Föredragningslista FÖR PLENARFÖRHANDLINGARNA VID UNGDOMENS KYRKODAGAR 2015 1 Plenum öppnas 2 Fastställande av röstlängden 3 Val av protokolljusterare (2 st) och rösträknare (4 st) 4 Val av ordförande och viceordförande 5 Val av sekreterare (1 st) 6 Fastställande av föredragningslistan 7 Fastställande av arbetsmetod och beredningsutskottens sammansättning 8 Uppföljning av besluten från UK 2014 9 Ungdomsarbetet inom ansvarsområdet för Kristen fostran 2014 (Kyrkans central för det svenska arbetet) 10 Motioner och initiativ till diskussion på UK 2015 genomgång och opinionsmätning 11 Ajournering av mötet fram till att utskottsarbetet är slutfört 12 Ordförande öppnar fortsatta förhandlingar 13 Initiativ till diskussion: Unisex eller inte? 14 Initiativ till diskussion: Är skolandakter och -gudstjänster bra eller dålig reklam för kyrkan? 15 Motion: barn- och ungdomsombud till församlingarna 16 Initiativ till diskussion: Kan vi undvika att äktenskapsdebatten splittrar vår kyrka? 17 Initiativ till diskussion: Vilken är äktenskapets funktion? 18 Motion: kyrkomötet bör ta ställning till förslaget om jämlik äktenskapslagstiftning 19 Initiativ till diskussion: Hur kan man få ungdomar att förstå att församlingsvalet är viktigt? 20 Motion Ta hand om unga förtroendevalda 21 Initiativ till diskussion: Församling i rörelse 22 Initiativ till diskussion: Hur nå ut till församlingsmedlemmarna? 23 Initiativ till diskussion: Hur gör vi kyrkan till en mobbningsfri zon? 24 Information från Navi - inflytandegruppen för unga vuxna samt val av Borgå stifts representanter till Navi-gruppen. 25 Förslag till tid och plats för UK 2016 26 Val av arbetsgrupp för planeringen av UK 2016 27 Eventuella övriga ärenden 28 Förhandlingarna avslutas
Motioner och initiativ till diskussion 13 Initiativ till diskussion: Unisex eller inte? Diskussionen om unisex och icke unisex sovsalar kom fram på Höstdagarna (HD) då talkoarbetarna, alla myndiga personer, inte hade tillräckligt många rum och den praktiska lösningen och åsikten av många talkoarbetare var att ha en unisex sovsal. Före beslutet på HD gjordes om att det är okej att sova unisex, fanns det delade åsikter om frågan, både för och emot. Enligt vår åsikt är icke unisex sov arrangemang normen i församlingssammanhang. Vi vill därför väcka diskussion om varför det ska så! Varför är unisex ok? Varför är det inte ok? Medför en tjej/killsovsal trygghet? Ska vi förutsätta att alla alltid är bekväma i just denna uppdelning? Med denna diskussion vill vi inte säga att någotdera alternativet är bättre än det andra. Vi vill starta en diskussion och framförallt ifrågasätta normen! Unisex sov arrangemang kunde vara ett fördomsfritt, praktiskt och icke heteronormativt alternativ. Då vi diskuterar unisex sov arrangemang vill vi poängtera att vi diskuterar om detta som en möjlighet till vuxna människor och att det alltid förutom unisex salar finns ett alternativ för dem som inte känner dig bekväma med detta. Tanja Holm, Esbo svenska församling Ida-Maria Sola, Borgå svenska domkyrkoförsamling Johanna Pettersson, Mariehamns församling Heidi Paul, Esbo svenska församling Sebastian Westergård, Johannes församling Laura Serell, Borgå svenska domkyrkoförsamling 14 Initiativ till diskussion: Är skolandakter och -gudstjänster bra eller dålig reklam för kyrkan? Många av oss hade fördomar mot kyrkan innan vi själva blev aktiva - fördomar som baserade sig på skolans morgonsamlingar, julkyrkor och religionsundervisningen. Vi hade negativa erfarenheter av nämnda tillställningar, trots att samma människor (åtm. delvis) som hållit andakterna i skolan ansvarar för församlingens ungdomsverksamhet idag. Nu undrar vi: är vi ensamma om den här uppfattningen? Hur har ni andra (och era skolkompisar) upplevt morgonsamlingarna och skolkyrkorna? Finns det orsak att göra något (vad?) åt kyrkans arbbete i skolarna? Ombuden från Matteus församling
