Esbo stad Protokoll Valtuusto 04.12.2013 Sida 1 / 26 Sammanträde Tid 04.12.2013 onsdag kl. 16:00 20:45 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Timo Soini, ordförande (Sannf och obundna) Anitra Ahtola (Saml) Raija Meriläinen (Saml) flyttade till Kemppi- Virtanens plats då Anitra Ahtola anlände under pausen Kaisa Alaviiri (Saml) anlände kl. 16.10 under 170 Abdirahman Ali (SDP) Kurt Byman (Sannf och obundna) avlägsnade sig kl. 19.55 under 170, ersattes av Kari Pajunen Simon Elo (Sannf och obundna) Tiina Elo (Gröna) Mikael Eriksson (SFP) Fred Granberg (SFP) Christina Gestrin (SFP) Katarina Hellsten-Palomäki avlägsnade sig kl. 19.55 under 170 då Christina Gestrin anlände Fred Granberg (SFP) Nina af Hällström Maria Guzenina-Richardson (SDP) Henri Haaksiala (Saml) ersattes av Thure-Toivanen under pausen Carl Haglund (SFP) Heli Halava (Gröna) Päivi Salli Martti Hellström (SDP) Harriet Klar-Nykvist som kl. 17.28 170 förflyttade sig till Maria Jungners plats då Martti Hellström anlände Sirpa Hertell (Gröna) Pinja Nieminen (Gröna) Mikko Hintsala (C) Simo Repo (C) Inka Hopsu (Gröna) Johanna Horsma (Saml) Jan Holst (Saml) anlände kl. 16.16 under 170 Seppo Huhta (Sannf och obundna) Saara Hyrkkö (Gröna) Jaana Jalonen (Saml) Ulf Johansson (SFP) Maria Jungner (SDP) ersattes av Harriet Klar-Nykvist kl. 17.29 under 170 Arja Juvonen (Sannf och obundna) Kaarina Järvenpää (KD) anlände kl 17.18 under 170 Tuija Kalpala (Saml) Jussi Koskinen (Saml) Stig Kankkonen (SFP) Johanna Karimäki (Gröna) anlände 16.57 under 170 Jyrki Kasvi (Gröna) Pia Kauma (Saml) Jouni Mykkänen (Saml) Pirjo Kemppi-Virtanen (Saml) avlägsnade sig under pausen, ersattes av Raija Meriläinen (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Hanna Kiljunen (Saml) Jukka Kilpi (Sannf och obundna) avlägsnade sig under pausen, ersattes av Petri Pulkkanen (Sannf och obundna)
Esbo stad Protokoll Valtuusto 04.12.2013 Sida 2 / 26 Kalevi Kivistö (VF) Tiina Ahlfors (VF) avlägsnade sig kl. 20.29 under 170 Ari Konttas (Saml) Katja Lahti (Gröna) Janna Koivisto (Gröna) Teemu Lahtinen (Sannf och obundna) Mia Laiho (Saml) Antero Laukkanen (KD) Sanna Lauslahti (Saml) anlände kl. 17.10 under 170 Ville Lehtola (Saml) Kai Lintunen (Saml) Kirsi Louhelainen (Gröna) anlände kl. 16.36 under 170 Leena Luhtanen (SDP) anlände kl. 16.48 under 170 och avlägsnade sig under pausen, varefter hon ersattes av Jaakko Mauriala (SDP) som avlägsnade sig kl. 19.17 under 170 då Jarkko Rahkonen (SDP) anlände Jasminiitta Lumme (SDP) Markku Markkula (Saml) Kristiina Mustakallio (Saml) Mari Nevalainen (Gröna) anlände kl. 16.16 under 170 Risto Nevanlinna (Gröna) Marika Niemi (Saml) anlände kl. 17.04 under 170 Kimmo Oila (Saml) Johanna Paattiniemi (Saml) Ulla Palomäki (Saml) Henna Partanen (Gröna) Mikko Peltokorpi (Saml) Kari Kuusisto (Saml) Susanna Rahkonen (Gröna) Yrjö Rossi (C) Veera Ruoho (Sannf och obundna) Heikki Seppä (Saml) avlägsnade sig kl. 20.25 under 170 Veikko Simpanen (SDP) Markku Sistonen (SDP) Seppo Sonkeri (Sannf och obundna) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Tarja Tallqvist (SDP) Markus Torkki (Saml) avlägsnade sig kl. 20.25 under 170 Kurt Torsell (SFP) Kari Uotila (Vas.) Paula Viljakainen (Saml) Henrik Vuornos (Saml) Johanna Värmälä (SDP) Kirsi Åkerlund (Saml) anlände kl. 16.16 under 170 Saija Äikäs (Saml) anlände kl. 16.11 under 170 Övriga närvarande Lasse Kurki Jukka Mäkelä Juha Metso representant för ungdomsfullmäktige stadsdirektör omsorgsdirektör
Esbo stad Protokoll Valtuusto 04.12.2013 Sida 3 / 26 Sampo Suihko bildningsdirektör, anlände kl. 16.27 under 170 Olavi Louko teknisk direktör Mauri Suuperko affärsverksdirektör Reijo Tuori finansieringsdirektör Satu Tyry-Salo informationsdirektör Pekka Heikkinen ekonomiplaneringsdirektör Jouni Majuri stadssekreterare, sekreterare Förhinder hade meddelats av följande ledamöter och ersättare Pia Kauma Johanna Horsma Mikko Peltokorpi Anitra Ahtola Jukka Niemelä Janne Tähtikunnas Tuija Kalpala Martti Hellström Liisa Kivekäs Heli Halava Sirpa Hertell Teuvo Loman Katja Lahti Fred Granberg Christina Gestrin Mikko Hintsala Kalevi Kivistö
Esbo stad Protokoll Valtuusto 04.12.2013 Sida 4 / 26 Underskrifter Timo Soini ordförande Jouni Majuri sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: 9.12.2013 9.12.2013 Ville Lehtola Simo Repo Protokollet framlagt Enligt kungörelsen av den 31 december 2012 var protokollet offentligt framlagt på adressen Stationsgränden 2, 4 våningen, Esbo centrum den 11.12.2013.
