s miljömålsarbete 2012 sid. 2-11. Speciella åtgärder eller evenemang som institutionerna särskilt velat lyfta fram sid. 12-13 Aktiviteter för att öka forskning inom hållbar utveckling sid. 14-15 Integrering av hållbar utveckling i utbildningen sid. 16-17 Samverkansaktiviteter inom hållbar utveckling sid.18-20 Studentmedverkan inom hållbar utveckling sid. 21 Samtliga institutioner har bidragit till redovisningen som sammanställts av fakultetens miljösamordnare 2013-03-04. 1
Mål för område Forskning Fakulteten skall öka mängden forskning inom hållbar utveckling. Antal publikationer inom hållbar utveckling var 111 stycken Ca 120 forskare har uppgett att de forskar inom hållbar utveckling 17 av 49 avhandlingar inom miljö och hållbar utveckling Arrangemang och aktiviteter som genomförts vid fakulteten i syfte att öka mängden forskning inom hållbar utveckling (t ex forskarluncher, seminarier, information om forskningsmedel mm). Se bilaga 1. 2009 2010 2011 2012 Artikel, forskningsöversikt 4 6 3 3 Artikel, refereegranskad vetenskaplig 46 68 57 105 Artikel, övrig vetenskaplig 2 3 2 3 Totalt 52 77 62 111 Antalet vetenskapliga publikationer inom miljö och hållbar utveckling 2009-2012, utfall vid sökning med reviderad sökordslista. Eftersom vi redovisar vetenskapliga publikationer har tre kategorier tagits med: forskningsöversikter, refereegranskade vetenskapliga artiklar och övriga vetenskapliga artiklar. 2
Mål för område Utbildning Fakulteten skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Vid naturvetenskapliga fakulteten är 78 % av programmen och 55 % av alla kurser hållbarhetsmärkta. Så här ser symbolerna för märkningen ut. Vid institutionerna integreras hållbar utveckling i utbildningen på olika sätt. Se exempel i Bilaga 2. Mål för område Samverkan med omgivande samhälle Fakulteten skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling. Information om vår forskning och utbildning inom hållbar utveckling ska spridas till allmänheten genom minst 75 publika aktiviteter per år. Ca 225 publika aktiviteter inom hållbar utveckling av forskare i samverkan med omgivande samhället, se bilaga 3. Tre pressmeddelande med anknytning till hållbar utveckling. 3
Mål för område Studentmedverkan Fakulteten ska öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling med studenterna. Fakulteten ska arbeta för att öka studenternas medvetenhet om hållbar utveckling Exempel på institutionernas samverkansprojekt inom hållbar utveckling med studenterna se Bilaga 4. Ingen speciell insats har genomförts för att öka studenternas medvetenhet om hållbar utveckling. På en del institutioner informeras studenterna vid kursstart om miljöarbetet men ingen för institutionerna gemensam strategi finns. Mål för område Kompetensutveckling Samtliga teknik-/laboratorieansvariga skall ha genomgått särskild kompetensutvecklingskurs inom hållbar utveckling. Samtliga i ledande befattning med personalansvar skall ha gått en miljöledningsutbildning. 5 % av totala antalet anställda ska årligen delta i kompetensutveckling inom hållbar utbildning 84 medarbetare har deltagit i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling arrangerad av GU. Det motsvarar ca 10 % av alla medarbetare. 16 personer med ansvar inom teknik/laboratorier har deltagit i lab-säkerhetsutbildning 8 personer har genomgått HLR-utbildning vid Institutionen för kulturvård Samtliga prefekter har fått information om miljöledningsarbetet vid två tillfällen 2012 4
Mål för område Klimatpåverkan Resor Fakulteten skall minska utsläppen av CO2 från resor och transporter i tjänsten med 10 % till 2013 jämfört med 2009. Mängden CO2 från flygresor minskade från 654 ton till 644 ton från 2011. Utsläppen är stora men detta är en svår fråga att hantera eftersom vi vill synas internationellt samtidigt som miljöpåverkan från resor är stor. Alla flygresor klimatkompenseras i samband med bokning via avtal. Antalet km med tåg minskade något från 2011. Utsläppen av CO2 från tåg är försumbart. Sträckan 488 000 km genererar ett utsläpp av 0.73 kg CO2. Antalet mil med bil i tjänsten har ökat med 17 % sedan 2011. Videokonferensanläggningarna vid Tjärnö och Kristineberg var bokade vid 286 tillfällen, en ökning med 23 % sedan 2011. Mariestad har anskaffat utrustning för distansmöten. 2009 2010 2011 2012 Tåg km x 1000 466 567 560 488 Egen bil km x 1000 294 353 235 276 5
