Här redovisas Naturvetenskapliga fakultetens miljömålsarbete 2011, sid

Transkript

1 Här redovisas s miljömålsarbete 2011, sid Här finns också speciella åtgärder eller evenemang som institutionerna särskilt velat lyfta fram på sid Bilagor 1 4 över forskningsprojekt inom hållbar utveckling, integrering av hållbar utveckling i utbildningen, exempel på samverkansaktiviteter samt studentmedverkan på sid Samtliga institutioner har bidragit till redovisningen som sammanställts av fakultetens miljösamordnare

2 Mål för område Forskning Fakulteten skall öka mängden forskning inom hållbar utveckling. Resultat: Antal publikationer inom hållbar utveckling var 100 stycken (av totalt 818) Ca 250 forskare har uppgett att de forskar inom hållbar utveckling Arrangemang och aktiviteter som genomförts vid fakulteten i syfte att öka mängden forskning inom hållbar utveckling (t ex forskarluncher, seminarier, information om forskningsmedel mm). Se bilaga antal publikationer Klemedtsson, Leif Chen, Deliang Hallquist, Mattias Pettersson, Jan B. C Björk, Robert G Klemedtsson, Åsa Kasimir Molau, Ulf Boman, Johan Weslien, Per Rosenberg, Rutger Forskare vid med flest antal publikationer inom hållbar utveckling

3 Artikel, forskningsöversikt Artikel, recension Artikel, refereegranskad vetenskaplig Artikel, övrig Artikel, övrig populärvetenskap 1 1 Artikel, övrig vetenskaplig Bok Bok, med redaktör Doktorsavhandling Examensarbete för masterexamen 1 1 Kapitel Kapitel, populärvetenskapligt 1 1 Konferensbidrag, poster Konferensbidrag, refereegranskat Konferensbidrag, övrigt Licentiatavhandling Preprint 1 1 Rapport Övrigt Tabellen visar vilken typ av publikationer som söks ut. Artiklarna och publikationerna är bibliometriskt utsökta efter en sökordslista och utförd av UB. Avhandlingarna är utsökta efter samma sökordslista men har i tillägg även granskats av en professorsgrupp som har koordinerats av GMV. 3

4 Mål för område Utbildning Fakulteten skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Resultat: Vid naturvetenskapliga fakulteten är 75 % av programmen och 46 % av alla kurser hållbarhetsmärkta. Så här ser symbolerna för märkningen ut. Vid institutionerna integreras hållbar utveckling i utbildningen på olika sätt. Se exempel i Bilaga 2. 4

5 Mål för område Samverkan med omgivande samhälle Fakulteten skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling. Information om vår forskning och utbildning inom hållbar utveckling ska spridas till allmänheten genom minst 75 publika aktiviteter per år. Resultat: Ca 300 publika aktiviteter inom hållbar utveckling av forskare i samverkan med omgivande samhället, se bilaga pressmeddelande med anknytning till hållbar utveckling 5

6 Mål för område Studentmedverkan Fakulteten ska öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling med studenterna. Fakulteten ska arbeta för att öka studenternas medvetenhet om hållbar utveckling Resultat: Exempel på institutionernas samverkansprojekt inom hållbar utveckling med studenterna se Bilaga 4. Ingen speciell insats har genomförts för att öka studenternas medvetenhet om hållbar utveckling. På en del institutioner informeras studenterna vid kursstart om miljöarbetet men ingen för institutionerna gemensam strategi finns. 6

7 Mål för område Kompetensutveckling Samtliga teknik /laboratorieansvariga skall ha genomgått särskild kompetensutvecklingskurs inom hållbar utveckling. Samtliga i ledande befattning med personalansvar skall ha gått en miljöledningsutbildning. 5 % av totala antalet anställda ska årligen delta i kompetensutveckling inom hållbar utbildning Resultat: 215 anställda och studenter har deltagit i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling arrangerad av GU. Ett fyrtiotal personer med ansvar inom teknik/laboratorier har deltagit i seminarier/utbildningar Ingen chef med personalansvar har gått miljöledningsutbildning. Exempel på komptensutveckling inom hållbar utveckling arrangerad av GU under 2011: Utbildning för lokalvårdsenheten i GU:s miljöarbete Utbildningar i KLARA Inblick i forskningen; Hälsa och miljö Klimatseminarieserie Sommarbuffé med ekologisk mat Farligt avfall Studiebesök på Hans Andersson Recycling Chefsutbildning i GU:s miljöarbete Utbildning för miljörepresentanter Filmvisningar 7