Esbo stad Protokoll Valtuusto 04.12.2013 Sida 5 / 26 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 168 Konstaterande av sammanträdets laglighet och 6 beslutförhet 169 Val av protokolljusterare 7 170 1-5 Godkännande av budgeten 2014 och ekonomiplanen 8
Esbo stad Protokoll 168 Valtuusto 04.12.2013 Sida 6 / 26 168 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Beslut Sammanträdet konstaterades vara lagligen sammankallat och beslutfört. Redogörelse Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande 28.11.2013 och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 1.
Esbo stad Protokoll 169 Valtuusto 04.12.2013 Sida 7 / 26 169 Val av protokolljusterare Beslut Till protokolljusterare valdes Ville Lehtola och Simo Repo.
Valtuusto 04.12.2013 Sida 8 / 26 1978/02.02.00/2013 Stadsstyrelsen 299 28.10.2013 Stadsstyrelsen 344 25.11.2013 170 Godkännande av budgeten 2014 och ekonomiplanen Beredning och upplysningar: Pekka Heikkinen, tfn 046 877 3187 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 godkänner den bifogade budgeten och ekonomiplanen 2014 med bilagor 2 uppmanar stadsstyrelsen att för åren 2014 2016 bereda verksamheten som beskrivs i ekonomiplanens allmänna motiveringar samt programmet för produktivitet och balansering av ekonomin, som ska behandlas av fullmäktige senast i mars 2014, och att samtidigt förelägga fullmäktige ett förslag om en granskning av budgeten och ekonomiplanen utgående från programmet 3 godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade 4 bemyndigar stadsdirektören att ersätta de budgeterade 40 miljoner euro ur utvecklingsfonden för basservicen med motsvarande upplåning, om upplåningen är ekonomiskt fördelaktigare än en överföring ur fonden 5 bemyndigar affärsverket Lokalcentralens direktion och tekniska nämnden att fortsätta de i budgeten för år 2013 särskilt uppräknade, oavslutade husbyggnadsprojekten och byggandet av fasta konstruktioner och anläggningar inom ramen för tidigare anvisade totalanslag, samt konstaterar att inverkan på budgeten 2014 av att projekt har fördröjts och anslag inte utnyttjats 2013 behandlas separat som budgetändringar under våren 2014. 6 bemyndigar koncernstaben att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte
Valtuusto 04.12.2013 Sida 9 / 26 avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Laukkanen att ärendet behandlas enligt det förslag till behandlingsordning som delats ut på bordet. Ordföranden frågade om förslaget till behandlingsordning kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Hopsu lämnade understödd av Tiina Elo m.fl. följande förslag till hemställan (nr 12): "Fullmäktige hemställer att staden med de anslag för förenings- och partnerverksamhet som fogats till budgeten förebygger utslagning genom att skapa fördelaktiga och mångsidiga möjligheter till fritidsverksamhet för barn och unga." Värmälä lämnade understödd av Lumme m.fl. följande förslag till hemställan (nr 2): "Fullmäktige hemställer att man följer upp de äldres tillgång till serviceboende och att de resurser som finns är tillräckliga, på så sätt att man i samband med uppföljningsrapporterna rapporterar om situationen till fullmäktige." Värmälä lämnade understödd av Lumme m.fl. följande förslag till hemställan (nr 3): "Fullmäktige hemställer att man följer upp Esbo stads möjligheter att utföra de i hälso- och sjukvårdslagen stadgade hälsoinspektionerna för att trygga en sund och trygg skolmiljö samt välbefinnandet i skolmiljön. Om genomförda inspektioner rapporteras i uppföljningsrapporterna." Lumme lämnade understödd av Guzenina-Richardsson följande förslag till hemställan (nr 14): "Fullmäktige hemställer att man beaktar behovet av tillräckligt stora träningslokaler och estrader som kan nås med kollektivtrafik och som planerats för dansare när lokaler planeras (t.ex. A-link arena)." Lumme lämnade understödd av Guzenina-Richardsson följande förslag till hemställan (nr 13): "Fullmäktige hemställer att varje barn och ungdom i Esbo ska garanteras en möjlighet att delta i hobbyverksamhet. Planeringen av hur hobbygarantin ska verkställas inleds i samarbete mellan kultur-, idrottsoch kulturtjänsterna år 2014." Ruoho understödd av Juvonen framställde följande förslag till hemställan (nr 10):
Valtuusto 04.12.2013 Sida 10 / 26 "Fullmäktige hemställer att man vid anpassningen av anslagen i mån av möjlighet strävar till att öka antalet platser inom dagverksamheten från de 380 som föreslås i budgeten med exempelvis femtio, till 430, eftersom antalet Esbobor som fyllt 75 år ökar med omkring 400 per år och antalet långvårdsplatser skärs ner. Det är mycket viktigt att utöka dagverksamhet som stöder boende hemma i stadens egna servicecenter. Dagverksamheten ger mångsidig stimulans och är mycket social och kostnadseffektiv förebyggande verksamhet. Den främjar äldres möjligheter att bo hemma med flera år. Utgifterna i den här verksamheten är endast 43 euro/invånare. (Syftning till sidan 74 i budgetboken, 241 ÖPPNA TJÄNSTER, Dagverksamhet, öppen verksamhet. ). Koivisto understödd av Louhelainen framställde följande förslag till hemställan (nr 1): "Fullmäktige hemställer att personalens arbete rationaliseras genom att minska pappersarbetet så att det blir mera tid över att vara med barnen och planera arbetet." Paattiniemi understödd av Mustakallio m.fl. föreslog följande hemställan (nr 11): "Fullmäktige hemställer därför att man ur anslagen för förebyggande familjearbete och barnskydd (250 000 euro), som anvisats i förhandlingsavtalet, i första hand riktar anslag till det förebyggande familjearbetet så att man därefter kan erbjuda familjearbete åt de familjer som behöver det under hela budgetåret." Mustakallio understödd av Niemi m.fl. framställde följande förslag till hemställan (nr 5): "Fullmäktige hemställer att stadstyrelsen ger verksamhetsföreskriften för stöd av närståendevård till social- och hälsovårdsnämnden för uppdatering så att den motsvarar syftet med den nya lagen om äldreomsorg, som trädde i kraft 1.7.2013, och förändringarna i servicestrukturen samt stöder närståendevården och närståendevårdarna i rätt tid och med tillräckliga resurser. I budgeten är det nödvändigt att beakta närståendevårdens nettoinbesparingar jämfört med institutionsvård och annan vård som ordnas utanför hemmet." Lintunen understödd av Niemi m.fl. framställde följande förslag till hemställan (nr 4): Fullmäktige hemställer att projektledningen för Albergaprojektet, som utförs genom en anslagsökning, rekryteras så snabbt som möjligt så att den nya projektledningen i full skala hinner med i den fortsatta beredningen av ansökningsförfarandet för planeringsreserveringen (området norr om Sello i Alberga m.fl.) som stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion beslutade om 23.9.2013.
