Ge ett löfte! Europeiska kommissionen

Ge ett löfte! Europeiska kommissionen

Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): 00 800 6 7 8 9 10 11 (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2007 ISBN 978-92-79-06221-6 Europeiska gemenskaperna, 2007 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium Tryckt på återvunnet papper som tilldelats gemenskapens miljömärke Blomman för grafiskt papper (www.europa.eu.int/ecolabel)

DU PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Ge ett löfte! Bästa elev Bryssel, 1 augusti 2006 Klimatförändringen är en fråga av global betydelse. Du har kanske lagt märke till att det cirkulerar allt fl er berättelser om global uppvärmning i nyhetsprogram och tidningar och att politiska ledare världen över diskuterar frågan. Om vi inte vidtar åtgärder mot klimatförändringen kommer den värld vi lever i att bli mycket annorlunda inom några få årtionden. Det kommer generellt att vara varmare och vissa öar och kustområden kommer att försvinna under havsytan som stiger allt eftersom polarisen smälter. Det kommer att bli fl er stormar, översvämningar, värmeböljor och mer torka. Brist på vatten och mat kommer att spridas över världen och en del klimatkänsliga djur och växter, som isbjörnar och pingviner, kommer att dö ut. Det ligger inom vår förmåga att förhindra att detta inträffar men det kräver att varje individ, liksom industrier och regeringar världen över, gör sin del i kampen mot klimatförändringen. Klimatet ändras huvudsakligen till följd av det sätt vi producerar och använder energi på när vi förser oss med elektricitet, värmer våra hem, driver våra fabriker och fordon, från familjebilen till de fl ygplan som tar oss till våra semestermål. Genom att ändra på dessa mönster och använda energi mer ansvarsfullt kan vi minska utsläppen av CO 2 (koldioxid) och andra växthusgaser som driver klimatförändringen. Europeiska kommissionen genomför en kampanj i hela EU för att öka medvetenheten om klimatförändringen och vad vi alla kan göra för att begränsa den. Som en del av kampanjen har vi sammanställt en liten broschyr för elever där du hittar information om klimatförändringen och den roll du kan spela i hanterandet av den. Du inbjuds även att underteckna ett löfte (se sid 11) om att reducera dina CO 2 -utsläpp genom att göra små förändringar i dina dagliga rutiner. Det är viktigt för dig att känna till klimatförändringen nu, därför att den sannolikt är än mer allvarlig när du växer upp. Jag hoppas du även vill diskutera den här frågan i klassen. Om var och en av dina skolkamrater undertecknar löftet kan ni tillsammans följa era insatser och utbyta erfarenheter av kampen mot global uppvärmning. Löftet, tillsammans med mer information och undervisningsmaterial, återfinns även på www.climatechange.eu.com. Hantering av klimatförändringen är en av de största utmaningar mänskligheten möter idag. Vi hoppas att du och din skola hjälper oss tackla den nu! Med vänlig hälsning, Stavros Dimas Miljökommissionär 1

Du påverkar klimatförändringen Hur är vädret nuförtiden? Många pratar om vädret. Det är inte så konstigt med tanke på hur det påverkar vår sinnesstämning, hur vi klär oss och vad vi äter. Klimat är dock inte samma sak som väder. Det är det genomsnittliga mönstret för väder i en viss region under en lång tidsperiod. Är det inte normalt att klimatet förändras? Klimatet har alltid och kommer alltid att förändras av olika anledningar. Men vi vet också att vi människor de senaste decennierna har påverkat klimatet genom vårt sätt att leva, genom industri och jordbruk. Varför uppstår klimatförändringar? Solen värmer upp jordens yta. Allt eftersom temperaturen ökar skickas värme ut i atmosfären. En del av värmen absorberas eller refl ekteras tillbaka till jorden av växthusgaser som koldioxid, vattenånga, metan och ozon. Processen är naturlig och kan kallas för växthuseffekten. Den gör livet möjligt på jorden. Utan den skulle genomsnittstemperaturen vara -18 C. Människans levnadssätt under det senaste seklet har påverkat mängden växthusgaser, av vilka 80% är koldioxid. Genom förbränning av fossila bränslen som gas, olja, bensin, diesel och kol har vi släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären. Industrier, jordbruk och avfall påverkar också i hög utsträckning mängden växthusgaser. Växthusgaserna har nått den högsta nivån på 650 000 år. Därför har också den globala genomsnittstemperaturen stigit med 0,74 C, i Europa med 1 C. 2

Visste du att? De 11 varmaste år som någonsin mätts upp har inträffat sedan 1990-talets början. Vetenskapen beräknar att den globala temperaturen kan komma att stiga med mellan 1,1 och 6,4 grader under det här seklet om inga åtgärder vidtas för att minska utsläppen. Bidrar européer till problemet? Utsläpp av växthusgaser inom EU under 2003 Transporter: 21% Energiförbrukning bortsett från transporter: 61% Jordbruk: 10% Industri: 6% Avfall: 2% Visste du att? En europé producerar 11 ton växthusgaser varje år. Av dessa är 9 ton koldioxid. Hushållen använder en tredjedel av den totala energiproduktionen i Europa och står för 20 % av de totala energirelaterade koldioxidutsläppen. 70 % av energin som hushållen använder går åt till uppvärmning, 14 % till varmvatten och 12 % till belysning och elektriska apparater. Privatägda bilar står för 10 % av koldioxidutsläppen. Endast 7 % av världens befolkning bor i Europa men vi använder 20 % av ekosystemets resurser, som fi brer, mat, energi och avfallshantering. I genomsnitt producerar europén 1 kg avfall om dagen. Varje år producerar vi avfall som väger lika mycket som 4 000 Eiffeltorn och den siffran ökar. 3

