Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner!

Relevanta dokument
Sida 1(6)

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Kokbok till Markpackning 12A

Foto: Janne Andersson

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Rådgivningar i Greppa Näringen

Ekonomi i miljöåtgärder

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Vidmakthåller dagens växtodling acceptabel mullhalt?

Exempelgården Potatis och svin

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.

Rådgivningar, kurser och underlag

Kort introduktion till

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen

Gödselbehov kväve. Gödselbehov kväve

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Medlemsundersökning - Årssammanställning 2015:3 2017:2

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Lågt kväveupptag senaste veckan

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

Så här fortsätter Greppa Näringen

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Ekonomi i miljöåtgärder

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Rådgivning för lantbruk och miljö

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Institutionen för mark och miljö

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Jordbearbetningsstrategier

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Datainsamling för djurgård

Rådgivning för lantbruk och miljö

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Institutionen för mark och miljö

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Räkna med vallen i växtföljden

Energieffektivisering i växtodling

Kväveupptaget har tagit fart

en stor bokstav och en siffra. Lösenordet får inte innehålla några tecken (!,,#,%,&)

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist

JORDBRUKET FRAMÖVER. OMVÄRLDSFÖRUTSÄTTNINGAR Grunden för marknaden

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

SKÅNSKT JORDBRUK TAR GREPPET PÅ BÅDE PRODUKTION OCH MILJÖ.

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet Bilaga till beslut

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Slututvärdering av Landsbygdsprogrammet Greppa Näringens effekter på kväveläckage

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

15A - Grovfoderodling

Transkript:

Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material Gör lokala anpassningar i programmet. Om du inte arbetat i programmet Odlingsperspektiv tidigare i ditt område eller om kunden har andra förutsättningar ändra under blå och orange flikar. Anpassa värdena i programmet efter bygdens ungefärliga förhållanden innan du börjar arbeta med kunder i programmet. Det gäller flikarna: Gröddata (blå) - Ändra vid behov schablonskördar, produktpriser och NPK-priser - Lägg in nya grödor som fattas (Obs! Kräver komplettering på ett antal ställen (se manualen)) Stallgödseldata (blå) - Ändra vid behov spridningskostnader - Lägg till nya stallgödselslag som fattas i listan inkl. all data kring detta - Ändra vid behov genomsnittligt skördevärde för att styra packningskostnad Underlag spannmål resp. Underlag oljeväxter, trindsäd (blå) - Anpassa vid behov växtskyddet Mullberäkning (orange) - Ändra vid behov mineraliseringsprocent (i princip lägre ju torrare klimat) Se manualen för fullständiga instruktioner! Sista versionen av manual och Odlingsperspektiv hittar du på röda Modulsidan. Dessa uppgifter är bra att ändra efter förutsättningarna men man kan använda de schablonvärden som finns i programmet.

Ring och boka besöket. Ta in uppgifter per telefon eller mail Skicka gärna ut indatablankett efter du bokat besöket. Rådgivning enbart per telefon möjlig Börja gärna med att motivera lantbrukaren genom att informera om att skördenivån kan öka 2-8 % om kolhalten ökar med 0,1 % (gäller kolhalter på max 2 % = 3,4 % mullhalt). Att ökning av mull (kol) ger skördeökningar finns det försök som visar och det faktum bygger hela rådgivningen i denna modul kring. Titta gärna på matrisen till höger för att ge lantbrukaren ett hum om vilka åtgärder som brukar vara ekonomiska för aktuell produktion och med de prisnivåer som råder. För lantbrukare där mullhalten inte förväntas gå under 3,4 % på merparten av gårdens skiften vid olika alternativ blir det liten ekonomisk effekt av ändrad mullhalt. Det kan vara intressant ändå att räkna på ekonomi pga växtföljdsfaktorer samt diskutera effekten på utlakning och växthusgaser men ett av huvudmotiven i modulen, effekt av mullhaltshöjning, är dock borta. Skicka ut Indatablanketten där du får besked på: 1. Ungefärlig växtföljd 2. Genomsnittlig mullhalt 3. Genomsnittliga skördenivåer och priser (priser är inget krav att lägga in, standardpriser finns i programmet) 4. Skörderester: förs halmen bort? 5. Eventuella stallgödselgivor och typ 6. Används fånggrödor? Det finns möjlighet att göra denna modul enbart via telefon till en något lägre ersättning (se Krav och Rekommendationer och ditt avtal med länsstyrelsen). Då bör lantbrukaren ha programmet på sin dator och arbeta parallellt. Åtgärder intressanta på olika typgårdar vid olika priser Se gärna artikeln från Arvensis nr 1 2009 Se på C med nytt perspektiv för inspiration. Du hittar den på röda Modulsidan. Observera att vi numera inte räknar på hur reducerad bearbetning påverkar mullhalten då uppgifterna är osäkra. Indatablanketten hittar du på den röda Modulsidan. Krav och Rekommendationer hittar du på Greppa Näringens röda rådgivarsidor

