning av f.d. studenter vid den Naturvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet. De personer som undersöktes hade utfört examensarbete eller tagit ut examen inom något av de naturvetenskapliga ämnena mellan åren 1 och 5. Denna rapport behandlar de personer som hade tagit ut examen med biologi eller molekylärbiologi som huvudämne. Adresser till deltagarna hämtades från universitetets LADOK-databas i februari 7. Den senaste uppdateringen av databasen skedde i maj 6. Personer som saknade adress eller med adress i utlandet uteslöts. Uppföljningen använde samma enkät som i den tidigare undersökning 3, men denna gång lades enkäten ut på Internet. För att upplysa om enkäten skickades den 22 februari ett vykort i A4 format ut till alla deltagare. Vykortet informerade om undersökningen och uppmanade deltagarna att fylla i enkäten på webben. Efter detta skickades ytterligare påminnelser ut med post och e-post innan enkäten skickades ut med vanlig post. När den webbaserade enkäten stängdes ned den 15 maj var svarsfrekvensen för alla naturvetare 6 %. Några mindre förändringar och tillägg gjordes i enkäten i samråd med fakultetens studievägledare. Till exempel ändrades, i fråga 1, molekylärbiologi/kemisk mikrobiologisk inriktning till endast molekylärbiologi och för att uppmuntra till fler kommentarer i fråga 7 och 8 ändrades kommentarer till Om ja, vad? ovanför fritextfälten. Alternativen via lärare och tog själv kontakt lades till i fråga 9, via lärare lades också till i frågorna 1 och 11. I fråga 18 lades ytterligare lönegrupper till, upp till >4 kr/månad. Fråga 19 kompletterades med alternativet föräldraledighet. I den gemensamma rapporten för alla naturvetenskapliga ämnena gjordes en bortfallsanalys. Ytterligare svar samlades in genom att ringa 88 slumpmässigt utvalda deltagare som inte hade svarat. De fyra biologer och tre molekylärbiologer som svarade på detta sätt är inkluderade i denna uppföljning av biologiämnena. Svarsfrekvens Enkäten besvarades av 16 personer som hade läst biologi som huvudämne och av 77 molekylärbiologer. Detta motsvarar ca 6 % av biologerna som söktes ut och ca 65 % av molekylärbiologerna. Biologiutbildningarna har generellt fler kvinnliga än manliga studenter vilket resulterade i en skev könsfördelning bland de svarande (Figur 1). De svarande, både i biologi och i molekylärbiologi, utgjordes till större delen av kvinnor (8 %), bara en femtedel var män. 4

1% Andel svarande 8% 6% 4% % % 127 6 Kvinnor 33 Män 16 Biologi Molekylärbiologi Figur 1. Andel män och kvinnor bland de svarande. Antalet svarande män respektive kvinnor anges med siffror i staplarna. Bakgrundsuppgifter Examen Magisterexamen var den överlägset vanligaste examen för både biologer och molekylärbiologer. Det var dock större variation bland de svarande biologerna där nästan % hade tagit en breddmagister, doktors- eller licentitatexamen (Figur 2). na som svarade hade antingen en magister- (95 %) eller en licentiatexamen (5 %)(Figur 2). Endast den högsta examensnivån för varje person redovisas. 1 8 6 4 Fil dr Fil lic Fil mag Fil kand Breddmag. Miljö- & Hälsoskydd Breddmag. Miljöledn & Miljörev. Annat Figur 2. De svarande biologernas och molekylärbiologernas examina. Hur många har läst icke-naturvetenskapliga ämnen? 5

Drygt hälften (61 % respektive 58 %) av biologerna och molekylärbiologerna angav att de läst ett eller flera icke-naturvetenskapliga ämnen (Figur 3). Språk och ekonomi var de populäraste ämnena att läsa, men bredden var stor (Figur 4). 7 6 5 4 3 1 Ja Nej Figur 3. Andel av svarande biologer och molekylärbiologer som hade läst icke-naturvetenskapliga ämnen. 3 1 21 17 12 1 8 6 Språk Ekonomi Juridik Information / Journalistik Pedagogik vid lärarhögskola Psykologi Filosofi Figur 4a. nas populäraste icke-naturvetenskapliga ämnen. Figuren visar ämnen som lästs av > 5 % av de svarande. 6

