KALLELSE TILL MÖTE MED FAKULTETSNÄMNDEN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Mälardalens högskola, konferensrum Ypsilon, Västerås

KALLELSE 2008-02-05 FAKULTETSNÄMNDEN NT KALLELSE TILL MÖTE MED FAKULTETSNÄMNDEN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Datum och tid: 2008-02-05, kl. 09.00 15.50 Plats: Mälardalens högskola, konferensrum Ypsilon, Västerås Ledamöter: Jan Gustafsson Dekanus Maria Lindén Prodekanus Simon Dunne Lärarrepresentant Inger Orre Lärarrepresentant Eva Skytt Lärarrepresentant Peter Thilenius Lärarrepresentant Magnus Larsson Studeranderepresentant Sofia Laxåback Studeranderepresentant Andreas Hjertström Studeranderepresentant Christer Ramebäck Extern ledamot Tjänstemän: Gertrud Fager Utbildnings- och forskningshandläggare Johan Grundberg Utbildnings- och forskningshandläggare Anders Jörnesten Studierektor för utbildning på forskarnivå (vik.) Föredragande: Anders Alm Ordförande i lärarförslagsnämnden N/T Hans Berggren Avdelningschef UFO Kjell-Åke Brorsson Ordförande i lärarförslagsnämnden H/S/V Övriga: Sven Oscarsson SACO Terttu Kivelä Lärarförbundet Ann-Sofie Magnusson ST Peter Mannerfelt Redaktionschef Kerstin Gauffin Ordförande utskottet för design och konst Kerstin Isaksson Professor i psykologi, sakkunnig 9-10 FÖREDRAGNINGSLISTA Ärende Handlingar/beslutsförslag Behandling Tidsåtgång 1 Fastställande av föredragningslista Beslut 5 09.00 med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 0 2 Val av justeringsperson Förslag: Magnus Larsson Beslut 5 09.05 3 Anmälningar - Föregående mötesprotokoll - Delegationsbeslut - Inkomna handlingar Bilaga 1 0 Anmälan 10 09.10 4 Meddelanden Bilaga 2 Information 40 09.20 Kaffe 15 10.00 5 Avsägelse av uppdrag som nämndledamot Föredragande: Jan Gustafsson Information 10 10.15

KALLELSE 2007-02-05 FAKULTETSNÄMNDEN NT 6 Examensbenämningar Föredragande: Gertrud Fager 7 Fördelningsmodell för medel för forskning Föredragande: Maria Lindén 8 Utformning av dekanusdialog vt 08 Föredragande: Jan Gustafsson Bilaga 3 Beslut 15 10.25 Bilaga 7 (skickas separat) Beslut 45 10.40 Beslut 30 11.25 LUNCH 65 11.55 9 Nytt huvudområde och examen i arbetsvetenskap Föredragande: Gertrud Fager Sakkunnig: Kerstin Isaksson 10 Nytt huvudområde och examina i arbetslivsvetenskap Föredragande: Gertrud Fager Sakkunnig: Kerstin Isaksson Bilaga 4 a-b Beslut 15 13.00 Bilaga 5 a-e Beslut 20 13.15 11 Översyn av programutbudet inför 2009 Föredragande: Jan Gustafsson, Hans Berggren Information/ diskussion 60 13.35 12 Befattningsutredningens slutbetänkande Föredragande: Kjell-Åke Brorsson Information 30 14.35 13 Checklista jävhantering Föredragande: Anders Jörnesten Information/ diskussion 15 15.05 14 FN N/T:s verksamhetsplan och ärendelista Bilaga 6 a-b Beslut 20 15.20 15 Övriga frågor 10 15.40 17 Avslutande 15.50 Var vänlig anmäl förhinder till Gertrud Fager 021-15 17 04; e-post gertrud.fager@mdh.se

Mälardalens högskola Förteckning 1 Fakultetsnämnden NT Delegationsbeslut Bilaga 1 Sidan 1 av 2 2007-12-04--2008-01-28 Datum Beslutsärende Beslutande 07-12-10 Byte av handledare Stig Larsson, IDE, har ändrat handledarkonstellation. Nuvarande huvudhandledare Ivica Crnkovic och biträdande handledare Fredrik Ekdahl kvarstår. Ytterligare en biträdande handledare, Rikard Land, utses. 07-12-10 Licseminarium Ewa Hansen, IDE, försvarar sin licentiatuppsats Central Routing for Prolonged Network Lifetime in Wireless Sensor Networks. Granskare är docent Thiemo Voigt och examinator är professor Hans A Hansson. Seminariet äger rum 20080118 kl 14.15 i Västerås Gustafsson Gustafsson 07-12-17 Ändring av Examinator Examinator på Ewa Hansens licentiatseminarium ändras på begäran av huvudhandledare från Hans A Hansson till Ylva Bäcklund Gustafsson 07-12-17 Disputation 2008-02-15 kl 13.30 i Beta, Västerås Daniel Sundmark, IDE, försvarar sin avhandling "Structural System-Level Testing of Embedded Real- Time Systems. Opponent är prof. Insup Lee. Betygsnämnden består av Dr. Brian Nielsen, Prof. Sten Adler samt Prof. Kristina Lundqvist. Gustafsson 07-12-17 Antagning av doktorand 07-12-20 Högskolegemensamma doktorandkurser 08-01-07 Fysik ej huvudområde i kandidatexamen 08-01-07 Datalogi och datateknik ej huvudområde för kandidat- och magisterexamen Jimmie Hagblad i Elektronik med huvudhandledare Maria Lindén och biträdande handledare Mia Folke. Planerad examen: Teknologie doktor. Dekanerna för NT- resp HSV-nämnden och UVEN har beslutat om fördelningen av medel för 2008 års utbud av högskolegemensamma doktorandkurser Beslut att inte överföra huvudämnet fysik till att utgöra huvudområde för kandidatexamen vid Mälardalens högskola. Beslut att inte överföra huvudämnena datalogi eller datateknik till att utgöra huvudområden i kandidat- eller magisterexamen vid Mälardalens högskola. Gustafsson Gustafsson Jonsson Säfström Gustafsson Gustafsson 08-01-07 Byte av handledare Markus Lindgren, IDT, med nuvarande huvudhandledare Christer Norström samt bitr. handledare Anders Wall och George Fodor har begärt att få ytterligare en biträdande handledare, Rikard Land. Dekanus beviljar ansökan. Gustafsson 08-01-07 Antagning av doktorand Yuji Yamamoto i Innovation och design med huvudhandledare Mats Jackson och biträdande handledare Monica Bellgran. Planerad examen: Teknologie licentiat. Gustafsson 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