Valtuusto 04.12.2013 Sida 11 / 26 Palomäki understödd av Niemi m.fl. framställde följande förslag till hemställan (nr 15): "Fullmäktige hemställer att staden sätter fart på reparationer av skolor med inneluftproblem till exempel genom att förbättra byggnadstillsynen och genom sanktioner. Reparationerna bör påskyndas genom att utveckla systemet med barackskolor. Vid byggandet av nya skolor bör staden använda beprövade standardmetoder och andra metoder med vilka uppkomsten av fuktskador lättare undviks i byggskedet. Till exempel tillåter vissa metoder inom träbyggande att man snabbt kan bygga väderskydd under byggtiden." Juvonen lämnade understödd av Tallqvist m.fl. följande förslag till hemställan (nr 17): "Fullmäktige hemställer att staden påskyndar grundandet av en enhet för vård i livets slutskede, eftersom staden saknar en egen enhet." Juvonen lämnade understödd av Tallqvist m.fl. följande förslag till hemställan (nr 18): "Fullmäktige hemställer att ledamöterna ska få en utredning över situationen inom vården i livets slutskede i Esbo." Rossi understödd av Repo framställde följande förslag till hemställan (nr 6): "Fullmäktige hemställer att staden börjar skapa en offentlig lista över fastigheter med fuktproblem som ägs av Esbo stad." Rossi understödd av Repo framställde följande förslag till hemställan (nr 7): "Fullmäktige hemställer att stadstyrelsen utreder om placeringen av barn som får särskilt stöd i stora undervisningsgrupper försämrar inlärningsresultaten." Rossi understödd av Repo framställde följande förslag till hemställan (nr 8): "Fullmäktige hemställer att det ska utredas om den tomma byggnaden i Lilla Aurora samt Träskända gård är lämpliga att användas i skolundervisningen samt för fritidsaktiviteter." Tallqvist lämnade understödd av Rahkonen m.fl. följande förslag till hemställan (nr 16): "Fullmäktige hemställer att hemvården får tillräckligt många vårdare så att de äldre får den vård och omsorg de behöver i ett lugnt tempo och så ofta de behöver."
Valtuusto 04.12.2013 Sida 12 / 26 Huhta understödd av Sonkeri framställde följande förslag till hemställan (nr 9): "Fullmäktige hemställer att staden utreder om förfarandet som används i ett sysselsättningsförsök i Paltamo kan tas i bruk i Esbo. Kommunen, företagen och samfunden sysselsätter tillsammans så många arbetslösa som möjligt. Paltamo har 4 000 invånare och där har man med detta försök sysselsatt 350 arbetslösa. Paltamo har fått 22 miljoner euro av staten för försöket. Ifall Esbo i förhållande till folkmängden nådde ens hälften av resultatet i Paltamo kunde staden, företagen och samfunden i samarbete sysselsätta tusentals Esbobor. Esbo stad har rätt till statsstöd för motsvarande försöksverksamhet. Staden har potential att sysselsätta en stor mängd arbetslösa i samarbete med företag och samfund, eftersom det verkar så många privata företag, tvärtom mot t.ex. Paltamo. Den viktigaste nyttan vore naturligtvis de nya jobben som skapas, men försöket skulle också ge andra fördelar. I Paltamo har det viktigaste resultatet varit hur försöket har ändrat de sysselsattas liv. En regelbunden dygnsrytm, de sociala relationerna på arbetsplatsen, ökad arbetserfarenhet, ansökan till utbildning, företagshälsovård, sundare levnadsvanor listan över positiva saker är lång. I synnerhet för de unga har försöket gjort gott. Det är också positivt att samtidigt med försöket har en del ungas drogproblem uppmärksammats. Endast sådana problem som uppdagas kan åtgärdas. Fullmäktige hemställer att staden utreder om förfarandet som används i ett sysselsättningsförsök i Paltamo kan tas i bruk i Esbo och att fullmäktige får en rapport i ärendet senast i slutet av maj 2014." Jarkko Rahkonen lämnade understödd av Tallqvist följande förslag till hemställan (nr 19): "Fullmäktige hemställer att man i programmet för produktivitet och balansering av ekonomin som kommer till behandling under våren utreder hur man genom att satsa på tjänster för äldre i god tid kan minska på kostnader för tjänster som de senare behöver, fram till de alldeles sista månaderna i livet. I enlighet med utredningen bör man utöka anslagen för de övriga ovannämnda tjänsterna så snart som möjligt. I framtiden kommer kostnaderna för tjänster för de motsvarande personerna att sjunka minst så mycket som de föreslagna anslagen tidigareläggs." Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt.
