Skolprogram svenska trender och traditioner

Relevanta dokument
omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

Hur bodde man förr? Handledning för lärare och elever i grundskolans år 3-5

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

VÄSTERÅS SKOLMUSEUM. Pedagogiskt program Hösten 2013

Elevmaterial Livets steg om riter

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

SIGTUNA MUSEUM & ART

KONSTHALL MÄRSTA SIGTUNA MUSEUM

Program för skolverksamhet. hösttermin 2018 Gymnasiet. Varbergs fästning

SKOLKYRKAN. - Låg och mellanstadiet. Ett samarbete mellan Svenska Kyrkan i Vänersborg och Väne-Ryr och skolorna i Vänersborgs kommun

Studiehandledning British så in i Norden. för grundskolans senare år och gymnasiet

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

Tänket bakom filmserien

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmserien

Religioner och andra livsåskådningar

Vad Svenska kyrkan Eslöv kan erbjuda skolan?

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Religion Livsfrågor och etik

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer

Handlingsplan 0-18 år

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan

Samhällskunskap/Identitet

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

KULTURPLAN Mälarhöjdens Förskolor

Tänket bakom filmserien

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

RYDALS MUSEUM läsåret 2013/2014

VALLBY FRILUFTSMUSEUM

SKOLKYRKAN. - Högstadiet och gymnasiet. Ett samarbete mellan Svenska Kyrkan i Vänersborg och Väne-Ryr och skolorna i Vänersborgs kommun

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

PLAYGROUND. Playground har som mål att göra besökaren - omtumlad, förvirrad, glad och stärkt.

Skolprogram. Hösten Gudmundstjärn Svartviks industriminnen Norra Berget. Sundsvalls museum Friluftsmuseerna

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Kultur och alkohol. Så startade Systembolaget. Systembolaget startade 1955 men historien börjar flera århundranden tidigare. ORDLISTA DISKUTERA

Utställningen Nordiskt ljus

Orange Centrals Förskola

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

Glimmingehus. Nordens bäst bevarade medeltida borg. Skolprogram Foto: Jeanette Ohlin

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Våra tankar kring temat:

Kultur i skolan 2015/2016

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Traditioner. Studiehandledning till utställningen Traditioner för lärare och studerande inom Sfi

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM!

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande

Årsredovisning Stiftelsen Nordiska museet 2008

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0

Bra länkar om historia tips från Ylva

Skolkyrkan. Ett samarbete mellan Svenska Kyrkan i Vänersborg och Väne-Ryr och förskolorna och förskoleklasserna i Vänersborg

Linköpings naturskola

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Utvärdering blåbäret hösten 2009

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

PROGRAMVERKSAMHET 2017

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

PROGRAMVERKSAMHET 2018

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Kristendomen. Mikael C. Svensson

LPP i religion ht. 2015

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

KONFERENS, MÖTE & EVENT STÄMNING Lär känna varandra från en annan sida, och lite bättre.

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Parallellseminarium 3

Om midsommar Anika Siv Anika Siv Anika Siv Anika Siv Anika Siv Anika Siv Anika Siv Anika

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

KONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Musik, svenska, bild, historia jojk/same 1-3

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Kvalitet på Sallerups förskolor

Pedagogiskt program Hösten 2015

Boken om SO 1 3. Fettisdagen en av många traditioner. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion.

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Transkript:

Skolprogram 2014 svenska trender och traditioner

Skolprogram På Nordiska museet står människan i centrum. Här får ni ett historiskt perspektiv utifrån människors liv och arbete från 1500-tal till nutid. Skolprogrammen utgår ifrån utställningar med teman som: Kläder och mode Boende Mat Traditioner Vad får eleverna ut av ett besök? Ökad kunskap om hur samhället har organiserats och förändrats under de historiska epokerna. En aha-upplevelse och insikt om hur deras liv kunde ha sett ut om de fötts i en annan tid. Ränder, rytm, riktning Tillfälligt erbjudande v. 3 22, 2014 Ränder finns överallt. Ränder kan vara goda eller onda. Ränder kan varna, förbjuda eller utöva makt. Ränder kan ha som syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslo mässiga upplevelser. Kom och utforska randens olika uttryck. Skolprogrammet börjar med en kort visning i utställningen, därefter får eleverna på egen hand upptäcka rändernas mångfald. Besöket avslutas med att eleverna redovisar sina favorit ränder för gruppen. För mer information kontakta bokningen. Folkhemslägenheten Besök Folkhemslägenheten från slutet av 1940-talet. Familjen Johansson har just flyttat från en omodern lägenhet på ett rum och kök med utedass till en modern tvårummare med rinnande vatten och centralvärme. Familjen Johanssons boenderesa kan symbolisera den utveckling som skedde under 1900-talet, från ett land med stora sociala och ekonomiska klyftor, till ett demokratiskt välfärdssamhälle. För årskurs 8 9 samt gymnasiet. För mer information kontakta bokningen. Sápmi Sameland Har alla samer renar? Kan man bo i Stockholm och vara same? Sápmi är en utställning som kan visas på många olika sätt. Den har flera teman som till exempel samisk dräkt och slöjd, äldre samisk religion, identitet, språk, renskötsel. Utställningen tar även upp en del av svensk historia som inte alla känner till rasbiologin under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Under visningen har vi med oss rekvisita. För årskurs 4 9 samt gymnasiet.