15 Motion: barn- och ungdomsombud till församlingarna Från år 2015 träder en ändring i kyrkoordningen i kraft som gör det obligatoriskt för kyrkliga organ att utvärdera och ta i beaktande konsekvenserna för barn och unga i de beslut som görs. Som metod används barnkonsekvensanalys. Avsikten är att främja barnets bästa och i större grad beakta barnens åsikter och deras delaktighet i kyrkans verksamhet. Konsekvensanalysen ska utföras av den myndighet som först behandlar ärendet, och den ska göras för alla beslut som har konsekvenser för barn och unga. Med barn avses alla som är under 18 år, dvs. FN:s definition av barn. Barnkonsekvensanalys innebär en stor förbättring i arbetet med att höra barn och unga, vilket vi på UK ju också jobbar med. En viktig del i barnkonsekvensanalysen är just hörandet av barnen och ungdomarna. Det kan göras på olika sätt, bl.a. beroende på åldern på de som ska höras. En stor utmaning då denna ändring i kyrkoordningen träder i kraft är att följa upp att den förverkligas, att man i församlingar och andra beslutsfattande organ verkligen tillämpar barnkonsekvensanalys. Att tillsätta ett eller två barn- och ungdomsombud i församlingarna är en konkret metod att göra arbetet systematiskt. Barn- och ungdomsbundet påminner om att barn- och ungdomsperspektivet beaktas i beslutsfattningen. I bästa fall tillsätter man en person som är förtroendevald och en som är anställd. Tillsammans kan de på olika sätt befrämja barns och ungas bästa och delaktighet. Uppgifterna kan mer konkret vara: de kan tillsammans med de anställda hitta former och metoder på hur man kan höra barn och unga i frågor som berör dem. delta i strategiarbete som gäller barn och unga gå igenom föredragningslistorna för förtroendeorganen ur barnkonsekvensanalysens synvinkel Se till att olika familjers behov beaktas i planeringen Följa med hur beslut som berör barn och unga förverkligas Förslag till beslut: UK diskuterar hur unga vill bli hörda då den egna församlingen utför barnkonsekvensanalys. Kom gärna med konkreta idéer, som sedan efter UK kan föras till det nyvalda förtroendeorganet. UK uppmanar församlingarna i Borgå stift att tillsätta två barn- och ungdomsombud, en anställd och en förtroendevald, med funktion att påminna om barn- och ungdomsperspektivet vid församlingens beslutsfattande. Församlingen utformar barnoch ungdomsombudens uppgifter själva, men exempel på uppgifter kan vara att de kan tillsammans med de anställda hitta former och metoder på hur man kan höra barn och unga i frågor som berör dem. delta i strategiarbete som gäller barn och unga gå igenom föredragningslistorna för förtroendeorganen ur barnkonsekvensanalysens synvinkel Se till att olika familjers behov beaktas i planeringen Följa med hur beslut som berör barn och unga förverkligas
Ann-Mari Holländer, Kyrkans central för det svenska arbetet 16 Initiativ till diskussion: Kan vi undvika att äktenskapsdebatten splittrar vår kyrka? Riksdagens beslut om könsneutral äktenskapslagstiftning skapade turbulens och utskrivningar ur kyrkan, trots att kyrkan inte hade något med beslutet att göra. Vi ser det som en förvarning för de reaktioner som är att vänta när kyrkan skall ta ställning till lagen. Det tycks vara svårt att föra ett samtal i den här frågan utan att människor blir sårade, kränkta och besvikna - i båda åsiktslägren. Vi här på UK har säkert olika åsikter om äktenskapslagen, men vi är inte ute efter någon debatt om själva ämnet. Vi önskar att UK kunde diskutera vad vi/kyrkan skulle kunna göra för att undvika att denna fråga skadar och splittrar vår kyrka. Ombuden från Matteus församling 17 Initiativ till diskussion: Vilken är äktenskapets funktion? Medborgarinitiativet Tahdon har fått Finlands riksdag att ta de första stegen mot stiftande av en könsneutral äktenskapslag. Det har väckt starka reaktioner såväl utanför som innanför kyrkan, och hur kyrkolagen kommer att förhålla sig till en trolig ändring av statens lagstiftning är ännu oklart. Anmärkningsvärt i diskussionerna kring Tahdon är att ett flertal av såväl motståndarna som förespråkarna till lagändringen motiverar sin ståndpunkt med att äktenskapet är något gott och viktigt. Samtidigt växer antalet skilsmässor stadigt, och det finns de som ifrågasätter att en livslång monogam relation skulle vara det självklara målet. Med det här som bakgrund alltså att äktenskapet på ett teoretiskt plan anses vara väldigt viktigt samtidigt som människors sätt att leva tillsammans har förändrats vore det på sin plats att Ungdomens Kyrkodagar förde en diskussion på temat äktenskap. Exempel på frågor som kunde diskuteras är: Vilket är äktenskapets syfte i ett kristet liv, och hur realiseras detta syfte bäst i vår tid? Är det säkert att äktenskapet är den levnadsform som gagnar partners och barn bäst och hur kunde kyrkan i så fall stöda dem som vill hålla ihop sina äktenskap trots den höga skilsmässostatistiken? Vilka problem och utmaningar finns det med äktenskapets patriarkala historia det vill säga att det i långa tider varit ett sätt att omyndigförklara kvinnor och hur ska de hanteras? Tanken med initiativet är inte att ta ställning till Tahdon-kampanjen, utan öppna upp för en diskussion om äktenskapet i sig.