8 Mål för område Klimatpåverkan Resor Fakulteten skall minska utsläppen av CO2 från resor och transporter i tjänsten med 10 % till 2013 jämfört med Resultat: Antalet flygresor har ökat med 17 % sedan 2010 och mängden CO2 från flygresor ökade från 584 ton till 654 ton. Detta är en svår fråga att hantera eftersom vi vill synas internationellt samtidigt som miljöpåverkan från resor är stor. Under det andra halvåret 2011 betalade alla flygresenärer vid universitetet en miljöavgift i s k klimatkompensation i samband med bokning av sin flygresa. Antalet mil som tågresenärer vid fakulteten lägger bakom sig under ett år ligger dock konstant på ca mil. Antalet mil motsvarar ett utsläpp av ca 1,2 kg CO2, en siffra som visar på ett i stort sett försumbart utsläpp i jämförelse med vad flygresorna genererar. Antalet mil med bil i tjänsten minskat med mer än 30 % vid fakulteten. Framförallt är det Sven Lovén centrum som halverat sina resor sedan 2010 och Institutionen för marin ekologi som minskat resorna med 25 % som påverkat resultatet mest. Videokonferensutrustningen inom institutionen har varit bokad i snitt varannan arbetsdag 2011 vilket antagligen är en viktig del av resultatet. antal utsläpp i ton CO2 Flygresor <50 mil 884 Flygresor >50 mil (totalt flyg) Mil med tåg ,00118 Mil med bil Tjänsteresor vid

9 Diagrammet visar antal mil med bil i tjänsten vid 2011 uppdelat på institution Reseslag Antal resor Antal resor Antal resor Antal resor Antal resor Utrikes flyg Inrikes flyg 884* 737* Tåg -km Egen bil -km *Flygresor< 500 km, även utrikes korta sträckor. Fr om 2010 är statistiken baserad på sträcka, ej på inrikes utrikes 9

10 Energi Elförbrukningen inom fakulteten skall minska med 5 % till 2013 jämfört med Resultat: Elförbrukningen har minskat med 1 % sedan Sammantaget minskade den totala energianvändningen med 6 % från Sven Lovén Kristineberg samt zoologi huset ingår i ett projekt som drivs av Akademiska Hus och vars syfte är att optimera energiåtgärder. Sahlgrenska Akademin har en total energianvändning på 417 kwh/m2, UB lägst vid universitetet med 135 kwh/m * 2009* El (kwh/m2) Värme (kwh/m2) Total energianvändning (kwh/m2) Vatten (m3) Energi och vattenanvändning vid Statistik för Matematik, Fysik, Kemi samt Kulturvård, Mariestad finns inte att tillgå. 10

11 Mål för område Resursförbrukning Inköp Fakulteten skall öka andelen inköp och upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Resultat: Vi har osäkra uppgifter om antal inköpare som fått information om inköp med sociala, etiska och miljömässiga krav. Vi har osäkra uppgifter om andel inköp som det ställts miljökrav vid. Natfak 2011 GU 2011 Upphandlat kronor Upphandlat procent Ej upphandlingsbart kronor Ej upphandlingsbart procent Ej upphandlat kronor Ej upphandlat procent Total inköpsvolym Tabellen visar total inköpsvolym för GU 2011 samt s del av inköpsvolymen. Löner och hyror ingår ej. 11

12 Mål för område Resursförbrukning Avfall Fakulteten skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 % till 2013 jämfört med Resultat: Mängden avfall från fakulteten var 212 ton Detta är en ökning med 9 ton eller 4 %. Mängden avfall motsvarar 19 % av universitetets totala mängd avfall. Mängden avfall till energiutvinning har minskat något från Andelen avfall till materiaåtervinning ungefär lika stor som Fördelningen av 212 ton avfall vid 2011 Ingen statistik finns att tillgå från Kulturvård i Mariestad, Kemi, Fysik och Matematik vilket innebär att ca 65 % av avfallet redovisas här. 12

