Familjeföretagens CSR arbete

Familjeföretagens CSR arbete - en undervärderad företeelse? Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet Kurs: Examensarbete 30hp redovisning, controller 4FE03E, VT 12 Författare: Emma Lagerquist 840712 Josefine Olofsson 880424 Examinator: Andreas Jansson Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin Jenny Ahlberg Datum: 2012-05-29

FÖRORD Den senaste våren har vi lagt ner våra själar i denna uppsats som behandlar familjeföretags agerande i omvärlden. Vi vill framförallt framföra ett stort tack till våra respondenter i fallföretagen som deltagit i vår undersökning, utan er hade inte denna studie varit möjlig. Ett stort tack riktas även till våra handledare Sven-Olof Yrjö Collin och Jenny Ahlberg för stort engagemang och vägledning genom uppsatsens gång med värdefull feedback. Vi vill även ta tillfället i akt att tacka alla våra opponenter, samt Andreas Jansson, som gett oss värdefulla synpunkter och diskussioner som lett till nya infallsvinklar. Växjö, 29 maj 2012. Emma Lagerquist Josefine Olofsson

SAMMANFATTNING Civilekonomuppsats i företagsekonomi: controller och redovisning. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2012. Titel: Familjeföretags CSR arbete en undervärderad företeelse? Datum: 2012-05-29 Författare: Emma Lagerquist och Josefine Olofsson Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin och Jenny Ahlberg Inledning: CSR har blivit ett omtalat ämne kring forskning och främst kring större börsnoterade företag. Små och medelstora företags relation till CSR har även fått en allt större del i forskningen, däremot har inte familjeföretags CSR arbete fått lika stor del. Denna studie kommer behandla familjeföretags karaktärsdrag och om dessa har någon inverkan på hur familjeföretag arbetar med CSR. Problemformulering: Hur arbetar familjeföretag med CSR? Går det att beskriva familjeföretags CSR arbete som omedvetet eller medvetet samt osynligt eller synligt CSR arbete? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva familjeföretag arbetar med CSR genom att ta fram olika aktiviteter företag kan syssla med som liknas vid CSR. Fokus ligger på att studera familjeföretags medvetna och omedvetna samt synliga och osynliga CSR arbete. Metod: Vår studie har genomförts genom en komparativ flerfallstudie där empiri samlats in genom tre fallföretag. Intervjuer, observationer och insamlande av externt material från lokala tidningar har utgjort en stor del av materialet till undersökningen. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att de familjeföretag som vi har undersökt generellt är omedvetna och osynliga med sitt CSR arbete. Resultatet visar dock små och medelstora lokala familjeföretag vilket gör att resultaten inte kan hänföras till familjeföretag. Orsaken är att vissa karaktärsdrag vi tagit fram hör till små och medelstora lokala familjeföretag. Studien visar dock att socialt ansvar inom CSR är det som familjeföretag gör omedvetet, på grund av tradition från tidigare generationer. De vill vara goda samhällsmedborgare i den bygd de verkar inom. Långsiktighet inom familjen, att föra företaget vidare över nästa generation, tenderar till att vara starkare än i ett icke-familjeföretag och detta gör att deras mål blir långsiktiga. Långsiktiga mål är en stor del inom CSR.

ABSTRACT Master Thesis in Business Administration; Controlling and Major Accounting and, School of Business and Economics at the Linnaeus University, 2012 Title: Family Business CSR - an underestimated phenomenon? Date: 2012-05-29 Authors: Emma Lagerquist and Josefine Olofsson Advisor: Sven-Olof Yrjö Collin and Jenny Ahlberg Introduction: CSR has become a renowned subject of research but mostly among large publicly listed companies. Small and medium-sized enterprises related to CSR has also received an increasing room within the research, however, the research of family businesses relating to CSR has not got been done as far. This study will examine family firm s characteristics and whether these have any impact on the CSR work within family businesses. Problem: How does family business work with CSR? Is it possible to describe the family business s CSR as consciously or unconsciously, and additionally as visible or invisible? Purpose: The purpose of this study is to describe family businesses work with CSR through identifying CSR activities that companies can work with. The focus is on studying the family business conscious and unconscious, simultaneously with the visible and invisible CSR. Method: Our study has been conducted through a comparative multi-case study, empirical material has been conducted from three case studies. Interviews, observations, and collection of external material from newspapers have been a large part of the material to the study. Results and conclusion: Our results demonstrate that the family businesses we have studied are generally unaware and invisible with their CSR. This study shows small and medium sized local family business, which does not mean that the results can be applicable to the family business. This is because some characters that we have developed for family business could also be applicable to small local businesses. The study shows that the social responsibility of CSR is what family businesses do unconsciously, because of a tradition from previous generations. They must be good citizens in the community, which they operate. Long-term thinking in the family, bringing the company forward over the next generation, tend to be stronger than in a non-family business and this means that their goal is long term. Having long-term goals are a big part in CSR.

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problemdiskussion... 5 1.3 Problemformulering... 9 1.4 Syfte... 9 1.5 Disposition... 10 2. METOD... 12 2.1 Teoretisk utgångspunkt och teorival... 12 2.2 Forskningsansats... 13 3. TEORETISK REFERENSRAM... 15 3.1 Inledning... 15 3.2 Familjeföretag... 16 3.2.1 Familjeföretags karaktärsdrag... 17 3.2.2 Tre- cirkel- modellen... 20 3.3 CSR... 21 3.3.1 Ansvarsområden inom CSR... 21 3.3.1.1 Ekonomiskt ansvarstagande... 24 3.3.1.2 Miljömässigt ansvarstagande... 26 3.3.1.3 Socialt ansvarstagande... 27 3.3.1.4 Etiskt ansvarstagande... 29 3.4 Kommunikationskanaler... 30 3.5 Varför arbetar företag med CSR?... 31 3.5.1 Intressentteorin... 32 3.5.2 Legitimitetsteorin... 33 3.5.3 Institutionell teori... 35 3.6 Bearbetning av teoretisk referensram... 35 4. EMPIRISK METOD... 42 4.1 Undersökningsmetod... 42 4.2 Urval... 42 4.3 Datainsamling... 44 4.4 Operationalisering av fallstudie... 46 4.4.1 Ekonomiskt ansvar... 51 4.4.2 Socialt ansvar... 52