5 42 4 3 1 16 11 9 7 7 7 Språk Ekonomi Psykologi Sjukvårdsutbildn. Juridik Pedagogik vid lärarhögskola Figur 4b. nas populäraste icke-naturvetenskapliga ämnen. Figuren visar ämnen som lästs av > 5 % av de svarande. Medicinsk etik Naturvetarnas syn på utbildningen na är mer nöjda med sin utbildning Majoriteten av biologerna (71 %) svarade att de definitivt eller troligen skulle välja samma utbildning igen, till skillnad från endast 41 % av molekylärbiologerna (Figur 5). Nästan en femtedel (17 %) av molekylärbiologerna skulle definitivt välja en annan utbildning. Anledningen till molekylärbiologernas missnöje var främst en dålig arbetsmarknad samt att utbildningen är väldigt forskningsinriktad. I kommentarerna framgår också kritik mot att utbildningen är bred och okänd dvs. det är få som känner till vad en molekylärbiolog är och kan. Även bland dem som svarat att de troligen eller definitivt skulle välja utbildningen igen märks tveksamheter. En svarande har kommenterat att hon aldrig skulle rekommendera någon att läsa utbildningen och i en annan kommentar förtydligas svaret ja, troligen densamma med Om jag följer hjärtat och inte hjärnan. I kommentarerna framgår att intresset för ämnet är stort men pga. rådande arbetsmarknad skulle många troligen välja en mer yrkesinriktad utbildning Även biologerna kommenterar svårigheten att få arbete och att utbildningen är relativt okänd hos arbetsgivarna. 7

5 4 3 1 Ja, definitivt Ja, troligen densamma Nej, troligen en annan Nej, definitivt en annan Vet inte Figur 5. nas och molekylärbiologernas svar på frågan om de skulle välja samma utbildning igen om de fick välja på nytt. Frågans formulering gör att den kan tolkas på två olika sätt: om man är nöjd med sitt val av utbildning eller nöjd med utbildningen som sådan. Till exempel har en svarande i kommentaren sagt sig vara helt nöjd med sin utbildning men att hon nu har andra intressen. Guldkorn i utbildningen Nästan tre fjärdedelar av biologerna och drygt hälften av molekylärbiologerna ansåg att något i utbildningen var särskilt värdefullt (Fråga 6). 8 6 4 Ja Nej Figur 6. nas och molekylärbiologernas åsikt i frågan om något i utbildningen var särskilt värdefullt. Många av de 115 biologer och 4 molekylärbiologer som svarade ja på frågan lämnade också kommentarer om vad de ansåg vara särskilt värdefullt i utbildningen. na ansåg att alla praktiska moment som laborationer, fältkurser och exkursioner var särskilt värdefulla i utbildningen. Även moment som hade en nära koppling till arbetslivet, till exempel praktik, 8

studiebesök, gästföreläsare från företag och verklighetsanknutna projekt i fält skattades högt. Examensarbetet, egna arbeten och den obligatoriska kemin ansågs också vara värdefullt i utbildningen. Bredden på utbildningen, bra lärare och samt roliga kurser nämndes också i kommentarerna. na nämnde laborationerna, examensarbetet, basblocket som inkluderar kemi och bra fördjupningskurser i sina kommentarer. Även engagerade förläsare och assistenter ansågs vara värdefullt i utbildningen liksom bredden i ämnet. Mängden laborativa moment i utbildningen var lagom Majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna som svarande ansåg att de laborativa momenten var lagom omfattande (Figur 7). Andelen nöjda svarande var över 8 % för båda ämnena. För litet 14% 1% För omfattande 3% För litet 6% % För omfattande 6% BIOLOGER Lagom 82% Lagom 88% MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 7. nas och molekylärbiologernas åsikter angående omfattningen av de laborativa momenten i utbildningen. Träningen i presentationsteknik har blivit bättre Mer än hälften av både biologerna (7 %) och molekylärbiologerna (64 %) ansåg att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var lagom omfattande (Figur 8), vilket är en ökning från tidigare uppföljningar (Figur 9). I uppföljningen år 3 ansåg 5 % av biologerna och 54 % av molekylärbiologerna att det var lagom mycket träning i presentationsteknik, vilket var en ökning från 1996 års uppföljning då endast 35 respektive 42 % ansåg att det var lagom med träning. I årets undersökning var för första gången biologerna mer nöjda än molekylärbiologerna med träningen i presentationsteknik. En tredjedel av de svarande från båda ämnena ansåg dock fortfarande att träningen var bristfällig eller obefintlig. I kommentarerna framgår att många önskar bättre konstruktiv kritik på presentationer och skriftliga rapporter, framförallt saknas kritik på själva utförandet. Man fick framställa muntligt och skriftligt men man fick ingen utbildning i hur man bäst gör det. Återkopplingen var dålig 9

8 6 4 För omfattande Lagom omfattande Bristfällig Obefintlig Figur 8. nas och molekylärbiologernas åsikt om omfattningen av träning i muntlig och skriftlig presentationsteknik. 8 Lagom omfattande 71 65 6 4 35 42 5 54 1996 3 7 År Figur 9a. Andel svarande biologer respektive molekylärbiologer i uppföljningarna gjorda år 1996, 3 och 7 som ansåg att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var lagom omfattande. 8 6 4 59 51 Bristfällig 42 36 3 27 1996 3 7 År 1

