1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad



Relevanta dokument
Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

NPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation:

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Modifierad NPI-NH. (Neuropsychiatric Inventory Scale Nursing Home) Av Jeffrey L. Cummings, MD. Översatt av Eva Granvik

Frågeformulär till vårdnadshavare

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Hur mycket har du besvärats av:

Example - not for use

MADRS-S (MADRS självskattning)

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Karolinska Institutet Äldrecentrum. 3. Kön 1 Man 2 Kvinna R1.0SEX

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Sjä lvskättningsformulä r

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Lite info om hälsa & livsstil

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Karolinska Exhaustion Scale

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

INFORMATION OM INVEGA

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

28-dagars Medveten andningsträning

Studie om känslotillstånd och reaktioner

Självskattning av mental trötthet

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

AD/HD självskattningsskala för flickor

Kan man bli sjuk av ord?

CF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v1:2, Svensk version)

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Utvärdering av tyngdtäcke

Karolinska Institutet Äldrecentrum

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk,

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Kalles mamma får en psykos

K Hur ser de t ut för dig?

Norra Sveriges MONICAundersökning

Kvartalsenkät Mars 2013

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

FRÅGEFORMULÄR OM MENTAL HÄLSA, 2005

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

Version 8, OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Lenas mamma får en depression

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

Hur du tacklar intervjusituationen!

S U A S. Självskattningsformulär

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg.

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Sune slutar första klass

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Information om förvärvad hjärnskada

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Exempel Stationsexamination OSCE Höstterminen 2017

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

QOL-E V. 3 HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET FÖR PATIENTER MED MYELODYSPLASTISKT SYNDROM

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Transkript:

Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast dagtid Natt Annat Varför Ej utfört 1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker 3. Vägrade eller vill inte 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad Hur väl känner du XX? Kontakt person åt proband Väl, träffar dagligen Något, träffar ofta dock inte dagligen Knappast t ex enbart ge ut medicin/minimal kontakt Hur länge har du känt XX? månader/ år Bedömning av informatören: Motivation: Hög - intresserad Måttligt - viss uppmaning krävdes Låg - verkade tveksam, tänkte inte på svaren Tillförlitlighet: Finns ingen anledning att tvivla på informatörens uppgifter Informatören verkar underskatta/förneka probands svårigheter Informatören verkar överdriva probands svårigheter Annat - beskriv:

Andra observationer 2

Vanföreställningar 3 Är han/hon övertygad om saker som du vet är osanna/falska? Till exempel säger att personer försöker skada honom/henne eller stjäla saker från honom/henne. Har han/hon sagt att familjemedlemmar är andra än de uppger sig vara eller att hans/hennes maka/make är otrogen? Har han/hon några andra avvikande tankar? 1. Tror XX att han/hon är i fara; att andra planerar att skada honom/henne? 1 23 2. Tror XX att andra människor stjäl från honom/henne? 1 2 3 3. Tror XX att make/maka är otrogen? 1 23 4. Tror XX att hans/hennes maka/make är andra än de uppger sig för att vara? 1 23 5. Tror XX att personer från teve och/eller tidningar befinner sig i hans/hennes hem? 1 23 [Försöker han/hon att prata eller på andra sätt interagera med dem?] 6. Finns det något annat konstigt eller icke trovärdigt som han/hon tror på, som jag 1 23 inte redan nämnt? Kommentar: 4 Mycket ofta- en eller flera gånger per dag Hur svåra: 1 Lindrig: Vanföreställningar förekommer men verkar oskadliga och upprör inte XX så mycket 2Måttlig: Vanföreställningar är påfrestande och upprörande för XX och orsakar ett ovanligt eller annorlunda beteende 3 Påtaglig: Vanföreställningar är mycket påfrestande och upprörande för XX och orsakar ett stort mått av ovanligt eller annorlunda beteende

Hallucinationer 4 Har han/hon hallucinationer - det vill säga, tycks han/hon se, höra eller uppleva saker som inte finns? Om ja, be om ett exempel för att avgöra om det verkligen rör sig om en hallucination? Talar XX med människor som inte är där? 1. Säger XX, att han/hon hör röster, eller beter han/hon sig som om han/hon 1 23 hör röster? 2. Talar XX till personer som inte är närvarande? 1 2 3 3. Ser XX saker som inte finns eller beter han/hon sig som om han/hon ser saker 1 23 som inte finns (människor, djur, ljus etc)? 4. Känner XX lukter som inte andra uppfattar? 1 23 5. Beskriver XX en förnimmelse av att något finns på huden, eller visar han/hon 1 23 på annat sätt att något kryper på eller vidrör honom/henne? 6. Kan XX säga eller bete sig som om han/hon känner smaker som egentligen 1 23 inte finns? 7. Beskriver XX någon annan ovanlig sinnesförnimmelse? 1 23 Kommentar: 4 Mycket ofta- en eller flera gånger per dag Hur svåra: 1 Lindrig: Hallucinationer förekommer men är oskadliga och upprör inte så mycket 2Måttlig: Hallucinationerna är påfrestande och upprörande för XX och orsakar ovanligt eller annorlunda beteende. 3 Påtaglig: Hallucinationerna är mycket påfrestande och upprörande för XX och orsakar ett stort mått av annorlunda beteende. (Besvären kan ibland kräva medicinering.)