4.4.3 Miljömässigt ansvar... 54 4.4.4 Etiskt ansvar... 56 4.4.5 Kommunikation... 57 5. EMPIRI... 60 5.1 Företag X... 60 5.1.1 Ekonomiskt ansvar... 61 5.1.2 Miljömässigt ansvar... 64 5.1.3 Socialt ansvar... 66 5.1.4 Etiskt ansvar... 69 5.1.5 Kommunikation... 71 5.2 Företag Y... 72 5.2.1 Ekonomiskt ansvar... 73 5.2.2 Miljömässigt ansvar... 76 5.1.3 Socialt ansvar... 78 5.1.4 Etiskt ansvar... 82 5.1.5 Kommunikation... 84 5.3 Företag Z... 85 5.3.1 Ekonomiskt ansvar... 86 5.3.2 Miljömässigt ansvar... 89 5.3.3 Socialt ansvar... 90 5.3.4 Etiskt ansvar... 92 5.3.5 Kommunikation... 93 6. ANALYS... 94 6.1 Ekonomiskt ansvar... 96 6.1.1 Vinst/Lönsamhet... 97 6.1.2 Långsiktiga strategiska beslut... 100 6.1.3 Långsiktiga relationer med kunder och leverantörer... 102 6.1.4 Ekonomisk öppenhet till intressenter... 104 6.1.5 Finansiell redovisning/ Ersättning till anställda/ Legalt ansvar... 105 6.2 Miljömässigt ansvar... 107 6.2.1 Minskat utsläpp... 110 6.2.2 Energibesparing/ Minskad sophämtning och Återvinning... 111 6.2.3 Minskad användning av ej förnybara resurser/ Strategisk planering av transport/ Minskad pappersförbrukning... 112 6.3 Socialt ansvar... 113

6.3.1 Hälsovård/välbefinnande personal och Minskade buller... 113 6.3.2 Utbildning... 117 6.3.3 God samhällsmedborgare/ Välgörenhet... 118 6.3.4 Sponsring... 122 6.4 Etiskt ansvar... 124 6.4.1 Normer/ Motverka diskriminering/ Rättvis lön... 125 6.4.2 Etiska interna utbildningar... 128 6.4.3 Avstå leverantörer som inte delar samma värderingar... 128 6.5 Sammanfattning av analys... 130 7. RESULTAT OCH SLUTSATS... 132 7.1 Resultat... 132 7.1.1 Ekonomiskt ansvar... 133 7.1.2 Miljömässigt ansvar... 134 7.1.3 Socialt ansvar... 135 7.1.4 Etiskt ansvar... 136 7.2 Slutsats... 137 7.3 Förslag till vidare forskning... 140 8. Referenslista... 141 Bilaga 1 Intervjuguide familjemedlem... 149 Bilaga 2 Intervjuguide medarbetare... 150

Figur- och tabellförteckning Figur 1- Teoretisk modell över studiens problem... 8 Figur 2- Modell över studiens metodologiska problem... 13 Figur 3- Teoretisk modell över studiens problem... 15 Figur 4- Familjeföretags karaktärsdrag... 17 Figur 5- Tre- cirkel- modellen... 20 Figur 6- Carroll s CSR- pyramid... 22 Figur 7- Triple Bottom Line... 22 Figur 8- Ansvarsområden inom CSR... 24 Figur 9- Sammanfattande modell över CSR... 36 Figur 10- Sammanfattande bild över familjeföretag och CSR... 37 Figur 11- Operationalisering av familjeföretag... 47 Figur 12- Operationalisering av CSR... 47 Figur 13- Ekonomiskt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags karaktärsdrag... 61 Figur 14- Miljömässigt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags karaktärsdrag... 64 Figur 15- Socialt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags karaktärsdrag... 66 Figur 16- Etiskt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags karaktärsdrag... 69 Figur 17- Ekonomiskt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags karaktärsdrag... 73 Figur 18- Miljömässigt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags karaktärsdrag... 76 Figur 19- Socialt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags karaktärsdrag... 78 Figur 20- Etiskt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags karaktärsdrag... 82 Figur 21- Ekonomiskt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags karaktärsdrag... 87 Figur 22- Miljömässigt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags

karaktärsdrag... 89 Figur 23- Socialt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags karaktärsdrag... 90 Figur 24- Etiskt ansvar i förhållande till aktiviteter och familjeföretags karaktärsdrag... 92 Figur 25- Kartläggning av små och medelstora familjeföretags CSR arbete... 132 Figur 26- Studiens resultat Kartläggning av familjeföretags CSR arbete... 138 Tabell 1- Sammanfattning av familjeföretags karaktärsdrag... 95 Tabell 2- Familjeföretags ekonomiska ansvar... 96 Tabell 3- Familjeföretags miljömässiga ansvar... 108 Tabell 4- Familjeföretags sociala ansvar... 113 Tabell 5- Familjeföretags etiska ansvar... 124 Tabell 6- Familjeföretags omedvetna, medvetna och synliga samt osynliga CSR arbete... 131

1. INLEDNING Det inledande kapitlet beskriver bakgrund till studiens problematisering. I bakgrunden presenteras en redogörelse för familjeföretag och uppkomsten av Corporate Social Responsibility. Bakgrunden mynnar sedan ut i en problemdiskussion, där det förs ett resonemang över tidigare forskning om CSR och om familjeföretag samt den mindre forskning som finns när dessa två kombineras. Problemdiskussionen leder sedan vidare fram till en problemformulering som mynnar ut till studiens syfte, att beskriva familjeföretags CSR arbete. Avslutningsvis presenteras studiens disposition. 1.1 Bakgrund Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (World Commission on Environment and Development 1987, se Crane och Matten 2007 s. 21.) Citatet ovan kommer från Brundtlandrapporten 1, på svenska kallad för Vår gemensamma framtid, som lanserades av FN 1987. Regeringskansliet (2011) konstaterar att det blir fler människor på denna jord och samtidigt har medvetenheten om ett hållbart samhälle uppdagats allt mer i media de senaste åren. Företag har fått anpassa sina metoder, strategier och redovisning till detta då konkurrensen på marknaden ökar och intressenters medvetenhet ökar. Exempelvis har ramverket Global Reporting Initiative uppkommit som flera större företag använder sig av, framförallt börsnoterade bolag. (Mollenkopf et al., 2010; Kanji & Chopra, 2010; Crane & Matten, 2007; Global Reporting, 2000-2006) Detta behöver nödvändigtvis inte betyda att företag behöver ändra på sina metoder, utan att de kan behöva synliggöra något som de redan sysslar med för att meddela intressenter, eller göra de anställda i företaget medvetna om deras arbete. Det kan vara saker de sysslar med som sitter i ryggmärgen, något de alltid gjort i alla år och som är en självklarhet för dem. Ett tecken på detta är om företaget har varit på samma plats eller område under en längre tid. De kan då vara mer integrerade i det samhälle de verkar inom. Har företaget dessutom gått i generationer inom familjen finns det möjligtvis ännu starkare rötter i företaget för vissa värderingar. (Kansikas & Nemilentsev, 2010; Vallejo Martos & Grande Torraleja, 2007; Fitzgerald et al., 2010; Kotey, 2005) 1 http://www.ne.se/lang/brundtlandrapporten 2 http://www.wbcsd.org/home.aspx WBCSD arbetar med hållbar utveckling och med de tre grundpelarna ekonomi- socialtoch miljömässig utveckling/ansvarstagande för företag och har ett 160-tal anslutna internationella företag i drygt 30 länder. 1

