KURSPLAN Dnr 1(6) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology 12 högskolepoäng Nivå A1N Termin 7 / master Allmänna uppgifter Huvudområde Audiologi Typ av kurs Kursen är en obligatorisk kurs i audiologiutbildningen, 240 högskolepoäng och ingår i termin 7. Kursen är också obligatorisk i masterprogrammeti audiologi/logopedi med inriktning audiologi, termin 1. Kursen följer bestämmelserna i Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar. Undervisningsspråk Svenska Mål Det övergripande syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om hörselprevention och barnaudiologi på en fördjupad nivå. Tidigare kunskaper inom audiologi, psykologi, akustik och lingvistik ska integreras. Delmomentet preventiv audiologi har som syfte att studenten förvärvar nya kunskaper och färdigheter och integrerar dessa med tidigare kunskaper för att kunna bedriva förebyggande hörselvård. Delmomentet fördjupad barnaudiologi syftar till att studenten förvärvar fördjupade kunskaper om habilitering/rehabilitering av och samhälleliga insatser för barn med hörselnedsättning samt om konsekvenser av hörselnedsättning hos det växande barnet. Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna: redogöra för och diskutera på ett fördjupat sätt lagar, bestämmelser och rekommendationer som rör bullerexponering och hörselskydd och samhälleliga insatser rörande arbetsrelaterade hörselskador, jämföra och diskutera olika hörselskydds egenskaper och användningsområden, beskriva läkemedels inverkan på hörseln. Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
KURSPLAN Dnr 2(6) utförligt beskriva och resonera kring sambanden mellan kommunikation, språk, kognition och psykosocial utveckling hos barn med hörselnedsättning, utförligt beskriva intervention i ett helhetsperspektiv med hörapparatanpassning och hjälpmedel samt rådgivning kring miljöfaktorer, bemötande och kommunikativa strategier och färdigheter, utförligt beskriva skolformer för barn med hörselnedsättning och undervisningens innehåll och metoder samt hörselhjälpmedel i förskola och skola, utförligt beskriva och diskutera dövkulturens framväxt och aktuella villkor, resonera kring dövblindas kommunikations- och livsvillkor. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att: fördjupat beskriva och diskutera olika modeller för förebyggande hörselvård ur ett internationellt perspektiv, argumentera kring och föreslå en rimlig arbetsmodell i en given situation, tillämpa kunskaper om hörselskydds egenskaper och användningsområden vid individuell rådgivning. Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att: inom ramen för gruppen diskutera hur en optimal tidig habilitering bör se ut som inkluderar såväl kommunikativ, psykosocial och språklig rådgivning som hörapparatsanpassning och övrig hjälpmedels- och omgivningsanpassning. Värderingsförmåga och förhållningssätt : Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga: att reflektera och problematisera kring genetik och hörsel och därmed förknippade etiska frågeställningar. : Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att: inom ramen för gruppen kritiskt granska aktuellt barnaudiologiskt omhändertagande i ett internationellt perspektiv. Kursinnehåll Genetik och hörsel Läkemedel och hörsel Bullerexponering och hörsel Arbetsrelaterade hörselskador Lagar och bestämmelser kring buller Modeller för förebyggande hörselvård i ett internationellt perspektiv Hörselskydd, egenskaper och användningsområden Rådgivning kring audiologisk prevention Barnaudiologisk re-/habilitering - habilitering av barn med hörselnedsättning inklusive hörapparatsanpassning
KURSPLAN Dnr 3(6) - subjektiva och objektiva metoder och modeller för att bedöma habiliterings-/rehabiliteringsnytta - rådgivning, stöd till föräldrar till barn med hörselnedsättning - kommunikativa strategier och färdigheter Koppling mellan hörsel, språk och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning Kommunikation, läsning, skrivning och berättande hos hörselskadade barn Skola och undervisning för hörselskadade barn - skolformer för barn med hörselnedsättning - undervisningens innehåll och metoder, hörseltekniska hjälpmedel och klassrummets psykoakustik Dövkultur och psykosociala aspekter - teckenspråk - döv förr och nu - psykosociala aspekter av en hörselnedsättning - dövblindas livsvillkor och kommunikation Provmoment, 4,5 hp Barnaudiologi, 7,5 hp Undervisning och examination Undervisning Undervisningen är problembaserad