Boende hur fick man vatten och värme? Med utgångspunkt i konkreta exempel som hur man fick ljus, vatten och värme tittar vi på olika bostadsexempel i museets utställningar. Eleverna får även arbeta praktiskt med uppgifter att lösa inom visningen. OBS programmet är 1,5 timme långt. För årskurs 4 6. Lekstugan för de yngsta I Lekstugan bor dockan Hildur som kan berätta om hur det var förr. Hildur lotsar de små barnen in i den vardag som både barn och vuxna levde i för drygt hundra år sedan. Under lekfulla former får barnen prova på att hämta ved och elda i spisen, handla i handelsboden med mera. Modemakt 300 år av kläder Kan kläderna vi bär visa vem du är? Modemakt är en utställning med många möjligheter. Det går att variera skolprogrammen på olika sätt och med olika infallsvinklar: identitet, makt, jämställdhet, ungdomskultur och återbruk. Vi arbetar med rekvisita under besöket. Kanske vill någon elev prova en korsett, krinolin eller hög hatt? För årskurs 1 9 samt gymnasiet. För förskolans 2 4 åringar. Max 10 barn per grupp. Tidsresa i Lekstugan En Tidsresa är en dramalek där barn och vuxna tillsammans upplever förr i tiden. Tidsresan görs i Nordiska museets Lekstuga som är en uppbyggd 1890-tals miljö med stuga, handelsbod, lagård och stall. Med lek, rollspel och fantasi får nutids eleverna prova på livet i slutet av 1800-talet. Tidsresan har olika teman att välja mellan. För grundskolans årskurs 0 3, samt förskolans 5-åringar. Smaka på historien/ Dukade bord Vad åt och drack man förr? Hur såg stormaktstidens överdådiga festbord ut? När kom gaffeln? Vi tittar på utställningen Dukade bord och upplever med flera sinnen hur och vad man åt och drack, från 1500-tal till 1800-tal. Vi har med oss rekvisita som eleverna får känna på, lukta på och kanske ta ett litet smakprov av. För årskurs 1 9 och gymnasiet. Folkkonst den vackra och finurliga slöjden Folkkonst är vackra och roliga föremål som människor på landet skapade till sig själva, grannar eller vänner för att användas till vardag och fest. En visning i utställningen Folkkonst ger dig och dina elever ny inspiration till slöjden eller till bilden. För årskurs 1 9.

Traditioner Varför firar vi olika högtider? Är midsommarstången svensk och kan en tradition förändras? Vi berättar om bakgrunden till svenska traditioner, men diskuterar också hur de ständigt förändras. Under en skolvisning kan vi välja att lägga fokus på livets eller årets högtider. Födelse och dop, kärlek och bröllop, död och begravning eller jul, midsommar, och påsk. Under visningen har vi med oss rekvisita. För årskurs 4 9 samt gymnasiet. Tillfälliga utställningar På Nordiska museet visas alltid flera tillfälliga utställningar. Mer information om dessa finns på www.nordiskamuseet.se Traditioner vuxenpoäng Vi utgår från utställningen Traditioner och tittar på hur stegen in i vuxenlivet såg ut förr: konfirmation, studenten samt kärlek och giftermål. Vi diskuterar också grupptryck, etik och moral utifrån exemplet med häxprocesserna. Under hela programmet gör vi övningar där eleverna får diskutera hur det är att bli vuxen idag. Bokning och information Vill du boka ett skolprogram eller diskutera ett upplägg med en av museets pedagoger? Skicka en e-post till: visningar@nordiskamuseet.se, det går också att ringa: 08-51 95 45 50. Endast gymnasiet. Skräddarsytt och Skapande skola Museets pedagoger skräddarsyr visningar, program och workshops efter önskemål. Det kan gälla en timmes besök eller ett större projekt, till exempel inom Skapande skola. Exempel på Skräddarsydda skolprogram kan vara att fördjupa sig i antingen 1600-, 1700-, 1800- eller 1900-talet. Eller varför inte i teman som mode, boende eller folkkonst? I skräddarsydda skolprogram kan vi göra allt från historisk catwalk till att pröva 1700-talets solfjäderspråk. Wenke Rundberg, Lena Bergqvist, Katarina Kia Hellstrand, Christina Araskog-Toll, Kerstin Cunelius, Leif Henrikson. Foton: Peter Segemark, Karolina Kristensson, Mats Landin. Nordiska museet

svenska trender och traditioner