Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014
Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags andraspråk De många modersmålen (ca 200; 10-15 procent av Nordens befolkning har utomnordiskt modersmål) Digitaliseringen och nätet Läs- och skrivsamhällen Rapporter om problem med interskandinavisk språkförståelse
Den språkpolitiska offensiven Mål i mun 2002, - se, parlamentarisk utredn. Tänk om 2003 fisv, språkvårdardokument Sprog på spil 2003 da, språkvårdarkommitté Norsk i hundre! 2005 no, språkvårdarkommitté på regeringsuppdrag Deklaration om nordisk språkpolitik 2006 Norden, ministeruttalande Mål og meining 2008 no stortingsmelding Sprog til tiden 2008 da, regeringsutsedd språkvårdarkommitté Värna språken 2008 se regeringsutredning, svensk språklag 2009 Suomen kielen tulevaisuus - fi (Finska språkets framtid) 2009 språkmyndighet på regeringsuppdrag Íslenska til alls 2009 språkmyndighet på regeringsuppdrag
Språkdeklarationen. Alla nordbor har rätt att tillägna sig ett samhällsbärande språk i tal och skrift, så att de kan delta i samhällslivet att tillägna sig förståelse av och kunskaper i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken så att de kan ta del i den nordiska språkgemenskapen att tillägna sig språk med internationell räckvidd så att de kan delta i utvecklingen av det internationella samfundet att bevara och utveckla sitt modersmål och sitt nationella minoritetsspråk.
Två huvudtankar - Den nordiska språkgemenskapen handlar om alla språk som talas och skrivs i Norden - Den nordiska språkgemenskapen hålls samman inte bara av gemensamma språk utan också av gemensam språkpolitik
Vad håller samman ett språksamhälle? Ömsesidig språkförståelse Språklig likhet Interaktion Ideologier och attityder Språkpolitik och språkvård
Vilka språk finns i Norden? Den nordiska språkekologin Samhällsbärande språk Inlärning: modersmål, andraspråk, skolundervisning Språk med internationell räckvidd engelska Inlärning: andraspråk, skolundervisning Språk med internationell räckvidd främmande skolspråk (spanska, tyska, franska) Inlärning: planmässig undervisning Nationella minoritetsspråk (inkl. teckenspråk) Inlärning: modersmål, andraspråk, skolundervisning, revitalisering Utomnordiska modersmål Inlärning: modersmål, andraspråk, skolundervisning Skandinaviska och nordiska grannspråk Inlärning: kommunikativa strategier för att förstå närliggande (andra)språk, vardag och något skola el. planmässig skolundervisning
Hierarkier mellan språk Det samhällsbärande språket. Engelska Stora främmande språk Nordiska grannspråk. Nationella minoritetsspråk Stora immigrantspråk Små immigrantspråk
Gemensam språkpolitik i Norden? Danmark Finland Island Norge Sverige ja ja ja ja ja Klarspråk ja ja ja ja ja Nordisk språkgemenskap Parallellspråkighet Officiell språkvårdsinstitution ja ja ja ja ja Dansk Sprognævn Institutet för de inhemska språken Íslendsk málnefnd Språkrådet Språkrådet (Inst. för språk och folkminnen) EU Låg profil Låg profil - - Låg profil
Gemensam språkpolitik i Norden? Immigranter o huvudspråk Immigranter o modersmålsundervisning Danmark Finland Island Norge Sverige Tyska (teckenspråk) Medborgarkrav B2 Samiska romani-kaale, karelska (teckenspråk) Officiella minoritetsspråk Medborgarkrav B1 Ingen rätt 2 tim/veckan vissa villkor (teckenspråk) Medborgarkrav A1 Samiska, kven, romani, romanes (teckenspråk) Rätt o plikt 300 timmar - Så länge man inte förstår norska Finska, samiska, meänkieli, romani, jiddisch Rätt att lära till B1 2 tim/veckan vissa villkor
Slutsatser. Vad gör vi? Håller fast vid Språkdeklarationens mål och rättigheter Inser komplexiteten och mångfalden Håller en kanske konfliktladdad språkpolitisk diskussion levande Verkar för språkpolitiska initiativ på olika områden inom det nordiska språksamarbetet Prioriterar realistiska mål