13 Total mängd avfall i ton Andel avfall till materialåtervin ning, kompostering eller farligt avfall Andel avfall till energiutvinning Mängd avfall (kg)/heltidsekvi valent och helårsstudent och arbetsdag 212 (1096) 203 (1200) 235 (1500) 314 (1840) 336 (1500) 27 % (46 %) 28 % (45 %) 22 % (36 %) 17 % (32 %) 24 % (38 %) 67 % (50 %) 70 % (52 %) 77 % (63 %) 80 % (67 %) 72 % (61 %) Xx (0.15) 0.30 (0.17) 0.36 (0.21) 0.49 (0.28) 0.47 (0.22) Tabellen visar jämförelse av avfall i fraktioner Siffrorna inom parentes visar avfallet för universitetet totalt under samma period. 13

14 Mål för område Farliga kemikalier Fakulteten skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i PRIOdatabasen med minst 15 % jämfört med 2009 års resultat. Resultat: 413 ämnen (i 941 förekomster) förekommer på listan PRIO Databasen 14 tillståndspliktiga och anmälningspliktiga kemikalier i KLARA Ca 30 personer deltog i KLARA utbildning Drygt 50 personer såg filmen Underkastelsen Ca 10 personer deltog i studiebesök på avfallsanläggning och information om farligt avfall Ett tiotal substitutioner av farliga kemikalier skedde under

15 Mål för område Miljörisker Fakulteten skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Fakulteten skall också minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Resultat: 1 anmäld incident med miljöpåverkan; utsläpp av 7 kg köldmedium 404A Flera förebyggande åtgärder runt om i verksamheten; brandövningar, utbildning i hantering av brandsläckare, utrymningsövningar, riskbedömningar på forsknings och undervisningslaboratorier, utbildning i heta arbeten, planering av flytande kväve station. 15

16 Händelser, åtgärder, aktiviteter, forsknings eller utbildningsprojekt inom miljö och hållbar utveckling som institutionen är särskilt stolt över. Cell och molekylärbiologi: Lundbergslaboratoriet har sannolikt fakultetens bäst administrerade KLARA register! Nästan samtliga kemikalieposter är registrerade, något som bland annat medför att vi i stor omfattning kan låna kemikalier av varandra istället för att ständigt köpa nya produkter. Vi är sannolikt också fortsatt bäst på att spara energi. Fysik: Efter lokalförändringarna har vi nu fått bra sorteringsmöbler i/vid alla lunchrum. Studieresa för lärarstudenter till München sker med tåg. Geovetenskaper: Startat ett internationellt kandidatprogram i geovetenskap med specialisering mot klimatologi (globala förändringar). Långtgående samarbeten med Kina, Sydkorea och Nigeria inom forskning och utbildning. Box projektet för syresättning av havsbottnar. Hållbar tvättning av fritidsbåtars bottnar. Kulturvård: Det allmänna genomsyrandet av detta i vår verksamhet. Att huvuddelen av kursutbudet i kurskatalogen gällande våra program i Mariestad har en tydlig hållbarhetsprofil och att vi arbetar på att förbättra/utöka detta Marin ekologi: Kerstin Johannesson: Att jag åkte nattåg till Umeå och till Bergen istället för att flyga detta året! Fungerade ganska bra Kerstin Johannesson gave at talk, Oceans of Biodiversity, on marine genetic biodiversity at University of Gothenburg TEDx conference in Kerstin Johannesson presented BaltGene results at the end user meeting BONUS Forum 2011, Gdansk 24 October 2011, panel IV How to ensure a healthy state of the biological diversity in the Baltic Sea?. Kerstin Johannesson talked at the inauguration of the new Swedish authority for Water and Sea management and pointed out that genetic diversity is a key future task for the new authority to start deal with. Kerstin Johannesson gave a keynote lecture at the Norwegian Biodiversity Conference in Trondheim, and talked about marine genetic biodiversity in the Baltic Sea. 16

