UTVÄRDERING AV UNGDOMSPROGRAMMET I MORA KOMMUN JULI 2015
Innehåll Inledning 1 Bakgrund 2 Mora kommuns ungdomspolitiska program 3 Utvärderingens syfte, upplägg och aktiviteter 4 Utvärderingens syfte 4 Utvärderingens upplägg och aktiviteter 4 Strategisk workshop med berörda tjänstemän 4 Granskning av dokumentation kring ungdomsverksamheten 4 Genomförande av enskilda djupintervjuer med nyckelpersoner 5 Dialog och avstämning med beställaren 5 Framtagande av slutrapport för utvärderingen 5 Framtagande av en idéskrift, för spridning och kommunikation 5 Spridning och strategisk påverkan 5 Utvärderingens resultat 6 Granskning av kommunens dokumentation 6 Demokratidagar 6 Elevrådsdag 8 Hörring 8 Lupp-enkäten 9 Mora ungdomsråd 10 Projektmedel 11 Rosa Huset 11 Intervjuer med nyckelpersoner 11 Upplevda framgångsfaktorer 12 Upplevda Utmaningar 13 Behov av nya eller korrigerade insatser 15 Sammanfattande analys och förslag 17 Övergripande bedömning 17
Arbete med uppföljning av ungdomsprogrammet 17 Samverkan inom kommunen 18 Arbetet med demokratidagarna 18 Arbetet med Hörring 18 Utveckling av nya metoder och mötesplatser 19 Källförteckning 20 Rapporter och övriga dokument 20 Intervjuer 20
Inledning Detta är en slutrapport från den externa utvärderingen av ungdomsprogrammet i Mora kommun. Utvärderingen genomfördes under perioden april-juli 2015. Förutom denna utvärderingsrapport så har även en idéskrift tagits fram i utvärderingen. Uppdraget genomfördes av Torbjörn Skarin på Skandinavisk Samhällsanalys (utvärderingsledare) med stöd av Lena Eriksson. Vår förhoppning är att denna slutrapport skall bidra till en fortsatt positiv utveckling av ungas delaktighet och inflytande i Mora kommun. Trevlig läsning Torbjörn Skarin VD och grundare Skandinavisk Samhällsanalys Juli 2015 Kontaktinformation e-post: Torbjorn.skarin@samhallsanalys.nu telefon: +46 (0)73 944 2048 Hemsida och blogg: www.samhallsanalys.nu Sida 1
Bakgrund I Mora pågår sedan 2001 en strukturerad och kunskapsbaserad ungdomspolitik. Allt började när chefen för kommunens vuxenutbildning skrev ett brev till kommunledningen med förslaget att utveckla arbetet med att inkludera unga i de kommunala beslutsprocesserna. I en nära dialog mellan tjänstemän och förtroendevalda skapades sedan Moras ungdomspolitiska program. Mora blev 2010 vald av ungdomsstyrelsen till årets ungdomskommun. De valdes ut för att de har hittat enkla men effektiva metoder som gör stor skillnad för kommunens unga, metoder som är lätta att förstå och ta efter. Under åren så har många svenska kommuner besökt Mora för att ta del av metoderna och resultaten. Under våren 2015 valde kommunen att utvärdera ungdomssamordnarens verksamhet och det ungdomspolitiska programmet. Ambitionen var att få en helhetsbedömning av det ungdomspolitiska arbetet, och ett stöd i att fortsatt utveckla kommunens arbete med delaktighet och inflytande för unga. Sida 2
Mora kommuns ungdomspolitiska program Det ungdomspolitiska programmet 1 uttrycker Mora kommuns övergripande politiska vilja när det gäller barn och ungdomar. Programmet ska vara vägledande för samtliga nämnder och förvaltningar, och de har därför i uppdrag att i bred samverkan ge alla barn och ungdomar likvärdiga möjligheter samt att motverka social och ekonomisk segregation. Barn- och ungdomspolitik är inte ett avgränsat politiskt fack utan det arbetet ska finnas med som en aspekt inom kommunens alla politikområden. För att barn och ungdomar ska kunna vara delaktiga och påverka samhällsutvecklingen är dialogen med politiker och förståelsen för den demokratiska processen viktig. Tyngdpunkten läggs på dialog mellan barn, ungdomar och förtroendevalda som respektive facknämnd ansvarar för. Demokratidag och uppföljningsmöten ska genomföras och dokumenteras varje år, LUPP-enkäten vart tredje år. Resultaten ska lyftas som nämndsärende och därefter redovisas till kommunstyrelsen. Kulturnämnden ansvarar för samordningen av de kommunövergripande ungdomsfrågorna, och ska i samverkan med kommunstyrelsen/kommunfullmäktige dessutom svara för att programmet följs upp, utvärderas och revideras årligen. Unga är medborgare som i hög grad rör sig mellan kommunens olika ansvarsområden. En samverkan utifrån en helhetssyn på unga mellan kommunens nämnder, förvaltningar och unga är därför en förutsättning för att målet med programmet ska nås. Kommunens politiska vilja är att: Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga villkor oavsett sociala, ekonomiska och andra förhållanden. Vuxensamhället ska ta tillvara den kraft och de idéer som barn och ungdomar har. Barn och ungdomar ska ha inflytande över sin vardag. Barn och ungdomar ska ha inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomars förslag skall beaktas i de politiska beslut som fattas i kommunen. Syftet med programmet är att skapa en dialog mellan ungdomar och beslutsfattare i kommunen och på så sätt ge ungdomar reellt inflytande i frågor som är viktiga för dem i deras vardag. Ungdomar har kunskaper och erfarenheter som är unika för deras generation och det är viktigt att både politiker och samhället i övrigt får ta del av dessa. 1 Ungdomspolitiskt program, reviderat 2011-01-10, Mora kommun Sida 3