Figur 9b. Andel svarande biologer respektive molekylärbiologer i uppföljningarna gjorda år 1996, 3 och 7 som ansåg att träningen i muntlig och skriftlig presentationsteknik var bristfällig. Utbildningarna gav inte tillräckliga kunskaper i statistik Majoriteten av biologerna och molekylärbiologerna ansåg att utbildningen inte gav dem tillräckliga kunskaper för att statistiskt kunna behandla mätdata och göra felanalyser (Figur 1). Endast 33 % av biologerna och 23 % av molekylärbiologerna var nöjda med den träning i statistik de fått under utbildningen. 8 6 4 Ja Nej Figur 1. nas och molekylärbiologernas svar på frågan om huruvida utbildningen i statistik var tillräcklig. De forskarstuderande biologerna och molekylärbiologerna var mer missnöjda med träningen i statistik än de som hade fast eller tillfällig anställning (Figur 11). Inom forskning används statistik när resultat analyseras och presenteras, den stora andelen forskarstuderande bland de svarande förklarar därför en del av den stora andelen nej-svar på frågan. Men mer än hälften av de fast eller tillfälligt anställda angav också att de statistiska kunskaperna efter utbildningen var otillräckliga, vilket visar att statistik är viktigt även på arbetsmarknaden. 11

1 8 6 4 Ja Nej Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd BIOLOGER MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 11. s och molekylärbiologers svar på frågan om utbildningen gav tillräckliga kunskaper i statistik, fördelat på sysselsättning. Andel svarande inom respektive sysselsättning och ämne visas. Övriga brister i utbildningen Majoriteten av de svarande saknade något i sin biologi- eller molekylärbiologiutbildning (Figur 12). na efterlyste framför allt en bättre kontakt med arbetsmarknaden i form av till exempel praktik, studiebesök på möjliga arbetsplatser och gästföreläsare från näringslivet. Det påpekades återigen att arbetsgivarna inte känner till molekylärbiologernas kompetens. Även statistik, skriv- och retorikkurser samt längre laborationer önskades. na saknade främst kopplingen till arbetslivet och praktik ute på arbetsplatser. Dessutom ville biologerna ha mer statistik, GIS och juridik. 8 6 4 Ja Nej Figur 12. nas och molekylärbiologernas åsikt huruvida något saknades i utbildningen. 12

Vägar in på arbetsmarknaden Så fixades examensarbetet De flesta biologer (71 %) och molekylärbiologer (72 %) tog själv kontakt för att få ett examensarbete (Figur 13). na hade mer hjälp av lärarna än molekylärbiologerna som fixade sitt examensarbete på annat sätt, främst genom forskarskolor. Via kompis(ar) 3% På annat sätt, nämligen... 7% Via lärare 15% Via annons 2% Via exjobbpoolen på webben 1% 1% Tog själv kontakt 71% Figur 13a. Relativ fördelning över hur biologerna fixade sitt examensarbete. Via annons 5% Via lärare 6% Via kompis(ar) 1% Via webben i övrigt Via 1% exjobbpoolen på webben % På annat sätt, nämligen... 15% Tog själv kontakt 72% Figur 13b. Relativ fördelning över hur molekylärbiologerna fixade sitt examensarbete. Vägen till första jobbet De flesta av de svarande fick sitt första jobb genom att själv ta kontakt, via annonser, examensarbetet eller på andra sätt. Andra sätt inkluderade till exempel via praktik, kontakter och forskarskola, genom att starta eget eller att bli tillfrågad (Figur 14). Få angav att de fått arbete via arbetsförmedlingen, endast 4 % av biologerna och 1 % av molekylärbiologerna. I kommentarerna framgick att vissa inte hade fått jobb som var relevanta för utbildningen och att en del av dessa därför inte besvarade frågan. 13

Via annons 19% Via arbetsförmedling 4% Via lärare 4% 2% Tog själv kontakt 29% Via examensarbetet % På annat sätt, nämligen... 22% Figur 14a. Relativ fördelning över hur biologerna gick tillväga för att få sitt första jobb. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativ. Via arbetsförmedling 1% Via annons 14% Via lärare 1% 4% Tog själv kontakt 31% På annat sätt, nämligen... 23% Via examensarbetet 26% Figur 14b. Relativ fördelning över hur molekylärbiologerna gick tillväga för att få sitt första jobb. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativet. Vägen till det nuvarande arbetet Även när det gäller det nuvarande arbetet var eget initiativ och annonser de vanligaste sätten att få anställning (Figur 15). Andra sätt att få arbete var bl. a. genom tidigare arbete, att bli tillfrågad, via kontakter och genom att starta eget. I kategorin På annat sätt och bland dem som inte besvarade frågan finns många som kommenterat att de är arbetslösa, att nuvarande arbete är detsamma som det första arbetet och att de inte har ett relevant arbete. 14