Ylva Vikström, Åbo svenska församling 18 Motion: kyrkomötet bör ta ställning till förslaget om jämlik äktenskapslagstiftning Folket har sagt sitt och ett förslag har två gånger klubbats igenom i riksdagen. Nådens år 2014 har det finska folket krävt att alla landets medborgare ska vara lika värda inför lagen. De första stegen har tagits för att utplåna ett av de värsta skönhetsfelen i vår lagstiftning. Äktenskapet ska äntligen öppnas för alla oavsett sexualitet. Denna efterlängtade förändring berör dock i detta nu inte kyrkan. Trots det anser vi delegater från Johannes församling att kyrkomötet snarast bör ta ställning till hur kyrkan i fortsättningen tänker förhålla sig till äktenskapet. Ska det öppnas för alla eller ska vi frånsäga oss vigselrätten? Vi som kyrka kan inte vara nöjda så länge som en del av våra medlemmar diskrimineras av vårt eget regelverk. Förslag till beslut: UK skickar ett brev till kyrkomötet och en insändare till de stora finska dagstidningarna. I brevet och insändarna uppmanar UK 2015 kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Texten i brevet kunde lyda ungefär så här: Ungdomens kyrkodagar 2015 tror på alla människors rätt att oavsett kön eller sexualitet leva i kärlek i förhållanden som är lika värda inför lagen. Eftersom riksdagen redan tagit ställning i frågan vill vi på UK uppmana Kyrkomötet att tydligt ta ställning till hur de förhåller sig till alla människors rätt att ingå äktenskap. Anser kyrkan att alla människor är lika värda? Insändartexten kunde ta avstamp i brevet men gärna vara lite längre och belysa problematiken på ett mer nyanserat sätt. Ombuden i Johannes församling 19 Initiativ till diskussion: Hur kan man få ungdomar att förstå att församlingsvalet är viktigt? Valdeltagandet i församlingsvalet i november 2014 var (igen) extremt lågt. Även bland de unga. I vår församling röstade endast 14.5% av 16-17 åringarna trots att vi har ett starkt ungdomsarbete, vi hade en egen ungdomslista, röstningsmöjlighet i skolan och ett evenemang på valdagen. Ungdomar (och vuxna) upplever det oviktigt att rösta, eller också förstår man inte vad man ska rösta på. Samtidigt ökar utskrivningarna ur kyrkan - delvis på grund av att man ogillar hur kyrkan styrs/vilka åsikter kyrkans beslutsfattare representerar. Är det möjligt att vända på det här? Ombuden från Matteus församling 20 Motion Ta hand om unga förtroendevalda Att som nyinvald medlem i ett kyrkligt organ, till exempel ett församlingsråd eller gemensamma kyrkofullmäktige, kan det vara svårt att hitta rätt, hävda sig och få sin röst hörd. Eftersom unga förtroendevalda är en bristvara är det av högsta prioritet att dessa tas väl emot i de organ de blivit invalda i. Därför föreslår vi ungdomar i Johannes församling att
Ungdomens kyrkodagar 2015 skicka en uppmaning till samtliga kyrkoherdar i Borgå stift i vilket vi ber dem ta väl vara på de nya, unga förtroendevalda i sina församlingar och handleda dem i sitt nya förtroendeuppdrag. Förslag till beslut: Ungdomens kyrkodagar 2015 skickar samtliga kyrkoherdar i Borgå stift en uppmaning om att ta väl vara på stiftets nya unga förtroendevalda och uppmanar dem att handleda dessa. Ombuden i Johannes församling 21 Initiativ till diskussion: Församling i rörelse Betoningen av motion och rörelse inom kyrkan har ökat i och med lanseringen av projektet Församling i rörelse år 2014. Genom projektet vill man främja en livsstil där man rör på sig och att man i församlingarnas verksamhet tar motion och idrott mer medvetet i beaktande. Man tar fasta på den holistiska människosynen människan är kropp, själ och ande. Alla dessa aspekter behöver näras, även den fysiska kroppen. En förebild