Motivera lantbrukaren att tänka brett kring bördighet Programmet Odlingsperspektiv Använd det Praktiska rådet nr 20 samt motivationsbildspelet för att peka på att det finns ett antal viktiga faktorer vid sidan av växtföljd och höjd mullhalt för att öka bördigheten. I programmet behöver du använda dig framför allt av de gröna flikarna för att få fram ett förslag på åtgärdsplan för lantbrukaren. Åtgärdsplanen ska redovisas i rådgivningsbrevet och i viss mån vid registreringen på GNW. Det Praktiska rådet nr 20 samt motivationsbildspelet hittar du på röda Modulsidan för 12B. Senaste versionen av programmet finns på röda Modulsidan för 12B. Programmet och dess manual uppdateras och utvecklas ständigt. Håll utkik efter nya upplagor. Gör gärna klart för lantbrukaren att huvudfokus i Odlingsperspektiv kan delas upp i två delar: 1, Effekten av mullförändring på lång sikt (10 år och framåt). Ofta är det kring mullförändringen som de intressantaste diskussionerna förs och beräkningarna görs. [Se Varav mulleffekt under Resultat i fliken ] 2. Ekonomi med växtföljd på kortare sikt (ett växtföljdsomlopp). Ändringar i växtföljden kan ge bättre odlingsekonomi genom en högre grödintäkt och att förfruktseffekten ger högre skördenivåer i v-följden. [Se Övrigt under Resultat i fliken ] Fyll i fliken Grunddata Här fyller du i jordart, mullhalt och huvudsaklig P-Al klass och K-AL klass. Genom att fylla i mullhalten under Grunddata får man en bedömning av åtgärdernas mullhaltpåverkan/ kolpåverkan redan i fliken. Var dock beredd att ändra förutsättningar i de blå flikarna samt i fliken Mullberäkning för en bedömning mer anpassad för din kund (se Innan besöket ). Genom att fylla i ungefärlig PK-klass läggs en schablonkostnad beroende på avkastningsnivå för PK-gödsling som baseras på senaste upplagan av Rekommendationer för gödsling och kalkning. Jordarten påverkar utlakningsberäkningen.