Familjeföretag i jämförelse med andra företag, är i större utsträckning mer flexibla och anpassningsbara till förändringar i omgivningen (Kansikas & Nemilentsev, 2010). Enligt Bammens et. al. (2008) är familjeföretag den dominerande företagsformen i världen. Familjeföretag ses inte endast som ett företag, enligt Kansikas och Nemilentsev (2010) utan innefattar mycket mer. Familjemedlemmar har både ett ansvar att bevara äldre traditioner samtidigt som att vara innovativa för att föra företaget vidare över generationer. (Kansikas & Nemilentsev, 2010) Fler människor, fler företag och högre konsumtion i dagens samhälle har lett till att intressenters önskemål blir viktigt att ta i beaktande när företag agerar på en mer global marknad. Kanji och Chopra (2010) tillsammans med Carroll och Buchholtz (2008) hävdar att medvetenheten om sociala och miljömässiga konsekvenser från konsumtion har ökat, framförallt under 2000-talet, vilket exempelvis medför ökad efterfrågan på miljövänliga produkter samtidigt som det finns en förväntan på företag att ta sitt samhälleliga ansvar. Kommunikationskanaler har blivit kortare och lättillgängligheten till både information och varor har ökat. Förr fraktades varor med båt under en längre tidsperiod och idag kan ett klick på internet resultera i varor i brevlådan nästkommande dag. (Mollenkopf et al., 2010; Kanji & Chopra, 2010) Samtidigt utfärdas lagar som sätter press på företag att agera socialt korrekt, framförallt i förhållande till miljölagar. Det ska dock påpekas att det inte behöver betyda att det sociala ansvarstagandet har ökat, utan att medvetenheten om att ta ett större socialt ansvar har ökat. Det kan således vara något företag gör i dagsläget men som de inte reflekterar över att de gör, något omedvetet. (Kanji & Chopra, 2010; Carroll & Buchholtz, 2008; Morsing & Perrini, 2009) Det är inte enbart trycket från enskilda intressenter som gör att det ställs större krav på företag att agera socialt korrekt utan det ställs också krav från samhället i stort att företag speglar de värderingar som samhället har. Deegan och Unerman (2011) tillsammans med Gray et al. (1996) påvisar att företag kan skapa legitimitet i samhället genom att verka efter dessa värderingar och normer. När företag visar socialt ansvarstagande har det påvisats att de kan förbättra sina prestationer och finansiella resultat samtidigt som det bidrar till hela samhällets utveckling och bevarande (Morsing & Perrini, 2009; Kanji & Chopra, 2010; Europeiska Kommissionen, 2001; 2006). 2

Ett sätt för företag att möta intressenters krav och skapa legitimitet är enligt Carroll (1991) att använda Corporate Social Responsibility, vilket fortsättningsvis kommer benämnas CSR. CSR anses vara ett oklart begrepp med en mängd olika definitioner och teorier bakom sig, men kan översättas till företags samhällsansvar (Carroll, 1979; Garriga & Mele, 2004; Davis 1960). Enligt Gond och Crane (2008) riktas en del kritik mot CSR eftersom ett oklart begrepp är praktiskt komplext att mäta. Det är inte förrän under de senaste decennierna som CSR har kommit att växa fram. Som tidigare nämnts har medvetenheten ökat om att arbeta för ett hållbart samhälle, det finns dock fortfarande företagsledare som inte vet hur de ska sätta detta begrepp till verklighet. Det blir än svårare om det är sådana saker som de redan gör idag och är en självklarhet för dem att göra (Carroll & Buchholtz, 2008). Carroll (1979), Garriga och Mele (2004), Munilla och Miles (2005) samt Windsor (2001), för att bara nämna några, påvisar att Bowen är fadern bakom CSR vid publiceringen av boken; Social Responsibilities of the Businessman, 1953. Boken av Bowen har spelat en stor roll vid utvecklingen av CSR då han beskriver vilket ansvar företag förväntas ta. Efter Bowen s publicering byggde Davis (1960, s.70) på begreppet socialt ansvar och beskrev det som "businessmen's decisions and actions taken for reasons at least partially beyond the firm's direct economic or technical interest." Med citatet ovan menar Davis (1960) att affärsmän har skyldighet att ta ett socialt ansvar gentemot hela samhället eftersom de driver en ekonomisk verksamhet. Affärsmän påverkar hela samhällets välfärd och har därför en skyldighet att se till att det finns full sysselsättning, upprätthållande av konkurrens och långsiktigt tänkande. Det sociala ansvaret kan också ses ur ett icke- ekonomiskt perspektiv. Affärsmän har skyldighet mot hela samhället att utveckla mänskliga värden som moral, samarbete och motivation. (Davis, 1960) Enligt Wiklund (2006) är familjeföretag mer villiga att ta hänsyn till, och satsa på, moraliska värden än andra företag och enligt Sharma och Sharma (2011) mer motiverade än andra företag att skapa ett tryggt klimat i företaget för kommande generationer. (Wiklund, 2006; Sharma & Sharma, 2011) Milton Friedman (1962), som bland annat Carroll (1979) refererar till, har en annan syn på företag och socialt ansvar, där han ställer sig kritisk till begreppet CSR. "Few trends could so thoroughly undermine the very foundations of our free society as the acceptance by corporate 3