Antal mil med bil i tjänsten vid 2012 uppdelat på institution. Mängden utsläpp av CO2 från tjänsteresor vid 2012 fördelat på fordonsslag 6
Utsläpp av CO2 från flygresor vid i jämförelse över tid. Utsläpp av CO2 från flygresor 2012 i jämförelse mellan fakulteter. 7
Energi Elförbrukningen inom fakulteten skall minska med 5 % till 2013 jämfört med 2009. Sammantaget minskade den totala energianvändningen med 2,2 % från 2011 Elförbrukningen har minskat med 5 % sedan 2010 Total energianvändning vid 2010-2012. (Mariestad och institutioner vid Chalmers redovisas ej) 8
Jämförelse energianvändning mellan fakulteter 2010-2012. 9
Mål för område Resursförbrukning Inköp Fakulteten skall öka andelen inköp och upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Vi har inga uppgifter om andel inköp som det ställts miljökrav vid. Avfall Fakulteten skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 % till 2013 jämfört med 2009. Mängden avfall från fakulteten var 189 ton 2012. Detta är en minskning med 20 % sedan 2009. Totala mängden avfall vid GU har minskat med 24 % under samma tidsperiod. Mängden avfall motsvarar 17 % av universitetets totala mängd avfall. Procentandelen avfall till energiutvinning är oförändrad sedan 2011. Andelen avfall till materiaåtervinning har ökat med 2 procentenheter. Fördelningen av avfall i fraktioner vid 2009-2012. Ingen statistik finns att tillgå från Kulturvård i Mariestad, Kemi, Fysik och Matematik vilket innebär att ca 65 % av avfallet redovisas här. 10
Mål för område Farliga kemikalier Fakulteten skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i PRIOdatabasen med minst 15 % jämfört med 2009 års resultat. 421 ämnen förekommer på listan PRIO-Databasen (5.53 ton och 1.4 m3) Ett fyrtiotal personer deltog i KLARA-utbildning, laboratoriesäkerhetsutbildning eller studiebesök på Gryaab. Ca fem substitutioner av farliga kemikalier skedde under 2012. Mål för område Miljörisker Fakulteten skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Fakulteten skall också minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Ingen anmäld incident med miljöpåverkan Flera förebyggande åtgärder runt om i verksamheten; brandövningar, utbildning i hantering av brandsläckare, utrymningsövningar, temadag om kemi-relaterade incidenter, säkerhetskurs för doktorander, riskbedömningar på forsknings- och undervisningslaboratorier, introduktion av nyanställda och gäster på lab, Stoppa blödningkurser, HLR-utbildning och lab-säkerhetsutbildning. 11
Speciella händelser, åtgärder eller aktiviteter som institutionerna särskilt velat lyfta fram Lundberglaboratoriet: Vi vågar slå oss för bröstet och hävdar att vi är den mest framgångsrika enheten vid Natfak när det gäller att rensa ut utdaterade och överflödiga kemikalier. Lundbergslaboratoriet har sannolikt fakultetens bäst administrerade KLARA register! Nästan samtliga kemikalieposter är registrerade, något som bland annat medför att vi i stor omfattning kan låna kemikalier av varandra istället för att ständigt köpa nya produkter. Vi är sannolikt också fortsatt bäst på att spara energi. Matematiska vetenskaper: Från vardera Formas, Mistra, KAW och VR har vi fått mångmiljonanslag till institutionen. Det handlar bland annat om extrema klimatepisoder och ekotoxikologi. Lovencentret Kristineberg: Vi försöker att minimera bottenskrap i fjorden och undviker att samla in känsliga arter. Vi undviker också bottenskrap på vissa lokaler. Vi har speciella regler för hantering av främmande arter. Beställningar från Bengt, dvs tar vara på det man skrapat upp, tex Västerhavsveckan, så man slipper skrapa upp samma djur igen till