Via arbetsförmedling 4% Via examensarbetet 15% Via lärare 3% Tog själv kontakt 18% 9% På annat sätt, nämligen... 27% Via annons 24% Figur 15a. Relativ fördelning av hur biologerna erhöll sitt nuvarande arbete. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativet. Via arbetsförmedling 3% 9% Via lärare 1% Tog själv kontakt 28% Via annons 17% På annat sätt, nämligen... 21% Via examensarbetet 21% Figur 15b. Relativ fördelning av hur molekylärbiologerna erhöll sitt nuvarande arbete. I de fall svaranden har kryssat i två alternativ har detta räknats som ett svar för vartdera alternativ. Yrkesverksamhet Nuvarande sysselsättning Ca 75 % av biologerna var antingen fast eller tillfälligt anställda, eller gick en forskarutbildning (Figur 16). Knappt en femtedel angav att de studerade, var föräldralediga, hade startat egen firma eller gjorde annat. I annat ingick bl. a. sjukskrivning, timanställning, och säsongsanställning. Av de svarande var 5 % arbetslösa, vilket är något högre än när uppföljningen gjordes år 3 (3,8 %). Enligt Konjukturinstitutet var den öppna arbetslösheten i Sverige 4,8 % i mars 7. 15

6 5 4 3 1 Forskarutbildning Fast anställd Tillfälligt anställd Studerar Arbetslös Egen firma Föräldraledig Annat Figur 16a. nas och molekylärbiologernas nuvarande sysselsättning. Svaranden har kunnat kryssa i flera alternativ, exempelvis, egen firma och forskarutbildning. För biologerna var det små skillnader mellan könen vad gäller sysselsättning (Figur 17a). En större andel av männen gick en forskarutbildning medan en större andel av kvinnorna hade tillfälliga anställningar. Män hade också i något högre grad startat egna firmor medan kvinnor i högre grad var föräldralediga. 35 3 25 15 1 5 Män Kvinnor Fast anställd Tillfälligt anställd Forskarutbildning Föräldraledig Annat Arbetslös Studerar Egen firma Figur 17a. Könsfördelning i biologernas sysselsättning. Procentuell andel av de svarande männen respektive kvinnorna fördelat på sysselsättning. Jämfört med biologerna gick en större andel av molekylärbiologerna en forskarutbildning. Hälften (49 %) av molekylärbiologerna doktorerade (Figur 16). En tredjedel var antingen fast eller tillfälligt anställda. Arbetslösheten var högre i år 7 (3,9 %) jämfört med undersökningen år 3 (1,6 %), men den var fortfarande något lägre än den öppna arbetslösheten i Sverige (4,8 %). En större andel av kvinnorna var forskarstuderande eller tillfälligt anställda medan en större andel av männen hade fast anställning eller hade startat egen firma (Figur 17b). Arbetslösheten var också högre bland männen jämfört med kvinnorna. 16

6 5 4 3 1 Män Kvinnor Forskarutbildning Fast anställd Tillfälligt anställd Studerar Arbetslös Egen firma Föräldraledighet Annat Figur 17b. Könsfördelning i molekylärbiologernas sysselsättning. Procentuell andel av de svarande männen respektive kvinnorna fördelat på sysselsättning. Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet Majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna (ca 8 %) ansåg att deras utbildning var relevant för deras nuvarande arbete (Figur 18). Drygt hälften av de svarande ansåg t o m att utbildningen hade hög relevans för arbetet. na ansåg i något högre grad än biologerna att deras utbildning hade hög relevans i arbetet. Endast 13 respektive 16 % av de svarande angav att deras utbildning inte hade någon relevans för deras nuvarande jobb. 7 6 5 4 3 1 Hög relevans Relevans Ingen relevans Figur 18. nas och molekylärbiologernas skattning av huruvida utbildningen var relevant för det nuvarande arbetet. En stor andel av både biologerna och molekylärbiologerna gick en forskarutbildning vilket förklarar varför många ansåg att deras utbildning hade hög relevans (Figur 19). Men även 17