Mälardalens högskola Förteckning 1 Fakultetsnämnden NT Delegationsbeslut 08-01-14 Licseminarium Anna Boman, HST, försvarar sin licentiatuppsats Ekonomisk tillväxtmotor Mälardalsrådets konstruktion av regional utveckling. Granskare är docent Johan Hedrén och examinator är professor Anders W Johansson. Seminariet äger rum 20080229 kl 14.15 i Case-salen, Västerås 08-01-14 Licseminarium Susanna Nordström, IDT, försvarar sin licentiatuppsats Configurable Hardware Support for Single Processor Real-Time Systems. Granskare är professor Krzysztof Kuchcinski och examinator är professor Mats Björkman. Seminariet äger rum 20080221 kl 13.00 i sal Zeta, Västerås Bilaga 1 Sidan 2 av 2 Gustafsson Gustafsson 08-01-14 Antagning av doktorand Carina Holmgren i Industriell ekonomi och organisation med huvudhandledare Anders W Johansson och biträdande handledare Anders Lundström. Planerad examen: Filosofie doktor. Gustafsson 08-01-21 Disputation 2008-03-14 kl 13:15 i sal Delta, Västerås Maria Dahlin, IDT, försvarar sin avhandling "Tro, hopp och IT Stora och små berättelser från ett förändringsprojekt. Opponent är prof. Mats Edenius. Betygsnämnden består av prof Ewa Gunnarsson, doc Nils Wåhlin samt prof Peter Dobers. 08-01-21 Licseminarium Tommy Torsne, IDT, försvarar sin licentiatuppsats Innovations- och säkerhetsvetenskap: En fruktbar syntes. Granskare är prof Björn Wahlström och examinator är doc Tomas Backström. Seminariet äger rum 20080229 kl 10.15 i sal Filen, Eskilstuna Gustafsson Gustafsson 08-01-22 Fastställande av utbildningsplaner, allmänna delar för läsåret 08/09. 08-01-25 Korrigering i utbildningsplanens planeringsdel för IMV02, lå 07/08 08-01-28 Antagning av doktorand 08-01-28 Fastställande av utbildningsplaner, planeringsdelar, för läsåret 2008/2009 Beslut att fastställa utbildningsplanernas allmänna del för ICV20 Högskoleingenjörsprogrammet i tillämpad datateknik, CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik samt CCV21 Civilingenjörsprogrammet i tillämpad datateknik. Beslut att korrigera felaktigt angivna uppgifter för Examensarbete i flygteknik i planeringsdelen, termin 6, för IMV02 Flygprogrammet, lå 07/08. Mobyen Uddin Ahmed i Datateknik med huvudhandledare Peter Funk och biträdande handledare Bo von Schéele samt Ning Xiong. Planerad examen: Filosofie doktor Beslut att fastställa utbildningsplaner, planeringsdelar, för läsåret 2008/2009. Gustafsson Fager Gustafsson Gustafsson 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

Status för ärenden i Lfn NT 2008-01-21 Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt Bilaga 2 Sidan 1 av 1 106-07 Ansökan om befordran till lektor på pedagogiska meriter 176-07. Ansökan om att antas som Docent i miljöteknik, IST 182-07. Ansökan om Adjungerad Professor i Medicinsk teknik, IDE. 147-07 Universitetslektor i radiovågsteknik/elektronik 153-07 Universitetslektor i elektronik med inriktning medicinsk teknik, särskilt mätsystem för fysiologiska mätningar 278-07 Ansökan om befordran till Professor i Informationsdesign/grafis k form. 233-07 Universitetslektor i Innovationsteknik med inriktning mot arbetsvetenskap, lärande och kreativitet på arbetsplatsen 327-07 Ansökan om befordran till universitetslektor. 207-07 universitetslektor i produkt och processutveckling 413-07 Universitetslektor i byggnadsteknik 333-07 ansökan om att antas som docent i arbetslivsvetenskap 12-08 ansökan om att antas som docent i informationsdesign Sakkunnig är Professor Mats Eklund, Linköpings universitet. Sakkunniga är professor Åke Öberg, Linköpings universitet och Professor Ingemar Wedman, Karolinska institutet. Sakkunniga är universitetslektor Arild Moldsvor, karlstads universitet och Professor Claes Beckman, Högskolan i Gävle. Sakkunniga är Urban Wiklund, Umeå Universitet och Professor Göran Salerud, Linköpings universitet. Sakkunniga är Professor Henriette Koblanck, Högskolan i Kalmar och Håkan Lindström Sakkunniga är Torbjörn Stjernberg, handelshögskolan i Göteborg och Lena Abrahamsson, Luleå tekniska universitet. Sakkunniga är Professor mats Björkman, Linköpings universitet och Christer Johansson Sökande är Thomas Larsson. Skickat till sakkunnig v.41 Sökande är Karl-Otto Waara Skickat till sakkunnig v.38 Utlåtande från Öberg finns. Sökande är Bo von Scheele Skickat till sakkunnig v.41 Sökande är Magnus Otterskog Skickat till sakkunnig v.42 Utlåtande från Wiklund finns. Skickat till sakkunnig v.42 Utlåtande från Lindström och Koblanck finns. Ärendet behandlas av lärarförslagsnämnden Nt januari 2008. Skickat till sakkunnig v.42. Utlåtanden finns. Skickat till sakkunnig v.46. Utlåtanden finns. Annonsering pågår Sökande är Mia Folke Sökande är Lennart Strand Sökande är Thomas Backström Sökande är Rikard Land. 3 sökande Sökande är Eva Bejerot Sökande är Yvonne Eriksson

Bilaga 3 1 av 2 Beslut om examensbenämningar/ examina Examensbenämning = gulmarkering Kolumnerna Examen, Huvudområde och Inriktning examen utgör tillsammans benämningen Akademi Program Examen Huvudområde Inriktning examen Förslag till beslut IDT Interaktionsdesignprogrammet - Arbetsvetenskap Filosofie kandidatexamen/ Degree of Bachelor of Science med huvudområdet Arbetsvetenskap with a Major in Work Science _ Bifall. Examensbeskrivning tas fram av IDT i samråd med HST och ev. också UKK och HVV (dvs. f.d. IDP huvudsakligen i samarbete med f.d. ISB). _ Teknologie magisterexamen/ med huvudområdet Produkt- och Degree of Master of Science (One Year) processutveckling/with a Major in Product and Process Development _ Bifall. Examensbeskrivning tas fram av f.d. IDP. (Examen finns inrättad i huvudområdet på kandidat- och masternivå, och som huvudämne sedan tidigare.) _ Teknologie kandidatexamen/degree of Bachelor of Science med huvudområdet Elektronik with a Major in Electronics _ Bifall. Examensbeskrivning tas fram av f.d. IDE. (Motsvarande examen finns inrättad i huvudområdet på masternivå, och sedan tidigare i huvudämnet på kandidat- och magisternivå.) _ Teknologie magisterexamen/degree of Master of Science (One Year) _ Bifall. Examensbeskrivning tas fram av f.d. IDE. (Kommentar: Se ovan.) Examensbenämningar Sida 1