kommande. Överenskommelse med Klubban om att vara särskilt sparsamma med aktivitet på vissa ömtåliga platser, dvs endast för forskningsändamål när det ej går att undvika. Svaret "så många som möjligt" accepteras ej på frågan "hur många djur MÅSTE du ha". Vi förklarar varför. Extra, mobil, länspump för havsvatten så att vi ej behöver använda pumpen som används för att suga upp sk kölsöl=kontaminerad ansamling av havsvatten på fel ställe. Vårstädningen. Vi samlade in 550 kg skräp, mestadels plast, från närliggande stränder och klippskrevor Ökat tätt samarbete med yrkesfiskare i projektet Nephrops för utveckling av ett hållbart kräftfiske med bur t ex filmning kring bur med live UW-kamera samt provfisken i fält. Geovetenskaper: Vi har startat ett internationellt kandidatprogram i geovetenskap med specialisering mot klimatologi (globala förändringar). Långtgående samarbeten med Kina, Sydkorea och Nigeria inom forskning och utbildning. Box-projektet för syresättning av havsbottnar. Hållbar tvättning av fritidsbåtars bottnar Nyanställning av en hydrogeolog Forskning om skredrisk Kulturvård Mariestad: Att vi hade en inspirationsföreläsning med David Jonstad vid institutionens personaldagar i augusti. 12
Biolog och Miljövetenskap: Vi har köpt en cykel för utlåning. Lovéncentret Tjärnö: Forskningsprojekt för ett hållbart fiske av räka, se http://www.skagerrak-reker.eu/(lovt) Att vi äntligen har fått in vita labbet i vårt energisystem. Att jag är med i ett seriöst initiativ att ta fram nya metoder för biobränsleproduktion i form av odling av makroalger i havet. 13
Aktiviteter som genomförts i syfte att öka mängden forskning inom hållbar utveckling. Biologi och miljövetenskap: Seminarium om IPCC 29 nov 2012 (Ulf Molau) Ett flertal seminarier, litteraturklubbsmöten, inbjudna gäster mm (Johan Uddling) 11-14 juni genomförde Göteborgs universitet tillsammans med Högskolecentrum i Vänersborg och Aquatic Ecosystem Health and Manegement Society i Burlington, Kanada, konferensen State of Lake Vänern Ecosystem. Symposiet hade som målsättning att samla den vetenskapliga kunskapen som finns om Vänern för att stimulera långsiktig forskning, inriktad på hållbar förvaltning av sjön. 59 registrerade deltagare från 15 olika länder var med på konferensen vilken var organiserad i 10 sessioner. Presentation av konferensens resultat som ett temanummer av den internationella vetenskapliga tidskriften "Aquatic Ecosystem Health and Management" är på gång. Ca 20 artiklar är nu under referee-behandling. Mer information på www.vanern2012.se Ansvariga från Göteborgs universitet har varit Sten-Åke Wängberg och Göran Dave. Matematiska vetenskaper: Skrivit diverse ansökningar. Bland annat fått medel från Chalmers styrkeområde Energi för forskningssamarbete till ett projekt som handlar om vindkraft. Skrivit kapitel i två böcker om läkemedel i miljön. Publicerat flera artiklar som handlar om vindkraft, havstransporter samt försurningens inverkan på kräftdjur. En postdoktorstjänst inom energi- och transportfrågor har inrättats och tillsatts. Anställning av en doktorand som arbetar med frågor om däckutformning för reduktion av bränsle för tunga lastbilar. Inom området optimering ges information om miljörelaterad forskning vid konferenser. Detta gäller också i alla kurser i optimering och i alla artiklar i teman som berör underhåll, transport- och trafikplanering. Node leader för Göteborg i Peter Guttorps Nordiska klimatnätverk. Samverkan med National Center for Atmospheric Research i Colorado, USA. Kemi och molekylärbiologi: Gästföreläsning Coastal Syndromes and Coastal Vulnerability av Alice Newton. En konferens, David Dyrssen Symposium on Marine Sciences (Leif Anderson). Deltagande i Formas Inspirationsmöte för den riktade utlysningen om Marina föroreningar inkl. uppföljningsmöte (David Turner). Workshop on Environmental Sciences. För att öka samarbetet mellan grupperna vid nya institutionen. 14