för projektet är Skolan i rörelse, som har ökat motionerandet bland skolelever. Projektet syns på UK också bland annat i seminariet om motion, idrott och kyrka, där aspekter kring idrottens etiska sida tas upp och hur idrottsrörelsen och kyrkan kan samarbeta. Kyrkans central för det svenska arbetet hade ett eget tält i tältbyn på Stafettkarnevalen våren 2014, också det var ett sätt att synliggöra vikten av den fysiska biten av den holistiska människan. Projektet Församling i rörelse handlar om att öka medvetenheten och få upp ögonen för att motion och idrott även har en plats i församlingen. Bland medarbetarna i församlingen kan det handla om så enkla saker som att hålla ett promenadmöte eller att ta en paus under långa möten för att sträcka på sig. Församlingen kan ta in de modeller som fungerar i den egna kontexten och lämna bort andra. Motion främjar gemenskap och förebygger i bästa fall utanförskap och utslagning. Projektet handlar också om devisen att kyrkan ska vara där människor är; i olika idrottsföreningar verkar 1,2 miljoner finländare. UK kan diskutera hur motion, rörelse och idrott kunde komma till uttryck i den egna församlingen. Kan man t.ex. ha mera rörlighet i gudstjänsten? Finns det på orten sportklubbar för barn som mer satsar på motion och att sporta för att det är roligt, eller borde församlingen på det området ha verksamhet? Simon Lampenius, Kyrkans central för det svenska arbetet 22 Initiativ till diskussion: Hur nå ut till församlingsmedlemmarna? Enligt missionsbefallningen Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! (Matt 28:19) är det vår uppgift som kristna, dvs Kristi kyrka, att se till att budskapet och kärleken skall nå alla människor. Ändå finns det människor som känner att kyrkans verksamhet inte berör dem och inte ser en orsak till att söka sig till kyrkan.
På basis av diskussioner med människor som inte har för vana att röra sig i kyrkliga sammanhang, upplever vi att det finns en stor mängd människor som har ett intresse för andlighet och kristendom, men som inte känner att kyrkans verksamhet berör dem. Vidare ger missionsbefallningen inte endast uttryck för att vi skall nå alla människor, utan även för att vi skall möta människorna i deras vardag och sammanhang. De frågeställningar som vi vill behandla: Hur kyrkans verksamhet utökas eller omstruktureras för att ske mera ute på fältet? Finns det konkreta metoder att möta människor som inte per automatik söker sig till kyrkan? Ombuden från Närpes församling 23 Initiativ till diskussion: Hur gör vi kyrkan till en mobbningsfri zon? UK 2014 diskuterade på initiativ av ungdomarna i Matteus församling huruvida kyrkan kunde vara ett ställe där ingen diskrimineras på grund av sin ålder. Vi ungdomar i Johannes församling vill gärna spinna vidare på temat. Mobbning är ett allvarligt problem. Som fenomen mobbning oerhört svårt att förstå sig på. Det är svårt att förklara varför någon blir mobbad och svårt att förstå varför någon mobbar. I grunden handlar det ändå om makt och strukturer. Vårt sätt att umgås och vårt sätt att agera mot andra människor är alltid delar i en större helhet. Hur denna helhet är uppbyggd påverkar om någon blir mobbad eller inte. Hur vet vi då om just vi är en del av en rutten helhet? Bara genom att lära oss se hur den helheten är uppbyggd. Vi önskar därför att UK 2015 skulle diskutera följande frågor: - Hur kan vi i kyrkan förebygga mobbning? - Vad kan vi göra för att märka om någon blir mobbad? - Hur kan vi märka vår egen del i mobbningen? - Vad kan vi jobba med för att skapa klimat där mobbning inte förekommer? - Vad kan kyrkan göra för att bli en mobbningsfri zon? Ombuden i Johannes församling