Bilaga 3 2 av 2 Beslut om examensbenämningar/ examina Examensbenämning = gulmarkering Kolumnerna Examen, Huvudområde och Inriktning examen utgör tillsammans benämningen Akademi Program Examen Huvudområde Inriktning examen Förslag till beslut Följande examina har akademierna ännu inte lämnat uppgift om. Förslag till beslut: - att överlåta åt dekanus att fatta beslut om resp. examen enligt nedan i de fall man önskar behålla examen - att överlåta åt dekanus att besluta om att inte överföra tidigare examina inom huvudämne till att utgöra huvudområde i examen enligt nedan. IDT _ Teknologie magisterexamen/degree of Master of Science (One Year) med huvudämne/huvudområdet Maskinteknik with a Major in Mechanical Engineering _? (IDP) _ Teknologie kandidatexamen/degree of Bachelor of Science med huvudämne/huvudområdet Miljöteknik with a Major in Environmental Engineering _? (IST) _ Teknologie magisterexamen/degree of Master of Science (One Year) _? (IST) _ Filosofie magisterexamen/ Degree of Master of Science (One Year) med huvudämne/huvudområdet Innovationsteknik with a Major in Innovation Technology _? (IDP) UKK Magisterexamen - kammarmusik har akademi UKK lämnat uppgift om. Förslag till beslut: - att inte överföra huvudämnet kammarmusik till att utgöra huvudområde för magisterexamen vid Mälardalens högskola. Examensbenämningar Sida 2

Bilaga 4 a 1 av 1 Utbildnings- och forskningsavdelningen Gertrud Fager Ansökan om inrättande av huvudområde arbetsvetenskap samt Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Arbetsvetenskap Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar - att inrätta huvudområdet arbetsvetenskap; - att ämnet arbetsvetenskap kan utgöra huvudområde i kandidatexamen; - att examenskraven, beträffande omfattning, huvudområde, självständigt arbete samt lokala krav för examen, ska vara de som man tidigare beslutat om inom ramen för programmet Interaktionsdesignprogrammet - arbetsvetenskap (se Dekanusbeslut FN N/T 2007-11-29); - att akademin för innovation, design och teknik ska ansvara för att, i samråd med akademin för hållbar samhällsteknik, ta fram målformuleringar till examensbeskrivningen; Nämnden uppmanar samverkande akademier/avdelningar att klargöra ansvarsfördelningen mellan samverkande parter. Denna ska redovisas till nämnden senast vid nämndens möte i april. Motivering Följande punkter kan anses utgöra motivering till delbesluten enligt ovan: - Utbildningsprogrammet Interaktionsdesignprogrammet med inriktning arbetsvetenskap inrättades inför läsåret 07/08. Utlovad, och enda tänkbara, examen på programmet har angivits som just arbetsvetenskap. - Kurser finns redan idag i arbetsvetenskap, så det har inte varit fråga om en total nyutveckling av ämnet. - Ansökan om inrättande av huvudområde/examen behandlades av FN N/T:s möte 2007-09- 05. (För underlag se kallelsen till mötet 2007-09-05.) Vid mötet beslöts att IDP skulle inkomma med komplettering (se sid 1 i bilaga 4 b). - Komplettering har inkommit och de uppgifter som inkommit genom denna tillsammans med ansökan tyder på att man ska kunna hålla en god kvalitet i utbildningen. - Ingen extern bedömargrupp har granskat ansökan. Däremot har representanter från Arbetslivsinstitutet och från ISB på olika sätt medverkat i utformning av program/kurser och framtagande av uppgifter till ansökan. - Forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap inrättades våren 2007. Program och examina i huvudområdet arbetslivsvetenskap, på avancerad nivå, är under utarbetande. Genom att inrätta kandidatexamen i arbetsvetenskap får MDH en fullständig kedja av utbildning/examen från grundnivå till forskarnivå.

Institutionen för innovation, design och produktutveckling Bilaga 4 b KOMPLETTERING AV ANSÖKAN 1 (5) 2008-01-18 Dnr: IDP XX-XX/07 Komplettering av ansökan om inrättande av huvudområde arbetsvetenskap samt examen Filosofie kandidatexamen med huvudområdet arbetsvetenskap IDP har ombetts komplettera sin ansökan om inrättande av huvudområde arbetsvetenskap samt examen Filosofie kandidatexamen med huvudområdet arbetsvetenskap. Nedan redovisas svar på de av nämnden efterfrågande frågeställningarna/kompletteringarna. Kompletteringarna är gjorda av Tomas Backström, Kerstin Isaksson och Tomas Kumlin. Frågan om vart ämnet ska höra är oklar liksom ämnsesansvar. Forskningsanknytning Fakultetsnämndens frågeställningar; Tydligare redogörelse för de personella resurser som finns att tillgå. Namnge de forskare/professorer som finns att tillgå vid respektive institution, samt precisera vilka områden de är verksamma inom. Beskriv hur forskningsanknytningen sker i de olika kurserna. Personella resurser, forskare/professorer som finns att tillgå Arbetsvetenskap är ett mångvetenskapligt ämne där kunskapsområdet finns i skärningspunkten mellan tekniska och samhällsvetenskapliga ämnen och rör samspelet mellan människa-teknik och organisation. Det betyder att MDH:s kompetens inom flera olika områden kan utnyttjas och därigenom finns det många potentiella utbildare och handledare främst från beteendevetenskap och teknik men även från ekonomi och folkhälsovetenskap. Listan över potentiella utbildare och handledare blir därför lång. Professorer som kommer att ha sin huvudsakliga forskningsanknytning till arbetslivsvetenskap är; Prof. Lars Ekdahl, historia Prof. Rolf Å. Gustafsson, sociologi Prof. Kerstin Isaksson, psykologi Prof. Ove Karlsson Vestman, pedagogik Prof. Magnus Söderström, gästprofessor Prof. Ingemar Åkerlind IVF Prof. Ulf Johanson EKI Till arbetslivsvetenskap knyts inledningsvis de forskare från Arbetslivsinstitutet som sökt sig till Mälardalens högskola och nu är placerade vid olika institutioner utifrån sin disciplintillhörighet; Dr. Wanja Astvik, psykologi Doc. Tomas Backström, arbetsvetenskap Dr Eva Bejerot, EKI Prof. Kaj Frick, folkhälsovetenskap Dr. Marika Hansson, pedagogik Dr. Christine Mellner, psykologi Doc. Anders Wikman, sociolog Forskningsanknytning i kurserna Flertalet av de ovan listade personerna är engagerade i forskning med anknytning till arbetsvetenskap. MDHs profilering av arbetslivsvetenskap innebär ytterligare satsning på