Geovetenskaper: Forskarluncher och lunchseminarier. Ca 20-25 Lovencentret Kristineberg: Workshop (inom utveckling av hållbara fiskfoderingredienser) (Susan Gotensparre) Har övertagit ett projekt med mätningar av primärproduktion och där deltagit i seminarier och skrivit en populärvetenskaplig artikel om förändringar i havet (Peter Tiselius) Kulturvård, Mariestad: Seminarium i Mårbackaprojektet eller Trädgårdsmästarens manual. Projektet syftar bland annat till att hitta bra metoder för trädgårdsmästaren att dokumentera sitt dagliga arbete. (Hantverkslaboratoriet) Seminarium i projektet Hantverkarens dokumentationsmetoder, som syftar till att ta fram olika metoder för hantverkare att under ett arbetes gång göra relevanta dokumentationer av det egna arbetet. Både detta projekt och Mårbackaprojektet syftar till ett mer hållbart sätt att arbeta eftersom det blir möjligt att långsiktigt följa upp ett arbete på flera olika plan och för fler aktörer. (Hantverkslaboratoriet) Seminarium om traditionell kalktillverkning med olika inbjudna aktörer som har erfarenhet av hantverksmässig kalkframställning där lektor Jonny Eriksson berättade om sitt forskningsarbete. Traditionell, lokal kalktillverkning har stor betydelse för en hållbar utveckling av framställning av kalk till mur- och putsbruk. (Hantverkslaboratoriet) Granskningsseminarium om Ulrik Hjort Lassens forskningsarbete kring stolpverkskonstruktioner. Forskningsarbetet har betydelse för utvecklingen av ett hantverksmässigt byggande och därmed en hållbar samhällsutveckling (ämnesgruppen för hantverk) Granskningsseminarium kring forskarstuderandes forskningsmetoder. (ämnesgruppen för hantverk) Lovencentret Tjärnö: Jag har sökt pengar för ett projekt som är mer direkt kopplat till hållbar utveckling. I samband med projektet har jag även hållit två populärvetenskapliga föredrag där jag har informerat om projektet, samt deltagit i ett seminarium om grönt båtliv i Stockholm 30/11. Jag har ansökt om bidrag från Formas för ett projekts som syftar till att ta fram nya och bättre biomarkörer för miljöföroreningar (men jag fick inga pengar) Har också tillsammans med personer från Chalmers ansökt om bidrag för att odla makroalger för biobränsleproduktion 15
Integrering av hållbar utveckling i utbildningen. Matematiska vetenskaper: Kurs i Miljö och matematisk modellering. Optimeringskurs Applied optimization med aspekter på optimering av globala energisystem och planering och underhåll av vindkraftsproduktion. I optimeringskurserna i allmänhet ges konkreta projekt med modellering och problemlösning. Huvudsyftet är att minska resursslöseriet. *Examensarbeten inom optimering inriktar sig på hållbar utveckling. I kurser på miljövetarprogrammet och marina programmet är alla exempel och tillämpningar inom miljöområdet. Fysik: Våra kurser ger baskunskap om hur naturen fungerar och hur man angriper olika problemställningar t ex miljöproblem. Kemi och molekylärbiologi: Genom en målmedveten satsning på miljömärkta kurser (se avsnittet Studentmedverkan ). Hållbar utveckling är relativt starkt integrerad i kemiutbildningen på grundnivå. Den faktabaserade undervisningen innebär t.ex. provtagningar typiska inslag i några av våra avancerade kurser såsom miljökemikursen, kursen i aerosoler samt den atmosfärskemiska kursen. Genom att kemi som ämne är i centrum för hållbar utveckling sett från många miljöproblematiska områden innehåller samtliga våra övriga kurser på både grund och avancerad nivå moment som kan tillskrivas området hållbar utveckling. Detta har vi markerat för samtliga våra kurser som ges och som publicerats i Kurser och Program utgiven av Göteborgs universitet (Lennart Sjölin). 4 stycken kurser bör nämnas då. BIO190 Tillämpad biologi räknas som undervisning i hållbar utveckling. Den är märkt som en "kurs som delvis behandlar hållbar utveckling, och där mindre än hälften av kursen har inslag som rör ekologisk, ekonomisk eller social hållbar utveckling". Samma sak gäller en BIO770 Mikrobiologi, examenskurs. Även BIO100 Biologi, baskurs och BIO306 Tillämpningskurs: Cellbiologi är miljömärkta. Geovetenskaper: Nya kurser på masternivå i miljögeologi och stadsklimat och hydrogeologi Kulturvård, Mariestad: Institutionen har miljömärkt samtliga fristående kurser med den lägre miljömärkningen i universitetets kurskatalog. 16