officials of a social responsibility other than to make as much money for their stockholders as possible". (Se Carroll, 1979, s.497) Med andra ord menade Friedman (1962) att företagets grundläggande mål för existens är att maximera vinst vilket innebär att skapa avkastning till företags aktieägare och andra intressenter. Friedman påvisar att socialt ansvar inte är företags skyldighet till samhället, utan det är människor som har detta ansvar och är således kritisk till begreppet CSR. (Carroll, 1979) En förklaring till varför företag drivs av vinstmaximering kan förklaras med hjälp av institutionell teori. Institutionell teorin härstammar från organisationsteorin och är ett komplement till intressent- och legitimitetsteorin. Exempelvis ändrar företag på sina metoder om det krävs av intressenterna. Samtidigt som företag inom vissa branscher försöker efterlikna varandra, för att behålla sina intressenter och skapa legitimitet gentemot samhället. (Deegan & Unerman, 2011; Dimaggio & Powel, 1983) Vallejo Martos och Grande Torraleja (2007), Fitzgerald et al. (2010) tillsammans med Kotey (2005) hävdar att familjeföretag skiljer sig från klassiska vinstmaximerande företag då familjeföretags huvudsakliga ändamål inte är att maximera vinst utan att till exempel driva familjens anda vidare över generationer, skapa stabilitet i företaget och undvika risker. De har även ett långsiktigt perspektiv och försöker bygga upp nätverk av relationer (Johansson, 2005; Vallejo Martos & Grande Torraleja, 2007; Astrachan, 1988). Enligt Vallejo Martos och Grande Torraleja (2007) samt Astrachan (1988) finns det en annan kultur inom familjeföretag än i andra företag. Då familjen i små och medelstora familjeföretag ofta är bosatta i bygden där företaget är verksam i tenderar dessa företag att vara mer integrerade i bygden, vilket kan ses som ett samhälleligt ansvarstagande. Det finns flera uttalanden från olika författare till CSR s uppkomst. Den mest citerade beskrivningen av CSR och företags ansvarstagande är Carroll s (1979) modell över den så kallade CSR- pyramiden. Carroll (1979;1991) menar att företag ska bemästra de skyldigheter och förväntningar företag har gentemot samhället och dess intressenter. Företags samhällsansvar kan delas in i fyra olika kategorier; ekonomiskt-, legalt-, etiskt- och filantropiskt ansvar.(carroll, 1979;1991) I botten på CSR- pyramiden finns ekonomiskt ansvar och ovanför legalt ansvar som tillsammans kan ses som ett krav från samhället och är avgörande för företags överlevnad. Ovanför dessa två kommer etiskt ansvar som kan ses som 4

en förväntning från samhället att företag ska uppnå. Till sist kommer filantropiskt ansvar, vilket är det önskvärda ansvaret som företag har gentemot hela samhället (Carroll, 1979; Windsor, 2001). Anledningen till att de fyra ansvarstaganden är utformade som en pyramid är på grund av hur samhället begär, förväntar eller önskar hur företag tar sitt samhälleliga ansvar. Pyramiden ses som tredimensionell, där de fyra ansvarsområden tas i beaktande parallellt och inte var för sig. (Carrol, 1979; 1991) Som tidigare nämndes har CSR arbetet vuxit kraftigt de senaste decennierna, framförallt under 1990- och 2000-talet (Garriga & Mele, 2004; Munilla & Miles, 2005; De Schutter, 2008). År 2007 beslutade Europeiska Kommissionen (2007, s.5) att definiera CSR enligt: a concept whereby companies integrate social and environmental concerns in their business operations and in their interaction with their stakeholders on a voluntary basis. (Europeiska Kommissionen, 2007, s.5) 1.2 Problemdiskussion Friedman (1962) menade att alla företag i grund och botten har ett ekonomiskt vinstintresse, med vinstmaximering som grundläggande mål. Carroll (1979; 1991) med sin CSR- pyramid, förklarade vidare det ansvar som åligger företag. Båda författarna påpekar att i grund och botten är det företags ekonomiska intresse som är grunden för företags fortlevnad men Carroll (1979;1991), som många andra, har byggt vidare denna ekonomiska grundpelare till att företag även kan ta samhälleligt och socialt ansvar. Då familjeföretag inte huvudsakligen har vinstmaximering som första mål skiljer sig dessa företag från andra företag. Enligt Fitzgerald et al. (2010), Vallejo Martos och Grande Torraleja (2007) och Sharma och Sharma (2011) är den kultur som finns inom familjeföretag generellt sett starkare än den som finns inom andra företag. Familjeföretag tenderar att agera som en enda stor familj och deras huvudsyfte är överlevnad, långsiktighet samt att föra företaget vidare över generationer. Om familjeföretaget har ett långsiktigt perspektiv strävar de även efter att bibehålla ett gott rykte, skapa förtroende och legitimitet i det samhälle de verkar inom då företaget förbereds för kommande generationer. (Fitzgerald et al., 2010; Vallejo Martos & Grande Torraleja, 2007; Sharma & Sharma, 2011) Detta ska dock inte beblandas med små lokala företag som också kan vara verksamma i den lokala bygd de verkar i. Är dock en familj bosatt på orten har de troligtvis en anknytning och 5

kärlek till denna. Kommande generationer som kommer överta företaget kommer troligtvis bo i bygden, eller åtminstone fortfarande ha anknytning till bygden, och arbetar även dem för bygdens överlevnad. Därför blir ett familjeföretags samhällsansvar troligtvis mer långsiktigt än om det varit andra ägare. Framförallt om de kommer in någon ny ägare utanför bygden. Exempel på integrering i bygden kan vara sponsring och donationer till evenemang i bygden. När familjeföretag är mer integrerade i bygden och utövar sponsring och donationer vet då dessa företag om att det är en del av CSR arbetet de arbetar med? Om företag enligt Friedman (1962) och Carroll (1979;1991) har ett ekonomiskt vinstintresse och familjeföretag enligt Vallejo Martos och Grande Torraleja (2007), Fitzgerald et al. (2010), Sharma och Sharma (2011) inte i första hand drivs av vinstmaximering, utan av andra mål, som långsiktighet, överlevnad och gott rykte, hur arbetar då dessa företag med CSR? Det finns en hel del tidigare forskning som kombinerar CSR och vinstmaximerande företag, som börsnoterade bolag. (Russo & Perrini, 2010; Wiklund, 2006) Däremot finns det inte i lika stor utsträckning forskning som behandlar CSR arbete i familjeföretag vilket gör det intressant att studera vidare. En av orsakerna till att familjeföretags CSR arbete inte är lika utforskat kan vara att både begreppet CSR och begreppet familjeföretag är svårdefinierade, vilket gör att när dessa två begrepp kombineras försvåras undersökningen. En annan orsak kan vara att familjeföretag är omedvetna om sitt CSR arbete och att de inte synliggör det vilket gör det svårt att studera. Om företagen inte själva vet vad de gör kan det vara svårt för någon annan att redogöra för. Studiens intention är att komma ifrån tidigare forskning om CSR arbete i vinstmaximerande börsnoterade bolag och istället studera CSR arbete i familjeföretag för att bidra till en annan inriktning av CSR. Enligt Europeiska Kommissionen (2007) arbetar majoriteten av börsnoterade bolag strategiskt med CSR. Dessa företag är medvetna om att de arbetar med CSR. Enligt en studie i Storbritannien av Castka et al. (2004) är små och medelstora företag till stor del engagerade i CSR arbete men är dock inte medvetna om att det är det företagen gör. De flesta små och medelstora företag är familjeföretag, hur arbetar då familjeföretag med CSR? Enligt Wiklund (2006) överförs familjemedlemmars värderingar till företaget och företagets agerande överförs och påverkar familjemedlemmar. Detta leder sannolikt till att familjeföretag tar ett samhälleligt ansvar i den bygd de verkar i och visar ett beteende som teorin kallar CSR. 6