2 (5) forskning och forskarutbildning inom ämnet. Forskningsanknytningen kommer därmed att bli god i undervisningen. Lärarkompetens inom området Fakultetsnämndens frågeställningar; Vilka lärare kommer att undervisa på kurser i arbetsvetenskap? Tydligare redogörelse för verksamhetsområden, institutionstillhörighet, behov av externa personella resurser, eventuellt behov av nyrekrytering. Undervisande personal inom arbetsvetenskap De som f n arbetar med Arbetsvetenskap är Tomas Kumlin och Anna-Christina Blomkvist. Fler lärare kommer att engageras i kurserna framöver från psykologi för undervisning i kurser i arbetspsykologi, organisationspsykologi och metod. Kvalitativ metod kommer fr a lärare från sociologi att vara involverade i. Beträffande kärnan i ämnet arbetsvetenskap behövs lärarna från IDPoch teknik men detaljinnehållet i kurserna är ännu inte utvecklas. Flertalet av lärarna nedan kommer att kunna vara aktuella med enstaka föreläsningar eller handledning av uppsatser. Potentiella utbildare och handledare som kan komma att engageras; Prof. Gunnar Berg, pedagogik Doc Eva Blomberg, historia Doc. Anna-Christina Blomqvist, psykologi Doc Christer Ericsson, historia Dr. Jacob Håkansson Eklund, psykologi Dr. Ingrid Johansson, pedagogik Dr. Bosse Jonsson, pedagogik Dr. Tomas Kumlin, sociologi Dr. Jonas Lindblom, sociologi Paula Mählck, sociologi Dr. Kerstin Åman, pedagogik Doktorander t ex Kin Andersson, Agneta Brav Psykologi Prof. Monica Bellgran, produkt- och processutveckling Prof. Mats Deleryd, produkt- och processutveckling Prof. Björn Fagerström, produkt- och processutveckling Prof. Mats Jackson, produkt- och processutveckling Prof. Rune Pettersson, informationsdesign Docent Tomas Backström, arbetsvetenskap Dr. Annalill Ekman, pedagogik Dr. Sten Ekman, industriell arbetsvetenskap Prof. Yvonne Waern, psykologi Doc Sonia Bentling, Vårdpedagogik Doc Eva Denison, Sjukgymnastik Doc Håkan Sandberg, Vårdpedagogik Dr Christina Lindholm, Folkälsovetenskap Dr Maria Mullersdorf, Medicinsk vetenskap Dr Kristina Pellmer, Folkälsovetenskap Dr Bengt Wramner, Folkälsovetenskap Prof. Jan Löwstedt, Företagsekonomi Doc Anders W Johansson, Företagsekonomi Dr Erik Lindhult, Företagsekonomi Dr. Maria Mårtensson, Ekonomistyrning Bilaga 4 b Verksamhetsområden, institutionstillhörighet, behov av externa personella resurser, behov av nyrekrytering

Bilaga 4 b 3 (5) Fysisk arbetsmiljö, arbetsmiljömätningar, ergonomi (arbetsvetenskap främst Tomas Backström) Teknisk psykologi, Arbets- och organisationspsykologi, Socialpsykologi, teknikhistoria, kvalitativ och kvantitativ metod här finns lärarresurser från psykologi sociologi och historia enl ovan Hur säkerställer man kvaliteten i ett längre perspektiv? Fakultetsnämndens frågeställningar; Jfr. fråga 1 och 2. Kan man framgent räkna med samma personella resurser, eller riskerar man att förlora viktig kompetens? Viktig kompetens riskerar att försvinna vid pensionering av t ex Anna-Christina Blomkvist som har kurserna i Teknisk psykologi så den tjänsten måste återbesättas med en lektor med samma inriktning (kogn. Psykologi, m-t-o). Femårsplan Fakultetsnämndens frågeställningar; Hur tänker man sig examen i ett längre utbildningsperspektiv, dvs. hur anknyter man till utbildning/examen på avancerad nivå och hur når studenterna utbildning på forskarnivå? Hur skiljer sig arbetsvetenskap från forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap? Är det en självklarhet att man med en examen på grundnivå i arbetsvetenskap via avancerad nivå (finns ännu inte inrättad hos oss) är behörig till studier på högre nivå i arbetslivsvetenskap? Arbetsvetenskap har en närmare koppling till teknik än forskarutbildningsämnet som fått namnet Arbetslivsvetenskap för att betona att tyngdpunkten och forskarkompetensen finns på den samhällsvetenskapliga sidan. Med den kompetens som finns i form av en professorskompetent lektor i arbetsvetenskap(tomas Backström) finns möjligheter att utveckla den tekniska sidan t ex genom någon kurs i fysisk arbetsmiljö och arbetsmiljömätningar (buller, ljus, luft, ergonomi) vilket kan utöka anställningsbarheten för studenterna (arbetsmiljöingenjör, yrkesinspektion). Kandidatexamen med huvudområde arbetsvetenskap ger behörighet till magister/master som är under utveckling i arbetslivsvetenskap och därefter också till utbildning på forskarnivå. Examenskrav Filosofie kandidatexamen med huvudområdet arbetsvetenskap uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom området arbetsvetenskap. För examen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet. Redogörelse för organisationen av kurser inom huvudområdet motsvarande minst 90 hp Fakultetsnämndens frågeställningar; Vilka kurser planeras, hur säkerställs progressionskravet; vad finns redan idag och vad måste nyutvecklas? År 1 Termin 1 De tre inriktningarna Arbetsvetenskap, Datavetenskap och Informationsdesign läser gemensamt Informationsdesign 1 där man går igenom en interaktionsdesingprocess i praktiken. Därefter läser man gemensamt två kurser i informationsdesign. Termin 2 Gemensamma arbetsvetenskapliga kurser i Användarperspektiv, Teknisk psykologi parallellt med två kurser i datavetenskap.