Valtuusto 04.12.2013 Sida 13 / 26 Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens förslag är enhälligt godkänt och att de hemställningar som lämnats in under sammanträdet bordläggs i enlighet med det godkända förslaget till behandlingsordning till fullmäktiges sammanträde 9.12.2012. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. De hemställningar som lämnats in under sammanträdet bordlades i enlighet med det godkända förslaget till behandlingsordning till fullmäktiges sammanträde 9.12.2013. Bilaga Redogörelse 1 Budgeten och ekonomiplanen för 2014 2 Yhdistelmä raha-asia-aloitteista 3 Neuvottelusopimus 15.11.2013 4 Neuvottelutulos 5 Pöytäkirjamerkinnät Målen i förslaget till budget och ekonomiplan 2014 har beretts i enlighet med fullmäktigeperiodens mål i Berättelsen om Esbo, som fullmäktige godkände i juni, samt målen i ramen för budgeten och ekonomiplanen, som fullmäktige godkände i september. De ekonomiska utsikterna för Helsingforsregionen och Esbo Finlands bruttonationalprodukt minskade med 0,2 procent 2012. Vår nationalekonomi låg redan i fjol i praktiken i recession. Finansministeriet uppskattade i en konjunkturöversikt som publicerades i juni att helhetsproduktionen minskar med omkring en halv procent innevarande år. Finlands bank, Nordea och andra som gör ekonomiska prognoser har också sänkt den prognostiserade ökningen av helhetsproduktionen från vårens siffror. Enligt finansministeriets prognos ökar bruttonationalprodukten med 1,2 procent år 2014 och med 1,9 procent år 2015. Utsikterna har under det pågående året blivit svagare än de uppskattades vara i vintras. Detta beror på problemen i euroområdet och på den allmänt svaga utvecklingen av den globala ekonomin. Under de allra senaste dagarna har man också fått svagt positiva signaler från Europa, men samtidigt har Finlands situation klassats som den sämsta bland de europeiska länderna. Tyngdpunkten för tillväxten inom världshandeln håller på att förflytta sig allt mer till handeln mellan Asien och u-länderna. Exportindustrins situation kommer också i fortsättningen att vara svår. Lönesumman för nationalekonomin ökade med 4,8 procent 2011 och med 3,9 procent 2012, vilket har hållit ökningen i skatteinkomster på en skälig
Valtuusto 04.12.2013 Sida 14 / 26 nivå de senaste åren, dock har den varit betydligt sämre än före år 2008. Det förväntas att ökningen i lönesumman dämpas till 1,4 procent i år och uppgår till 2,4 procent 2014, vilket innebär att utvecklingen av skatteinkomster från förvärvsinkomster är mycket svag de närmast följande åren. Arbetslöshetsgraden är enligt finansministeriets prognos från juni 8,3 procent i år och 8,1 procent nästa år. Bakom ökningen av arbetslösheten finns den fortsatt dämpade efterfrågan på arbetskraft samt den svaga utvecklingen särskilt inom exporten. Finansministeriet uppskattar att konsumentpriserna stiger mer måttligt i år, i genomsnitt 1,7 procent. Den beräknade måttliga ökningen i ekonomisk tillväxt 2014 kommer antagligen att innebära att konsumentpriserna stiger. Konsumentprisindexet påverkas dessutom av löneuppgörelsen, höjningarna i acciser samt ändringarna i räntenivån. Finansministeriets inflationsprognos är för tillfället 2,1 procent för 2014 och 2 procent för 2015. Minskningen i produktionen verkar enligt en förhandsprognos från augusti ha stannat i Helsingforsregionen under andra kvartalet av år 2013. Enligt prognosen var produktionen under andra kvartalet 0,5 procent högre än i fjol. Under första kvartalet minskade produktionen betydligt mera än i de tidigare prognoserna, nästan 3,5 procent. Produktionen i Helsingforsregionens har följt den riksomfattande utvecklingstrenden under det senaste året. Industriproduktionen och handelns realförsäljning fortsatte minska under andra kvartalet. I fråga om servicen inom affärslivet, informationstjänsterna och tjänsterna för hushåll ökade däremot den reella omsättningen. Jämfört med hela regionen ligger fokus i Esbos näringslivsstruktur på ITbranschen (datakommunikationsutrustning, program- och datatjänster), teknisk partihandel, forskning och utveckling, affärslivstjänster, läkemedelsframställning samt energi- och bränsle. Ekonomiplanens struktur I början av budgetboken finns den av fullmäktige godkända Berättelsen om Esbo samt målen för de förvaltningsövergripande programmen och en beskrivning av den fortsatta planeringen av utvecklingsprogrammen och beslutsfattandet inom programplanerna. Programplanerna behandlas av stadsstyrelsen i december 2013. Budgeten och ekonomiplanen består av driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelarna för baskommunen samt av planerna för affärsverk och separata balansenheter. Lokalcentralens och balansenheternas verksamhets- och ekonomiplaner finns i samband med teknik- och miljösektorns budget i planrapporten. De övriga affärsverkens planer finns i samband med affärsverkssektorn. I ekonomiplanens allmänna motiveringar beskrivs beredningen av den verksamhet som kört igång samt beredningen av programmet för produktivitet och balansering av ekonomin och beslutsfattandet i anknytning till det.