Utvärderingens syfte, upplägg och aktiviteter UTVÄRDERINGENS SYFTE Utvärderingens syfte är att bidra med ökad kunskap om resultaten av ungdomssamordnarens verksamhet, och främja arbetet med kommande insatser inom dessa områden. Utvärderaren kommer att titta på framgångsfaktorerna och utmaningarna inom området och analysera sambandet mellan måluppfyllelse och verksamhetens insats. En analys kommer även att göras av skillnader i resultat för olika aktiviteter och insatser. Utvärderingen kommer att vara ett analytiskt och strategisk stöd i kommunens arbete att följa upp verksamheten samt kunna förbereda sig inför kommande insatser. En central del i uppdraget är att bidra till att det blir långsiktiga effekter av verksamhetens resultat och att skapa goda förutsättningar för fortsatt utveckling av ungas delaktighet och inflytande i lokalsamhället. Ett annat viktigt syfte med denna utvärdering är att skapa ökade möjligheter att sprida och dela med sig av goda exempel till andra kommuner och verksamheter baserat på kunskap om verksamhetens resultat och framgångsfaktorer. UTVÄRDERINGENS UPPLÄGG OCH AKTIVITETER Vi har i uppdraget använt oss av kvalitativa metoder för att utvärdera verksamhetens arbete och resultat. Projektets resultat följdes upp och analyserades med en kombination av workshops, intervjuer och dokumentstudier. STRATEGISK WORKSHOP MED BERÖRDA TJÄNSTEMÄN Utvärderingen inleddes med en gemensam workshop med berörda tjänstemän. Syftet med denna workshop var att diskutera det ungdomspolitiska programmet, ungdomsverksamhetens övergripande mål, och att (vid behov) konkretisera dessa mål så att de blev möjliga att mäta och följa upp samt att diskutera verksamhetens övergripande hinder och framgångsfaktorer. Baserat på resultatet av denna workshop så utarbetade utvärderaren ett ramverk till frågor kring måluppfyllelse och resultat som följdes upp genom användande av dokumentstudier och enskilda intervjuer. Genom ett skapa ett ramverk av frågor blev det möjligt att jämföra resultaten av svaren för vissa generella och centrala frågor och även ställa specifika frågor för de olika insatserna. GRANSKNING AV DOKUMENTATION KRING UNGDOMSVERKSAMHETEN Utvärderaren tog del av och granskade det material som fanns om verksamheten, några exempel på underlag var Lupp-enkäterna, rapporter från demokratidagarna och underlag från uppföljningsmöten med Hörring. Sida 4
GENOMFÖRANDE AV ENSKILDA DJUPINTERVJUER MED NYCKELPERSONER Vi genomförde enskilda djupintervjuer med totalt tio personer som varit delaktiga i ungdomsprogrammet på olika sätt. Vi intervjuade tre elever, fem tjänstemän och två förtroendevalda kring deras upplevelse av ungdomsprogrammet. Intervjuerna syftade till att öka kvaliteten i utvärderingen och gå på djupet kring orsaker och verkan kopplat till måluppfyllelse, och därmed få underlag att kunna belysa framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet. DIALOG OCH AVSTÄMNING MED BESTÄLLAREN För att skapa en nära dialog och möjlighet till kontinuerlig avstämning så fördes en dialog med beställaren (ungdomssamordnaren) löpande under uppdraget. Detta för att kvalitetssäkra utvärderingens resultat och rapporter samt att skapa förutsättningar för lärande. FRAMTAGANDE AV SLUTRAPPORT FÖR UTVÄRDERINGEN En traditionell slutrapport utarbetades (denna rapport), med ett fokus på projektets resultat och måluppfyllelse, detta som ett kunskapsunderlag inför kommande insatser och projekt i kommunen. FRAMTAGANDE AV EN IDÉSKRIFT, FÖR SPRIDNING OCH KOMMUNIKATION En mindre idéskrift togs fram baserat på underlaget i slutrapporten. Syftet med idéskriften var att förenkla kommunikationen av kärnresultatet i utvärderingen och att lyfta fram det som var unikt i kommunens arbete med ungdomar. SPRIDNING OCH STRATEGISK PÅVERKAN Utvärderaren planeras delta vid spridningen av utvärderingens resultat och erfarenheter under hösten 2015, antingen på kommunal, regional eller nationell nivå. Sida 5
Utvärderingens resultat Utmärkelsen som årets ungdomskommun 2010 kan ses som ett tydligt bevis på ett lyckosamt arbete med delaktighet och inflytande för unga. Men frågan är hur väl de ungdomspolitiska målen är uppfyllda? Nedan beskrivs resultatet av utvärderingen kopplat till de ungdomspolitiska målen. Vi har tittat på sambandet mellan måluppfyllelsen och verksamhetens insatser samt även gjort en analys av framgångsfaktorerna och utmaningarna inom området. De ungdomspolitiska målen är att: Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga villkor oavsett sociala, ekonomiska och andra förhållanden. Vuxensamhället ska ta tillvara den kraft och de idéer som barn och ungdomar har. Barn och ungdomar ska ha inflytande över sin vardag. Barn och ungdomar ska ha inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomars förslag skall beaktas i de politiska beslut som fattas i kommunen. Man kan se dessa mål som länkar i en process, där det underliggande temat är att skapa (goda och) likvärdiga villkor för barn och ungdomar. Genom att ta tillvara på den kraft och de idéer som barn och unga har så kan de få inflytande över både sin vardag och över samhällsutvecklingen. Genom att ungdomars förslag beaktas i de politiska beslut som fattas i kommunen, så blir även ungdomars inflytande något handfast och på riktigt. Man kan se målet med att tillvarata de ungas kraft och idéer, samt att ungdomars förslag skall beaktas i politiska beslut som verktyg för att nå målet barn och ungdomars inflytande. Därmed kan man se de två inflytandemålen som de övergripande målen. En utmaning med att utvärdera ungdomsprogrammet är den interna uppföljningen ofta fokuserar på hur nöjda de unga är inom olika tematiska områden, och inte specifikt kring hur väl de unga upplever att kommunens ungdomspolitiska mål är uppfyllda. Detta innebär att man i utvärderingen behöver tolka svaren från barn och unga, och försöka koppla deras svar till de specifika målen. GRANSKNING AV KOMMUNENS DOKUMENTATION I utvärderingen så har en granskning gjorts av kommunens egen dokumentation av olika aktiviteter och insatser. Dels så har utvärderaren tittat på vad som har gjorts, och dels så har utvärderaren tittat på resultatet av aktiviteten eller insatsen. DEMOKRATIDAGAR Sedan 2001 har barn och ungdomar i Mora haft möjlighet att träffa beslutsfattare i olika forum för inflytande för att diskutera viktiga frågor. Ett av dessa forum kallas för demokratidag. Demokratidagen Sida 6