och PBL-utgångspunkter kompletteras med litteraturstudier och informationssökning, föreläsningar och seminarier. Undervisningen är problembaserad och PBL-utgångspunkter kompletteras med föreläsningar, PBL-seminarier, litteraturseminarier och studiebesök. Examination Krav för godkännande: Närvaro vid samtliga moment. Aktivt deltagande i PBL-arbetet. Godkänt muntligt förhör och redovisning av uppgift vid examinationsseminarium. Krav för godkännande: Närvaro vid samtliga moment. Aktivt deltagande i PBL-arbetet och vid litteraturseminarier. Godkänd skriftlig tentamen alt. skriftlig rapport och muntlig presentation vid seminarium. Kursansvarig avgör examinationsformen. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Förkunskapskrav Tillträde till kursen har studerande som antagits till audiologiutbildningen samt resterar med högst 20 högskolepoäng terminerna 1-6, alternativt antagits till masterprogrammet i audiologi. Litteratur Se bilaga
KURSPLAN Dnr 4(6) Övrigt Antal prov, ny examinator mm Teoretiska kurser För varje kurs anordnas ett ordinarie och ett omtentamenstillfälle i direkt anslutning till kursen. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå förnyad examination vid senare tillfälle. Student som underkänts i prov på teoretisk kurs har rätt att undergå förnyat prov fyra gånger. Kliniska/praktiska kurser Vid omprövning av klinisk utbildning erbjuds studenten ytterligare ett utbildningstillfälle. Vid omprövning gäller samma regler som för ordinarie klinisk utbildning. Examination av kursen kan ske i förtid om studenten beroende på bristande kunskaper och färdigheter begår allvarliga misstag på praktikplatsen. För student som blir underkänd vid förtida examination skall en individuell plan upprättas. De brister som uppdagats skall förtecknas, det stöd som studenten kan få beskrivas och tidpunkter för examination och eventuell reexamination av bristerna anges. Först när studenten visat att bristerna är åtgärdade kan praktiken återupptas. Ny examinator En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. (SFS 2006:1053). Begäran görs hos utbildningsansvarig.
KURSPLAN Dnr 5(6) Bilaga: Litteratur AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi 12 högskolepoäng Nivå A1N Arbetarskyddsstyrelsen (1997). Med örat i centrum. Stockholm. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005:1. Buller (2005). Stockholm. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete (2001). Stockholm. Arbetsmiljöverket (2002). Buller och bullerbekämpning. Stockholm. Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer. (2005). SOSFS 2005:7 (M). Stockholm. Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus. (2005). SOSFS 2005:6 (M). Stockholm. Svensk standard. Akustik Bestämning av yrkesmässig bullerexponering och uppskattning av bullerorsakad hörselskada. SS-ISO 1999. SIS, Stockholm. Vetenskapliga artiklar och nätbaserade professionella källor enligt kursledarens anvisningar. Bagga-Gupta, S. (2001). Tid, rum och visuell tvåspråkighet. Ur Lindblad, S & Sahlström, F (2001): Interaktion i pedagogiska sammanhang. Stockholm: Liber. Coniavitis Gellerstedt, L. (2007). Om elever med hörselskada i skolan. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Göransson, L. (2007). Dövblindhet i ett livsperspektiv. Strategier och metoder för stöd. Malmö: Harecpress. Heiling, K. (Ed.). (2000). The Social and Emotional Development of Deaf Children. Round Table Discussion at NAS, 2000. University of Copenhagen. Jacobsson, K. (1997). Social kontroll i dövvärlden. Doktorsavhandling i sociologi. Lund: Sociologiska institutionen. Marschark, M. & Hauser, P. (2008). Deaf Cognition: Foundations and outcomes. Oxford ; Oxford University Press. Ett antal sidor ur boken.
KURSPLAN Dnr 6(6) Nelfelt, K & Nordqvist Palvianinen, Å. (2004). "Det hörs!" : från visuell till auditiv kommunikation hos små döva barn med cochleaimplantat : slutrapport från projektet: "Språkutveckling hos barn med CI - språkliga konsekvenser av ny medicinsk teknik". Göteborgs universitet: Lingvistiska institutionen. Roos, C & Fischbein, S. (2006). Dövhet och hörselnedsättning: specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Snellman, S. (2008). Hjälp - en elev med hörselskada i min klass. Esbo: Studie Lindberg Oy Spencer, P. & Marschark, M. (2006). Advances in the Spoken Language Development of Deaf and Hard-of hearing Children. Oxford: Oxford University Press. Vetenskapliga artiklar efter kursledarens anvisningar.