Vad gör Erik på fredagar och måndagar? Novembermörkret var kompakt utanför fönstret denna måndagsmorgon. Regnet slog mot rutan. Den lilla tvåan var trevlig om än enkelt möblerad. Diskbänken var fylld av odiskade tallrikar, glas och muggar. Vid det väggfasta köksbordet satt Erik med mobiltelefonen i handen. Han hade precis ringt och sjukskrivit sig. Han hade tänkt gå till jobbet. Hela söndagen hade han laddat för att komma iväg. Men så hade det blivit några öl till middagen. Han hade blivit sittande framför TV:n alltför länge. Sedan hade det varit svårt att somna. Han behövde vila helt enkelt, för att bli av med den där huvudvärken och smärtan i ryggen. Erik blev sittande på köksstolen. Tankarna snurrade kring lappverket till datasystem han hade ansvar för på firman. Det skulle behöva bytas ut alltihop. Men till vad? Han hade svårt att hänga med i utvecklingen av program och tekniska lösningar, halkade efter under skilsmässan. Då var det så mycket annat att ta tag i. Han orkade inte riktigt. Han var 47 år. Det kändes för sent att börja om och för tidigt att lägga av. Barnen bodde hos mamman och klarade sig själva. Erik reste sig. Gick igenom den lilla lägenheten. La sig på sängen. Blundade. Rastlösheten gjorde det omöjligt att somna. Tankarna for tillbaka genom helgen och landade på fredagen. Han hade inte varit bakis, bara trött och haft ont i ryggen. Han behövde vara hemma i fredags. Det var ju ingen som gjorde något vettigt efter lunch i alla fall. Bara en massa tjat om vad de skulle göra med familjen och vilka de skulle bjuda på middag i helgen. Sjukskriven igen. För vilken gång i ordningen hade han tappat räkningen på. Ingen brydde sig om hur han mådde. I alla fall kändes det så precis innan han somnade till. Han vaknade med ett ryck när telefonen ringde. 3
Ett sjukt system. Sverige är ett av de länder i världen som är snabbast och bäst på att genomföra stora förändringar av samhället. Som nation ligger vi långt fram i den tekniska utvecklingen. Vi svenskar har till exempel fler datorer per capita än amerikanerna. Men snabba förändringar har ett pris. En del människor hänger inte riktigt med lika bra som andra. Detta fenomen är inget nytt. Vid förra seklet var urbanisering, ny teknik, nya färdmedel och nya sätt att kommunicera något som påverkade invånarna dramatiskt. Man skulle vara flexibel och bejaka det nya. Känns det igen? Då fastslogs diagnosen neurasteni, kronisk nervtrötthet, som en medicinsk förklaring till den intellektuella utmattning som människor drabbades av. Dåtidens utbrändhet, helt enkelt. Sjukskrivning ingen lösning Idag är hela livet ett projekt. Man ska vara ständigt flexibel och nåbar, gärna entreprenör, jobba i projekt, vara lyckad förälder, socialt kompetent och ha en spännande fritid. Det är inte konstigt att vissa inte riktigt orkar med. Det konstiga är att många tror att sjukskrivning är lösningen på problemen. Sjukskrivningar skapar snarare ofta nya problem. Risken är att ett ökande antal sjukskrivna leder till större utanförskap med allt vad det innebär av svagare nätverk och sämre ekonomi. Majoriteten av alla sjukskrivna är kvinnor och grunden till sjukskrivning är till övervägande del psykiska besvär. Sjukskrivningstiden i Sverige är många gånger längre jämfört med de flesta andra länder. 2009 hade vårt land 43 sjukdagar per person medan Tyskland hade 10 dagar. Det innebär inte bara att individer hamnar i utanförskap. Det leder också till stora kostnader för samhället Tidiga insatser avgörande Visst finns det motiverade långtidssjukskrivningar, men i många fall leder de bara till passivitet, nedstämdhet och isolering. Problemet sitter sällan i den onda ryggen eller den diffusa huvudvärken. Ändå är åkommorna högst verkliga för den drabbade. Läkare vittnar om att dessa patienter ofta känner mer smärta än en person med svår reumatism. Problembilden är ofta komplex och har förgreningar till arbetssituationen, privatlivet och det sociala nätverket. Ibland finns alkohol med som ett delproblem. Lösningen måste vara lika komplex som problemet. Tidiga insatser kan vara avgörande. Det gäller att identifiera problemen innan det har gått för långt. 4 5