genomförs årligen och vänder sig till elever i åldern 9-19 år 2. Gruppdiskussionerna sammanställs till en rapport som skickas till kommunens olika nämnder för åtgärd. Under årens lopp är det många kommuner och organisationer som gjort studiebesök och varit med på Demokratidagen, och under 2014 fanns Malung-Sälen på plats. Fram till 2012 användes framtidsverkstad som metod. Framtidsverkstad är en metod som är användbar i många sammanhang. Den metod som användes var en turboversion av Framtidsverkstad som innehåller en kritikfas, en visionsfas och en fas där handlingsplaner diskuteras fram. Den fungerar bra som problemlösningsmetod, som framtidsplaneringsmetod och som idékläckningsmetod. Från och med 2013 förändrades och utvecklades konceptet. Bland annat övergick kommunen till metoden dialogcafé. Dialogcafé kan kortfattat beskrivas att i en avslappnad miljö (likt ett café) har bordsvärdarna till uppgift att ta tillvara på idéer och önskemål från deltagarna. Dokumentationen från 2013 års demokratidagar visade att de allra flesta som deltog var överens om att Dialogcafé som metod, och allt vad det för med sig, var en lyckad förändring. En av de positiva effekterna var ett betydligt större intresse och engagemang från vuxna. Inför demokratidagen 2014 utbildades funktionärerna för sina olika uppdrag. 21 tjänstemän och förtroendevalda hade anmält sitt intresse att vara samtalsledare, eller samtalsuppmuntrare som blev deras benämning under utbildningen. Syftet var att de ska försöka skapa ett positivt samtalsklimat i grupperna så att alla deltagare känner sig uppmuntrade att ventilera så mycket som möjligt. Innehållet i utbildningen för de unga var kring cafédialog som metod, de olika frågeställningarna och en förenklad ledarskapsutbildning där vikten av att deltagarna ska ha roligt betonades. En representant från varje klass från årskurs 4 i grundskolan till avgångsklasserna på gymnasiet var inbjudna. Totalt 105 elever var anmälda för att diskutera viktiga frågor på Moraparken. Tack vare ett nytt upplägg med dialogcafé där ungdomar har möjlighet att träffa beslutsfattare på ett annat sätt än tidigare, sökte och fick kommunen medel till 2013 års Demokratidag via Ung och Aktiv i Europa. Ung och Aktiv i Europa är ett av EU:s verktyg för att genomföra den gemensamma europeiska ungdomspolitiken. Programmet ger bidrag till de som vill arbeta praktiskt med ungdomspolitik på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Vid flera av demokratidagarna har det kommit externa besökare, både från Sverige och från andra länder. Under 2011 kom en grupp med 15 ungdomar från Slovakien. Tillsammans med MUR har ungdomarna i Slovakien genomfört ett EU-finansierat ungdomsutbyte med demokrati som tema. De har Mora som förebild när det gäller att jobba med ungas inflytande. Nedan listas ett antal framgångsfaktorer/behov samt upplevda utmaningar/problem som de unga lyfte fram från demokratidagen 2014. Flera av dessa punkter (påverkan i skolan, trivsel i skolan, trygghet i skolan, att bli lyssnad på) verkar vara generella behov eller utmaningar, då de även lyfts fram av elever under tidigare demokratidagar. Mycket av de ungas tankar handlar om deras vardag i skolan, vilket visar på vikten av insatser för ett ökat inflytande i skolan. 2 Dokumentation från Demokratidagarna 2014, 2013, 2012, 2011, 2010, 2009 Sida 7
Upplevda framgångsfaktorer/behov: att barn och unga kan påverka sin vardag i skolan att alla elever trivs på skolan och känner sig trygga att man skapar ett bra klimat i klassen, med god sammanhållning Upplevda utmaningar/problem: barn och ungdomar vill vara med och påverka, men det är inte alltid de vuxna lyssnar. neddragning på skolbiblioteken (mindre personal) behövs trivselhöjande åtgärder som växter och varmare temperatur i klassrummen skolgårdens utformning, det saknas sand under klätterställningar och vuxna som rastvakter hög ljudnivå i klassrummen, stimmigt det saknas aktiviteter och mötesplatser på fritiden ELEVRÅDSDAG Ett annat forum för barn och unga att träffa beslutsfattare kallas Elevrådsdag 3. Elevrådsdag arrangeras när det är större specifika frågor som ska diskuteras, som t.ex. kollektivtrafik och stadsplanering. Det ger en möjlighet för samtliga ungdomar i årskurserna 7-9 och på gymnasiet att lämna sina synpunkter, önskemål och behov. Elevrådsdagar arrangerades bland annat under år 2014, 2012, 2010, 2009 och 2004. Dokumentationen från dessa dagar har ett fokus på vilka frågor som diskuterats och ger därför inte så mycket information om ungdomarnas syn på sitt inflytande. Men själva företeelsen elevrådsdag är dock ett bra