majoriteten av dem som hade fast eller tillfällig anställning ansåg att utbildningen var relevant för deras nuvarande arbete. Över 8 % av både de fast anställda de tillfälligt anställda biologerna ansåg också att deras utbildning var relevant eller t o m mycket relevant för deras jobb. För molekylärbiologerna ansåg över 8 % av de tillfälligt anställda att de hade ett arbete där utbildningen var relevant eller mycket relevant. Däremot ansåg bara ca 6 % av de fast anställda att utbildningen hade relevans. 1 8 6 4 Hög relevans Relevans Ingen relevans Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd BIOLOGER MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 19. Andel svarande som gick forskarutbildning eller hade fast eller tillfällig anställning samt vilken relevans deras utbildning har för nuvarande sysselsättning. Naturvetarnas arbetsgivare Av de arbetsgivare som biologerna och molekylärbiologerna uppgav att de haft sedan avslutad utbildning var universitet och högskolor de största arbetsgivarna, vilket förklaras av det stora antalet doktorander bland de svarande. För biologerna var Stockholms universitet den största arbetsgivaren bland universiteten, medan Karolinska institutet var den största arbetsgivaren för molekylärbiologerna, tätt följd av Stockholms universitet. na hade också jobbat på till exempel kommun, länsstyrelse, museum och i skolor. Andra vanliga arbetsgivare för molekylärbiologer var kommuner och läkemedelsindustrin, men variationen var stor (exempel på arbetsgivare och befattningar ges i Appendix B). Huvudsakliga arbetsuppgifter De vanligaste arbetsuppgifterna för biologer var administrativa uppgifter (21 %), forskning och utveckling (17 %) och undervisning (17 %) (Figur ). För molekylärbiologerna var forskning och utveckling vanligast (29 %), följt av undervisning (19 %) och administrativa uppgifter (17 %). Ranking av arbetsuppgifterna från 1-3 (1 = vad man gör största delen av tiden) visade att forskning och utveckling var den huvudsakliga arbetsuppgiften för molekylärbiologer, rankad som 1 av 44 % av de svarande. Dock var 47 % av molekylärbiologerna forskarstuderande, vilket förklarar varför forskning och utveckling är en så viktig del av arbetet. Trots att det var färre doktorander bland biologerna (23 %) var 18

forskning och utveckling den högst rankade arbetsuppgiften, 28 % av de svarande rankade forskning och utveckling som etta. Produktion 4% Arbetsledning 5% Kontroll 9% Marknadsföring och försäljning 3% Administrativa uppgifter 21% Annat 11% Utredning och planering 13% Undervisning 17% Forskning och utveckling 17% Figur a. nas huvudsakliga arbetsuppgifter baserat på de 136 personer som besvarade frågan. Arbetsledning 5% Utredning och planering 8% Marknadsföring och försäljning Produktion 4% Kontroll 4% 4% Annat 1% Administrativa uppgifter 17% Forskning och utveckling 29% Undervisning 19% Figur b. nas huvudsakliga arbetsuppgifter baserat på de 65 personer som besvarade frågan. Konkurrerande utbildningar Hälften av de som läst molekylärbiologi och en tredjedel av de som läst biologi uppgav att de upplevt andra utbildningar som konkurrerande i arbetslivet (Figur 21). Både molekylärbiologer och biologer upplevde konkurrens från ingenjörsutbildningar men även från biomedicinare, läkare, lärare, kemister, apotekare samt KTH utbildningar som är mer tekniska. na upplevde dessutom att de konkurrerade med farmakologer och biologerna med arkitekter, miljö- och hälsoskyddsutbildningar samt geologer, biogeovetare och molekylärbiologer. 19

7 6 5 4 3 1 Ja Nej Figur 21. Andel biologer och molekylärbiologer som upplevt andra utbildningar som konkurrerande i arbetslivet. Många svarande kommenterade att konkurrensen bottnade i att utbildningarna och biologers/molekylärbiologers kompetens är okända på arbetsmarknaden. Molekylärbiolog: Civil ing har högre status trots mindre djup. Molekylärbiolog: alla yrkesutbildningar. apotekare, labassar BMA, djurvårdare. Alla dessa står mkt högre i kurs inom LM industrin., står lågt i kurs, trots en tung och bra utbildning Biolog: Civilingenjörer konkurrerar om miljöjobb på företag p g a hög status och okunnighet om biologens kunskaper. Biolog: Biomedicinsk analytiker och kemiingenjörer konkurrerar mot labtjänster. Dessa utbildningar har tydligare inriktning. På sjukhus föredras BMA uteslutande framför biologer. Det är mer känt vad en kemiutbildning innehåller. Nuvarande lön Majoriteten (ca 8 %) av de svarande biologerna och molekylärbiologerna hade en bruttolön som var lägre än 26 kr (Figur 22). Både för biologerna och för molekylärbiologerna var medianlönen -22 kr, vilket var något lägre än för de naturvetenskapliga utbildningarna totalt: 22-24 kr (se rapporten Efterstudierna - Naturvetare i arbetslivet IV, 7). En stor andel biologer och molekylärbiologer var dock forskarstuderande. Över 8 % av de forskarstuderande hade en bruttolön lägre än 22 kr. Medianlön för forskarstuderande var mellan 18 och kr för biologer och något högre för molekylärbiologer, - 22 kr. Ute på arbetsmarknaden, dvs. utan den stora gruppen forskarstuderande, var biologernas medianlön mellan 22 24 kr för både fast och tillfälligt anställda. med en fast anställning hade en medianlön på 24-26 kr och de