Valtuusto 04.12.2013 Sida 15 / 26 Stadens verksamhetsstruktur har ändrats inom bildningssektorn genom att man slått samman funktioner och överfört samserviceverksamheten från bildningssektorn till affärsverkssektorn. Stadens transporter har huvudsakligen koncentrerats till affärsverket Esbo logistik från början av 2014. Staden har investerat och fortsätter investera betydligt i dotterbolagens balansräkning under de närmaste åren. Koncernbolagens roll och inflytande i stadens verksamhet ökar. Därför har det i slutet av de allmänna motiveringarna tillfogats en beskrivning av stadens och koncernsamfundens planerade investeringar och finansieringen av dem samt av utvecklingen för Esbokoncernens ekonomiska ansvar. Verksamhetens och ekonomins utveckling följs upp både på stads- och koncernnivå. Bilagorna till budgeten och ekonomiplanen innehåller stadsfullmäktiges beslut om budgeten och ekonomiplanen, bestämmelser om budgetens bindande verkan och uppföljning, stadsstyrelsens anvisningar om budgetens bindande verkan och stadskoncernens projektvisa investeringsprogram. Ekonomiska grunder för budgeten och ekonomiplanen Originalbudgeten för 2013 uppvisade ett underskott på 10 miljoner euro. Redan i början av året framgick det att det finns en betydande risk i skatteinkomstberäkningen. Dämpningen av utgifterna inom driftsekonomin som påbörjades i början av året har medfört resultat i viss mån, men i månadsrapporten för september förutspås fortsättningsvis ett underskott på 20 miljoner euro. Ändringen i tidtabellen för skatteredovisningarna medför 2013 ett överlopps skattebelopp av engångsnatur på cirka 14 miljoner euro vilket kan leda till att resultatet förbättras en aning. Årsbidraget blir enligt prognosen i slutet av september 14 miljoner euro mindre än i den ursprungliga budgeten. Årsbidraget beräknas uppgå till omkring 88 miljoner euro vilket är 90 miljoner euro för lite med avseende på en sund finansieringsbalans. I och med att beredningen av budgeten har framskridit har det blivit uppenbart att riskerna för att stadens obalans i finansieringen ska bli värre ökar anmärkningsvärt under planperioden. Folkökningen verkar fortsätta starkt, vilket ökar behovet av tjänster. I Esbo ökar antalet äldre i framtiden märkbart snabbt och behovet av tjänster för äldre ökar. Samtidigt verkar nativiteten fortsättningsvis vara hög och flyttningsrörelsen ökar antalet unga och barnfamiljer i staden. Som helhet ökar behovet av tjänster snabbare än befolkningstillväxten. Ekonomin blev, efter recessionen som började 2008, bättre men har nu åter blivit sämre och detta har lett till att hållbarhetsgapet i Finlands offentliga finanser har blivit värre. På grund av statsekonomins skuldsättningsutveckling har statsandelsfinansieringen skurits ned och skärs ned ända till år 2017. Den offentliga skulden stiger till en sådan nivå
Valtuusto 04.12.2013 Sida 16 / 26 att finansieringen inte heller på lång sikt räcker till för att organisera välfärdstjänsterna på det nuvarande verksamhetssättet. Staten bereder som bäst ett strukturpaket som borde sänka den kommunala sektorns kostnadsnivå med 2 miljarder euro till år 2017. Det finns ingen information om åtgärdernas innehåll eller effekt. Många kommuner tvingas höja sin skattesats för nästa år och ta alltmer skuld. Fullmäktige beslutade om ramen för ekonomiplanen i september men inte om skattesatsen för 2014, vilket är det normala förfarandet. Beslutet om dem fattas i fullmäktige i november efter att förhandlingarna om ekonomiplanen har förts mellan fullmäktigegrupperna. Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin I samband med ekonomiplanen fattas beslut om beredningen av programmet för produktivitet och balansering av ekonomin. Stadens ekonomi är i balans då följande faktorer förverkligas: - Driftsekonomin dimensioneras så att stadens finansiella ställning förblir god på lång sikt. - Ökningarna av utgifterna inom driftsekonomin på grund av investeringar har beaktats som en del av dimensioneringen av driftsekonomin. - Investeringsförmågan förblir god på lång sikt - Utvecklingen och användningen av fonderna är optimal - Utvecklingen av skuldmängden och långfristiga åtaganden är måttlig - Beskattningsnivån är måttlig. Med programmet för produktivitet och balansering av ekonomin kan staden täcka hållbarhetsgapet och svara på de allt mer synliga utmaningarna i verksamhetsmiljön. Med programmet kan staden nå kostnadsbesparingar, öka produktiviteten, minska uppgifter som inte hör till kärnuppgifterna, öka de externa inkomsterna och justera servicenivån. Programmet svarar på den kommunala sektorns stora utmaningar gällande bland annat förändringarna i befolkningsstrukturen, ökningen av folkmängden och därmed ökningen av behovet av service och den knappa ekonomiska tillväxten som alla kommer att fortsätta efter den nuvarande fullmäktigeperioden. Programmets viktigaste målsättning är att göra produktivitet till en del av den dagliga verksamheten och alla processer, varvid vi i fortsättningen uppnår mera med mindre resurser. Programmet genomför Berättelsen om Esbo och hjälper att säkerställa balansen i stadskoncernens ekonomi. Dessutom förstärks stadens roll som föregångare på att förbättra tjänsternas produktivitet och verkningar och stadsstrukturen utvecklas så att den blir ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar. Huvudelementen i programmet för produktivitet och balansering av ekonomin har definierats och en noggrannare beredning påbörjas så att programmet kan behandlas i mars 2014. Innehållet i programmets
Valtuusto 04.12.2013 Sida 17 / 26 huvudelement ska preciseras och produktivitetsmålen för förvaltningsövergripande program och styrkort ska också beaktas vid beredningen Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin består av följande element: - strikt återhållsamhet med utgifterna och hållbara kostnadsbesparingar - ökning av driftsinkomster - inkomstbasen och skattenivån - kontroll av servicenivån - förbättring av produktiviteten - tjänsteförsörjning - personal och ledning - effektivering av användningen av lokaler - effektivering av planering och ekonomisk lönsamhet inom markanvändning - koncernsamfund. Med produktivitet och balansering av ekonomin strävar man efter ekonomisk nytta på sammanlagt cirka 70 miljoner euro för 2014 2016, av vilket 10 miljoner euro berör år 2014. Beredningen och genomförandet av programmet förutsätter ett starkt förändringsledarskap och en dialog på samtliga nivåer i organisationen samt över sektorgränserna. För programmet skapas system för ledning och uppföljning som säkerställer utvecklingen av produktiviteten och att möjliga beslutsprocesser fungerar. Personal Personalmängden var cirka 13 950 i september 2013. Personalmängden har ökat något under året. Ökningen har framförallt gällt områden där behovet av tjänster har ökat, det vill säga social- och hälsovårdssektorn och bildningssektorn. I jämförelse med utvecklingen av invånarmängden i Esbo har ökningen av personalmängden under de senaste åren varit mycket måttlig. Det finns fortfarande under de närmaste åren en stor press att öka personalmängden på grund av det omfattande investeringsprogrammet och eftersom folkmängden fortsätter att öka. Speciellt ökar andelen åldersgrupper som mest utnyttjar kommunala tjänster. Eftersom man inte kan öka personalmängden under de närmaste åren ska vi inom personalplaneringen som baserar sig på planeringen av verksamheten särskilt beakta en flexibel användning av resurser och noggrant bedöma hur tjänsterna kan produceras så effektivt och ekonomiskt som möjligt. Vid pensioneringar och annan personalomsättning tar vi tillfället i akt att bedöma behovet av tillsättning vid varje tjänst som blir ledig. Förfarandet med besättningstillstånd som påbörjades 2008 är fortfarande i kraft och alla tjänster som blir lediga bedöms innan man ger tillstånd att tillsätta dem. Kraven för tjänsteproduktionen styr utvecklingen av stadens uppgiftsstruktur samt bedömningen av personalens kunskaper och personalplanering på basis av detta.