Bilaga 4 b 4 (5) År 2 väljer studenterna en av de tre profilerna (dessa delar är under planering): De som väljer Arbetsvetenskap termin 3 planeras läsa följande kurser: Arbetsliv och organisation, kvalitativ metod, arbetspsykologisk teori och metod. Termin 4 läser profilerna gemensamt utöver datavetenskap och informationsdesign en arbetsvetenskaplig kurs i Professionell etik. Därefter läser de tre inriktningarna Informationsdesign 2 där man åter går igenom en interaktionsdesingprocess i praktiken. Termin 5 och 6 går tre parallella profilkurser igen där Arbetsvetenskapsstudenterna läser del 2 i Arbetsliv och organisation, teknikhistoria samt Organisationspsykologi samt slutligen ytterligare metodkurser som förberedelse för uppsatsarbetet i Arbetsvetenskap. IDE och IDP ansvarar för kurserna termin 1 samt programmering. Övriga kurser ansvarar Tomas Kumlin, sociologi, Anna-Christina Blomkvist samt lärare från historia och psykologi för. Vilka har kursansvaret? [Åsa L och Elvy W] Fakultetsnämndens frågeställningar; Vilken institution ansvarar för framtagning, utveckling, utvärdering etc.? IDP ansöker om huvudområdet, men ISB tycks vara ansvariga för kurserna detta behöver redas ut. IDP har rättigheter till ämnet men ISB har ansvaret för framtagning, utveckling, utvärdering etc. Ämnets tillhörighet och ämnesansvar behöver klargöras fr 1/1. Frågan bör avgöras efter diskussion med berörda kursansvariga dekaner och akademichefer. Utifrån det nyinrättade utbildningsprogrammet (Interaktionsdesignprogrammet) belyses följande Fakultetsnämndens frågeställningar; a) Anställningsbarheten för studenterna efter genomgånget utbildningsprogram med inriktningen arbetsvetenskap. b) Kopplingen mellan utbildningsprogrammet och huvudområdet, dvs ge en tydligare bild av kopplingen mellan interaktionsdesign och arbetsvetenskap. Kommer exempelvis kurserna som klassas som arbetsvetenskap att ha särskild profil mot interaktionsprogram? Om så är fallet, hur garanteras i så fall kvaliteten på examen? c) Kopplingen till programmets båda andra inriktningar. d) Möjligheter för student att uppfylla examensfordringarna inom ramen för programmet. Ev. tillgodoräknanden, är programmets profil så specifik att endast visst kursutbud i huvudområdet kan ingå i examen? a) När det gäller anställningsbarheten för studenter som har läst interaktionsdesign med arbetsvetenskaplig inriktning finns det tre möjliga sysselsättningsområden. - Man kan arbeta konkret som interaktionsdesigner i ett team där man tar särskilt ansvar för att med hänsyn till människor och deras arbetsmiljö planera för och utvärdera skapandet och införandet av interaktiva redskap. Sådana anställningar finns i större organisationer och konsultföretag. - Man kan arbeta med personalfrågor som har att göra med interaktionen mellan arbetsmiljö, människor och interaktiv teknologi inom en organisation. Man kan också arbeta som marknadsförare och inköpare av interaktiv teknologi där sådana om sådana kunskaper är nödvändiga. Vi har en sämre bild av hur arbetsmarknaden ser ut i detta fall. - Man kan arbeta med arbetsmiljöfrågor som rör sambandet mellan människa och interaktiv teknologi inom till exempel företagshälsovården. Även här är bilden av arbetsmarknaden inte helt tydlig.

Bilaga 4 b 5 (5) b) Arbetsvetenskapen är relaterad till interaktionsdesign framförallt när man planerar för och utvärderar interaktiva redskap. Genom kunskaper om människor, framförallt i arbete, och hur dessa interagerar med teknologi, i detta fall interaktiva redskap, kan man bli bättre på att skapa, formge och introducera interaktiva redskap av olika slag. Här är det bland annat viktigt med grundläggande socialpsykologiska och psykologiska teorier om hur människor fungerar såväl kognitivt som socialt samt kvalitativa och kvantitativa metoder för att klargöra interaktionen mellan människa och teknologi i olika sammanhang. Det är också viktigt med kunskaper när det gäller till exempel arbetsliv, konsumtionskultur, organisation, grupper, kopplingen mellan teknologi och hälsa med mera. När det gäller metodkurser är dessa generella och ungefär samma oavsett utbildningsprogram. Andra kurser är generella kurser med stor relevans för interaktionsdesignprogrammet som till exempel arbetspsykologi. Några kurser är direkt anpassade efter interaktionsdesignprogrammet som den arbetsvetenskapliga delen av interaktionsdesign 1 där arbetsvetenskapen kommer in och stöder studenterna i en konkret interaktionsdesignprocess. c) Man kan säga att arbetsvetenskapen har att göra med den större ramen för interaktionsdesignprocessen genom att planera för och utvärdera interaktiva verktyg. Informationsdesign handlar om att formge dessa verktyg och datavetenskap handlar om att realisera dem. d) borde inte vara något problem att uppfylla examensfordringarna enl. ovan. Programmet med de tre valbara inriktningarna hänger ihop på ett genomtänkt sätt och det valbara spåret i arbetsvetenskap innehåller kurser som tillsammans ska vara tillräckliga för en kandidatexamen i arbetsvetenskap.

Bilaga 5 a 1 av 1 Utbildnings- och forskningsavdelningen Gertrud Fager Ansökan om inrättande av masterprogram, huvudområde samt magisteroch masterexamen i arbetslivsvetenskap Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar - att, förutsatt att kvaliteten kan säkras, inrätta masterutbildningsprogram i arbetslivsvetenskap med ett första programtillfälle läsåret 09/10; - att, förutsatt att kvaliteten kan säkras (se nedan), inrätta huvudområdet och därmed också ämnet arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola; - att, förutsatt att kvaliteten kan säkras (se nedan), ämnet arbetslivsvetenskap kan utgöra huvudområde i masterexamen vid Mälardalens högskola; - att överlåta åt nämndens beredningsgrupp att fastställa vilka eventuella kompletteringar som behöver göras till ansökan om utbildningsprogram och masterexamen/huvudområde arbetslivsvetenskap. (Detta så att en tydlig bedömning av utbildningens kvalitet kan göras); - att tillsätta bedömargrupp bestående av xxx för kvalitetssäkring av examina och utbildningsprogram i arbetslivsvetenskap; - att förutsatt att eventuellt efterfrågade kompletteringar inkommit, och dessa bedömts ge tillräcklig information för att kvaliteten ska kunna säkerställas, överlåta åt dekanus att, efter hörande i utskottet för utbildning på avancerad nivå, besluta om att inrätta masterexamen och utbildningsprogram i huvudområdet arbetslivsvetenskap; - att inte inrätta magisterexamen med huvudområdet arbetslivsvetenskap förrän komplett examensbeskrivning godkänts, samt att man kan visa att fordringarna för magisterexamen kan uppfyllas inom ramen för masterutbildningen. Nämnden betonar att ansvarsfördelningen mellan samverkande lärosäten ska vara tydligt klargjord, samt att högskolejurist ska ha varit involverad i arbets- och skrivprocessen runt avtalet mellan samverkande parter. Ansvarsfördelning mellan parterna ska redovisas senast vid nämndens möte i maj då programutbud för lå 09/10 tas. Bakgrund Bakgrunden till ansökan är det samarbete som initierats mellan Mälardalens högskola och Örebro universitet. Den 12 mars, 2007 beslutar rektor om uppdrag till utvecklingsberedningen om disposition av samverkansmedel. I detta sägs: Önskvärt är att medlen också till del avsätt för arbete med ett gemensamt masterprogram inom arbetslivsvetenskap, lokaliserat till Mälardalens högskola. (Dnr CF 15-36/06). Den 26 juni 2007 beslutar rektor att avsätta medel för utvecklingen av ett gemensamt masterprogram. Likalydande beslut fattas av rektor för Örebro universitet. Under hösten har representanter från de båda lärosätena (från MDH främst Kerstin Isaksson och Maria Mårtensson) arbetat med att utveckla masterutbildningen i arbetslivsvetenskap. Man har också planerat för etappavgång med magisterexamen. I arbetet har kanslichef Alf Karlsson och UFO:s handläggare Gertrud Fager konsulterats.