Exempelvis påverkas företaget om familjemedlemmarna får dålig publicitet och familjemedlemmarna påverkas personligen när företaget får dålig publicitet. (Wiklund, 2006) Vi vill således först och främst komma ifrån de stora börsnoterade bolagen, på grund av den tidigare forskning som finns kring CSR, och rikta in oss på små och medelstora företag. Vi tycker sedan det hade varit intressant att urskilja familjeföretag från dem med tanke på att litteraturen säger att familjeföretag styrs av värderingar till skillnad från andra företag. Vi undrar därför om detta kan utgöra någon påverkan på deras CSR arbete. Enligt Kansikas och Nemilentsev (2010) är CSR en del av familjeföretags identitet. Utifrån dessa antagande hade det varit intressant att ta reda på om familjeföretag är medvetna eller omedvetna om att det är CSR de arbetar med. Långsiktighet kan leda till att familjeföretag ställer krav på sig själva att tillfredsställa intressenter mer än andra företag och att de därför medvetet använder sig av CSR. Det kan också vara att familjeföretag omedvetet arbetar med CSR och inte känner till begreppet. Det kan vara något som de har sysslat med under en längre tid och att det blivit en rutin, en självklarhet för dem att göra på grund av de värderingar och normer företaget besitter. Ett långsiktigt perspektiv hör ihop med hållbar utveckling och därför tror vi att familjeföretag arbetar mer för ett hållbart samhälle eftersom de vill föra företaget vidare över generationer. (Fitzgerald et al., 2010; Vallejo Martos & Grande Torraleja, 2007; Sharma & Sharma, 2011) Att få familjeföretag medvetna om något som för dem är en självklarhet i deras vardagliga arbete är något som bidrar till både familjeföretag och intressenters intresse, då de kan utnyttja detta kapital för att tillfredsställa intressenter. Eftersom det inte finns tidigare forskning som beaktat om familjeföretag är medvetna eller omedvetna om att de arbetar med CSR är detta intressant att studera då denna studie kan bidra med nya infallsvinklar för vidare forskning. Att även försöka urskilja familjeföretag från mindre lokala företag tycker vi är intressant då flera av de karaktärsdrag som finns i familjeföretag kan liknas vid dessa företag. Om familjeföretag tenderar till att göra vissa saker i det dagliga arbetet eller vissa beslut som har att göra med några av deras karaktärsdrag, och om det ses som en självklarhet, ser vi detta som omedvetet CSR arbete. Är de medvetna om deras CSR arbete, finns det en strategisk tanke bakom arbetet, kanske gör de något i kommersiellt syfte eller har press på sig från andra intressenter. Vi tycker det hade varit intressant att undersöka om familjeföretags karaktärsdrag 7

kan vara en bakomliggande orsak till varför de agerar som de gör, framförallt om det resulterar i omedvetet CSR arbete. Något som också är intressant att studera är om familjeföretags CSR arbete är synligt eller osynligt för intressenter. Eftersom familjeföretag enligt Sharma och Sharma (2011) drivs av andra mål än att generera maximal vinst kanske behovet av att synas i samhället inte är lika stort som för andra företag. Pressen från intressenter kan leda till att företag tar ansvar och att företag använder CSR i sin verksamhet för att skapa legitimitet (Munilla & Miles, 2005). Det kan också vara så att familjeföretag inte visar sitt CSR arbete tillräckligt utåt sett och att intressenter inte uppfattar detta som CSR vilket gör att arbetet blir osynligt. Det vore intressant att göra familjeföretags osynliga CSR arbete synligt för intressenter eftersom kraven på att arbeta mer socialt har ökat. Familjeföretag är enligt Sharma och Sharma (2011) måna om att skapa ett gott rykte. Det kan vara att familjeföretag förmedlar ut information via olika kommunikationskanaler, som till exempel genom redovisning enligt Gray et al. (1996), för att förbättra ryktet. Osynligt CSR Omedvetet CSR Medvetet CSR Synligt CSR Figur 1 Teoretisk modell över studiens problem Om familjeföretags CSR arbete kan kategoriseras in i någon av dessa rutor i bilden ovan vore det intressant att få familjeföretag att bli medvetna om sitt CSR arbete och få dem att synliggöra CSR arbetet för deras intressenter. Det innebär att familjeföretag då kommer kategoriseras in i rutan längst ner till höger i bilden ovan. Det ska dock tilläggas att det inte behöver betyda att allt CSR arbete som familjeföretag arbetar med behöver synliggöras. 8

Vetskapen ska finnas om att intressenter kan vara skeptiska till den information som kommer ut. Det finns olika kommunikationskanaler och i dessa kan företag både dölja och framhäva information. Medvetenhet och omedvetenhet ses ur ett internt perspektiv, vilket innebär hur familjeföretaget själv uppfattar att de arbetar med CSR eller inte. Synligt eller osynligt ses ur ett externt perspektiv, vilket innebär om externa intressenter uppfattar att familjeföretaget arbetar med CSR eller inte. Kanji och Chopra (2010) påvisar att litteraturen generellt visar att kontinuerligt arbete med CSR kan vara avgörande för företags överlevnad och framgång. Under CSR arbetets gång påstår exempelvis Kanji och Chopra (2010) att det är lönsamt eftersom det kan leda till bättre arbetsplatser för anställda, konsumenter får vad de efterfrågar och övriga intressenter får till största del vad de efterfrågar. CSR arbete kan ge större marknadsandelar för företag (Frynas, 2005). Om litteraturen, enligt Kanji och Chopra (2010), visar att kontinuerligt arbete med CSR kan leda till framgång för företag kanske CSR arbete kan hjälpa familjeföretag att nå en starkare position på marknaden? 1.3 Problemformulering Hur arbetar familjeföretag med CSR? Går det att beskriva familjeföretags CSR arbete som omedvetet eller medvetet samt osynligt eller synligt CSR arbete? 1.4 Syfte Syftet med denna studie är att beskriva familjeföretags CSR arbete genom att ta fram olika aktiviteter företag kan syssla med som liknas vid CSR. Fokus ligger på att studera familjeföretags medvetna och omedvetna samt synliga och osynliga CSR arbete. 9