med tillfällig anställning något lägre, 22 24 kr. För de naturvetenskapliga utbildningarna totalt var medianlönen 24-26 kr. Frågan besvarades inte av 8 biologer (5 %) och 3 molekylärbiologer (4 %). 25 15 1 5 < 14 kr 14-16 16-18 18 - - 22 22-24 24-26 26-28 28-3 3-32 32-34 34-36 36-38 38-4 > 4 kr Figur 22. Procentuell fördelning av de biologernas och molekylärbiologernas bruttolön. 4 BIOLOGER 3 1 Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd < 14 kr 14-16 16-18 18 - - 22 22-24 24-26 26-28 28-3 3-32 32-34 34-36 36-38 38-4 > 4 kr Figur 23a. Procentuell fördelning av bruttolön för biologer med fast eller tillfällig anställning, eller som doktorerar. 21

5 4 3 MOLEKYLÄRBIOLOGER Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd 1 < 14 kr 14-16 16-18 18 - - 22 22-24 24-26 26-28 28-3 3-32 32-34 34-36 36-38 38-4 > 4 kr Figur 23b. Procentuell fördelning av bruttolön för molekylärbiologer med fast eller tillfällig anställning, eller som doktorerar. Lönen är för låg Hela 8 % av biologerna och nästan 7 % av molekylärbiologerna tyckte att deras lön var för låg med tanke på utbildningens längd och omfattning (Figur 24). De som gick en forskarutbildning var mest missnöjda med sin lön (Figur 25). Män och kvinnor var lika nöjda eller missnöjda med lönen. För mycket % Ej Svarat 6% Lagom 14% För litet 8% Figur 24a. Vad biologerna anser om sin lön med tanke på utbildningens längd och omfattning. 22

För mycket % Ej Svarat 9% Lagom 23% För litet 68% Figur 24b. Vad molekylärbiologerna anser om sin lön med tanke på utbildningens längd och omfattning. 1 91 88 8 6 4 22 76 9 12 38 63 21 79 3 6 För mycket Lagom För litet Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd Fast anställd Forskarutbildning Tillfälligt anställd BIOLOGER MOLEKYLÄRBIOLOGER Figur 25. Åsikt om lönen fördelat på biologer och molekylärbiologer samt fast eller tillfälligt anställda och forskarstuderande. Andel inom respektive kategori är angivet i procent. Medlemskap i fackföreningar Majoriteten av både biologerna och molekylärbiologerna var fackanslutna, bara 27 respektive 4 % av de svarande angav att de inte är med i någon fackförening. Av dem som är fackanslutna tillhör merparten SACO (85 % av biologerna och 93 % av molekylärbiologerna). Inom SACO var naturvetareförbundet överlägset störst. Fortbildning Hälften av biologerna och ca en tredjedel av molekylärbiologerna ansåg sig behöva fortbildning i universitets regi (Figur 26). Intresset var störst för kurser på kvällstid (47 respektive 43 %). Önskemålen om kurser varierade men fördjupning inom det man studerat tidigare var gemensamt för båda utbildningarna. na ville gärna läsa GIS, juridik, 23

statistik, journalistik och pedagogik. na var intresserade av statistik, ekonomi och marknadsföring. 8 7 6 5 4 3 1 Ja Nej Figur 26. Andel biologer och molekylärbiologer som ansåg sig behöva fortbildning i universitets regi. 24

Ansvariga för projektet Susanne Qvarfordt har administrerat, samlat in och bearbetat data samt skrivit rapporten. Susanne Qvarfordt är disputerad i Marin- och brackvattensekologi vid Stockholms universitet 6. Birgitta Åkerman, studievägledare vid Institutionen för biologisk grundutbildning har varit projektledare för studien. Projektet har finansierats av Naturvetenskapliga fakulteten och Institutionen för biologisk grundutbildning vid Stockholms universitet. Referenser Rapporten Efter studierna: Naturvetare i arbetslivet som presenterar resultaten av 1996 års uppföljning. Rapporten Efter studierna: i arbetslivet II som presenterar resultaten av 1999 års ämnesuppföljning. Rapporten Efter studierna: i arbetslivet II som presenterar resultaten av 1999 års ämnesuppföljning. Rapporten Efter studierna: Naturvetare i arbetslivet III som presenterar resultaten av 3 års uppföljning. Länkar till samtliga rapporter finns på: www.big.su.se/hemsida/allmant/arbetsmark.htm 25

