Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?

Relevanta dokument
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Prevention och folkhälsoarbete

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Styrkortens relationer 2006

Att nätverka en del av arbetslivet

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Att nätverka en del av arbetslivet

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Kommittédirektiv. Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll. Dir. 2018:9. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018.

Introduktion till Äldre

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Frågor och svar om NT-rådet

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering

Prioritering av hjälpmedelstjänster

Kartläggnings- och uppföljningsarbete

En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster. Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt Stefan Jönsson

Samordnad utveckling för god och nära vård

Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna.

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

REGERINGSRÄTTENS DOM

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Den etiska plattformen i folkhälsoarbetet. FD Praktisk filosofi RISE/Chalmers/GU/UU

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Regeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Prioriteringsordning för Tolkverksamheten i Västra Götaland

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Svensk hälso- och sjukvård

Statlig styrning med kunskap

Kommittédirektiv. Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. Dir. 2017:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Svensk författningssamling

Riktlinjer för prioriteringar inom Tolkverksamheten i Västra Götaland

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg

Uppsala. Värdegrund. Bra

Citation for the original published paper (version of record):

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Förtroendemannautbildning 24 mars Lagstiftning som styr landstingets verksamhet. Landstingsjurist: Sanna Othman

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

YTTRANDE. På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43)

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

Nationella riktlinjer

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

SKL Harald Almström

HSN:s planering och uppföljning

Seminarium 5b torsdag

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Transkript:

10.00 Inledning Olle Olsson SKL och Anne Bylund NuH Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? Gunnar Moa SKL, Mårten Gerle Socialstyrelsen 12.00 Lunch 13.00 Tre leverantörer beskriver vilka brister och utvecklingsmöjligheter de ser i uppdraget/beställningen: Richard Åhlberg Aleris, Harald Almström Ultragyn, Kjell Jönsson sjukhuschef Lasarettet i Enköping Fika Summering Olle Olsson SKL och Anne Bylund NuH 16.00 Avslutning Sida 1

Arbetsseminarium 25-26 november 2009 Hur kan vi arbeta med vägledningar för upphandling och viktning/värdering av kvalitetskriterier? Arbetsseminarium 20 januari 2010 Hur kan vi följa upp att vi får det vi beställt? Sida 2

En styrning utifrån befolkningens behov

Hälso- och sjukvårdslagen God hälsa - vård på lika villkor för hela befolkningen. Största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Sida 4

Etiska plattformen Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde, oavsett personliga egenskaper, samhällsställning, bakgrund eller annat. Detta värde ger rätt till vård på lika villkor. Behovs- och solidaritetsprincipen Den som har det största behovet av vård går alltid före kraven på tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet. Den som är sjukast går först. Kostnadseffektivitetsprincipen Av likvärdiga behandlingar väljs den som kostar minst och som bedöms ekonomiskt klokast i längden. Sida 5

Nationella prioriteringsordningen Prioriteringsgrupp 1: Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Lindrande vård i livets slutskede samt vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande. Prioriteringsgrupp 2: Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering m m enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Prioriteringsgrupp 3: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Prioriteringsgrupp 4: Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Sida 6

God Vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård Patientfokuserad vård Jämlik vård Effektiv vård Vård i rimlig tid Sida 7

Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Målformulering Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering Sida 8

Behov är ett elastiskt uttryck Befolkningens hälsa? Befolkningens förväntningar och synpunkter? Behov av hälso- och sjukvård med utgångspunkt från professionens bedömning? Patienters/brukares och befolkningens efterfrågan? Vårdens utbud? Sida 9

Att diskutera Vad får ni för tankar om vilken kunskap och vilka kompetenser (kontaktnät) som behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning och upphandling? Sida 10

Politiska prioriteringar kräver underlag, statistik. Verksamhetskunskap krävs utifrån. Verksamhetskompetens krävs. Uppföljning - lära av andra landsting. Nulägesanalys kräver olika kompetenser. Vad vill vi ha gjort? Förändring? Landstingspusslet, vad ska läggas ut? Olika politik kräver olika lösningar. Vad passar att lägga ut? Hur hantera egenregin? Olika svar från olika verksamhets- proffessionsföreträdare. Vad är rätt? Vad styr vem som får vård och hur följer vi upp det. Motstånd i verksamheten gör det svårt att använda dem som kunskapskälla. Bra med extern kompetens. Beställare och upphandlare ska lösa allt (uppdrag, it, ekonomi,m.m.). Uppdraget för den egna verksamheten är ofta otydligt, upphandlingar gör dem tydligare. Konsekvensbeskrivningar är svåra att göra. Sida 11

Att diskutera Vad kan förbättras/förändras i era beställar - och upphandlingsprocesser? Sida 12

Diskussion 2 Det svåra i uppföljningen. Svårt att planera akut verksamhet - andra krav på egenregin. Vad vill vi? Både mjuka och hårda parametrar måste beaktas. Lagrummen (LOU, LOV) är bara verktyg för det man vill uppnå. Viktigt att vara tydlig genom hela processen från behovsanalys till uppföljning. Viktigt med krav på att ansvara för FoU. Uppföljning behöver bli bättre. Viktigt med kontinuitet på beställarsidan. Politiken är opinionskänslig ger svårigheter i långsiktigheten. Viktigt med lång framförhållning - vårdvalsprocessen har varit tidspressad. Viktigt med mätbara mål, lika villkor för egenregi och privata företag. Sida 13