Bilaga 5b Sidan 1 av 5 (Anvisning: Låt bara det som ansökan avser ligga kvar i rubriken. Gäller ansökan både huvudområde och examen ska allt ligga kvar.) Ansökan/Intresseanmälan om inrättande av huvudområde Arbetslivsvetenskap [fyll i benämning] och/eller inrättande av master examen [fyll i benämning] Formuläret avser ansökan inför läsåret 2009/2010 Ansökan/Intresseanmälan ska vara resp. nämndhandläggare tillhanda senast vecka 3, vt 2008, om ansökan om inrättande av utbildningsprogram kategori påbyggnad/engelska med start lå09/10 samtidigt inlämnas. Om inrättandet gäller huvudområde och examen som kan kopplas till nybörjarprogram gäller v. 9 som senaste inlämningstillfälle för ansökan/intresseanmälan. (Huvudområde och examen ska normalt inrättas innan program kan inrättas. Efter behandling i ansvarig nämnd delges institutionen beslut och ev. förbehåll.) Allmänna anvisningar: Fyll i formuläret direkt i anvisade rutor. Skriv kortfattat och gärna i punktform. Låt anvisningarna (den röda texten) ligga kvar. Lägg in era uppgifter med svart text! Ansökan skickas via mejl samt i ett pappersexemplar undertecknat av prefekt. Riktlinjer och anvisningar återfinns på http://www.mdh.se/rek/processer/processbeskrivningar/utb_planering/styrdokument/examen_riktlinjer_cf31_598 _06_070205.pdf Lokal examensordning återfinns på http://www.mdh.se/rek/processer/processbeskrivningar/utb_planering/styrdokument/lokal_examensordning_rb_cf _10_506_06.pdf A Sorteringsuppgifter Ansökande institution Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST Nämndtillhörighet för ansökan Institutionens kontaktperson (-er) N/T Ange namn, e-postadress, telefon-/ anknytningsnummer! Kerstin Isaksson, prof Kerstin.Isaksson@mdh.se 021-107316 B Examensbeskrivning Examensbenämning inkl ev förled och efterled på svenska Examensbenämning, översättning till engelska Examens omfattning i högskolepoäng Examenskrav Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Samråd med StudentCentrum, examensenheten angående för- resp efterled! Filosofie master examen med huvudområde Arbetslivsvetenskap Ska göras i samråd med StudentCentrum för enhetlighet inom MDH och översättning görs enligt HSV:s riktlinjer. Degree of Science (Two Years) with a Major in Work Life Studies Omfattning i högskolepoäng, jfr. förordningen HF bilaga 2 (=SFS 2006:1053). 120 Hp Precisering av vad som måste ingå i en examen. Det kan exempelvis röra sig om krav på omfattning i poäng av ingående ämnen/biämne, krav på (successiv) fördjupning, eller inriktning på examensarbete. Skriv kortfattat och gärna i punktform! Samråd med StudentCentrum/examensenheten och/eller handläggare vid UFO. Filosofie masterexamen med huvudområdet Arbetslivsvetenskap uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom området Arbetslivsvetenskap [precisering] (+ ev. andra preciseringar specifikt för just denna examen), samt x högskolepoäng matematik/tillämpad matematik (matematikkravet gäller för teknologie examen, och poängtalet ska vara minst 7,5). För examen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng inom huvudområdet. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng. Dessutom gäller att [lokala tillägg/preciseringar].

Bilaga 5b Sidan 2 av 5 C Utbildningsbehovet Bedömning av anställningsbarheten i relation till arbetsmarknaden Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Gör en bedömning av hur de ämnesspecifika resp generella/överförbara kunskaper/färdigheter man tillägnat sig under utbildningen kan komma att fungera/användas på arbetsmarknaden. (Här kan man precisera olika sektorer man kan tänkas kunna arbeta inom efter genomgången utbildning, eller kortfattat beskriva kunskapernas/färdigheternas användbarhet i mer generella termer.) Skriv max 150 ord. Utbildningsprogrammet är organiserat så att studenterna ges en bred förståelse för såväl teoretiska som praktiska frågor som rör arbetslivet generellt, men även inom något av de valbara fördjupningsområdena. Efter avslutad utbildning är ambitionen att studenterna har tillägnat sig såväl en bred kunskap som förståelse och insikt kring frågor som berör arbetslivet på samhällelig, organisatorisk, grupp och individuell nivå som mer specifika kunskaper inom något av dessa områden. Utveckling av de generella kunskaperna möjliggörs av den bredd som programmets struktur erbjuder där beteendevetare, tekniker, vårdvetare och ekonomer alla utgör viktiga delar. Mer specialiserade kunskaper erbjuds genom fördjupningskurser, fältarbete och uppsatsarbete, dessa har utvecklats och kommer att samordnas av ledande forskare inom sitt respektive område. Med denna examen står studenterna väl rustade för arbete i privat eller offentlig sektor på arbetsledande- och specialistpositioner på t.ex. personal-,ekonomi-, kommunikations-, strategiska- och utvecklingsavdelningar. Utöver det står studenterna väl rustade för fortsatta studier, på doktorandnivå, inom ett av högskolans profilområden arbetsliv och styrning då utbildningen utvecklas av ledande forskare inom från profilområdet. Bedömning av studenternas efterfrågan Finns intresse bland studenterna? Beakta gärna könsaspekten/genusperspektivet. Max 150 ord Ett masterprogram inom Arbetslivsvetenskap bedöms kunna intressera såväl studenter på olika personalvetarprogram, beteendevetenskapliga-, samhällsvetenskapliga-, vårdvetenskapliga-, tekniska- samt företagsekonomiska utbildningsprogram. Vid MDH finns i dagsläget begränsade möjligheter till vidare studier för studenter med intresse för frågeställningar som ryms inom ämnet Arbetslivsvetenskap. Programmet kan även vara intressant som vidareutbildning för yrkesverksamma inom något av ovanstående områden. Nu befintliga och mycket populära magisterprogram kan samordnas och integreras med detta program. Vidare är det angeläget att ha ett masterprogram i Arbetslivsvetenskap som är ett prioriterat profilområde på högskolan, inte minst ur ett studentperspektiv. De möjligheter som idag ges till utbildning på avancerad/forskningsförberedande nivå inom ämnen relaterade till Arbetslivsvetenskap är endast ett fåtal enstaka kurser - det finns inget sammanhållet utbildningsprogram. Två exempel är de befintliga masterprogram inom företagsekonomi och vårdvetenskap vilka saknar inriktningar fokuserade mot frågeställningar som rör Arbetslivsvetenskap t.ex. HRM-frågor. Vidare vad gäller några av de kandidatprogram som erbjuds på MDH finns inga möjligheter till vidare studier på avancerad nivå bl.a. gäller detta det beteendevetenskapliga programmet samt kandidatprogram (under utveckling) i arbetsvetenskap. I Örebro finns idag ett personalvetarprogram på kandidatnivå, men inget program på avancerad nivå. En fortsättning på avancerad nivå är efterfrågad av studenter och uttrycks tydligt via personalvetenskapliga föreningar. I Linköping finns ett HRM-program på avancerad nivå som attraherat stora studentgrupper. Att ett sådant program, dock snävare än det utbildningsprogram som beskrivs i detta dokument, redan existerar utgör till viss del en konkurrensfaktor, men vi bedömer snarare att intresset för de ämnen som en master i Arbetslivsvetskap kan erbjuda som en indikation på att intresset för en motsvarande utbildning vid MDH kommer att bli stort och är därmed angeläget att utveckla.