1.5 Disposition Kapitel 2: Metod I detta kapitel presenteras de metodologiska ställningstaganden som görs i studien. Inledningsvis nämns de teorier som studien beaktar. Sedan redogörs den metodologiska problematik som uppkommer när de teorier som finns om börsnoterade bolags CSR arbete överförs på familjeföretag. Avslutningsvis diskuteras studiens forskningsansats, varav en deduktiv ansats tillämpas med ett inslag av induktiv ansats. Kapitel 3: Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen kommer inledningsvis att presentera studiens syfte mer ingående och den problematik som finns med familjeföretags CSR arbete. Sedan presenteras familjeföretag och de karaktärsdrag som är typiska för dessa företag. Därefter kommer kapitlet att presentera beskrivande modeller över vad CSR innebär, för att få förståelse om ämnet. Därefter presenteras de olika ansvarsområden som företag förväntas uppfylla. Vidare redogörs de teorier som kan förklara varför familjeföretag arbetar med CSR. Avslutningsvis kommer CSRs fyra ansvarsområden och familjeföretag att kombineras och bearbetas för att göra operationalisering möjlig. Kapitel 4: Empirisk metod I kapitlet beskrivs inledningsvis en redogörelse över den undersökningsmetod som kommer tillämpas i studien vilket är en komparativ flerfallstudier. För att empiriskt uppnå vårt syfte, beskriva familjeföretags CSR arbete, utförs tre fallstudier. Sedan kommer en redogörelse för studiens urval, vilket baseras på små och medelstora företag i mellansverige. I kapitlet presenteras även en redogörelse av studiens datainsamling. Avslutningsvis operationaliseras familjeföretag och CSR för att göra begreppen empiriskt mätbara. Kapitel 5: Empiri I detta kapitel kommer vi presentera de tre fallföretag som vi empiriskt undersökt. Inledningsvis görs en kort presentation av varje fallföretag. Sedan presenteras de aktiviteter som företagen utför utefter ekonomisk-, socialt-, miljömässigt- och etiskt ansvar. 10

Kapitel 6: Analys I detta kapitel kommer vi att analysera den empiri som vi har samlat in från våra familjeföretag för att sedan integrera den med intressent-, legitimitets- och institutionell teori, för att beskriva familjeföretags CSR arbete. Analysen är uppbyggd utefter de fyra ansvarsområden som finns inom CSR och de aktiviteter som härrör till dessa. Varje ansvar och aktivitet analyseras med hjälp av teori och empiri för att få reda på om familjeföretags CSR arbete är medvetet eller omedvetet samt synligt eller osynligt. Kapitel 7: Resultat och slutsats I detta kapitel kommer vi inledningsvis presentera studiens syfte och de resultat som har framkommit. Resultaten är uppbyggda utifrån ansvarsområdena inom CSR där sedan familjeföretagens CSR arbete kategoriseras in i omedvetet respektive medvetet och osynligt respektive synligt CSR arbete. Sedan presenteras studiens slutsats vilket är en summering av ansvarsområdena. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning. 11

2. METOD I detta kapitel presenteras de metodologiska ställningstaganden som görs i studien. Inledningsvis nämns de teorier som studien beaktar. Sedan redogörs den metodologiska problematik som uppkommer när de teorier som finns om börsnoterade bolags CSR arbete överförs på familjeföretag. Avslutningsvis diskuteras studiens forskningsansats, varav en deduktiv ansats tillämpas med ett inslag av induktiv ansats. 2.1 Teoretisk utgångspunkt och teorival CSR är ett mycket omtalat ämne och har kommit att utvecklas under de senaste åren, trots det finns ingen klar definition av begreppet. För att beskriva hur familjeföretag arbetar med CSR behövs förståelse för vilka motiv som ligger bakom företags CSR arbete. I studien föll det sig naturligt att studera intressent- och legitimitetsteorin eftersom de kan förklara varför företag arbetar med CSR. En förklaring till varför företag arbetar med CSR är att företag söker legitimitet och att de genom CSR försöker skapa förtroende till intressenter (Carroll, 1991). Studien kommer också beakta institutionell teori vilket enligt Deegan och Unerman (2011) är en teori som kan fungera som ett komplement till intressentteorin och legitimitetsteorin, utifrån ett makroperspektiv. Normativa teorier som Carroll s pyramid och Triple Bottom Line kommer också att beaktas vilka beskriver CSR. (Blowfield & Frynas, 2005; Gond & Crane, 2008) Likt begreppet CSR finns det inte någon entydig definition över familjeföretag vilket gör begreppet svårt att mäta. Den stora utmaningen med att undersöka familjeföretag är att definiera vilka företag som lyder under denna kategori (Bjuggren et al., 2011; Astrachan & Shanker, 2003). Det finns olika kriterier för att kategorisera familjeföretag som exempelvis procentuell ägarandel, strategisk kontroll, om företaget genomgått generationsskifte och om syftet med företaget är att det ska fortgå inom familjen. Det finns dock inget givet mått på hur stor ägarandel familjen ska inneha av företaget. Ett vanligt mått är dock att minst 50 procent av ägarandelen ska innehas av familjen. (Van den Berghe & Carchon, 2002) Eftersom studiens syfte är att beskriva hur familjeföretag arbetar med CSR blir den teoretiska utgångspunkten att först definiera vad som kategoriseras som familjeföretag för att sedan förklara vad CSR innefattar. 12