Appendix B. Exempel på de svarande naturvetarnas senaste arbetsgivare och befattning. _flildbo ^êäéíëöáî~êé _ÉÑ~ííåáåÖ ^êä~=cçççë=^_ råçéêîáëåáåöi=âìåçäéë âi=üóöáéåi=~çãáåáëíê~íáçå ^ëíê~wéåéå~ cçêëâ~êé _çêé~äáë=^_ i~äçê~íçêáéáåöéåà ê=eüéäíáçf `ççê=péêîáåé=j~å~öéãéåí ^ÑÑ êëéåüéíë~ëëáëíéåí a~áãäéê=`üêóëäéê=pïé=aéå j~å~öéãéåí=^ëëáëí~åí a~åçéêóçëëàìâüìë hçåíçêë~ëëáëíéåí ÉìêçéÉ~å=~Éêçå~îáÖ~íáçå=Öêçìé â~êíêáí~êélâçêêáöéê~êé=ñ ê=íê~ñáâñäóö=ïçêäçïáçé ÑáëâÉêáîÉêâÉí éêçàéâí~åëí ääåáåö cçäâí~åçî êçéå=á=ëíüäã=ä å jáäà ë~ãçêçå~êé c êë âêáåöëâ~ëë~å méåëáçåëü~åçä ÖÖ~êÉ e ÖëâçäÉêÉëí~ìê~åÖÉê ^ìíçã~íé ÑóääåáåÖ f`^ _ìíáâëãéç~êäéí~êé h~êçäáåëâ~=áåëíáíìíéí Ççâíçê~åÇX=éçëíJÇçÅ h~êçäáåëâ~=ëàìâüìëéí téääêéç~âí ê héãáâ~äáéáåëééâíáçåéå bâçíçñáâçäçölü~åçä ÖÖ~êÉ hçããìå ãáäà J=Ü äëçëâóççëáåëééâí êx=jáäà áåëééâí êx=^îñ~ääëë~ãçêçå~êéx= hçããìåéâçäçöx=_çéåçé~ëëáëíéåí=üéãíà åëíéåx=båéêöáê ÇÖáî~êÉX=ãáäà J= çåü=~îñ~ääëéä~åéê~êéx=ãáäà Ü~åÇä ÖÖ~êÉX=jáäà ëíê~íéöx= k êáåöëäáîëìíîéåâä~êéx=ä ê~êé âçåëìäíñáêã~=l=éöéå=ñáêã~ j~êáåäáçäçöi=dfpi=éêçàéâíäéç~êéx=c äí~ëëáëíéåíx=ëàìâëâ íéêëâ~x=j~êáå~= áåîéåíéêáåö~ê=çåü=ìåçéêë âåáåö~êx=iéöáíáãéê~ç=ëàìâöóãå~ëíx= qê~ñáâ~å~äóë hìåök=îéíéåëâ~éë~â~çéãáå h~ëë êx=áåñçêã~í êl~çãáåáëíê~í ê ä~åçëíáåöéí ëàìâëâ íéêëâ~x=i~äçê~íçêáéãéçáåáåëâ=~ëëáëíéåíx=~çãáåáëíê~íáî= ë~ãçêçå~êéx=i â~êëéâêéíéê~êé iáçáåö =ëí~ç î êç~êé=é =Éíí=ÖêìééÄçÉåÇÉK i åëëíóêéäëéå k~íìêìãñ êéëí åç~êéx=k~íìêî êçëü~åçä ÖÖ~êÉX= s~ííéåî êçëü~åçä ÖÖ~êÉX=j~êáå=áåîÉåíÉê~êÉ i ê~êñ êãéçä~êå~ i ê~êé i ê~êàçìêéå i ê~êîáâ~êáé ãìëéìã NWÉ=~ëëáëíÉåíX=q~ê=Ü~åÇ=çã=áåëÉâíëë~ãäáåÖ~êå~ k~íìêëâóççëñ êéåáåöéå oéç~âí ê=àçìêå~äáëí kqf aáëí~åëä ê~êé=á=ã~íéã~íáâ lhnu jáäà áåöéåà ê li=pâçöëáåîéåíéêáåö=^_ pâçöëáåîéåíéêáåö mñáòéê=eé~äíü=^_ ãáâêçäáçäçö mä~ëíj=c=héãáñ êéí~öéå e~åçä ÖÖ~êÉ mçëíéå _êéîä ê~êé ê~öå=ëéääë=ëééåá~ä~îñ~ää=~ä âéãáëí ëâçä~ ä ê~êé pãáííëâóççëáåëíáíìíéí _j^jíà åëíx=ééáçéãáçäçöx=_áçäçölçàìêî êç~êéx=ççâíçê~åç pçåá~äëíóêéäëéå bñééêí=tel pçäå~=ëí~ç jáäà áåëééâí ê ëí~íäáöí=îéêâ _áçäçö píçåâüçäã=s~ííéå âéãáëí ëíçåâüçäãë=ëí~ç ãáäà =çåü=ü äëçëâóççëáåëééâí êx=ä ê~êéx=ãáäà ë~ãçêçå~êé píçåâüçäãë=ìåáîéêëáíéí mçëíççåx=hìêë~ëëáëíéåíx=açâíçê~åçx=i~äji=ñ äíji=ñçêëâåáåöë~ëëáëíéåí píçåâüçäãë=wççî~êìüìë _ìíáâëäáíê ÇÉê pîéåëâ~=méíêçäéìã=fåëíáíìíéí séíéåëâ~éëàçìêå~äáëí pîéåëâ~=oçîçàìêëñ êéåáåöéå _áçäçöi=öéåéê~äëéâêéíéê~êé råáîéêëáíéí=l=e Öëâçäçê ríäáäçåáåöëü~åçä ÖÖ~êÉX=açâíçê~åÇX=mçëíÇçâX=råáîÉêëáíÉíë~Çàìåâí rééä~åçëëíáñíéäëéå å~íìêî êçláåñçêã~íáçåléêçàéâíë~ãçêçåáåö î ëíéê ë=ëí~ç jfäà J=çÅÜ=Ü äëçëâóççëáåëééâí ê 26