En frisk idé. Svenskarna är ett av världens friskaste folk. Då ska inte så många arbetsföra behöva stå utanför arbetsmarknaden. För att komma till rätta med situationen behöver vi förändra några saker: Dels behöver vi ändra vårt sätt att tänka, långtidssjukskrivning är inte lösningen på allt. Det är bara en lösning vid tydligt diagnostiserade fysiska sjukdomar som gör det omöjligt eller alltför svårt att utföra arbetsuppgifter. Dels måste det till nya system som fångar upp människors problem tidigare och bättre. Statistik visar att de som varit sjukskrivna bara några månader har svårt att komma tillbaka till sin gamla arbetsplats. Vad ska man då göra? Samverkan mellan vårdformer En avgörande faktor är att sjukvården kan erbjuda samverkan mellan olika vårdformer utan intern konkurrens inom ramen för vårdens olika finansieringssystem. Så att patienten/kunden och hennes behov verkligen hamnar i fokus. En annan viktig åtgärd är att skilja ut förebyggande insatser från rent behandlande insatser och låta dem samverka. Innanför En Dörr lotsar vi våra patienter till ett optimalt omhändertagande. Vårt arbetssätt gör att vi redan vid första kontakten kan leda patienten till rätt vårdresurs. Det innebär att vi tidigt kan identifiera individens behov och därmed snabbt kunna sätta in de åtgärder och stöd som behövs för att på bästa sätt hjälpa henne/honom att kunna återgå i arbete. 1 7
Patienten i centrum på riktigt Med ett gränslöst system kan vi verkligen sätta patientens behov i centrum. När vi möter en människa som inte mår bra ska vi ta det på största allvar, men rutinmässig sjukskrivning är ingen lösning. Det vet ju till och med skolbarn. Kanske minns du när du gick i skolan men inte ville gå? Du hade ont i magen, huvudvärk och andra åkommor. Men kanske hade det mer att göra med att du inte hade pluggat till provet än någon elak bacill? Eller att du hade svårt att hänga med i gymnastiken? 9
En dörr till ett friskare Sverige. Vår friska idé kan konkret beskrivas i en femstegsmodell. Om vi får denna process att fungera ska ingen patient kunna hamna mellan stolarna eller i onödig sjukskrivning. Steg 1: Tidig identifikation av ohälsa, vilket sker bäst av någon med medicinsk kompetens. Steg 2: Styrning till primärvård/företagshälsovård. Möjlighet att bedöma arbetsförmågan och eventuellt behov av tidiga insatser. Snabb återkoppling till arbetsgivare vid arbetsoförmåga. Steg 3: Tidig bedömning av arbetsförmågan samt avstämningsmöte med individ, arbetsgivare och Försäkringskassan. Steg 4: Insatser som består av parallella processer med vård, behandling, arbetsprövning och stöd. Steg 5: En snabb och effektiv utvärdering. Resultatet blir en resursoptimering för individ, företag och samhälle som bidrar till stabilare processer och att fler kommer i arbete. Alla vinner Vem tjänar på vår modell En Dörr? Hur vi än räknar så sker vinsterna på alla nivåer, från individ till nation. Patienten/kunden får ökad tillgänglighet till vård och behandling, lättare att hitta rätt vård till rätt pris och stöd att snabbare komma tillbaka i arbete. Kundföretaget får minskad frånvaro, tidig prognos över sjukfrånvaron och ökad attraktivitet som arbetsgivare. Landstinget/regionen får sänkta kostnader för sjukskrivning, ökade skatteintäkter, kortare vårdköer och hjälper till att minska utanförskapet. Sverige får därmed en friskare befolkning med fler människor som är delaktiga i arbets- och samhällsliv. 11
Enklare, tryggare och snabbare. EEn Dörr är en idé och ett koncept, men också något väldigt konkret. När någon kliver in genom dörren till en av våra vårdinrättningar ska hon/han känna direkt att det här är någonting annat än en vanlig vårdcentral eller företagshälsovård. Vår dörr är öppen när människor har tid att besöka oss. Vi kommer att kunna erbjuda olika möjligheter till alternativa öppettider för att underlätta för våra kunder. Några av våra enheter har redan idag kvällsöppet. Bakom vår dörr finns ett välkomstrum i stället för ett väntrum. Varmare färger, konst på väggarna och lite färska blommor kan göra att man redan där känner sig lite friskare. Dessutom gör vi allt vi kan för att minimera väntetiderna. Vi kommer att anstränga oss för att erbjuda snabb service. Vi ser till att kunden så snabbt som möjligt får en besökstid, får snabb återkoppling om provsvar och återbesök så snart det bara går. Vi erbjuder ett personligare och snabbare remissförfarande genom ett nätverk av specialister. När en person som behöver vård kommer till oss ska han eller hon känna att här, bakom den här dörren, kan jag få precis det omhändertagande jag behöver, när jag behöver det. 13
Människorna som gör idéerna till verklighet.