Tidigare forskning som finns inom CSR har framförallt beaktat CSR i börsnoterade bolag vilket gör det intressant att studera hur CSR tillämpas i andra företagsformer. Sharma och Sharma (2011) tillsammans med Pryce (2002) påvisar att det finns få studier om CSR i familjeföretag och då framförallt familjeföretags etiska, sociala eller miljömässiga beteende. Den här studien kommer därför att fokusera på familjeföretags CSR arbete. Familjeföretag skiljer sig från andra företag då familjeföretag drivs av andra syften än att maximera vinst (Astrachan och Shanker, 2003). Problematiseringen av studiens teorival och informationsinsamling illustreras i modellen nedan. Figur 2 Modell över studiens metodologiska problem Problematiken i studien blir att överföra tidigare teori som finns inom CSR i börsnoterade bolag för att sedan tillämpa den på familjeföretag, vilket avser förflyttningen från höger stjärna till vänster stjärna, som visas i figuren ovan. Det finns andra företagsformer som till exempel entreprenörsföretag, ideella föreningar et cetera, dessa företagsformer kommer dock inte att beaktas i studien, vilka avser minustecknet i figuren. För att lösa den metodologiska problematiken kommer den tidigare teorin som finns inom CSR att kombineras med den tidigare teori som finns inom familjeföretag för att sedan bearbetas och bilda ny teori. 2.2 Forskningsansats För att uppnå studiens syfte, beskriva hur familjeföretag arbetar med CSR, kommer framförallt en deduktiv ansats att tillämpas. Deduktiv ansats innebär att studien utgår från teoretiska överväganden inom ett område för att sedan revidera befintlig teori (Bryman & Bell, 2010). Eftersom det finns starka teorier om CSR och familjeföretag var för sig föll det naturligt att tillämpa en deduktiv ansats. De påträffande studier som behandlat detta område har som tidigare nämnts till största del behandlat börsnoterade bolag tillsammans med CSR (Pryce, 2002; Sharma & Sharma, 2011). Eftersom vi inte påträffat några omfattande studier 13

kring kartläggning av familjeföretags CSR arbete blir utmaningen i denna studie att kombinera teorierna från börsnoterade bolags CSR arbete till familjeföretag. En alternativ forskningsansats kan vara induktiv ansats vilket är motsatsen till deduktiv ansats. Induktiv ansats bygger på empiriska observationer som sedan bygger teori (Bryman & Bell, 2010). I studien kommer det vara ett inslag av induktiv ansats. De framtagna teorier som finns inom ämnet kommer att samlas in och bearbetas för att undersökas empiriskt. Eftersom studien går ut på att studera medvetenhet, omedvetenhet, synlighet samt osynlighet kommer observationer att genomföras i de valda fallföretagen. Detta innebär att ny teori samlas in för att sedan eventuellt revidera befintlig teori och bygga ny teori. Den induktiva ansatsen innebär generalisering av empiriska observationer. Denna generalisering kan vara svår att göra eftersom det empiriska underlaget kan medföra att slutsatser hänförs till en specifik situation. (Patel & Davidson, 2011) 14

3. TEORETISK REFERENSRAM Den teoretiska referensramen kommer inledningsvis att presentera studiens syfte mer ingående och den problematik som finns med familjeföretags CSR arbete. Sedan presenteras familjeföretag och de karaktärsdrag som är typiska för dessa företag. Därefter kommer kapitlet att presentera beskrivande modeller över vad CSR innebär, för att få förståelse om ämnet. Därefter presenteras de olika ansvarsområden som företag förväntas uppfylla. Vidare redogörs de teorier som kan förklara varför familjeföretag arbetar med CSR. Avslutningsvis kommer CSRs fyra ansvarsområden och familjeföretag att kombineras och bearbetas för att göra operationalisering möjlig. 3.1 Inledning Som vi tidigare nämnt i problemdiskussionen är vi intresserade att ta reda på om familjeföretag är medvetna eller omedvetna om sitt CSR arbete, gör familjeföretag något som för dem är en självklarhet eller arbetar de inte alls med CSR? Samtidigt vill vi ta reda på om familjeföretag visar detta CSR arbete utåt till sina intressenter. Nedan följer den bild som tidigare togs upp i problemdiskussionen, denna kommer genomgående vara med i arbetet och framförallt i analysen för att kategorisera familjeföretags CSR arbete. Bilden visar hur familjeföretags CSR arbetet kan kategoriseras in i medvetet eller omedvetet CSR arbete samt synligt eller osynligt CSR arbete. Osynligt CSR Omedvetet CSR Medvetet CSR Synligt CSR Figur 3 Teoretisk modell över studiens problem 15

I den teoretiska referensramen kommer vi nedan presentera familjeföretag och vad som karaktäriserar dessa företag, för att sedan komma in på CSR. Vad CSR innebär förklaras med hjälp av Carroll s pyramid och Triple Bottom Line som tillsammans är uppdelade i olika ansvarsområden. Dessa ansvarsområden sammanförs sedan och sammanfattas i fyra ansvarsområden som fortsättningsvis används i denna studie och utgör grunden för CSR. I varje ansvarsområde presenteras olika CSR aktiviteter som företag kan arbeta med. I avsnittet presenteras sedan olika kommunikationskanaler företag kan tillämpa för att synliggöra sitt CSR arbete. För att förklara varför företag arbetar med CSR kommer intressent-, legitimitets-, och institutionell teori att beskrivas närmare. 3.2 Familjeföretag Den vanligaste affärsformen i världen är enligt La Porta et al. (1999) och Lubatkin et al. (2006) familjeföretag. Det finns inte enligt Astrachan et al. (2004) någon klar definition av begreppet familjeföretag. Astrachan et al. (2004) refererar till Handler (1989) vilka båda påvisar; defining the family firm is the first and most obvious challenge facing family business researchers. Eftersom det är svårt att definiera familjeföretag försvårar detta forskningen gällande denna företagsform när det inte går att kategorisera familjeföretag och icke-familjeföretag på ett entydigt sätt. Enligt Johansson (2005, s. 18) är dock en vanlig definition på familjeföretag: familjeföretag är ett företag som ägs eller ägarmässigt kontrolleras av en eller ett fåtal personer och deras familjer, som också är aktivt engagerade i ledningen av företaget. (Johansson, 2005, s. 18) Familjeföretag kan enligt Astrachan och Shanker (2003) beskrivas utefter tre olika definitioner; en bred definition, en medeldefinition och en smal definition. Den breda definitionen innebär att familjen har kontroll över strategiska beslut i företaget. Enligt medeldefinitionen menas att grundaren eller ättlingar till grundaren driver företaget med syftet att företaget ska fortgå inom familjen. Den smala definitionen bygger på att företaget haft flera generationer av familjen involverade i företaget och att minst en familjemedlem innehaft en större ledarroll. Van den Berghe & Carchon (2002) definierar familjeföretag istället som, de företag där en person inom familjen äger minst 50 procent av aktierna eller att familjen har ett betydande inflytande på företagets policy eller att företagets ledning till största del består av familjen. 16