Agitation/Upprördhet 5 Har XX perioder när han/hon vägrar låter andra hjälpa honom/henne? Är han/hon svår att ha att göra med? Är han/hon stökig eller samarbetsovillig? Försöker han/hon skada eller slå andra? 1. Blir XX förargad när folk försöker ta hand om honom/henne, 1 23 eller motsätter sig XX aktiviteter som att bada sig eller byta kläder? 2. Vill XX alltid att saker och ting görs på hans/hennes eget sätt? 1 2 3 3. Är XX icke-samarbetsvillig och vill inte ta emot hjälp från andra? 1 23 4. Har XX några andra beteenden som gör honom/henne svår att ha att göra med? 1 23 5. Kan XX vara högljudd, skrika eller svära ilsket? 1 23 6. Slår XX i dörrar, sparkar på möbler eller kastar saker? 1 23 7. Försöker XX skada eller slå andra? 1 23 8. Visar XX några andra aggressiva eller agiterade beteenden? 1 23 Kommentar: 4 Mycket ofta- en eller flera gånger per dag Hur svåra: 1 Lindrig: beteendet är påfrestande för XX men kan hanteras av vårdaren 2Måttlig: beteendet är svårt att hantera 3 Påtaglig: agitationen är mycket svår eller omöjlig att hantera; det finns en möjlighet att han/hon kan skada sig själv.medicinering är ofta nödvändig

Depression/Nedstämdhet 6 Verkar XX ledsen eller deprimerad? Säger han/hon sig vara ledsen eller deprimerad? Gråter han/hon ibland? 1. Gråter XX emellanåt? 1 23 2. Talar eller agerar XX som om han/hon vore deprimerad? 1 2 3 3. Trycker XX ned sig själv eller säger att han/hon känner sig misslyckad? 1 23 4. Säger XX att han/hon är en dålig person som förtjänar att bli straffad? 1 23 5. Verkar XX väldigt modfälld eller talar om att han/hon inte har någon framtid? 1 23 6. Säger XX att han/hon är en börda för familjen eller att familjen skulle klara sig 1 23 bättre utan honom/henne? 7. Pratar XX om att han/hon vill dö eller ta livet av sig? 1 23 8. Visar XX några andra tecken på depression eller tungsinthet? 1 23 Kommentar: 4 Mycket ofta- i huvudsak ständigt närvarande Hur svåra: 1 Lindrig: depressionen är påfrestande för XX men kan ofta avledas av vårdaren 2Måttlig: depressionen är påfrestande för XX och svårt för vårdaren att avleda 3 Påtaglig: depressionen är mycket upprörande och påfrestande för XX och är mycket svår eller omöjlig att avleda

Ångest 7 Är XX mycket nervös, orolig eller rädd utan påtaglig orsak? Verkar han/hon spänd eller kan inte slappna av? Är XX rädd för att vara skild från dig eller från andra som han/hon litar på? 1. Säger XX att han/hon är orolig för planerade händelser såsom tidsbeställda 1 23 besök eller besök av anhöriga? 2. Finns det tillfällen då XX verkar darrig, har svårt att slappna av eller verkar 1 2 3 mycket spänd? 3. Har XX perioder eller klagar han/hon över perioder, då han/hon har andfåddhet 1 23 eller suckande utan annan orsak än nervositet? 4. Klagar XX på "fjärilar i magen" eller hjärtklappning i samband med nervositet 1 23 (symptomen kan inte förklaras av sjukdom)? 5. Undviker XX platser eller situationer som gör honom/henne nervös, 1 23 träffa vänner eller delta i avdelningsaktiviteter? 6. Blir XX nervös och upprörd när du, eller andra som han/hon litar på, ska gå? 1 23 (Klamrar sig XX fast vid dig för att hindra dig från att lämna honom/henne?) 7. Visar XX några andra tecken på ångest? 1 23 Kommentar: 4 Mycket ofta- en eller flera gånger per dag Hur svåra: 1 Lindrig: ångesten är påfrestande för XX men kan ofta avledas av vårdaren 2Måttlig: ångesten är påfrestande för XX och svårt för vårdaren att avleda 3 Påtaglig: ångesten är mycket upprörande och påfrestande för XX och är mycket svår eller omöjlig att avleda