exempel på ungdomars inflytande. HÖRRING Efter varje Demokratidag genomförs även ett uppföljningsmöte som kallas "Hörring" 4. Under en Hörring tränger deltagarna djupare in i handlingsplanerna som arbetades fram under Demokratidagen. Det finns också möjlighet för deltagarna att annonsera nya aktuella frågor. Ansvariga tjänstemän presenterar där vilka politiska beslut som tagits, vad som redan genomförts, vad som kommer att ske längre fram och varför vissa frågor inte kommer att behandlas. Det som förväntas av eleverna är att återrapportera den information de fick av tjänstemännen under dagen till elevrådet på sin skola. Därefter ska representanten för respektive klass vidarebefordra informationen till sina kamrater. På så vis är det tänkt att samtliga elever får en återkoppling av vad som skett med de synpunkter, förslag och idéer som fördes fram under Demokratidagen. På förmiddagen brukar först tjänstemännen beskriva 3 Dokumentation Elevrådsdag 2014, 2012, 2010, 2009, 2004 4 Dokumentation från Hörring 2014, 2013, 2012, 2011, 2010 Sida 8
förvaltningarnas olika ansvarsområden, hur den kommunala beslutsprocessen går till, men framförallt presentera de nämndbeslut som tagits. Efter lunch brukar eleverna få möjlighet att dela upp sig i grupper efter intresse och fördjupa sig olika aktuella frågor med de vuxna. LUPP-ENKÄTEN Bättre kännedom om ungas levnadssituation är många gånger nyckeln till en framgångsrik kommunal ungdomspolitik. Därför har Mora kommun beslutat att genomföra LUPP vart tredje år i årskurserna 7-9 och på gymnasiet. Första gången genomfördes den 2004, och under hösten 2012 genomfördes den igen. Nästa gång genomförs LUPP under hösten 2015. Ungdomsenkäten LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) har utvecklats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) i samråd med kommunrepresentanter och forskare för att kommuner på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. Enkäten består av ett antal områden såsom fritid, skola, politik och delaktighet, trygghet, arbete och framtid. Frågorna i enkäten skiljer sig något mellan de som är avsedda för högstadiet respektive gymnasiet. Syftet med att Mora regelbundet genomför undersökningen är att följa upp de ungas uppfattning av det arbete som skett inom kommunen, och att baserat på resultatet kunna sätta in nya eller korrigerade insatser. Under 2012 har för första gången sex ungdomar från gymnasiet anlitats för att arbeta med LUPP under sin sommarferiepraktik. De har analyserat siffrorna och tagit fram olika behov. I en rapport 5 finns beskrivet vad som kan eller bör åtgärdas, vad kan utvecklas, och även förslag på lösningar presenteras. Ungdomarnas rapport lyfter bland annat fram att en genomgående trend är att eleverna vill kunna påverka väldigt- eller ganska mycket. Dock upplever mer än hälften av både högstadieeleverna och gymnasieeleverna att de får påverka ganska- eller mycket lite. Gruppen som uppger att de vill påverka mycket uppger alltid att de får påverka nästan inget, eller ingenting. En slutsats av detta är att det finns ett gap mellan majoriteten av elevernas vilja att påverka och deras upplevelse av den faktiska möjligheten för dem att påverka sin vardag och samhället i stort. Ungdomarnas rapport från 2012 visar även att mer än hälften av både högstadie-och gymnasieeleverna inte är särskilt intresserade av politik och samhällsfrågor. Hälften av gymnasieeleverna intresseras inte heller av vad som händer i världen, vilket dock mer än hälften av högstadieeleverna är ganska intresserade av, eller mycket intresserade av. Få elever har, med undantag för att skriva insändare, t.ex. tagit kontakt med någon politiker eller lämnat något medborgarförslag till kommunen. De kommuner som har genomfört luppundersökningar har framför allt lyft fram olika tre framgångsfaktorer 6. Dessa är bra att återkomma till och reflektera över under arbetet med luppundersökningarna som Mora genomför. Framgångsfaktorerna innebär: 5 Lupp-rapport- ungdomars syn på Mora, 2013, Mora kommun 6 Ung i Mora 2013 - Resultat av LUPP-enkät som genomfördes under hösten 2012, 2013, Högskolan Dalarna Sida 9
att förankra Lupp på alla nivåer i kommunen att tydliggöra ansvarsfördelningen att involvera ungdomarna i hela arbetsprocessen Intressanta områden som fångats upp i 2012 års luppundersökning är att det skett en positiv utveckling sedan 2009 när det gäller högstadieelevernas intresse för politik. Det samma gäller killarna på gymnasiet. Det har däremot inte skett samma positiva utveckling när det gäller tjejerna. Gymnasietjejerna vill inte heller vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen i samma utsträckning som killarna. Detta är något ha i åtanke i det fortsatta ungdomsarbetet i Mora kommun. Rapporten från Högskolan Dalarna lyfter fram att man bör rikta arbete och insatser för att öka gymnasietjejernas intresse för politik och vilja att påverka. Ytterligare en fråga som 2012 års rapport lyfter fram är att ungdomarna har dålig kunskap om hur man gör om man vill vara med och påverka, och till vem eller vart man vänder sig om man vill göra det. Inom detta område har skolan en viktig uppgift. Ett förslag att fundera kring är om, eller hur, lupp-resultatet används av eleverna i skolan. Luppresultatet skulle kunna användas som utgångspunkt i diskussioner om politik och inflytande. MORA UNGDOMSRÅD Mora ungdomsråd 7 (MUR) bildades den 27 mars 