Bygghantverksprogrammet och Trädgårdens hantverk och design programmet har den lägre miljömärkningen, Landskapsvårdsprogrammet har den högre miljömärkningen kursstart 2012. Inför 2013 kommer institutionens masterprogram att vara miljömärkt med den lägre miljömärkningen i kurskatalogen. Byggutbildningen Kursen KBY 505 Byggnadsfysik i årskurs III innehåller 3hp med fokus på hållbar utveckling/hållbart byggande. 4st föreläsningar ingår i kurserna för årskurs III Hållbart byggande Bengt Adolfi Ekologi Collette Coumans Sunda hus Jane Wigren Byggandet påverkan på naturen Collette Coumans Trädgårdsutbildningen All undervisning i Trädgårdsodlingskurserna är inriktade mot hållbar odling Landskapsvårdsutbildningen Vi anser att frågor om hållbar utveckling i viss mån är integrerade i de olika utbildningarna. Detta sker dock oftast i förbifarten och vi upplever att detta inte har fått något större utrymme i föreläsningar och praktiskt arbete. I vissa undantagsfall har fördjupning inom vissa delar av begreppet hållbar utveckling berörts tydligare, framför allt av EvaLena Öman och Bo Magnusson under första studieåret för de elever som började utbildningarna Landskapsvård och Trädgård 2011. Biologi och miljövetenskap: 100 % av kurser i miljövetenskap och ca 70 % av kurserna i biologi är miljömärkta. 17
Samverkansaktiviteter inom hållbar utveckling. Matematiska vetenskaper: Samverkan med Volvo om minskad bränsleförbrukning. Artikel i Chalmers Magasin om trängselskatten och dess eventuella miljöförbättringseffekter, har gett uppmärksamhet även via GP och Metro. Opinionsbildning i klimatfrågan i bloggen Uppsalainitiativet. Deltagande i Summer Science Camp på Tjärnö (för gymnasieelever). Medverkan i flera seminarier och arbetsmöten om energiproduktion, -distribution och -konsumtion. Fysik: Inga aktiviteter med fokus på hållbar utveckling. Däremot har vi orienteringskurser och skolaktiviteter som får både vuxna och barn att se och förstå sammanhangen i naturen. Kemi och molekylärbiologi: Föredrag om partiklar och trängselskatt, Mölndalscentern (Evert Ljungström). Studiebesök från Hvitfeldtska gymnasiet (Evert Ljungström) 4 st Marie Curie dagar, Inspirationsdagar i Kemi/Biologi/Bioteknik, gymnasieklasser med lärare (Kristina Hedfalk) Lovéncentret Kristineberg: 4 personer med totalt 10 aktiviteter Geovetenskaper: Alla är medvetna om behovet av samverkan och deltar då och då i olika media T.ex Kjell Nordberg s Sannäsprojekt i TV nyheterna Ander Stigebrant Box-projekt Kulturvård Mariestad: Hantverkslaboratoriets verksamhet syftar i sin helhet till samverkan med kulturmiljövårdens aktörer och aktiva yrkesverksamma hantverkare. Exempel på aktiviteter är: Konferens för nätverket svenska kulturlandskap på kulturreservaten Linnés Råshult och Örnanäs i samverkan mellan Hantverkslaboratoriet och Riksantikvarieämbetet. Konferens för nätverket trädgårdshantverkare i historiska parker och trädgårdar på Gunnebo slott och trädgårdar i samarbete med Gunnebo och Hantverkslaboratoriet. Seminarium om arbetet med att utveckla tillämpningen av UNESCOS konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet där Hantverkslaboratoriets ingår i noden Traditionell hantverkskunskap. 18