Valtuusto 04.12.2013 Sida 18 / 26 Staden behöver dock ständigt nya kunniga anställda inom basservicen. För att säkerställa tillgången till arbetskraft i framtiden upprätthålls ett avtalsbaserat samarbete med läroinrättningar så att staden fortlöpande erbjuder praktik och jobb för studerande. Staden erbjuder också sommarjobb för unga och utvecklar utnyttjandet av läroavtalsutbildningen. För anställda som inte på grund av hälsoskäl kan arbeta i sin uppgift strävar staden till att erbjuda nya uppgifter inom branscher där behovet av arbetskraft är kontinuerligt. Vi fortsätter att stödja invandrarnas sysselsättning genom att utnyttja modellen för rekrytering av invandrare och genom att lära invandrarna finska. Resultaträknings- och finansieringsdelen Ökningen av hela stadens verksamhetsutgifter i förhållande till bokslutsprognosen 2013 inklusive det ovan nämnda produktivitetsmålet på 10 miljoner euro är cirka 2,8 procent under budgetåret 2014. Målet är att öka produktivitetsnyttan och dämpa kostnadsutvecklingen 2015 och 2016. Utgifterna måste öka långsammare än inkomsterna för att stadens finansieringssituation ska kunna höjas till en hållbar nivå. Staden får under de närmaste åren nya lokaler för servicebruk som byggs i dotterbolagens balansräkning, såsom Lärobacken, Esbo sjukhus, skolor som byggs om genom offentlig-privat samverkan samt Leva och boprojekten som kommer att medföra betydande nya finansierings- och driftskostander. På samma sätt uppstår det betydande tröskelkostnader vid färdigställandet av Västmetron. Av dessa kostnader kommer största delen att öka underskottet i verksamhetsbidraget och försvaga årsbidraget. Den internt tillförda finansieringen, dvs. årsbidragets andel av finansieringen av investeringarna är på lång sikt ohållbart låg. Stadens årsbidrag bör inom de närmaste åren vara minst omkring 180 miljoner euro för att andelen av den interna finansieringen ska vara tillräcklig och skuldsättningen ska kunna stoppas. Stadens ekonomi kommer i alla fall att vara mycket stram under de närmaste åren på grund av den svaga allmänna ekonomiska utvecklingen och hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin. Till exempel de planerade förändringarna i statsandelarna förbättrar knappast Esbos finansieringsmöjligheter. Skatteinkomstprognosen för planperioden har utarbetats på basis av redovisningsuppgifterna från januari september, uppgifterna om beskattningen för 2012 samt Kommunförbundets och finansministeriets gemensamma utvecklingsprognos för skatteinkomster. Esbos egen utveckling av företagsinkomster och löneinkomster har bedömts på basis av bland annat uppgifterna om befolkningsutvecklingen och utvecklingen av sysselsättningen samt nationalekonomins utvecklingsprognoser. Beräkningen för kommunalskatteinkomsterna har gjorts enligt en skattesats på 18,25, det vill säga prognosen inkluderar en höjning på 0,5 procentenheter. Fastighetsskattesatserna ligger på 2013 års nivå.
Valtuusto 04.12.2013 Sida 19 / 26 Ökningen av skatteinkomsterna skulle utan skattehöjning vara 2,6 procent år 2013. Det motsvarar relativt bra den beräknade ökningen av skatteinkomsterna i de stora städerna under nästa år. Skatteinkomsterna beräknas öka 4,9 procent nästa år inberäknat höjningen av skattesatsen. År 2014 beräknas årsbidraget förbli på en nivå om 97 miljoner euro. År 2015 och 2016 är målet att uppnå ett årsbidrag på cirka 145 miljoner euro. Moderstadens planenliga investeringar uppgår under budgetåret till 273 miljoner euro, av vilket cirka 49 procent kan finansieras med internt tillförda medel. Resten finansieras med lån och uttag ur fonden för utveckling av basservicen och till en del med statsandelar. Åren 2013 2015 tas 40 miljoner euro per år ur fonderna för serviceinvesteringar. Lånekostnaderna är beräknade utifrån antagandet att räntenivån förblir skäligen låg under de närmaste åren. På grund av den snabba skuldsättningen beräknas räntekostnaderna år 2016 uppgå till 15,9 miljoner euro, det vill säga mer än fyra gånger så mycket som år 2013. Resultatet för budgetåret 2014 kommer enligt beräkningarna att uppvisa ett underskott på 17 miljoner euro, såsom det redan i fjol beräknades. Resultaten för 2015 och 2016 beräknas uppvisa överskott i den mån att resultatet för hela fullmäktigeperioden ligger mycket nära noll. År 2013 har det tagits totalt 116 miljoner euro budgetlån och amorteringarna är av samma storlek. Lånestocken är 209 miljoner euro i slutet av året, det vill säga 803 euro per invånare. År 2014 tar staden nya lån till ett belopp av 102 miljoner euro och lånestocken uppgår i slutet av året till 267 miljoner euro, det vill säga 1 010 euro per invånare. Lånestocken ökar under de följande åren kraftigt och lånestocken uppgår i slutet av år 2016 till 517 miljoner euro, vilket innebär cirka 1 900 euro per invånare. Koncernens investeringar jämte finansiering I ekonomiplanens investeringsdel presenteras de investeringsplaner om vilka fullmäktige beslutar i samband med ekonomiplanen. I texten nedan behandlas investeringsprogrammet jämte finansiering för Esbokoncernen i sin helhet, eftersom byggandet av lokaler och infrastruktur till en mycket betydande del genomförs i dotterbolagens och regionsamfundens balansräkning. Esbokoncernens modersamfund Esbo stad består av fem sektorer, åtta affärsverk samt två balansenheter. Utöver modersamfundet omfattar koncernen dottersamfund som staden äger till över 50 procent, delägarsamfund där stadens ägarandel är 20 50 procent och samkommuner där staden är part. Koncernens investeringsprogram planperioden 2014 2018 är i likhet med tidigare år omfattande. Koncernen gör under perioden investeringar om sammanlagt ca 2,6 miljarder euro. År 2014 ökar investeringsnivån med mer än 100 miljoner euro jämfört med föregående år och uppgår totalt till cirka 600 miljoner euro. Investeringarna under planperioden sker huvudsakligen 2014 2016 då flera stora byggprojekt genomförs samtidigt.