8 Upprymdhet/Eufori Verkar XX överdrivet munter eller glad utan påtaglig orsak? Jag menar inte den normala glädjen utan, t ex, är ensam om att tycka att något är lustigt. 1. Verkar XX må överdrivet bra, eller vara överdrivet uppåt? 1 23 2. Skrattar XX åt sådant som ingen annan finner lustigt? 1 2 3 3. Tycks XX ha ett barnsligt sinne för humor med tendenser att fnittra eller skratta vid opassande tillfällen (som t.ex. när någon annan drabbas av en olycka)? 1 23 4. Berättar XX skämt eller säger saker som andra inte uppfattar som roliga som bara han/hon själv finner lustiga? 1 23 5. Vill han/hon spela barnsliga spratt som t.ex. börja nypas eller plötsligt rycka undan förmål som han/hon sträcker fram för att ge till någon annan? 1 23 6. Visar XX några andra tecken på att må överdrivet bra eller vara överdrivet uppåt? 1 23 Kommentarer: 4 Mycket ofta- i huvudsak ständigt närvarande Hur svåra: 1 Lindrig: XX är onormalt upprymd ibland 2Måttlig: XX är onormalt upprymd ibland och detta orsakar ibland avvikande beteende 3 Påtaglig: XX är nästan alltid onormalt upprymd och tycker att nästan allting är lustigt

Apati/likgiltighet 9 Kan XX sitta tyst utan att bry sig om vad som händer runt omkring? Har han/hon förlorat intresset för att göra saker eller saknas motivation för nya aktiviteter? Är det svårt att få med honom/henne i samtal eller i gruppaktiviteter? 1. Har XX förlorat intresset för omvärlden? 1 23 2. Är det så att XX sällan inleder ett samtal (fråga bara om ett samtal är möjligt) 1 2 3 3. Är det så att inte XX visar de känslomässiga reaktioner som man skulle 1 23 förvänta sig glädje över ett besök av en vän eller familjemedlem, intresse för nyheterna eller idrott etc) 4. Har XX förlorat intresset för vänner och familjemedlemmar? 1 23 5. Verkar XX mindre lockad av sina vanliga intressen? 1 23 6. Kan XX sitta tyst utan att bry sig om vad som händer runt omkring? 1 23 Kommentarer: 4 Mycket ofta- nästan alltid närvarande Hur svåra: 1 Lindrig: XX har ett minskat intresse för saker ibland, men detta leder inte till så stor förändring i hans/hennes beteende eler deltagande i aktiviteter. 2Måttlig: XX har ett starkt minskat intresse för saker. Intresset kan bara väckas vid betydelsefulla händelser som besök av nära släktingar eller familjemedlemmar. 3 Påtaglig: XX har totalt tappat intresse och motivation

Hämningslöshet 10 Säger eller gör han/hon saker som vanligen inte sägs eller görs offentligt? Gör han/hon saker som är okänsliga eller som sårar människor? 1. Handlar XX impulsivt utan att tänka på konsekvenserna? 1 23 2. Tilltalar XX helt främmande människor som om han/hon kände dem? 1 2 3 3. Kan XX säga saker till andra som är okänsliga eller sårar deras känslor? 1 23 4. Kan XX säga grymma saker eller komma med sexuella kommentarer 1 23 5. Talar XX öppet om mycket personliga eller privata angelägenheter som man vanligtvis inte diskuterar offentligt? 1 23 6. Tar sig XX friheter gentemot andra, berör eller kramar dem på ett olämpligt sätt? 1 23 7. Visar XX några andra tecken på att tappa kontrollen över sina impulser? 1 23 Kommentarer: 4 Mycket ofta- en eller flera gånger per dag Hur svåra: 1 Lindrig: XX handlar impulsivt ibland men kan lätt avledas av vårdaren 2Måttlig: XX är mycket impulsiv och detta beteende är svårt för vårdaren att avleda 3 Påtaglig: XX är nästan alltid impulsiv, och detta beteende är nästan omöjligt att avleda.

Lättretlighet/labilitet 11 Är XX lättirriterad eller lättstörd? Lider han/hon av humörsvängningar? Är XX extremt otålig? 1. Har XX dåligt humör och lätt att brusa upp för småsaker? 1 23 2. Har XX ombytlig sinnesstämning så att han/hon mår utmärkt i den ena sekunden och är arg i nästa? 1 23 3. Har XX plötsliga vredesutbrott? 1 23 4. Är XX otålig på så sätt att han/hon har svårt att klara av förseningar eller att vänta på planerade aktiviteter? 1 23 5. Är XX lättirriterad? 1 23 6. Är XX grälsjuk eller svår att komma överens med? 1 23 7. Visar XX några andra tecken på lättretlighet? 1 23 Kommentar: 4 Mycket ofta- i huvudsak ständigt närvarande Hur svåra: 1 Lindrig: XX är irriterad ibland men kan lätt avledas av vårdaren. 2Måttlig: XX är mycket irriterad och detta beteende är svårt för vårdaren att avleda 3 Påtaglig: XX är nästan alltid irriterad och detta beteende är nästan omöjligt att avleda