Fyll i fliken Fortsättning Fyll i skillnaden mot Basläge under Justering i Nytt läge. Fyll i basläget: gröda, skörd, om skörderester bortförs, tid för bearbetning, eventuell fånggröda och stallgödsel. Fyll i nytt läge: Se över grödorna och åtgärderna i Nytt läge, se om du kan göra någon förändring vad gäller gröda eller odlingsåtgärd. Nytt läge jämförs hela tiden med Basläge, det är det som skiljer Basläget från Nytt läge som jämförs. En liten varning är att inte göra för stora förändringar i växtföljden i kalkylen. Då kan det bli lite för mycket fokus på kortsiktiga ekonomiska frågor medan man ofta vill ha mer diskussion kring hur mullhalten förändras på lång sikt. Se rutan bredvid för tips hur ändringar i Nytt läge till exempel kan göras. Olika långa växtföljder kan användas men enbart om den längre växtföljden finns i Nytt läge. Höga skördar är det som mest ökar kol(/mull)-tillförseln och att en bättre växtföljd kan vara avgörande om förändringen ger högre skördar i övriga växtföljden, samt att åtgärder som riskerar att minska avkastningen (som t.ex. markpackning vid stallgödselspridning) kan få motsatt effekt. Pröva exempelvis om en höstgröda blir bättre än en maltkornsgröda eller kanske hur stor intäkt en vall behöver för att kunna matcha den tidigare (avsalugrödan). Eller om man tjänar (ekonomiskt) på att behålla halmen, skaffa stallgödsel eller fånggröda jämfört med utan. Gör gärna små förändringar, t.ex. en förändring i taget. Du kan också utnyttja möjligheten att lägga fram förändringarna ni diskuterat steg för steg både när du sammanfattar för lantbrukaren och när du senare skriver rådgivningsbrev, se exempel på rådgivningsbrev på den röda Modulsidan för 12B. Fortsättning Ta hjälp av fliken Försöksdata För att fylla i Justering under Nytt läge kan man ta hjälp av fliken Försöksdata. Fyll i skillnaden jämfört med Basläge. När du byter gröda i växtföljden kan det innebära andra förfruktsvärden. För att bedöma hur många kilograms skördeförändring en förändring innebär kan du titta i fliken Försöksdata (grön). Här hittar du enskilda försök och vad de gett för förfruktseffekter. Här kommer en hel del bedömning och känsla från dig och lantbrukaren in.

Fyll i fliken Kostnader Fyll vid behov i skillnaden mot Basläge Fortsättning Resultatet av förändringarna I fliken Kostnader (grön) fyller man i de förändringar av kostnaderna som inte sker automatiskt. Förändringar i Nytt läge som ändrad gröda, en fånggröda eller stallgödsel innebär oftast förändrade kostnader. En del av dessa sker automatiskt: Ändrad grödkostnad enligt fliken Gröddata Stallgödsel (växtnäringsvärde, spridningskostnad och packningsskada) Rörlig kostnadsförändring pga. ändrad skörd Annat måste du fylla i själv: OBS! Ändra kvävekostnaden om förändringen innebär ändrad förfruktseffekt, se Försöksdata. (t.ex. om en höstrapsgröda ger en förfruktseffekt på 40 kg/ha och kvävet kostar 10 kr/ha kan kostnaden under Nytt läge minskas med 400 kr (-400)) Utsädeskostnad och sådd för fånggröda Inköpskostnad för stallgödsel Ändrad kostnad för arbetsinsats Eventuell extra bekämpning pga. ändringar i Nytt läge. Överdriv inte noggrannheten! Det handlar om de större förändringarna! Följ hur resultatet ändrar sig efter dina förändringar, både ekonomi (med och utan att förändring i mullhalten räknas med) och mullhalt. I den nya versionen av Odlingsperspektiv delas effekten av mullhalten och övriga effekter upp under Resultat. Diskutera alltså gärna det ekonomiska resultatet utifrån vad kortsiktiga förändringar i växtföljden gör och vad som den långsiktiga effekten av mullhaltsförändringen gör. För att få hjälp att uppskatta skillnader i kostnad mellan Basläge och Nytt läge, se blå fliken Gröddata där du hittar olika data till din hjälp. Se manualen för tydligare instruktioner Ekonomiskt resultat pga. Mullhalltsförändringen Varav mulleffekt Ekonomiskt resultat pga. andra förändringar. Övrigt Se också diagrammet med mullhaltsförändringen i högra delen av fliken. Poängtera att det handlar om lång sikt vad gäller mullhaltsförändringar (10 år). Siffrorna kan förstås ge en känsla av exakthet som inte finns i verkligheten. Men de flesta förstår osäkerheten och uppskattar att vi sätter siffror på mullhaltshöjande åtgärder vars effekter ofta annars diskuteras i luddiga ordalag. Dessutom sätter man tillsammans in de siffrorna i kalkylen. Den skördehöjande siffran man väljer att sätta in (2-9 %, börja med 5 %) läggs som en snittskördehöjning för de första 10 åren i kalkylen.