Valtuusto 04.12.2013 Sida 20 / 26 Investeringsprogrammet för 2014 2018 grundar sig på riktlinjerna och målen i Berättelsen om Esbo. Tyngdpunkterna läggs på utveckling av områden och förbättring av trafikförbindelser och på nybyggnad och ombyggnad av lokaler. Betydande projekt är byggandet av Västmetron, programmet för ombyggnad av skolor, förberedelser för ökat servicebehov hos invånare över 65 år, utvecklingsprogrammet för T3-området Hagalund Kägeludden Otnäs och Esbo centrum samt genomförandet av Storåkern. Esbo Bostäder Ab låter bygga cirka 300 nya hyresbostäder per år, de flesta i flervåningshus eller låghus. Inom kommunaltekniken betonas utvecklingen av stadscentrumen, trafikleder och kommunalteknik i gamla småhusområden där kommunaltekniken släpar efter, kommunalteknik i nya småhusområden och ändringar i stadsstrukturen som beror på metron. Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) investerar i vatten- och avloppsnätet i Esbo i enlighet med ett investeringsprogram som beretts i samverkan med staden. Till programmet för trafikleder i Helsingforsregionen hör strategiska regionala projekt som genomförs i samarbete med Trafikverket och Nylands närings-, trafik- och miljöcentral. De har schemalagts enligt planen och tilldelas stadens andel av finansieringen när genomförandet förutsätter det. Tidpunkten för och genomförandet av samarbetsprojekten är beroende av statens budget och finansieringsbeslut. Mest betydande regionala projekt i Esbo är förlängningen av Västmetron till Stensvik och förlängningen av stadsbanan från Alberga till Köklax. Lokalinvesteringarna som genomförs av staden och av staden ägda fastighetsbolag under planperioden är totalt cirka 720 miljoner euro, det vill säga i genomsnitt 144 miljoner per år. Lokalprojektens andel av koncernens helhetsinvesteringar utgör cirka en tredjedel. Lokalinvesteringar genomförs i enlighet med målen för utvecklingen av servicenätet. Stadens serviceenheter placeras enligt målet invid spårvägsförbindelser och andra kollektivtrafikförbindelser. Ett annat mål är att utöka e-tjänsterna och dessutom effektivisera användningen av lokaler inom tjänsteproduktionen. Vid byggandet av lokaler betonas ombyggnad av lokaler som är i användning; de utgör över hälften av byggandet. Viktiga projekt är servicelokaler i behov av teknisk ombyggnad samt servicelokaler som lider av problem med inomhusluften. Sanering och nybyggnad planeras och genomförs så att kraven på energieffektivitet blir uppfyllda och de existerande fuktskadorna repareras och så att nya skador inte kan uppstå. Befolkningen i Esbo ökar och invånarna åldras snabbt i och med att de stora årskullarna når pensionsåldern. Invånarökningen kräver fortsättningsvis nya skolor och daghem, men den ökande andelen äldre har ändrat och kommer att ändra betoningarna inom lokalbyggnad: det behövs mera tjänster och nya lokaler för invånare över 65 år. I enligt med det äldrepolitiska programmet och de nationella kvalitetsrekommendationerna har Esbo förberett sig på den beräknade ökningen av mängden äldre bl.a. genom seniorcenter enligt konceptet
Valtuusto 04.12.2013 Sida 21 / 26 Leva och bo, som genomförs på olika håll i Esbo. Också projektet för Esbo sjukhus svarar efter färdigställandet mot den ökande efterfrågan på tjänster. Stadsstyrelsen bordlade ärendet 29.10.2012 och begärde utlåtande i ärendet av fullmäktiges förhandlingskommitté för behandling i stadsstyrelsen 25.11.2013." Under bordläggningen behandlade fullmäktiges förhandlingskommitté stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan på tre sammanträden och kom fram till det bifogade avtalet och förhandlingsresultatet 15.11.2013. Avtalet undertecknades av Samlingspartiet, De gröna, Socialdemokraterna, Sannfinländarna och de obundna, SFP, Centern, Kristdemokraterna och Vänsterförbundet. I förhandlingsavtalet ingår 19 protokollsanteckningar, vilka förhandlingskommittén förutsätter ska iakttas under 2013. Stadsdirektören föreslår att förslaget till ekonomiplan ändras enligt förhandlingsresultatet. Utlåtande av personalkommittén har begärts om förslaget till budget och ekonomiplan. Personalkommittén behandlade förslaget 6.11.2013 och antecknade det för kännedom. Förhandlingsavtalet med bilagor har bifogats föredragningsmaterialet. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 28.10.2013 299 Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen godkänner anvisningarna om tillämpning av budgeten i bilaga 2 i budgetboken och föreslår att fullmäktige 1 godkänner den bifogade budgeten och ekonomiplanen 2014 med bilagor 2 uppmanar stadsstyrelsen att för åren 2014 2016 bereda verksamheten som beskrivs i ekonomiplanens allmänna motiveringar samt programmet för produktivitet och balansering av ekonomin, som ska behandlas av fullmäktige senast i mars 2014, och att samtidigt förelägga fullmäktige ett förslag om en granskning av budgeten och ekonomiplanen utgående från programmet 3 godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade 4 bemyndigar stadsdirektören att ersätta budgeterade 40 miljoner euro ur utvecklingsfonden för basservicen med motsvarande upplåning om upplåning är ekonomiskt fördelaktigare än överföring ur fonden