Motoriskt rastlöshet 12 Upprepar XX olika aktiviteter eller vanor gång på gång, såsom att gå fram och tillbaka, köra rullstol fram och tillbaka, plocka på saker eller nysta upp snören? (Innefattar ej enkla skakningar eller tungrörelser) 1. Kör XX rullstol runt institutionen planlöst? 1 23 2. Plockar XX i och ur skåp eller lådor om och om igen? 1 2 3 3. Brukar XX ta på och av sig kläderna? 1 23 4. Sysslar XX med upprepade aktiviteter som t.ex. trycka på knappar, plockande, linda snören etc.? 1 23 5. Genomför XX upprepade aktiviteter eller har "vanor" som utförs om och om igen?1 23 Kommentar: 4 Mycket ofta- i huvudsak ständigt närvarande Hur svåra: 1 Lindrig: XX har upprepningar i beteendet ibland, men detta ändrar inte dagliga aktiviteter. 2Måttlig: XX:s upprepningar i beteendet är mycket tydliga, men kan avledas med hjälp av vårdaren 3 Påtaglig: XX:s upprepningar i beteendet är mycket tydliga och besvärande för XX och är svåra eller omöjliga att avleda för vårdaren.

Sömnstörningar 13 Ställ denna grupp av frågor bara till vårdare som jobbar natt och har direkt kontakt med XX eller som har acceptabel kunskap (med andra ord får regelbunden morgonrapport) om XX:s nattliga aktiviteter. Om informanten ej känner till XX:s nattliga beteende, kryssa för Ej Relevant. Har XX svårt att sova (det räknas ej om XX endast går upp 1-2 ggr per natt, besöker toaletten och sedan somnar om direkt)? Är han/hon vaken på natten? Går han/hon omkring på nätterna, tar på sig kläderna eller går in i andras rum? 1. Har XX svårt att somna? 1 23 2. Går XX upp på nätterna (det räknas ej om XX endast går upp 1-2 ggr per natt, besöker toaletten och sedan somnar om direkt)? 1 23 3. Irrar XX omkring, går av och an, eller engagerar sig i olämpliga aktiviteter 1 23 nattetid? 4. Händer det att XX vaknar mitt i natten, klär på sig och förbereder sig på att gå ut i tron att det är morgon och dags att gå upp? 1 23 5. Vaknar XX alltför tidigt på morgonen (tidigare än vad han/hon haft för vana)? 1 23 6. Har XX några andra nattliga beteenden som bekymrar dig, som vi inte har tagit upp här hittills? 1 23 Kommentar: 4 Mycket ofta- en eller flera gånger per dag (varje natt) Hur svåra: 1 Lindrig: nattliga beteendestörningar förekommer men är inte för påfrestande för XX. 2Måttlig: nattliga beteendestörningar och stör andra boende det finns kanske mer än en typ av nattligt beteende 3 Påtaglig: nattliga beteendestörningar och XX är mycket orolig nattetid

14 Matlust och ätstörningar Har XX extremt god eller dålig aptit, viktförändringar eller ovanliga matvanor (räkna som N/A om XX ej är kapabel att äta själv utan måste matas)? Har det skett förändringar vad gäller typen av mat han/hon föredrar? 1. Har XX dålig aptit? 1 23 2. Har XX ovanligt god aptit? 1 2 3 3. Har XX tappat vikt? 1 23 5. Har XX ett ovanligt/konstigt ätbeteende t ex att han/hon proppar i för mycket mat i munnen på en och samma gång? 1 23 6. Har han/hon ändrat sig när det gäller vilken typ av mat han/hon tycker om, t.ex. börjat äta för mycket sötsaker eller någon annan typ av födoämnen? 1 23 7. Har han/hon utvecklat matvanor så som att vilja äta exakt samma slags mat varje dag eller i exakt samma ordning? 1 23 8. Har det förekommit någon annan förändring vad gäller aptit eller ätande som jag inte har frågat om ännu? 1 23 Kommentar: 4 Mycket ofta- en eller flera gånger per dag eller ihållande Hur svåra: 1 Lindrig:förändringar i aptit eller ätvanor förekommer men har ej orsakat viktförändringar och är ej störande 2Måttlig:förrändringar i aptit eller ätvanor förekommer och orsakar mindre svängningar i vikten 3 Påtaglig: tydliga förändringar i aptit- eller ätvanor förekommer och orsakar variation i kroppsvikt, upplevs som onormala eller upprör XX

15 Övriga kommentarer: 2Inga kommentarer