Utan medarbetarna väger orden lätt. Det här en trycksak med våra visioner om en bättre vård. Här finns processer som kan förändra människors liv till det bättre, här finns möjlighet för företag att få bättre kontinuitet i sin verksamhet och här finns faktiskt idéer som kan göra Sverige till ett friskare och lyckligare land. Men det är inte här det avgörs om vi lyckas. Det är ute på våra enheter. Den bästa reklamen är det som sker mellan vänner: Du förstår, jag var på företagshälsovården i veckan och jag har aldrig blivit så väl mottagen. Det gick snabbt, jag blev trevligt bemött och jag har redan tid hos en specialist. Vad hette den, sa du? Du som läser det här, kanske funderar på att börja jobba hos oss. Då är det bra om du läser noggrant, för det är du som ska förverkliga och förkroppsliga En dörr till ett friskare Sverige. Det är din kompetens, lyhördhet, kreativitet och uthållighet som kommer att vara den avgörande skillnaden. Höga krav på våra anställda För att kunna leva upp till våra höga ambitioner har vi noggranna rekryteringsprocesser, liksom en fortlöpande kompetensutveckling. Kraven på dig som ska jobba hos oss är höga. Vi förväntar oss att du är innovativ, kund- och resultatorienterad och att du hjälper till att upprätthålla en tydlig ansvarsstruktur mellan läkare och övriga medarbetare. För att det ska vara möjligt för våra anställda att klara kvalitetskraven måste vi erbjuda en arbetsmiljö som stimulerar till utveckling och eget ansvar. Som arbetsgivare anstränger vi oss för att skapa omväxling i arbetet för att minimera stress och jobbar med fortlöpande handledning, uppföljning och utvärdering som integreras i det dagliga arbetet. Genom ett sådant förhållningssätt skapar vi en öppen och dynamisk organisation med fokus på våra medarbetares välbefinnande och utveckling. Vi tror helt enkelt att det är lättare att få andra att må bra om man mår bra själv. Viktig lokal förankring För att alltid kunna leverera det bästa vårdalternativet till våra kunder, följer vi och driver på utvecklingen inom vårt område. På det sättet kan vi ligga i framkant när det gäller vår egen system-, metod- och kompetensutveckling. Vi har också utvecklingsgrupper för att säkerställa en dynamisk utveckling av våra verksamheter. Resultatet är en organisation som strävar efter att ha högsta kompetens inom alla områden vi är verksamma inom. Alla våra verksamheter ute i landet har en stark lokal förankring. Det är precis så vi vill ha det. För det är inte till Neron som patienterna/kunderna går, det är till Ältapraktiken, Medicinskt centrum, Lundakliniken eller Hälsoringens vårdcentral i Älmhult. 16 17
Välkommen till en dörr. En Dörr är en idé och en symbol för en starkt individanpassad vård. Bakom En Dörr som tillhör Neron ska patienten få precis den vård just han eller hon behöver, oavsett om det är företagshälsovården eller primärvården som besöks. Det är inte alltid så att vårdalternativen måste finnas i ett och samma hus. Det är inte ens nödvändigt att Neron äger de vårdformer som erbjuds. Lösningarna kan bygga på samarbeten med andra aktörer. Det viktiga är att vi kan erbjuda en gränslös vård till dem som besöker oss. En idé är inte mycket värd om det inte går att förverkliga, därför kommer här tre exempel på hur En Dörr kan fungera. Petra, 43, besökte företagshälsovården på en vanlig undersökning och hade ont i axlar och nacke som gjorde att hon hade svårt att orka med sitt jobb. Det kom också fram att besvären framkallade oro och stress som gjorde problemen värre. Företagsläkaren som hade undersökt Petra gick några raska steg i korridoren och knackade på hos sina kollegor på primärvårdssidan. Efter några minuter fick Petra en tid på sjukgymnastiken och en tid hos kuratorn. Hon behövde inte genomlida den väntan som skulle kunna göra besvären värre utan kände att hon blev omhändertagen utifrån just sina problem. Tack vare företagsläkarens kontakter på Petras företag fick hon också lite lättare arbetsuppgifter under behandlingstiden. Det gjorde att Petra inte behövde sjukskrivas och att hon kände sig mindre pressad. Tack vare snabb kommunikation och att Petra snabbt fick rätt vård var hon snart gamla vanliga glada Petra igen. 18