17 Kerstin Johannesson gave a presentation to the public on cod, also commenting on the issue of genetic variation in cod, including the Baltic Sea. Kerstin Johannesson co authored the report Havsmiljöinstitutets rapport till regeringen Om överfiske, genetiska variationer och expertförsörjning, from the Swedish Institute for the Marine Environment to the government. Tomas Lundälv: Jag har medverkat med intervjuer i tre TV program med spridning över hela Europa. Per Jonsson: Jag har bidragit med modelleringar för att utvärdera det skyddade området Gotska Sandön, tillsammans med Fiskeriverket. Sussi Baden: Vår nya bachelor utbildning inom marina vetenskaper har hållbarhets aspekten som ledmotiv så den är jag stolt över att ha varit med att skapa. Sonja Leidenberg: Endaste som jag försöker i den där sammanhang är att jag föredrar extraktionsmetoder med mindre toxiner. T.ex. kör jag mest CHELEX extraktion i DNA labbet istället för CTAB och Fenol/Chloroform extraktion. Jag tycker man skyddar sig själv lite mot alla kemikalier som vi är omgivna med varje dag och kan på det sätt försöka hålla kemikalienförbruk så lite som möjligt. Jag föredrar alltid den minsta toxiska möjlighet i DNA labbet... Geraldine Fauville: Yes, my self and researchers from SLC and DBES are leading project aiming to help students the impact of the CO2 increase in the marine environment. We also develop education respources aiming to help them reflect upont their own impact on the environmental issue, we also gather students from different countries to discussion those issues and envision solution. Sam Dupont: I have contributed to development of net education tool that helps to understand how peoples can decrease their CO2 emissions. Helen Sköld: Distanskurs i Föroreningar i Marin Miljö genom denna kurs når vi ut till ca 100 personer /år många av dem utanför universitetsvärden. Leif Pihl: Miljö och hållbar utveckling ingår som delmoment i flera av våra kurser. 17

18 Matematik: Vår forskargrupp inom optimering är mycket verksam på många plan, inte minst med industrikontakter. Många av projekten handlar om minskning av energiåtgång. Dessutom har vi en mycket engagerad professor i klimatdebatten (Olle Häggström). Sven Lovén centrum: Lars Hagström: Efter många års diskussioner skall vi nu äntligen koppla på vita labbet på vårt energisystem. Bengt Lundve: Vi på Sven Lovén centret försöker att undvika att skrapa på känsliga lokaler och undviker lokaler som vi har under åren skrapat mycket på. Vi försöker att få in mer dykning i provtagningar för att undvika för mycket skrapning. När vi får förfrågningar om insamling av djur ser vi till att sällsynta arter undviks, att antalet är relevant till populationsbeståndet och syftet är så pass starkt så att vi kan godkänna insamlingen. Får vi tillfälle att spara djur från tidigare insamlingar i akvarier gör vid det om vi vet att forskare kommer att efterfråga dessa, om vi vet att de är svåra att få tag i och om insamlingen betyder stor åverkan på bottnar. Zoologi: Vi har äntligen påbörjat energisparkampanj 18

19 Bilaga 1 Exempel på forskningsprojekt inom hållbar utveckling samt arrangemang och aktiviteter som genomförts vid fakulteten i syfte att öka mängden forskning inom hållbar utveckling. Marin ekologi: CeMEB Centrum för marin evolutionsbiologi. Finansierat av bland andra Vetenskapsrådet och Formas. Stark forskarmiljö. Målsättning att bättre förstå hur marina arter och bestånd av arter förändras genom evolution. Stora globala förändringar förväntas i havsmiljöns vattentemperatur, ph och salthalt (Östersjön) och frågan vi vill besvara är: Klarar vanliga marina arter att anpassa sig till nya miljöförhållanden och hur går det i så fall till? BaltGene Baltic Sea Genetic Biodiversity. BONUS projekt finansierat av EU och Formas Målsättning att identifiera den genetiska resursen i Östersjön och vad genetisk biodiversitet betyder för ekosystemet. Vad betyder den genetiska variationen för återhämtningen och arternas anpassningsmöjligheter till en föränderlig miljö? Hur ska en uthållig förvaltning utformas som också tar hänsyn till den genetiska mångfalden. Utveckling av teori om hur marina skyddade områden kan väljas ut. Arbete med marint skräp. Research that's investigating the ecosystem consequences of continued fossil fuel burning. Medverkan till ett hållbart utnyttjande av havet ta fram information om konsekvenser av vårt nuvarande nyttjande av havet, t ex genom trålfiske, utsläpp av närsalter, klimatförändring mm. Seminarier, workshops, möten om centrum för havsforskning i Göteborg Informationsmöte om ansökningar till BONUS som handlar om hållbar utveckling i Östersjön. Communicating the science of impact of anthropogenic changes to scientists, students and stakeholders through writing, seminar, conferences, development of educational tools, etc. Planering för workshop inom utveckling av hållbara fiskfoderingredienserunder. Kemi: Grupper som forskar inom hållbar utveckling är Marin kemi, Atmosfärsvetenskap, Miljönanokemi, Dermatokemi, Läkemedelskemi, Analytisk kemi och Elektrokemi. Växt och miljövetenskaper: Koordinering av Sidaprogram med inriktning mot hållbar utveckling Projekt inom "globala universitetet" med inriktning på hållbart utnyttjande av naturrresurser. 19