Valtuusto 04.12.2013 Sida 22 / 26 5 bemyndigar affärsverket Lokalcentralens direktion och tekniska nämnden att fortsätta de i budgeten för år 2013 särskilt uppräknade, oavslutade husbyggnadsprojekten och byggandet av fasta konstruktioner och anläggningar inom ramen för tidigare anvisade totalanslag, samt konstaterar att inverkan på budgeten 2014 av att projekt har fördröjts och anslag inte utnyttjats 2013 behandlas separat som budgetändringar under våren 2014. 6 bemyndigar koncernstaben att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen. Behandling Ordförande, understödd av Sistonen, föreslog följande: "Stadsstyrelsen bordlägger budgeten 2014 och ekonomiplanen och begär utlåtande av fullmäktiges förhandlingskommitté så att ärendet kan behandlas av stadsstyrelsen 25.11.2013." Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen bordlade ärendet 29.10.2012 och begärde utlåtande i ärendet av fullmäktiges förhandlingskommitté för behandling i stadsstyrelsen 25.11.2013." Stadsstyrelsen 25.11.2013 344 Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen godkänner anvisningarna om tillämpning av budgeten i budgetboken och föreslår att fullmäktige 1 godkänner den bifogade budgeten och ekonomiplanen 2014 med bilagor 2 uppmanar stadsstyrelsen att för åren 2014 2016 bereda verksamheten som beskrivs i ekonomiplanens allmänna motiveringar samt programmet för produktivitet och balansering av ekonomin, som ska behandlas av fullmäktige senast i mars 2014, och att samtidigt förelägga fullmäktige ett förslag om en granskning av budgeten och ekonomiplanen utgående från programmet 3
Valtuusto 04.12.2013 Sida 23 / 26 godkänner de bifogade förslagen till beslut om finansmotionerna och konstaterar att motionerna är slutbehandlade 4 bemyndigar stadsdirektören att ersätta de budgeterade 40 miljoner euro ur utvecklingsfonden för basservicen med motsvarande upplåning, om upplåningen är ekonomiskt fördelaktigare än en överföring ur fonden 5 bemyndigar affärsverket Lokalcentralens direktion och tekniska nämnden att fortsätta de i budgeten för år 2013 särskilt uppräknade, oavslutade husbyggnadsprojekten och byggandet av fasta konstruktioner och anläggningar inom ramen för tidigare anvisade totalanslag, samt konstaterar att inverkan på budgeten 2014 av att projekt har fördröjts och anslag inte utnyttjats 2013 behandlas separat som budgetändringar under våren 2014. 6 bemyndigar koncernstaben att införa ändringar och preciseringar i budgeten och ekonomiplanen som föranleds av fullmäktigebehandlingen eller förbättrar riktigheten, informationen eller språkdräkten och som inte avviker från innehållet i den godkända budgeten och ekonomiplanen och inte väsentligt ändrar räkenskapsperiodens resultat eller finansieringsdelen. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.
Esbo stad Valtuusto Protokoll Anvisning för ändringssökande Sida 24 / 26 Förbud mot sökande av ändring Kommunallagen 91 ( 168, 169) Förbud mot sökande av ändring Eftersom ovannämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet, får enligt 91 i kommunallagen rättelse i besluten inte yrkas.
Esbo stad Valtuusto Protokoll Anvisning för ändringssökande Sida 25 / 26 Anvisning för kommunalbesvär ( 170) Kommunalbesvär Ändring i ovan nämnda beslut av stadsfullmäktige kan sökas genom besvär. Ändring i beslutet får sökas av den som beslutet avser, den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna. Ändring får sökas på den grund att beslutet har tillkommit i felaktig ordning, den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller beslutet annars strider mot lag. Besvärsmyndighet Ändring i beslut söks hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Besvärstid Ändring skall sökas inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Delfående En part anses, om inte annat kan påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter det att brevet avsänts eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller av ett särskilt delgivningsbevis. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet framlagts offentligt. Dagen för delfåendet eller den dag då beslutet varit offentligt framlagt beaktas inte vid uträkningen av besvärstiden. Besvärsskrivelsens innehåll I den till besvärsmyndigheten riktade besvärsskrivelsen skall uppges - det beslut som överklagas - till vilka delar beslutet överklagas och de ändringar som yrkas i beslutet - grunderna för yrkandet - ändringssökandens namn och hemkommun - adress och telefonnummer för meddelande i ärendet till ändringssökanden. Besvärsskrivelsen skall egenhändigt undertecknas av ändringssökanden, en laglig företrädare eller ett ombud. Om sökandens talan anförs av en laglig företrädare eller ett ombud eller om besvärsskrivelsen uppsatts av någon annan person, skall i besvärsskrivelsen uppges också denna persons namn och hemkommun. Till besvärsskrivelsen skall fogas - det beslut som överklagas, i original eller som kopia - bevis över dagen för delfåendet eller annan utredning över från vilken dag besvärstiden skall räknas, samt - de handlingar som ändringssökanden önskar åberopa som stöd för sitt yrkande, om de inte redan tidigare tillställts myndigheten.
Esbo stad Valtuusto Protokoll Anvisning för ändringssökande Sida 26 / 26 Inlämning av besvärsskrivelsen Besvärsskrivelsen skall inom utsatt tid tillställas Helsingfors förvaltningsdomstol under adress: Helsingfors förvaltningsdomstol, registraturen Bangårdsvägen 9 00520 Helsingfors Telefon 029 56 42000 Fax 029 56 42079 E-post: helsinki.hao@oikeus.fi Ämbetstid 8.00 16.15 Besvärsskrivelsen kan på egen risk sändas per post eller med bud. Anlitas posten skall besvärsskrivelsen avsändas i så god tid att den hinner fram den sista dagen av besvärstiden före ämbetstidens slut. På eget ansvar kan besvärsskrivelsen också sändas per fax eller e-post inom den utsatta tiden. En handling som ska sändas inom utsatt tid ska före utgången av den utsatta tiden tillställas rättsskipningsmyndigheten så att handlingen finns tillgängligt för myndigheten i mottagarapparaten eller datasystemet. Avgift för behandling av överklagandet Med stöd av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) uppbärs av ändringssökanden en rättegångsavgift vid förvaltningsdomstolen.