27 jlibhviûo_flildbo ^êäéíëöáî~êé _ÉÑ~ííåáåÖ ^Å~ÇÉãáÅ=tçêâ= hçåëìäí ~â~çéãáäçâü~åçéäå=~ä ÄìíáâëÅÜÉÑ ^ääáö~íçê=_áçëåáéååé=^_ cçêëâ~êélmêçàéâíäéç~êé ~å~äóåéã=åçêçáå J ^éêé~=^_ J ^ëíê~=wéåáå~ êéëé~êåü=ëåáéåíáëíx=ä âéãéçéäëâçåëìäéåíx=ä~äçê~íçêáé~ëëáëí _áçíéåü=pïéçéåi=oéìã~íáâéêñ êäìåçéíi=píáñíéäëéå= Ñêáä~åë~åÇÉ=îÉíÉåëâ~éëàçìêå~äá=çÅÜ=êÉÇáÖÉê~êÉ _áçîáíêìã=^_ i~äkáåöéåà êx=mêçåéëëáåöéåà êlä~äkáåöéåà êx= Å~éáç=ëáíÜçê~å råçéêëâ íéêëâ~ `~êçííé=`~íéêáåö=^_ péêîéêáåöëééêëçå~ä `áíó^âìíéå ëàìâëâ íéêëâ~ `çî~ååé `äáåáå~ä=qêá~ä=^ëëá~åí a~åçéêóçë=ëàìâüìë s ñéäj=çåü=ä~êãçééê~í ê bääéå=^_ mêçàéâíäéç~êé béééåççêñ=kçêçáå mêççìâíëééåá~äá ÉñäáÄêáë=~Ä ÄçâÜ~åÇÉäëãÉÇÜà äé~êéx=äìíáâëåüéñ eéãâ é h~ëë~äáíê ÇÉ f`^ â~ëë êëâ~= h~êçäáåëâ~=ìåáîéêëáíéíëä~äçê~íçêáéí ëàìâüìëâéãá h~êçäáåëâ~=råáîéêëáíéíëëàìâüìëéí _áçãéçáåáåëâ=~å~äóíáâéê h~êçäáåëâ~=áåëíáíìíéí píáééåçá~íx=cçêëâ~ê~ëëáëíéåíx=açâíçê~åçx=mçëíjççåi= hçããìå s êçäêáíê ÇÉX=ä ê~êé âêéñíñ êéåáåöéåi=çëäç=åçêöé ãçíëîk=ëîéåëâ==ä~äk~ëëk=l=_j^ i~åçëíáåöéí _áçãéçk=~å~äóíáâéêlä~äk=áåök kh=píçåâüçäã _ìíáâëäáíê ÇÉ mñáòéê ÉêáëÉêîáÅÉ mñáòéê ^êäk=äéç~êél=éêçåéëëçééê~í ê mü~êã~åá~ n`=ä~äi=_áçâéãáëí mçëíéå=pîéêáöé=^ êéîä ê~êé pâçä~ i ê~êéi=ü Ö~ÇáÉí píüäãë=ä åë=ä~åçëíáåö i â~êé píçåâüçäãë=pí~ç bäéîêéëìêëx=öêìåçëâçäéä ê~êé píçåâüçäãë=ìåáîéêëáíéí açâíçê~åçx=ä~äçê~íçêáé~ëëáíéåíx=áåñçêã~í êx=ìåçéêëîáëåáåöx= póåéåíáåë=äáçíéåü _áçâéãá råáîéêëáíéí=l=ü Öëâçäçê açâíçê~åçx=cçêëâ~ê~ëëáëíéåíi=mêçîìíîéåâä~êé táêëíê ãë=g êå=çåü=ñ êö h~ëë~ééêëçå~ä sto=fåíéêå~íáçå~ä mêççìâíëééåá~äáëí