20 Deltagit i organisering en forskarlunch på GMV om kortlivade klimatpåverkande gaser. Arrangerat seminarium inom BECC programmet. Doktorandkurs 4 workshops 1 seminarium Tillsammans med post docs från Cell och molekylärbiologi samt Zoologi arrangerat workshopen How to increase funding success. Kulturvård: Antologin från Hantverkslaboratoriet Efterfrågat forskningsinriktning/ämnen vid konferenser med yrkesverksamma: konservatorer, målare, byggnadsarbetare och trädgårdsmästare. Kunskap om traditionella verktyg är av betydelse för hållbar utveckling, två seminarier om verktygsspår resulterade i anslagsmedel beviljades under När det gäller aktiviteter för att öka forskning kring hållbar utveckling så har en av de viktigaste i Göteborg varit att delta aktivt i Mistra Urban Futures. Bland annat har vi haft ansvaret för att skriva underlag för deras förnyade ansökan om medel inom området Urban Qualities. Detta har engagerat flera forskare och ökat kontaktytorna. Vi deltar i ett samarbete med flera institutioner för att skapa en forskargrupp kring urbana frågor med fokus på hållbarhetsfrågor inom den naturvetenskapliga fakulteten. Gruppen kallas för UrbaN! och underlag har tagits fram genom samverkan inom forskargruppen Byggd miljö. Vi har också bildat en forskargrupp med inriktning mot ekosystemtjänster med fokus på kulturtjänster. Arbetet har engagerat flera av forskarna inom gruppen Byggd miljö. Under året har flera uppvaktningar på RAÄ gjorts för att öka en samverkan kring hållbarhetsfrågor med en aspektpolitisk dimension. Arbetet spänner från övergripande landskapsplanering till management och hantverksfrågor. Initiativ har tagits för att etablera ett starkare samverkan med Biosfärsområdet Kinnekulle med Vänerskärgården, och ett samverkansavtal är på gång. Flera olika forskare har enskilt och i grupp engagerat sig i arbetet och framtagandet av olika projektförslag. Ett flertal aktiviteter med relation till den Europeiska landskapskonventionen. Institutionen har initierat GU:s medlemskap i UNISCAPE och är också representerat i deras General Assembly. I en konferens för Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsens personal var frågan om Landskapskonventionen en viktig punkt. Långsiktigt hållbar förvaltning av landskap är ett av de 20

21 huvudteman som definierats för en postdok anställning och som presenterats vid institutionsseminarier. Matematik: Personer har skrivit ansökningar om forskningsmedel och finansiering av post doc. * Initiativtagare till nationell arbetsgrupp om bättre resursutnyttjande inom industrin. * Verkar för att fortsätta i nätverk som uppstått i fakultetens plattformar. * Medarrangör av internationell konferens. Zoologi: Kerstin Johannesson redogjorde för HAV och Centrum för havsforskning vid GU och Kristina Sundell redogjorde för Vattenbrukscentrum Väst. 21