2001 och är en religiöst och politiskt obunden ideell förening i Mora kommun för ungdomar i åldrarna 13 till 22 år. Syftet med Mora ungdomsråd är bland annat: att vara en samlingspunkt för ungdomars frågor och åsikter, en hjälp att komma till tals med beslutsfattare. att ta till vara ungdomars intressen när det gäller frågor som berör t.ex. skola, fritid och kultur att stärka elevrådens funktion och roll Mora Ungdomsråd är sedan 2006 en egen förening, men är ekonomiskt beroende av kommunen för att kunna finansiera sina projekt. En av anledningarna till att ungdomsrådet ansökte om att bli en egen förening var för att få möjlighet att söka pengar och bidrag även från andra ställen än kommunen. MUR har ingen egen budget. Däremot har ungdomssamordnaren, som går under kulturförvaltningen, ekonomiska medel avsatta för att bedriva sin verksamhet, och ungdomsrådet använder ofta dessa för att arrangera sina egna projekt. MUR delar kontor med bland andra ungdomssamordnaren på kulturförvaltningen och har sina möten i ett sammanträdesrum i samma byggnad. Ungdomsrådets medlemmar fungerar som gruppledare i samband med demokratidagarna. Mora Ungdomsråd arbetar aktivt tillsammans med Rosa Husets ungdomsombud och kommunens ungdomssamordnare där 7 Ungdomsråd som framgångsrik demokratisk innovation - En studie av ungdomsrådet i Mora kommun, 2010, uppsats inom Statsvetenskap på Uppsala Universitet Sida 10
ungdomarnas egna visioner och arbetssätt är satta i fokus. De styr själva, utformar och arbetar praktiskt fram mot de mål som satts upp. En av MUR:s största frågor och även största framgångar är det ungdomskulturhus som skapats i Mora. Önskemål om denna typ av satsning har kommit upp på majoriteten av demokratidagarna, och första gången det benämndes just ungdomskulturhus var 2004. Samma år lade en medlem ur ungdomsrådet fram det som ett medborgarförslag till kommunfullmäktige.138 Vid kommunfullmäktiges möte i september 2009 beslutades att upprätta ett ungdomskulturhus. Det var många sammanfallande faktorer som gjorde att kommunfullmäktige tog beslut om att skapa detta ungdomskulturhus. Ungdomarna hade uttryckt önskemålet i många år och senare visade det sig finnas en lämplig lokal ledig, en idé om att samla olika kulturella verksamheter riktade mot ungdomar på samma ställe samt ekonomiska möjligheter för kommunen att genomföra projektet. PROJEKTMEDEL Det finns projektmedel 8 att söka för ungdomar som ensam eller i grupp vill genomföra en idé i Mora. Man skall vara mellan 13-20 år gammal för att kunna söka bidraget. Arrangemanget skall i någon form vända sig till andra unga och genomföras i Mora. Projektet får inte gå med vinst (eventuella intäkter går tillbaka till projektet), måste följa svensk lag och skall vara drogfritt. Genom dessa medel kan man skapa något kul för unga i Mora, t.ex. arrangera workshops, sätt upp en föreställning eller gör en film. Varje år görs en sammanställning över vilka projekt som fått medel från kommunen. ROSA HUSET Under 2011 invigde kommunen Rosa Huset 9, ett kulturhusprojekt för ungdomar som länge hade stått högt på deras önskelista av viktiga åtgärder. Rosa Huset kan ses som ett synbart resultat på att påverkan och ett aktivt demokratiarbete lönar sig. Rosa Huset bygger på ungas delaktighet och inflytande. Här kan de unga själva driva projekt och kurser inom sina egna intresseområden och påverka aktiviteternas upplägg tillsammans med husets "coacher". Rosa Huset presenterar både upplevelser och workshops tillsammans med "coacherna", kulturskolans personal och olika studieförbund och föreningar. INTERVJUER MED NYCKELPERSONER Som en del av utvärderingen av ungdomsprogrammet i Mora kommun genomfördes totalt tio intervjuer 10 med personer som på olika sätt har arbetat med eller i ungdomsprogrammet. Den sammanfattande bilden är att ungdomsprogrammet är mycket lyckosamt, även om det ibland kan vara svårt att se resultatet av arbetet på kort sikt. Genom ungdomsprogrammet upplever man att barn och unga har fått ett ökat inflytande över sin vardag och framför allt över samhällsutvecklingen i stort. Intervjuerna visar att det finns ett antal framgångsfaktorer och utmaningar för arbetet med ungdomsprogrammet. Vid 8 Information från Mora kommuns hemsida om ung i Mora, aktuell den 14 juli 2015 9 Information från Mora kommuns hemsida om ung i Mora, aktuell den 14 juli 2015 10 Lista över intervjupersoner finns i denna rapports källförteckning Sida 11
intervjuerna framkom även ett antal förslag på nya eller förändrade insatser för arbetet. Dessa tankar och förslag sammanfattas nedan, och har för överskådlighetens skull även grupperats inom olika tematiska områden. Genom att gruppera framgångsfaktorerna, utmaningarna och förslag på nya insatser i samma tematiska områden, ser man lättare sambandet mellan kommunens styrkor och svagheter samt vägen framåt. Vissa av de upplevda framgångsfaktorerna, utmaningarna och förslagen på nya insatser kommer från flera personer medan vissa endast punkter endast lyftes fram av en enstaka person. Därmed är det inte någon direkt prioriteringsordning mellan de olika punkterna och förslagen som listas nedan. UPPLEVDA FRAMGÅNGSFAKTORER Prioritering och engagemang att ungdomspolitiken är prioriterad i kommunen engagerade politiker som lyssnar på de unga engagerade tjänstemän och chefer många drivande ungdomar som deltar i arbetet kontinuitet och uthållighet i arbetet, en långsiktig plan vi drivs på av utmaningarna som finns i en liten kommun ett uttalat mandat att arbeta med detta Resurser ett sammanhållet ungdomsprogram med aktiviteter som stödjer varandra en kritisk massa av engagerade personer (tjänstemän, politiker, unga) som hela tiden fylls på en ungdomssamordnare som brinner för detta, och driver på arbetet på olika nivåer en utpekad person som samordnare och håller i arbetet en renodlad tjänst som ungdomssamordnare en person som skapar trygghet i arbetet hos de unga en ambassadör för ungdomsfrågorna i kommunen tillräckligt med tid för att jobba med detta Sida 12