Filip, 37, hade börjat spela innebandy efter många år av stillasittande och några trivselkilon för mycket. Det var jättebra för konditionen, men inte lika bra för det krånglande knäet. Den gamla fotbollsskadan hade gått upp efter ett antal tvära vändningar på innebandyplanen. Filip kom till primärvården på den öppna mottagningen på onsdagmorgonen och haltade ganska svårt. Läkaren insåg ganska snart att det inte skulle räcka med de två alvedon han hade gett till pojken som hade ramlat på hockeyrinken. Här var det operation som gällde. I samma byggnad arbetade ett antal specialister inom olika områden, bland annat inom ortopedi. Filip fick en tid samma vecka, han kunde själv påverka vilken tid som passade honom. Efter titthålsoperationen kunde Filip gå hem samma dag. Innebandyn fick han dock vänta med några veckor. mellan halsont och en ond fot. Det går bra att kliva rakt in till distriktsläkare Edgren. Margit fick lite smärtstillande tabletter och framför allt fick hon prata bort en stund med doktor Edgren. Blev det inte bättre fick hon lova att ringa tillbaka. Pia önskade Margit lycka till när hon gick. Det såg inte ut att vara så stort fel på höften längre. Margit, 75, har alltid varit pigg och gjort sin omgivning glad. Men den besvärliga vintern hade gjort att hon halkat och slagit i höften. Det hände när hon var på väg till en väninna som bor några kvarter längre bort. Hon hade väntat på att det skulle gå över, men tyckte nu att det var dags för någon av de trevliga läkarna på vårdcentralen att titta på den. Hon hälsade på Pia i receptionen och berättade vad hon ville. Men du skulle ju varit här klockan 9, Margit, sa Pia. Jaså, så Margit. Vad är klockan nu då? Nu är klockan halv elva. Ojojoj då, får jag inte komma in till doktor Edgren nu då? Vänta här så ska vi se. Efter att ha varit borta några minuter kom Pia tillbaka och såg först allvarlig ut. Sedan brast hon ut i sitt smittsamma leende. Vi klämmer in dig 20 21
Nya idéer som bygger på lång erfarenhet. Under många år har vi sett hur den svenska sjukvården haft svårt att följa med och möta de nya krav som ställs. Det gäller till exempel konsekvensen av förändrade arbetsförhållanden som råder idag jämfört med tidigare. På knappt 50 år har Sverige svängt från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle. Vi har lämnat det hårda kroppsarbetet för mera stillasittande och mentalt krävande uppgifter. Detta har inneburit en minskning av skador i rörelseapparaten. I stället ser vi en avsevärd ökning av bland annat stressrelaterade besvär, vilket har lett till en ökad ohälsa inom det psykiska området. De flesta i arbetsför ålder söker primärvården och/eller företagshälsovården för sina besvär. Dessa två verksamheter har idag inget närmare samarbete och eftersom de arbetsföra utgör cirka 75 procent av befolkningen så finns det all anledning att utveckla ett nära samarbete mellan företagshälsovården och primärvården. Som en konsekvens av detta förändrade sjukvårdsbehov så har vi på Neron startat En Dörr, som vi just beskrivit. Med detta arbetssätt kommer vi att skapa möjligheter att tidigt nå