Fortsättning Finjustera förutsättningarna för beräkning av mullhalten. Fyll i fliken Miljösammanfattning Gå till fliken Rapport Gå till fliken Rapport Gå till fliken Rapport Sammanfatta innan du avslutar För att se hur mycket mullhalten slår i det ekonomiska resultatet: Ändra den skördehöjande effekten mellan 2 och 9 % av kolhalthöjning med 0,1 %. Vid intresse kan man visa hur en förändrad startnivå av kol/mull-halt slår (hur mycket linjen med mullhaltsutveckling lutar). För att få nyckeltal hur åtgärderna påverkar andra miljöaspekter, fyll i Bekämpning och Drivmedel under Nytt läge. Under fliken rapport kan du utläsa skillnad i kväveutlakning samt klimatgasutsläpp mellan Basläge och Nytt läge. Under fliken rapport kan du utläsa skillnad i kväveutlakning samt klimatgasutsläpp mellan Basläge och Nytt läge. Under fliken rapport kan du utläsa skillnad i kväveutlakning samt klimatgasutsläpp mellan Basläge och Nytt läge. Lönar sig en växtföljds- och/eller mullhaltsförändring? Innan rådgivningsbesöket avslutas är det bra om en sammanfattning över vad som framkommit kan göras. Detta underlättar både för lantbrukaren att komma ihåg vad som sades under besöket och för dig som ska sammanfatta rådgivningen i ett rådgivningsbrev. Beroende på gårdens genomsnittliga mullhalt ändra den skördehöjande effekten för ökad mullhalt. Ofta startar man med 5 % skördehöjande effekt om kolhalten i marken ökar med 0,1 %. Pröva med effekter på mellan 3 och 9 %. Det är lättare att få en uppåtgående trend på mullhalten om man startar från en låg nivå. Då bli antalet kilogram kol i förlust mindre eftersom det finns mindre kol att tillgå i marken från början. För vägledning se kommentarerna i vissa celler samt i manualen. Skriv gärna ut RAPPORT-fliken och använd som bilaga till rådgivningsbrevet. (Skriv in de viktigaste åtgärderna under fliken Grunddata, då hamnar de i Rapportfliken). Skriv gärna ut RAPPORT-fliken och använd som bilaga till rådgivningsbrevet. (Skriv in de viktigaste åtgärderna under fliken Grunddata, då hamnar de i Rapportfliken). Skriv gärna ut RAPPORT-fliken och använd som bilaga till rådgivningsbrevet. (Skriv in de viktigaste åtgärderna under fliken Grunddata, då hamnar de i Rapportfliken).

Skriv rådgivningsbrev Åtgärdsplan och rådgivningsbrev I rådgivningsbrevet sammanfattar du minst ett Nytt förslag med växtföljd och/eller odlingsåtgärder som ger ökad uthållighet (bibehållen eller ökad mullhalt). För förslaget beräknas konsekvenserna på ekonomi och kolhalt (mullhalt). Du ska dessutom kommentera effekter på utsläpp av växthusgaser, kväveutlakning, användning av växtskyddsmedel och diesel. Skriv ut fliken Miljösammanfattning (grön) och RAPPORT (rosa) eller kopiera över/skriv i brevet. Se exempel på rådgivningsbrev på den röda Modulsidan för 12B. Redovisa gärna stegvisa förändringar där effekten av varje åtgärd kan ses var för sig. Då hjälper man lantbrukaren att få en känsla för hur mycket varje enskild åtgärd kan bidra till ökad mullhalt. Registrera rådgivningen på GNW Skicka programmet till lantbrukaren Kontaktuppgifter om du kör fast. Vid registrering av rådgivningen på GNW rapporteras grödfördelning i basläge (nuläge). För Nytt läge registreras det mest intressanta förslaget med grödfördelning, huvudsaklig åtgärd, ändrad mullhushållning (+/- kg C/ha och år) och ekonomisk konsekvens (kr/ha). OBS! Revidera också rådgivningsplanen så att planering av fortsatt rådgivning blir relevant. För intresserade lantbrukare erbjuder vi att skicka programmet per e-post. Innan du skickar, sammanfatta gärna åtgärderna som ni gjorde i fliken Grunddata. Kontakta gärna rådgivningsexpert Emma Hjelm eller modulansvarig Hans Nilsson för frågor och förslag på förbättringar.