Samverkan nära samverkan mellan politiker, chefer och tjänstemän ett tydligt ledarskap, som ger ett stöd I arbetet en helhetssyn från kommunens sida, kopplat till bland annat kommande arbetskraftsförsörjning en liten kommun gör det enklare att samverka och föra en dialog en skola som fungerar som kanal för att informera och få med sig elever i ungdomsarbetet skolledare och lärare som tror på idén och som säljer in idén på ett bra sätt. Öppenhet att vara öppen för nya idéer och våga inspireras av andra kommuner hela konceptet med demokratidagarna, skapar delaktighet och inflytande för unga en modell som även fungerar inom andra målgrupper (äldre t.ex.) att det finns visioner och nya idéer nyfikenhet och öppenhet kring nya idéer Resultat att vi kan visa på ett tydligt resultat av arbetet återkoppling till de unga förmågan att få de unga att bli intresserade av att delta i arbetet att man presenterar ungas behov och resultatet av arbetet på ett sätt som tjänstemän och förtroendevalda kan förstå UPPLEVDA UTMANINGAR Prioritering och engagemang att få fler unga att bli engagerade svårt att hitta ledare i ungdomsprogrammet Sida 13
att konkurrera om de ungas tid att få alla förvaltningschefer och politiker att delta i arbetet att få politiker att bjuda till och inkludera unga att få ett ökat engagemang hos lärare och rektorer i skolan Resurser mycket stort ansvar för en ensam ungdomssamordnare svårt att hitta lokaler som rymmer alla människor man måste utbilda ungdomarna i hur samhället fungerar och vem som gör vad Samverkan att få alla inom kommunen att förstå nyttan av arbeten och de ungas behov att kunna kommunicera vårt arbete internt att det kontinuerligt kommer nya politiker och ungdomar som behöver informeras och förstå värdet av arbetet svårt med den interna förankringen inom andra förvaltningen, Öppenhet att hitta rätt väg framåt att samhället hela tiden förändras, och att ungdomsprogrammet även behöver förändras det gäller att hålla upp intresset, att göra det spännande att förstå de ungas behov att ge ungdomar en jämställd plats i samtalet Resultat att det tar lång tid att förändra, och att förankra förslagen från de unga att kunna påvisa snabba resultat för de unga Sida 14
att få unga att förstå att förändring tar tid att få rätt frågor att jobba med, frågor som de unga brinner för BEHOV AV NYA ELLER KORRIGERADE INSATSER Prioritering och engagemang en gemensam politisk vilja hitta en metod för att informera nya tjänstemän och förtroendevalda få fler unga att bli engagerade Resurser kanske vore det bra med en vuxen mentor, som kan stötta de unga i rollen som utvecklare I ungdomsprogrammet fundera på om man kan avsätta en särskild ungdomsbudget för insatser som de unga själva bestämmer över Samverkan det behövs nya mål, som processas inom kommunens olika förvaltningar ökad förståelse inom olika verksamheter för arbetet med inflytande öka förståelsen i skolan för värdet av deltagande i demokratidagarna som ledare och deltagare kanske borde demokratidagen vara en obligatorisk del i skolan för alla elever, en naturlig del av skolan att öka förståelsen hos alla lärare av detta arbete kopplat till samhällsutvecklingen i stort att integrera demokratifrågorna mer i skolan lyft in det bredare medborgarperspektivet i kommunala beslut, och dra nytta av dessa processer Öppenhet alla saker måste utvecklas, man måste hela tiden lyssna på ungdomarna, och deras behov Sida 15
analysera vad som kan göras bättre, hur kan vi gå vidare? vi behöver titta på nya mötesformer och mötesplatser, som lockar unga att delta vi behöver även jobba mer med tjejer vi behöver skapa möjlighet för unga att kunna välja vilka områden de vill vara delaktiga inom vi måste bli mer aktiva med IT och sociala medier, där många unga finns och umgås öka det ömsesidiga lärande, ett ökat utbyte mellan unga och vuxna där man kan se vardagen som ung eller vardagen som politiker eller tjänstemän att låta de unga se sin roll i samhället att våga släppa taget, och ge ett ökat ansvar till medborgare och unga att vara flexibla i dialogen för att fånga upp ungas behov, och gemensamt hitta fram till nya metoder och verktyg att hitta vuxnas roll (helikopterperspektivet, sakkunskap) och ungas roll (kunskap om ungas behov) man behöver fundera på hur mycket inflytande de unga egentligen har och om deras röst skall vara mer än rådgivande Resultat man måste tydligare kunna visa upp resultatet för alla unga bli bättre på att marknadsföra arbetet, behoven och resultatet Sida 16