de som behöver hjälp och, med en effektiv organisation, snabbt kunna hjälpa till att lösa de problem som uppkommit för att så snabbt som möjligt kunna återgå till arbete. En sjuksköterska och en kirurg Neron har grundats av två personer med lång erfarenhet av svensk sjukvård och bägge har förnyat synen på vad privat sjukvård kan åstadkomma. Tore Norén är i grunden sjuksköterska som är vidareutbildad inom psykiatri och civilekonom med en lång rad ledande befattningar inom både offentlig och privat vård. Johan Koch är läkare som sedan 20 år varit en Neron har grundats av två personer med lång erfarenhet av svensk sjukvård och bägge har förnyat synen på vad privat sjukvård kan åstadkomma. Tore Norén är i grunden sjuksköterska som är vidareutbildad inom psykiatri och civilekonom med en lång rad ledande befattningar inom både offentlig och privat vård. Johan Koch är läkare som sedan 20 år varit en entreprenör och visionär när det gäller att utveckla svensk sjukvård. entreprenör och visionär när det gäller att utveckla svensk sjukvård. Johan Kochk, VD Neron Tore Norén, Syrelseordförande Neron 22 23
Nu jobbar Erik hela veckorna igen. Majsolen lyser från en molnfri himmel. Det är fredag. Erik är på väg till jobbet. Han har fått upp rejäl fart på den nyinköpta cykeln. I dag ska han lägga fram ett förslag på investering i ett nytt datasystem för företaget. Det har inte varit lätt att sätta sig in i de olika offerterna, men Erik är nöjd med det alternativ han till slut valde. Han är förväntansfull inför presentationen. Han har lagt ner mycket jobb under två månader. Kursen som chefen föreslog var ett lyft. Allt var mycket svårare förut. Före jul hade han nästan brakat ihop. Helgernas helg närmade sig. Men en måndag när han som vanligt skulle sjukskriva sig var det en sjuksköterska som svarade. Som frågade hur han mådde. Bara det! Någon brydde sig. Sedan hade han blivit ordenligt undersökt på företagshälsovården. De hjälpte till så att han fick ett höj- och sänkbart bord. Jätteskönt för ryggen. Den trevliga personalen på företagshälsovården slussade honom smidigt vidare till primärvården. Där fick han kostråd och en remiss till en terapeut. Inte till någon terapeut vem om helst, utan en skicklig som de kände väl på vårdenheten. Hade de inte varit så snabba så hade han nog ångrat sig. Behövde han terapi? Nja?! Men när han väl satt där i den sköna fåtöljen hade allt vällt ur honom: ensamheten, oron, ledan, sorgen över att så sällan träffa barnen, ångesten över att inte räcka till på jobbet och hundra andra saker. Erik kliver av och parkerar cykeln. Lätt svettig, men inte andfådd. Han känner att han är tillbaka i sadeln. Alla hälsar när han går förbi dem på väg mot sitt rum. När de frågar vad han ska göra i helgen så ler han bara. 25
Ett friskare Sverige från Lund till Östersund. Ud, qui deperiit minor uno mense. An quos et praesens et postera respuat aetas? Aste quidem veteres inter ponetur hote, qui vel mense brevi vel toto est iunior anno. Petoste quidem veteres inter ponetur hote, qui vel mense brevi vel toto est iunior anno. Vero si meliora dies, ut vina, poemata reddit, scire velim, chartis pretium quotus arroget centum qui decidit. En quos et praesens et postera respuat. Reposi meliora dies, ut vina, poemata reddit, scire velim, chartis pretium quotus arroget annus. scriptor abhinc annos centum qui decidit, inter perfectos veteresque. Probus, centumre qui perficit annos. Tempo quid, qui deperiit minor uno mense vel anno, inter quos referendus erit? Veteresne poetas. 22
Neron Hälso och Sjukvårdsutveckling AB Wollmar Yxkullsgatan 4 118 50 Stockholm Telefon: 08-714 69 90 Telefax: 08-714 00 20