Bilaga 5b Sidan 3 av 5 D Huvudområdet Definition av det huvudsakliga området för utbildningen (huvudområdet) på svenska och engelska Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Huvudområdets benämning på svenska resp engelska. Ange om huvudområdet finns inrättat sedan tidigare om ansökan avser examen, samt på vilka nivåer man i så fall har/haft examensrättigheter! Arbetslivsvetenskap (Work Life Studies) Definierat som det vetenskapliga studiet av människans villkor och möjligheter i ett föränderligt arbetsliv - i ett arbetsplats-, organisations- och samhälleligt sammanhang. Forskaranknytning alt anknytning till konstnärligt utvecklingsarbete Redogör för forskningsanknytning alt. anknytning till konstnärligt utvecklingsarbete inom institutionen och/eller inom högskolan. Arbetslivsvetenskap är ett mångvetenskapligt ämne vid MDH med tyngdpunkt i forskning som finns i skärningspunkten mellan människa organisation och teknik. I den nya organisationen vid MDH ingår fler forskare än tidigare från forskarutbildningsämnet i samma avdelning vilket säkert kommer stärka profilering och samarbete och öka möjligheten till anknytning till utbildningar med de olika projekt som ingår. Professorer som kommer att ha sin huvudsakliga forskningsanknytning till arbetslivsvetenskap är; Prof. Lars Ekdahl, historia Prof. Rolf Å. Gustafsson, sociologi Prof. Kerstin Isaksson, psykologi Prof. Ulf Johanson, företagsekonomi Prof. Ingemar Åkerlind folkhälsovetenskap Prof. Magnus Söderström, gästprofessor, pedagogik Prof. Gunnar Aronsson gästprofessor, psykologi Till centrumbildningen knyts inledningsvis de forskare från Arbetslivsinstitutet som sökt sig till Mälardalens högskola och nu är placerade vid olika institutioner utifrån sin disciplintillhörighet; Dr. Wanja Astvik, psykologi Doc. Tomas Backström, arbetsvetenskap Dr Eva Bejerot, EKI Prof. Kaj Frick, folkhälsovetenskap Dr. Marika Hansson, pedagogik Dr. Christine Mellner, psykologi Doc. Anders Wikman, sociologi Utöver detta finns en rad forskare och tänkbara handledare i de ämnen som ingår som kommer att arbeta i projekt inom området. Vid Örebro universitet finns ett antal forskarskolor, forsningscentra och forskargrupper vars kompetens kommer att kunna användas inom ramen för programmet. Bland forskarskolorna kan särskilt nämnas Demokratins villkor, Promotion och prevention, MTM (Människa-Teknik-Miljö), Värde, vård och omsorg samt skolan i Utbildningsvetenskap. Intressanta forskningscentra och forskargrupper finns bl.a. inom Handelshögskolan och ämnena psykologi (främst CDR, center for developmental research och CHAMP, center for health- and medical psychology), sociologi, sociologi/socialt arbete (FIB-gruppen), pedagogik, genusvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap samt folkhälsovetenskap. Det nätverk för arbetslivsforskare som finns vid Örebro universitet (kallat NätA) är också en resurs som kommer att användas för att stärka programmets forskningsanknytning. Lärarkompetens inom huvudområdet Huvudområdets utveckling vid högskolan Redogör i punktform för befintlig lärarkompetens som finns att tillgå. Vad av kompetens finns att tillgå vid den egna institutionen och vad finns av kompetens vid andra institutioner? Flera institutioner och ämnen kan ingå i studier av arbetslivet. Det betyder att MDH:s kompetens inom flera olika områden kan utnyttjas och därigenom finns det många potentiella utbildare och handledare från beteendevetenskaperna, historia, företagsekonomi, folkhälsovetenskap och olika tekniska ämnen. Möjligheterna att engagera dessa i utbildningen bör ses i ljuset av den satsning som pågår med att starta en forskningsavdelning för Arbetslivsvetenskap. Det finns intressenter från alla fyra akademierna i centrumbildningen och därmed ett brett intresse inom MDH att bidra till ämnet. Listan över potentiella utbildare och handledare blir därför lång. Företrädare för de ämnen vid Örebro Universitet som hittills medverkat i utbildningen av personalvetare (psykologi, pedagogik, sociologi, rättsvetenskap och ekonomi) har deltagit i förberedande diskussioner och personella resurser i form av intresserade och kompetenta lärare i dessa ämnen finns, liksom inom flera andra ämnen, t.ex. folkhälsovetenskap, genusvetenskap, historia och statskunskap. Redogör kort, och gärna i punktform, för hur man tänker sig utvecklingen över tid vad gäller exempelvis organisation, samarbete mellan institutioner, och redan nu befintlig utbildning inom området. Arbetslivsvetenskap ingår i MDHs profilområde Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning för perioden 2008-2012 vilket innebär en strategisk satsning inom detta område. Det innebär stöd från ledningsnivå för utvecklingen. Den nya organisationen har en särskild avdelning med samma namn som profilområdet. Denna har skapats för att utveckla en stark