Sammanfattande analys och förslag ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING I Mora pågår sedan 2001 en strukturerad och kunskapsbaserad ungdomspolitik. I en nära dialog mellan tjänstemän och förtroendevalda har ett ungdomspolitiskt program tagits fram. Ett antal olika aktiviteter har initierats för att öka barn och ungas delaktighet och inflytande. Genom att ta tillvara på den kraft och de idéer som barn och unga har så kan de få inflytande över både sin vardag och över samhällsutvecklingen. Det som verkar vara en av styrkorna i kommunens arbete är förmågan att hela tiden utveckla metodiken för arbetet med de unga. Den övergripande bilden av ungdomsverksamhetens resultat och effektivitet är att det har varit en mycket positiv utveckling för de olika insatserna. Respektive aktivitet och insats upplevs vara välorganiserade och även väldokumenterade. Men samtidigt finns det ett antal utmaningar, och behov av att reflektera kring hur framtidens arbete med barn och ungas inflytande kan utvecklas. Från intervjuerna med nyckelperson finns mycket handfasta tankar och idéer som kommunen kan inspireras av i det fortsatta utvecklingsarbetet. Utvärderaren vill dock särskilt lyfta fram nedanstående förslag på insatser. Utvärderarens förslag är att detta utvecklingsarbete sker parallellt med implementeringen av det nya regionala ungdomsstrategin. ARBETE MED UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPROGRAMMET Dagens ungdomspolitiska program har ett antal mål och delmål, men några specifika indikatorer på målen är inte framtagna. Detta har gjort det svårare att följa upp programmet, och att veta om respektive mål är uppfyllda eller inte. I arbetet med implementering av den nya regionala ungdomsstrategin kommer genomförandet av LUPP-enkäten vara en av grunderna i Dalarnas kunskapsbaserade arbete med unga. I denna strategi finns även ett antal indikatorer framtagna. Det finns dock några problem: Dels så ger dessa indikatorer endast en bild av hur väl kommunen har lyckats med målen, men de ger inte hela bilden. Dels så är det ett problem med att använda LUPP-enkäten som huvudsakligt verktyg för att följa upp ungdomsstrategin då den endast genomförs var tredje år. Man behöver en årlig uppföljning för att kontinuerligt få en avstämning av hur man ligger till och vilka nya eller korrigerade insatser som behöver sättas in. Och dels är det ett problem att LUPP-enkäten endast fångar upp elever på högstadiet och gymnasiet, inte de tidigare åldrarna. Utvärderarens förslag är därför att Mora kommun använder sig av LUPP-enkäten var tredje år, men att den kompletteras med ett antal gruppintervjuer varje år med både barn- och ungdomar. Genom dessa gruppintervjuer får man möjlighet att stämma av hur barn och unga upplever sin vardag och sitt inflytande, även om det endast blir några stickprov. Dock behöver några nya indikatorer (frågor) tas fram som underlag för dessa gruppintervjuer, frågor som fungerar både för de lägre och högre åldrarna. Man bör även fundera på om det finns behov av andra typer av indikatorer, som t.ex. kan fungera som verktyg för att följa upp lärarnas arbete med ökat inflytande i skolan. Sida 17
SAMVERKAN INOM KOMMUNEN Det ungdomspolitiska programmet är resultat av ett nära samarbete mellan förtroendevalda, chefer och tjänstemän i kommunen. Det finns nu upparbetade rutiner för hur dialogen med barn och unga skall gå till, och hur deras förslag skall tas om hand och beredas. Under åren så har det blivit en bredare samverkan mellan olika förvaltningar när det gäller ungdomsarbetet. I olika delar av ungdomsprogrammet så deltar flera förvaltningar i dialogen med barn och unga, och det finns nu en ökad förståelse för värdet av ungdomsarbetets betydelse för kommunens strategiska utveckling. Samtidigt så är det en utmaning att det hela tiden kommer nya förtroendevalda och chefer, personer som måste informeras om ungdomspolitiken och förstå kopplingen till sitt specifika politikområde eller ämnesområde. Utvärderarens förslag är att man utarbetar ett kortare utbildningsprogram för nya förtroendevalda och chefer, så att man kontinuerligt kan informera och utbilda kring det ungdomspolitiska arbetet. ARBETET MED DEMOKRATIDAGARNA Demokratidagarna har under åren utvecklats till ett evenemang med stort deltagande från ungdomar, tjänstemän och förtroendevalda. Demokratidagarna har även tjänat som inspiration för andra svenska kommuner och delegationer från andra länder. Dokumentationen från 2013 års demokratidagar visade att de allra flesta som deltog var överens om att Dialogcafé som metod, och allt vad det för med sig, var en lyckad förändring. En av de positiva effekterna var ett betydligt större intresse och engagemang från vuxna. Uppföljningen från respektive demokratidag visar dock att barn och ungas upplevelse av sitt inflytande är relativt konstant, och att vissa utmaningar och behov återkommer år efter år. Elever vill kunna påverka mer kring sin vardag i skolan, och även bli lyssnade på mer. Så frågan är om graden av barn och ungas inflytande är konstant på en för låg nivå, eller om det är så att elevernas delaktighet är för låg och att detta påverkar deras känsla av inflytande? Analysen av LUPP-enkäten 2012 lyfter fram att ungdomarna har dålig kunskap om hur man gör om man vill vara med och påverka, och till vem eller vart man vänder sig om man vill göra det. Förutom att ungdomarna har låg kunskap kring hur man gör för att påverka, så har speciellt gymnasietjejer ett lågt intresse för politik och låg vilja att påverka. Utvärderarens förslag är att man inför ett utökat demokratipass i skolan, där man lär sig om hur man som barn och ungdom kan påverka, och hur detta kan ske just i