Eftersom det finns många olika definitioner på familjeföretag är det viktigt att tillämpa en definition för denna studie för att gå vidare. Den definition av familjeföretag som fortsättningsvis kommer att tillämpas i studien är baseras på tre kriterier vilka är; Ø företaget har genomgått minst ett generationsskifte Ø familjen äger minst femtio procent av aktierna i företaget, via äktenskap eller blodsband Ø familjen/ägarna, så som verkställande direktör eller högt uppsatt, uppfattar sig som ett familjeföretag När dessa kriterier ovan uppfylls klassificeras företaget som ett familjeföretag i denna studie. Denna definition kommer fortsättningsvis att användas då definitionen är praktiskt genomförbar. Det går att undersöka hur mycket av företaget som familjen äger, om företaget genomgått minst ett generationsskifte och om familjen/ägarna uppfattar sig själva som ett familjeföretag. Om de inte uppfattar sig som ett familjeföretag kommer de inte agera som ett familjeföretag, vilket Johansson (2005) påpekar att flera forskare har konstaterat. 3.2.1 Familjeföretags karaktärsdrag Familjeföretag har vissa karaktärsdrag som icke-familjeföretag inte har i lika stor utsträckning. Nedan presenteras en teoretisk bild över vad som karaktäriserar familjeföretag. För att förstå vad varje karaktärsdrag innebär kommer en närmare förklaring på respektive karaktärsdrag under bilden. Figur 4 - Familjeföretags karaktärsdrag 17

Familjeföretags huvudsakliga syfte är inte att vara vinstmaximerande, som andra företag, utan de drivs av andra ändamål som att behålla företaget inom familjen och att driva familjens anda vidare över generationer. (Vallejo Martos & Grande Torraleja, 2007; Fitzgerald et al., 2010; Astrachan & Shanker, 2003) Hur många generationer familjeföretag genomgått har enligt Astrachan et al. (2004) betydelse för företaget eftersom varje generationsskifte som genomgåtts leder till mer erfarenhet och gör att medarbetare kan dela med sig av både dåliga och bra erfarenheter. Astrachan och Shanker (2003) påpekar att familjeföretag har ett långsiktigt tänkande då företaget byggs upp för att drivas vidare av kommande generationer. I familjeföretag kommer de strategiska besluten vara annorlunda än hos icke-familjeföretag. (Astrachan & Shanker, 2003) Familjeföretag försöker lägga upp en stabil grund för framtiden, en stabil grund för familjen. (Johansson, 2005) Familjeföretags relationer skiljer sig från de relationer som icke- familjeföretag har (Uhlaner, 2004, Kaniskas & Nemilentsev, 2010). De relationer som finns mellan familjemedlemmar via tillexempel giftermål och familj som helhet leder till att de prestationer som utförs i dessa företag påverkar familjeföretag positivt (Kaniskas & Nemilentsev, 2010). Enligt Uhlaner (2004) har familjeföretag nära relationer till sina anställda, leverantörer och kunder. Familjeföretag känner ett ansvar för de intressenter som står nära företaget. (Uhlaner, 2004) Familjeföretag är komplexa och de relationer som finns via släktbanden kan leda till att det lättare uppstår konflikter i dessa företag än i andra företag. När olika familjemedlemmar har olika mål och vision kan det leda till konflikter mellan familjemedlemmar. Konflikter mellan familjemedlemmar varierar dock över tid och mellan olika familjemedlemmar. (Sharma & Sharma, 2011, Kaniskas & Nemilentsev, 2010) Familjeföretag skiljer sig också från ickefamiljeföretag ur ett kulturellt perspektiv, det finns en annan kultur och anda i dessa företag. Framförallt tenderar lagarbete vara något som driver familjeföretag framåt. (Johansson, 2005) Familjeföretag tenderar även att sträva efter att skapa ett gott rykte om sig. Rykte och långsiktighet hör ihop när det handlar om att föra företaget vidare över generationer. Ett gott rykte gör företaget starkare och skapar förtroende och legitimitet i det samhälle företaget verkar inom. Ett gott rykte kan innebära att ta hand om sina anställda och att värna om det samhälle de verkar inom. (Fitzgerald et al., 2010; Vallejo Martos & Grande Torraleja, 2007; Sharma & Sharma, 2011) Enligt Astrachan (1988) tenderar familjeföretag vara aktiva inom 18

det lokala område de verkar inom vilket kan leda till att ryktet blir extra värdefullt för familjeföretag. Nepotism är ett annat karaktärsdrag som kännetecknar familjeföretag. Ibland nämns nepotism istället som parental altruism (Lubatkin et al., 2005; 2006). Nepotism, eller parental altruism, behandlar förhållandet mellan besläktade individer, när de gör något gott för de individer som finns inom samma familj, även om det är på bekostnad av andra. (Lubatkin et al., 2005; 2006) Lubatkin et al. (2006) påpekar att ju tjockare eller närmare blodsband som finns mellan individer desto större fokus på denne familjemedlem. Denna studie kommer fortsättningsvis använda begreppet nepotism istället för parental altruism. Det positiva med nepotism är att förtroende, kommunikation och ömsesidighet mellan människor underlättas. Den respekt och kärlek som finns inom familjen är vad som styr varje familjemedlems mål om familjens ömsesidiga välstånd (Lubatkin et al., 2005). Den informationsasymmetrin som kan finnas mellan olika beslutsfattare kan minskas i familjeföretag då de samtidigt uppmuntrar, visar lojalitet och hänsyn till varandra. Familjemedlemmar agerar i tron att de ska ta över familjeegendomen vilket gör att långsiktiga beslut fattas i företagen. (Lubatkin et al., 2005) Nepotism kan även föra negativa aspekter med sig. Föräldrar tenderar att skämma bort sina barn på bekostnad av andra, ett exempel kan vara löneskillnader mellan de anställda i företaget. När familjen styr företaget tenderar de först och främst att anställa inom familjen. Variationen mellan de anställda kan därmed bli begränsad, i jämförelse med publika bolag. Nepotism medför således att föräldrar favoriserar sina barn på bekostnad av andra intressenter. (Lubatkin et al., 2005; 2006) Ett annat karaktärsdrag som är typiska för familjeföretag är något som Lubatkin et al. (2006) påpekar heter paternalistisk altruism, som i denna studie kallas för paternalism. Detta innebär att fadersfiguren i familjen kan bli för överbeskyddande över barnet i familjen. Fadern fattar beslut åt barnet och vill först och främst sätta barnet i säkerhet. Det kan även betyda att föräldrar inför sådana åtgärder som medför att barnet får åka snålskjuts. (Lubatkin et al., 2006) I denna studie innefattar paternalism inte endast fadern utan också modern. 19