22 Bilaga 2 Exempel på integrering av hållbar utveckling i utbildningen. Marin ekologi: Lectures within Marine Conservation Biology I kurs för lärare (Havet i klassrummet) så integrerar vi hållbar utveckling med marin ekologi och pedagogik. Undervisar om min forskning på Marin naturvård I work on education project aiming at understanding environmental problems and potential solutions (e.g. ways to decrease CO2 emissions) Växt och miljövetenskaper: 100 % av kurser i miljövetenskap och ca 70 % av kurserna i biologi är miljömärkta. CMB: Genom en målmedveten satsning på miljömärkta kurser. 4 stycken kurser bör nämnas då. BIO190 Tillämpad biologi räknas som undervisning i hållbar utveckling. Den är märkt som en "kurs som delvis behandlar hållbar utveckling, och där mindre än hälften av kursen har inslag som rör ekologisk, ekonomisk eller social hållbar utveckling". Samma sak gäller en BIO770 Mikrobiologi, examenskurs. Även BIO100 Biologi, baskurs och BIO306 Tillämpningskurs: Cellbiologi är miljömärkta. Kulturvård: Byggutbildningarna: Lerbygge metoder och material fristående kurs 4,5 hp Delkursen Byggnadsfysik innehåller 3hp med fokus på hållbart byggande 2st föreläsningar i Hållbart byggande John Helmfridsson Alingsås ( Bygg III, THD) Två föreläsningar, en för BA I och en för master I med mitt perspektiv på hållbart byggande kopplat till historiskt stolpverksbyggande. Landskapsutbildningarna: I programmet Landskapsvårdens hantverk har vi en kurs som heter "Landskap och hållbar utveckling" (KUL420), där frågan ligger i helt i fokus. I flera andra kurser vävs hållbarhetsperspektivet in på ett naturligt sätt. Diskussionerna är ofta inriktade på hur vi använder oss av våra resurser i landskapet på ett hållbart sätt. Vi jämför brukandet historiskt och vad det hade för fördelar och nackdelar med dagens brukande. Vad av den traditionella kunskapen om resurser och hållbart nyttjande tar vi med oss in i framtiden. Det handlar både om hantverkskunskap, och om hur olika lokala resurser har använts, och hur vi kan utveckla det i framtiden. Trädgårdsutbildningen: All undervisning i Trädgårdsodlingskurserna är inriktade mot hållbar odling 22

23 Samtal pågår kring möjligheten att åter få igång kompostering av matavfall från lunchrum, cafe och studentkök. Gynna ekologisk mångfald och bevara gentetiskt kulturarv genom att beställa vissa fröer till köksväxtodlingarna från Nordgen och små fröfirmor. Studenterna har i ny gestaltningskurs på Trädgårdsutbildningen fått se filmen Home av Yann Arthus Bertrand och i ett debattforum på GUL delgett varandra åsikter om hållbar utveckling. I kommande gestaltningskurs ska studenterna få belysa vilken miljöpåverkan deras olika förslag har. I arbetet med projektering av nya trädgårdsmästerianläggning och lokaler har vi projekterat för att anlägga en separationstoalett där urin kan tas tillvara för att kunna gödsla med. Fysik: Våra kurser ger baskunskap om hur naturen fungerar och hur man angriper problemställningar där det gäller att lösa t ex miljöproblem. Matematik: Samtliga optimeringskurser har inslag (ibland obligatoriska) om hållbar utveckling. * Projektarbeten och kandidatarbeten med stort innehåll av HU t ex i form av projektering av vindkraft. * Moment i kurser med modellering av t ex populationsdynamik. * Studenter togs till universitetets klimatseminarium i mars. * Inslag av miljö (utan att specificera detaljerna) är mycket vanligt i många kurser, speciellt i matematisk statistik. Kemi: Under vårterminen 2011 hade vi kursansvar för kursen Kunskapens villkor och hållbar utveckling (15 hp) på lärarprogrammet vid universitetet. Ca 350 studenter fick undervisning i, och praktiserade, både hållbar utveckling och undervisning för hållbar utveckling i ett multimodalt kursupplägg. Lärarprogrammet ersattes under sommaren av fyra nya lärarprogram, där vi fört diskussioner med Lärarutbildningsnämnden (LUN) om hur hållbar utveckling ska integreras i dessa nya lärarutbildningar. Hållbar utveckling är relativt starkt integrerad i kemiutbildningen på grundnivå. Den faktabaserade undervisningen innebär t.ex. provtagningar typiska inslag i några av våra avancerade kurser såsom miljökemikursen, kursen i aerosoler samt den atmosfärskemiska kursen. Genom att kemi som ämne är i centrum för hållbar utveckling sett från många miljöproblematiska områden innehåller samtliga våra övriga kurser på både grund och avancerad nivå moment som kan tillskrivas området hållbar utveckling. Detta har vi markerat för samtliga våra kurser som ges och som publicerats i Kurser och Program utgiven av Göteborgs universitet Vi ansvarar för det internationella mastersprogrammet Atmospheric science. Hållbar utveckling är en naturlig del i programmet och dess kurser. Här har vi under 2011 ca 12 studenter. 23

