OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin är en vinnare i ett samhälle byggt för hållbar utveckling. Skogsindustrins produkter känns naturliga och självklara det är vardagsnytta vi levererar. Men det är inte alla som tänker på hur tekniskt avancerad produktionen är som finns bakom tidningspapperet, mjölkkartongen eller presentförpackningen. Eller hur skogsindustrins produkter cirkulerar i en kretsloppsbana som omfattar en mängd olika stationer. Här har vi sammanfattat hela pappersindustrins produktion och kretslopp i en enda bild. Ett kretslopp som fortsätter att snurra så länge solen lyser

1 2 3 4 5 11 10 9 6 7 8

SÅ GÅR DET TILL 1. Solen är motorn! Med solen som drivkraft förvandlar trädens gröna fabriker koldioxid och vatten till syre och kolhydrater byggstenar som träden sedan förvandlar till starka fibrer. Förnyelsebar råvara, återvinningsbara produkter och slutna tillverkningsprocesser gör skogsindustrin till Sveriges naturligaste framtidsbransch! 2. Förnyelsebar råvara på väg Skogen skördas och stockarna transporteras antingen till ett massabruk eller till ett sågverk. Destinationen beror på vilket trädslag som avverkats och vilken kvalitet stockarna har. Virke med hög kvalitet hamnar på sågverken, medan klenare ved går till massaindustrin. 3 + 4. En massa teknik... Pappersmassa kan framställas på två sätt mekaniskt eller kemiskt. I båda fallen är syftet att frilägga fibrerna så att de senare kan bindas samman på ett nytt sätt och bilda ett starkt papper. Först tar man av barken från veden och hugger den till flis. Vid tillverkning av mekanisk massa mals flisen så att fibrerna slits loss från varandra. I den kemiska massatillverkningen kokas flisen tillsammans med en kokvätska. Denna kokvätska innehåller kemikalier som löser upp bindemedlet i veden och det leder till att fibrerna separeras. 5 som producerar pappersmassa Idag är många pappersbruk integrerade. Det betyder att de har både massa- och papperstillverkning. Här transporteras pappersmassan direkt från massabruket till pappersmaskinen. De pappersbruk som inte tillverkar egen massa köper den från ett annat massabruk och får den levererad i form av balar. Pappersmassan späds sedan ut med vatten innan den går in i pappersmaskinen. 6. Massa + funktion = papper Pappersmaskinen är en bredteknologisk bjässe som innehåller allt från datateknik och maskinteknik till styr- och reglerteknik och elektroteknik. Pappersmaskinen kan vara över 100 meter lång och består av olika partier. I det första partiet, våtändan, sprutas pappersmassa med en fiberkoncentration av ca 1 % ut i ett jämnt lager på en ändlös, genomsläpplig plastduk som kallas vira. På viran rinner och sugs vattnet av och pappersarket börjar bildas. Beroende på hur många lager den färdiga produkten ska bestå av

sprutas pappersmassa av olika typ ut på viran i olika omgångar. Då alla lager har byggts upp passerar viran mellan en mängd roterande valsar där ytterligare vatten pressas ut. Efter detta pressparti följer ett långt torkparti där viran går mellan ångvärmda cylindrar och papperet torkas från det mesta av det kvarvarande vattnet. Beroende på vilken typ av papper kan pappersmaskinen därefter ha partier för till exempel bestrykning och glättning innan pappret rullas upp på rullar eller skärs till ark. 7. Papper + funktion = vardagsnytta Papper består av cellulosafibrer som bundits till varandra i ett nätverk. Många papperstyper innehåller också fyllnadsämnen av olika slag, till exempel lera och krita. Genom att välja råvaror och förbehandling av fibrerna på olika sätt kan man få papper med helt skilda egenskaper. Olika slags papper fyller olika funktioner. Hushållspapper ska ju till exempel suga åt sig vätska medan en pappersmugg absolut inte ska göra det. Två helt olika produkter som skapats av en och samma byggsten cellulosafibern. 8. Tänk dig en dag utan papper I avancerade processer förvandlar vi trädens fibrer till din vardagsnytta. Produkter som är så självklara att du inte alltid ens lägger märker till dem. Morgontidningen, mjölk- paketet, kopieringspappret, post-it-lappen, kollegieblocket, toalettpappret, pizzakartongen, biobiljetten, godispåsen, näsduken, blöjan, tvättmedelspaketet Listan kan göras hur lång som helst. Tänk dig en dag utan papper 9. Återvinning för nytt papper! När morgontidningen är läst eller muslipaketet tömt kan man fortfarande använda materialet till att tillverka nya tidningar och förpackningar! Papper och kartong som lämnas till återvinningscentraler går tillbaka till pappersbruken. Trycksvärta och eventuella lim- och plastrester tas bort och därefter tillverkas nytt papper av returfiber. En fiber tål att återanvändas 5 7 gånger. Idag materialåtervinns ca 75 % av allt papper i Sverige. 10 + 11. Till slut värmeenergi När papperet väl är slutanvänt kan det användas en sista gång som energikälla. Vid förbränning av papper och kartong bildas värme som kan användas till uppvärmning av vatten och byggnader via fjärrvärmenätet. Dessutom avges koldioxid vid förbränningen som tas upp av träden och används i fotosyntesen för att bilda nya cellulosafibrer som vi kan använda för att tillverka nytt papper om och om igen i ett naturligt kretslopp.

Skogsindustrierna är bransch- och arbetsgivarorganisation för massa- och pappersindustrin, samt för den trämekaniska industrin. www.skogsindustrierna.org