Bilaga 5b Sidan 4 av 5 forskningsmiljö inom området. Planerade möjliga studiegångar för studenten att uppfylla examenskrav från start över en femårsperiod Om examen inrättas, vilka (planerade) studievägar/program leder dit? Visa också på ev möjligheter till etappavgång på grundnivå resp avancerad nivå, om olika valmöjligheter/inriktningar finns inom resp mellan nivåerna, samt hur fortsättning på avancerad möjliggörs från grundnivå. Skriv kortfattat och gärna i punktform! (Max 250 ord) Studenter till masterprogrammet kan ha olika bakgrund t.ex. kan de ha en kandidatexamen i ett samhällsvetenskapligt ämne, från tekniksidan (främst arbetsvetenskap) samt folkhälsovetenskap. Med den skiftande bakgrunden är det viktigt att masterprogrammet innehåller gemensamma integrerande kurser för att tydliggöra ämnets identitet. Det är också viktigt att programmet är flexibelt så att det finns valbara kurser främst inom ramen för de tre valbara spåren. 1. Personalarbete och styrning (HRM) 2. Arbetsliv & hälsa 3. Arbete och arbetsmarknad i en globaliserad värld Kurserna inom dessa spår väljs ur MDHs och Örebro universitets befintliga kursbestånd främst på avancerad nivå men i examen kan också ingå breddningar av studenternas kompetens med kurser från grundnivå (t.ex. beteendevetare som ej läst ekonomi eller ekonomer som ej läst psykologi tidigare). Programmet kan därmed också samordnas med andra masterprogram. Termin 1 utgörs av en obligatorisk introduktionskurs med två huvuddelar 1) Arbetsliv ur historiskt, globalt och samhälleligt perspektiv och 2) Arbetsliv ur ett arbetsplats- och individperspektiv. Under termin 2 startar de valbara spårkurserna där studenterna väljer inriktning. Därefter följer en valbar metodkurs som också kan utgöra grund för fältarbetet (15hp). År två består av valbara spårkurser samt en valbar metodkurs. Studenterna uppmanas att komplettera tidigare metodkunskaper. Valbarheten gör också att studenter som vill gå vidare till forskarutbildning kan välja fördjupande metodkurser som de kan tillgodoräkna sig för forskarutbildning. E Profilering av MDH Motivering till varför examen ska inrättas Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Motivera varför just denna examen ska inrättas vid MDH. (Utgå exempelvis från: befintligt utbildningsunderlag/examina inom och utanför MDH, kringliggande näringsliv/arbetsmarknad samt genus- mångfalds- och jämlikhetsaspekter.) Max 250 ord Utbildningen är ett led i MDHs profilering under perioden 2005-2007 av Hälsa, arbete och välfärd som ledde fram till att man rekryterande professorer inom detta område, sökte rättigheter att bedriva forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap, samt att en del forskare och resurser från tidigare Arbetslivsinstitutet överfördes till högskolan under 2007. I diskussionerna om samverkan med Örebro universitet gav rektorerna oss i uppdrag att tillsammans planera ett masterprogram i Arbetslivsvetenskap med lokalisering vid MDH. Detta ses som första steget i utvecklingen av forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap och ingår även i utvecklingen av det nya profilområdet för utbildning och forskning vid MDH Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning (2008-2012). MDH har en unik kompetens inom området genom kombinationen av forskning och utbildning inom teknik-, beteendevetenskap-, företagsekonomi och folkhälsovetenskap. Konkurrerande program finns i Linköping men med ett snävare fokus på HRM. Våra ämneskombinationer t.ex. psykologi - ekonomi är ovanliga och bör kunna attrahera bredare grupper av studenter både för 1-5 årig utbildning och för vidareutbildning av t.ex. psykologer och PAO-studenter från Örebro och beteendevetare från MDH som vill arbeta med arbetslivsfrågor. Koppling till styrdokument; högskolans vision, utbildnings- och forskningsstrategi, strategi för jämställdhetsintegrering samt inriktning för Bolognaarbetet Skriv kortfattat och gärna i punktform. Max 300 ord Då ett av MDH s fyra prioriterade forskningsområden är Arbetslivsvetenskap och styrning är det strategiskt viktigt att ett masterprogram inom detta område utvecklas. Att erbjuda en masterutbildning inom Arbetslivsvetenskap är centralt då en sådan utbildning kan bidra till att sprida kunskap och bidra till ett ökat intresse för ämnet och därmed utgöra en viktig grund för rekrytering av framtida forskarstuderande inom området. En viktig aspekt då det i MDH s forskningsstrategi uttryckligen anges att området ska växa bl.a. genom ett flertal nyrekryteringar av såväl forskarstuderande, post-docs samt professorer. Den föreslagna masterutbildningen i Arbetslivsvetenskap har tydliga kopplingar till de tre uppgifter som är ålagda en högskola. Utbildningen kommer att bedrivas på hög akademisk nivå där forskare och forskningsledare kommer att såväl aktiva undervisningsuppdrag som samordnande uppdrag och inte minst en delaktighet i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Utbildningen kommer på ett naturligt sätt att präglas av tvärvetenskaplighet då dess konstruktion bygger på en sådan. Likaså är utbildningen konstruerad så att delar av utbildningen är bedriven i form av fältstudier där kontakterna med det omgivande samhället utgör en viktig del.

Bilaga 5b Sidan 5 av 5 Det föreslagna masterprogrammet har en mångvetenskaplig grund och består av ett flertal olika ämnen och discipliner. Att på olika sätt arbeta tvärvetenskapligt framhålls ofta, inte minst i MDHs styrdokument, som en central framgångsfaktor och utgör i masterprogrammet i Arbetslivsvetenskap en grundförutsättning. För att på ett trovärdigt sätt och med hög kvalitet kunna belysa frågeställningar som är viktiga inom området är mångvetenskaplighet en absolut förutsättning. I programmets struktur kommer områdets bredd att belysas och studenterna kommer att erbjudas bl.a. kurser i vetenskapsmetod och metodologi som kommer att göra dem väl rustade för att föränderligt arbetsliv med alltmer komplexa frågeställningar. Att på detta sätt bygga in förutsättningar för mångvetenskap bidrar även till att olika pedagogiska former kommer att utvecklas. Slutligen är förhoppningen att den föreslagna mastern i Arbetslivsvetenskap kommer att bli den nationellt ledande utbildningen i området och därmed utgöra en viktig utvecklingsgrund för det prioriterade området Arbetslivsvetenskap och styrning! F Övrigt Eventuella övergångsbestämmelser avseende studenter som påbörjat studier enl äldre examenskrav att ta ut examen enl nya examenskrav Bedömargrupp Ifylls av institutionen (Anvisningar = röd text) Tag hjälp från StudentCentrum och ev. UFO:s handläggare! Ej relevant Förslag på externa (från andra lärosäten och näringsliv) och interna bedömare. Ange namn, befattning, adress och telefonnummer. De personer som här anförs ska ha vidtalats om huruvida de kan anta det eventuella uppdraget. Detta för att granskning/bedömning ska göras innan programutbudet tas. Magnus Söderström, professor i pedagogik, Växjö universitet, tel. 0470-708000 Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap, Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, tel. 031-7866140 Guy Ahonen, professor, Svenska handelshögskolan, Helsingfors, Finland, tel. +358 500 477 727 Lena Tell, personaldirektör, Landstinget i Västmanland, tel. 021-173000