24 Planerade aktiviteter och samverkansprojekt med prägel av hållbar utveckling finner vi företrädesvis i de tre starkt miljöorienterade kurserna miljökemikursen, kursen i aerosoler samt den atmosfärskemiska kursen. Liknande aktiviteter finns också i den nya integrerade kemiundervisningen i det marina programmet. Hållbar utveckling som aktivitet ligger också med i några av de ordinarie kurserna för blivande lärare och området kommer ytterligare att förstärkas i det nya Lärarprogrammet som nu har startat. Zoologi: Det finns i alla kurser där det är relevant och ibland blir detta specifika moment. 24

25 Bilaga 3 Samverkansaktiviteter inom hållbar utveckling vid Marin ekologi: har vi finansiering från Natfak för lägren Summer Science Camp (gymnasiet) och Sommarforskare (högstadiet). Medverkan på ett journalistseminarium som arrangerades av informatörer på centrala GU. Lyckat. Medverkar i Kosterhavsdelegationen och i Samförvaltningen som GUs representant med cirka 3+5 möten under 2011 Tre TV program och ca tre möten om hållbart utnyttjande av havet. Möten med f.d. fiskeriverket Sven Lovén centrum: Tjärnö Akvarium: 38 öppetdagar med sammanlagt 3600 besökande personer Nereus exkursioner: 15 exkursioner med sammanlagt 320 deltagande personer Populärvetenskapliga föreläsningar: 6 föreläsningar med sammanlagt 470 åhörande personer Barnens sommarlabb, 8 förmiddagar med sammanlagt 37 deltagande barn Förbokade gruppbesök: 120 grupper där sammanlagt 1900 personer deltog i en eller flera av följande aktiviteteter: guidad visning, strandexkursion, Nereus exkursion, labstudier, föreläsning Öppet forskningsfartyg (Skagerak): 5 öppetdagar med sammanlagt 750 besökande personer Oscar von Sydow exkursioner: 5 turer med sammanlagt 75 deltagande personer Totalt ca 8600 personaktiviteter. Workshop om hållbar utnyttjande av ålgräsängar. Seminars, conferences, meeting, few TV and radio shows, paper in press and magazine (National Geographics, Scientific American, etc.) Växt och miljövetenskaper: Pepparroten och andra nyttoväxter, historia och biologi, Kungsbacka kommun, Naturum Fjärås Skärgårdsjordbruk och biologisk mångfald, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Ekosystemtjänster och biologisk mångfald, Naturvårdsverket "COP17 in Durban What can we expect this time?", GU/Global Week "Ekosystemtjänster", seminariet Miljörapport 2010, Göteborgs kommun Föredrag om Kustfiskens hälsotillstånd. Havsmiljöseminariet, Kosta Boda, 2 3 maj 2011, Havsmiljöinstitutet och Naturvårdsverket. Deltog i paneldiskussion Inblick i forskningen kemikalier i miljön och vår hälsa, GU:s miljöenhet 25