Seminarium om timmerhus och hotet mot både nytimring av hus och ombyggnader av äldre timmerhus. Nya byggregler med krav nya krav på minskad energiförbrukning innebär att timmerhus utan omfattande tilläggsisoleringar inte går att uppföra. Samarbete med hantverkslaboratoriet, svenska byggnadsvårdsföreningen och svenska timmerhusföreningen. Samverkan med biosfärsområdet Vänerskärgården Kinnekulle. Samverkan med statens fastighetsverk kring utveckling av parkmiljön på Besöksmål Marieholm. Samverkan med Mariestads kommun kring långsiktig skötsel av några stadsnära lanskapsavsnitt. En öppen föreläsning med nästan fullsatt aula på Trädgårdsskolan då Roland von Bothmer berättade om kulturväxternas ursprung och om den globala genbanken på Svalbard, som han ansvarar för. Det var ett samarrangemang mellan universitetet, studentföreningen och hembygdsföreningen som genomfördes den 12 mars. Biologi och miljövetenskap: 12 nov 2012. Klimatets påverkan i fjällen, Arrangör/föreläsare Sv. Fjällklubben 7-8 maj 2012: Föreläsning vid Havsmiljöseminariet 2012 (arrangör; Havsmiljöinstitutet), Konferenscentrum Wallenberg, Göteborg: Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan. (Åke Larsson) 11-14 Juni 2012: An International Symposium on State of Lake Vänern Ecosystem - Past, present and future. Föredrag under sessionen "Human impact and future threats": Fish Health as an environmental indicator (Niklas Hanson) 19-20 september 2012: Miljöövervakningsdagarna 2012, Ronneby Brunn. Tema: Hav och vatten. Föreläsning: Hur mår fisken i svenska kustområden? Fiskens hälsotillstånd ger tidig signal om miljöpåverkan. (Åke Larsson) Lovéncentret Tjärnö: Tjärnö Akvarium: 38 öppetdagar med sammanlagt 4100 besökande personer Nereus-exkursioner: 16 exkursioner med sammanlagt 290 deltagande personer Populärvetenskapliga föreläsningar: 7 föreläsningar med sammanlagt 430 åhörande personer Barnens sommarlabb, 8 förmiddagar med sammanlagt 49 deltagande barn Förbokade gruppbesök: 90 grupper där sammanlagt 1500 personer deltog i en eller flera av följande aktiviteteter: guidad visning, strandexkursion, Nereus-exkursion, labstudier, föreläsning Oscar von Sydow-exkursioner: 8 turer med sammanlagt 75 deltagande personer Öppet hus på Lovéncentret Kristineberg: 1 dag med sammanlagt 100 besökande personer Dessutom medverkade vi med mobilt klappakvarium i fyra andra arrangemang Båtmässan i Göteborg 5 dagar, konferens Vårt felles arv på TanumStrand 2 dagar, European Maritime Day i 19
Göteborg 3 dagar och Väderödagen på Storö 1 dag. Sammanlagt besöktes klappakvariet av uppskattningsvis 2300 personer. Totalt hade vi 10,600 personaktiviteter. 20
Studentmedverkan inom hållbar utveckling. Kemi och molekylärbiologi: Planerade aktiviteter och samverkansprojekt med prägel av hållbar utveckling finner vi företrädesvis i de tre starkt miljöorienterade kurserna miljökemikursen, kursen i aerosoler samt den atmosfärskemiska kursen. Liknande aktiviteter finns också i den nya integrerade kemiundervisningen i det marina programmet. Hållbar utveckling som aktivitet ligger också med i några av de ordinarie kurserna för blivande lärare och området kommer ytterligare att förstärkas i det nya Lärarprogrammet som nu har startat (Lennart Sjölin). Kompetensutvecklingskurser via GMV för universitetets lärare på temat utbildning för hållbar utveckling. Medlem i GMVs referensgrupp för en strategisk satsning för hållbar utveckling. Arbetsgrupp under vicerektor om hållbar utveckling i undervisningen. Vi når inte ett bestämt antal studenter direkt, men genom att educate the educators når vi studenterna (Johan Boman). Lovencentret Kristineberg: Representant i undervisningsprogrammen, IR. Geovetenskaper: Exmensarbeten inom hållbarutveckling förekommer. Externa föreläsare kommer regelbundet till olika kurser. Kulturvård Mariestad: De projekt och aktiviteter som vi för stunden kommer att tänka på är följande: Utbytet med Chalmers där några från institutionen var inbjudna att delta vid en vecka om stadsodling vid Chalmers i Göteborg. Denna vecka var fokuserad på hållbar samhällsutveckling och utbytet initierades av EvaLena Öman. En föreläsningsdag med inriktning mot miljöfrågor är precis initierat av studenterna i Mariestad och kommer bli av någon gång under våren. Detta sker till stor del därför att vi är många som saknar detta samtal fortlöpande i utbildningarna. På alumndagen 14 mars som anordnades av studentföreningen tillsammans med institutionen föreläste Varis Bokalders om olika aspekter av ekologiskt byggande. 21