Mora. Man bör även försöka att involvera lärare och rektorer kring vad som är på gång i kommunen, så att de kan föra en dialog med eleverna kring vad som är viktigt för den egna kommunen. Särskilda insatser bör sättas in för att öka intresset hos gymnasietjejer för politik och inflytande, kanske kan man lyfta fram förebilder med kvinnor som är politiskt aktiva och som har påverkat ungas vardag? Man behöver även hitta lämpliga forum och kommunikationsvägar som tjejer vill använda för att påverka sin vardag. ARBETET MED HÖRRING Det som gör demokratidagarna i Mora så framgångsrika är att de följs upp av en Hörring där ungdomar och ungdomsrådet tillsammans med politiker och tjänstemän diskuterar de frågor som tagits upp på demokratidagen, vilka åtgärder som är viktigast samt praktiskt möjliga att genomföra, hur frågorna ska kunna drivas vidare och vem som ska göra vad. Utvärderarens reflektion kring Hörring är att det är ett Sida 18
viktigt verktyg i att återkoppla arbetet från demokratidagen, och för att skapa en ökad känsla av delaktighet och inflytande. Dock skulle denna aktivitet kunna utvecklas med en diskussion kring hur ungdomarna upplever kommunens beslut, och hur de upplever sitt inflytande. Det vore även bra om man i dokumentationen från Hörring hade med en lista över resultatet av inflytandearbetet, vilka beslut som tagits och vilka beslut som inte tagits. Med tanke på elevernas konstanta upplevelse av för litet inflytande så kan det vara så att kommunen behöver arbeta mer med kommunikationen av hela processen. Idag förväntas det av eleverna att återrapportera den information de fick av tjänstemännen under dagen till elevrådet på sin skola, för att sedan representanten för respektive klass skall vidarebefordra informationen till sina kamrater. Kanske är det så att denna informationskedja behöver stärkas? Utvärderarens förslag är att kommunen gör en sammanfattande och lättillgänglig presentation som elevrepresentanterna kan sprida vidare till sina kamrater. Denna dokumentation bör även lyfta fram det faktiska resultatet av ungdomsprogrammet, så att barn och ungas ser att man kan påverka och vara delaktig i samhällsutvecklingen. UTVECKLING AV NYA METODER OCH MÖTESPLATSER I det ungdomspolitiska programmet har man kontinuerligt försökt anpassa insatserna och metoderna till behoven hos barn och unga. Detta arbete har resulterat i ett brett deltagande hos både barn, unga och vuxna. Men tiden förändras, och vårt sätt att söka information och interagera med andra har även förändrats. För många är sociala medier idag en självklar del av vardagen. Vi delar våra liv med vänner via statusuppdateringar på Facebook, vi lägger ut de senaste semesterbilderna på Flickr och Instagram, vi hittar snabba nyheter via Twitter, vi bygger jobbrelationer på LinkedIn och vi lägger upp egna filmer på YouTube. Det gäller dock inte alla, nära hälften av Sveriges befolkning använder inte sociala medier över huvud taget. 11 Detta innebär att man måste ha en strategi för att både nå de använder traditionella sätt att mötas och kommunicera, och nå de som använder sociala medier. Olika undersökningar visar även att barn och unga har olika intressen, och att man oftast vill engagera sig inom ett visst ämnesområde. Utvärderarens förslag är att kommunen undersöker hur andra kommuner arbetar med sociala medier och internetbaserade mötesplatser, samt olika sätt att arbeta med temabaserad påverkan och delaktighet. Genom en sådan undersökning får kommunen ett underlag för att ta beslut om vilka metoder som är lämpliga för just Mora kommun. Utvärderaren önskar Mora kommun lycka till i framtiden, och ser fram emot nya insatser för en positiv utveckling av ungas delaktighet och inflytande! 11 https://mik.statensmedierad.se/mediers-roll/sociala-mediers-uppkomst-och-roll Sida 19
Källförteckning RAPPORTER OCH ÖVRIGA DOKUMENT Dalarna Sveriges Bästa Ungdomsregion, 2015, Region Dalarna Dokumentation från Demokratidagen 2014, 2013, 2012, 2011, 2010, 2009 Dokumentation Elevrådsdag 2014, 2012, 2010, 2009, 2004 Dokumentation Hörring 2014, 2013, 2012, 2011, 2010 Dokumentation kring LUPP, Ung i Mora 2013 - Resultat av LUPP-enkät som genomfördes under hösten 2012, 2013, Högskolan Dalarna samt Lupp-rapport- ungdomars syn på Mora, 2013, Mora kommun samt LUPP 2009, 2006, 2004 Information från Mora kommuns hemsida om ung i Mora, aktuell den 14 juli 2015 Mora Kommun årets ungdomskommun 2009 Ungdomspolitiskt program, reviderat 2011-01-10, Mora kommun Ungdomsråd som framgångsrik demokratisk innovation - En studie av ungdomsrådet i Mora kommun, 2010, uppsats inom Statsvetenskap på Uppsala Universitet INTERVJUER Amanda Tällberg, elev, deltagare i Mora ungdomsråd under 2010-2015 Caroline Smitmanis Smids, kulturchef Mora kommun Gunnel Söderberg (m), roll? ordförande kommunstyrelsen mellan 1998-2002, sedan oppositionsråd och numera ersättare i kulturnämnden i Mora kommun Magnus Drotz, arbetsledare Rosa Huset, Mora Kommun Marcus Wiberg, elev, deltog i demokratidagarna som deltagare i 2006 och som ledare för en grupp elever under 2014 och 2015 Mona Sandberg, personalstrateg Mora kommun Peter Helander (c), kommunalråd Mora kommun under perioden 2006-2010, numera ordförande i kommunfullmäktige i Mora kommun Peter Karlsson, kommundirektör Mora kommun Sara Sjöberg, elev, ordförande Mora ungdomsråd under 2002-2006 Åke Nyström, ungdomssamordnare Mora Kommun Sida 20
Sida 21