26 Kulturvård: Hantverkslaboratoriets löpande verksamhet syftar i sin helhet till samverkan med kulturmiljövårdens aktörer och yrkesverksamma hantverkare. Skogsföreläsning i samarbete med Biosfärskontoret för Mariestad, Götene, Lidköping Nätverket Färgforums träff 2011 i samarbete med Riksantikvarieämbetet. TV inslag från konferens på Julita Gård arrangerad av Hantverkslabbet i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Skördefest i skolträdgården i samarbete med Mariestads kommun där vi visar på hur man kan ta tillvara avkastningen i den egna trädgården. Dag tillsammans med vuxenskolan och hembygdsförbundet Västra Götaland Gammal kunskap är inte bara historia Hur tar vi med gammal kunskap in i framtiden. Filmvisningar i samarbete med Anette Lykke Lundberg producent av filmen om landskap och hållbar utveckling som heter Ängen. 2 (Lykkes film har sänts i TV på midsommardagen) Hantverksaboratoriet deltar i ett samarbete med SOFI om Unesco konvention om hantverk som immateriellt kulturarv. Samverkan i uppdragsutbildning för kyrkvaktmästare i Skara stift om hållbar skötsel och vård av sina fastigheter. Samarbete med Energimyndigheten och Högskolan Gotland avseende energibesparande åtgärder i kulturhistoriska byggnader. Forskningsseminarier i samverkan med arkitektkontoret Spacematters och School of architecture and planning, University of Bopal, India avseende sanering och återanvändning av kraftigt förorenad industrimark. Uppmärksammat av indiska TV kanaler. Fysik: Inga aktiviteter med fokus på hållbar utveckling. Däremot har vi orienteringskurser och skolaktiviteter som får både vuxna och barn att se och förstå sammanhangen i naturen. Matematik: 3 seminarier. 4 publicerade texter. Minst 26 blogginlägg. 1 forskardag på ett gymnasium. Deltagande i Summer Science Camp på Tjärnö (för gymnasieelever). Kemi: Diskussion kring filmen Underkastelsen i samarbete med Svenska Kemistsamfundet Filmen Kemikalendern för juli 2011 behandlar hållbar utveckling och har 1771 visningar på YouTube Inspirationsdag vid kemi för lärare (november 2011) 26

27 Deltar i styrgruppen och med studenter i den nordiska forskarskolan Climate, Biodiversity and Ecosystem services in a changing world (ClimBEco) Vi har, tillsammans med GMV, under 2011 vid två tillfällen haft kompetensutvecklingskurser för universitetets lärare på temat utbildning för hållbar utveckling. Diskuterat begreppet hållbar utveckling (HU), visat på exempel på hur vi eller andra integrerar HU i undervisningen. Värderingsövningar ingår också liksom diskussioner om den egna undervisningssituationen och potentialen att integrera (mer av) HU i den egna undervisningen. Vi når inte ett bestämt antal studenter direkt, men genom att educate the educators når vi studenterna (Johan Boman). Geovetenskaper: Alla är medvetna om behovet av samverkan och deltar då och då i olika media. Har inte möjlighet att få en korrekt uppgift. Zoologi: Forskare deltar i Alltinget på Sveriges Radio samt Naturrutan i Sveriges televison. 27

28 Bilaga 4 Aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling med studenterna. Kulturvård: Seminarier på HL för trädgårdsbranschen Arbete med gesäll och mästarutbildning för murare Utredning om kompetensförsörjning inom kulturmiljösektorn Studentföreningen har organiserat 2 klädbytesdagar Studentföreningen har haft en miljögrupp som diskuterat, tittat på filmer och diskuterat situationen på skolan Studentföreningens miljögrupp har påverkat så att sortimentet i institutionens café har fått fler ekologiska produkter Studentföreningen organiserade en arbetsmarknadsdag för sig själva med företag som har bra policy. Visning av Stefans Jarls film Underkastelsen Studenterna har möjlighet att ha egna odlingslotter i institutionens skolträdgård. Deltagande i seminarium angående hållbar stadsutveckling i samarbete med Chalmers. Kemi: På vår Marie Curie dag den 4 oktober med nära 100 gymnasielever på studiebesök hos oss har vi gjort en livscykelanalys med temat hållbar utveckling. Generellt sett har vi lagt ner ett stort arbete under 2011 för att visa kemiämnet och dess användning där ett av syftena har varit att skapa intresse för hur vi tillsammans bidrar till hållbar utveckling; 'our life, our future' har ju varit ledord för internationella kemiåret. Vi har vid institutionen studierektorskapet för forskarskolan Atmosfärsvetenskap och miljö där vi erbjuder kurser och möten för doktoranderna vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Geovetenskaper: Exmensarbeten inom hållbarutveckling förekommer. Externa föreläsare kommer regelbundet till olika kurser. Zoologi: Information ges till studenter i samband med kursstart på Zoologen. 28