Vilka effekter har klimatförändringen? Polarisarna smälter. Ytan som täcks av is i Arktis har minskat med 10 % de senaste årtiondena. Tjockleken på isen ovanför ytan har minskat med 40 %. På andra sidan jorden har istäcket över Antarktis blivit instabilt. Glaciärerna drar sig tillbaka. 75 % av de schweiziska Alpernas glaciärer kommer sannolikt att vara borta år 2050. Havsytans nivå stiger. Under det gångna seklet steg havsytan med 12 22 cm och den beräknas stiga med ytterligare upp till 59 cm under det här seklet. Den siffran tar dock inte hänsyn till de framtida snabba förändringarna av isfl ödet från Grönland och Antarktis det går inte att utesluta att ökningen kan bli ännu större. Extremt väder stormar, fl oder, torka och värmeböljor. Det senaste årtiondet har vi drabbats av tre gånger fl er naturkatastrofer än under 1960-talet. Från 2070 kan Europa vartannat år komma att drabbas av värmeböljor som den år 2003. Hettan under sommaren 2003 gjorde att 35 000 européer dog i förtid under de två första veckorna av augusti. Den ledde också till skogsbränder och orsakade jordbruket förluster för 10 miljarder euro. Mindre mångfald i naturen: många djur och växter kommer inte att överleva temperaturförändringarna. Arter som isbjörnar, sälar, valrossar och pingviner är särskilt sårbara. 4

Det låter allvarligt! Vad gör vi åt problemet? Den europeiska unionen har ställt sig i täten för internationella ansträngningar att bekämpa klimatförändringar. EU verkar i enlighet med FN:s konvention om klimatförändringar och dess Kyotoprotokoll som syftar till att sätta mål för utsläpp av växthusgaser i i-länder. Europeiska kommissionen har utvecklat en rad sätt för att hjälpa medlemsländerna att nå sina mål enligt Kyotoprotokollet. Regeringar sätter gränser för hur mycket industrin och energisektorn får släppa ut genom att tilldela företagen utsläppsrätter. Företagen kan handla med utsläppsrätter i syfte att hålla nere kostnaderna. EU försöker även förbättra energieffektiviteten i fabriker, bostäder och hushållsapparater. Kyotoprotokollets mål för minskning av utsläpp löper till 2012. Det är EU:s fasta övertygelse att det därefter behövs en ny långtgående överenskommelse för att intensifiera kampen mot klimatförändringen. För att den globala uppvärmningen inte skall nå farliga nivåer måste de världsomfattande utsläppen av växthusgaser senast 2050 minskas så att de hamnar på omkring hälften av 1990 års nivåer, och utsläppen från industriländer måste minskas med omkring 60 80 %. EU-kommissionären för miljö, Stavros Dimas, säger så här: Människor tenderar att tro att deras personliga val inte spelar någon roll i det stora hela. Men det gör de. Lika mycket som vi varit orsak till klimatförändringarna kan vi hjälpa till att vända trenden. Vi kan alla bidra genom att göra val som uttrycker respekt för miljön. Många företag bidrar genom att försöka producera på ett miljövänligt vis. Biltillverkare strävar efter att förbättra bränsleeffektiviteten i bilar; en effektivare bränsleförbränning innebär mindre koldioxid. Titta på dina favoritbilmärkens hemsidor och se vad de gör för att bekämpa klimatförändringarna. Vill du lära dig mer? Besök www.eea.europa.eu Läs mer om Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljöfrågor: http://www.europa.eu.int/comm/environment/climat/home_en.htm 5

Vad kan jag göra för att hjälpa till? Ge ett löfte! Alla kan spela en roll i kampen mot klimatförändringar. Läs listan över vad du kan göra med enkla medel. SKRUVA NER Ha det inte för varmt hemma. Genom att sänka temperaturen med 1 C kan du spara 5 % på din familjs energiräkning. 70 % av den energi som används av hushåll går åt till uppvärmning. Programmera termostaten hemma så att temperaturen är 17 C då ni sover eller är ute och 20 C när ni är vakna och hemma. Spara varmvatten genom att duscha istället för att bada. En kort dusch gör av med en fjärdedel så mycket energi som ett badkarsbad. Koka bara den mängd vatten du behöver när du gör en varm dryck. Vädra hellre kort och effektivt och stäng sen fönstret istället för att ha öppet länge. Frosta av frysen regelbundet. Du kan spara upp till 30 % av den energi som annars skulle gå åt. Ställ inte in din kyl på den kallaste temperaturen. En medeltemperaturen i kylen under 5 C drar bara extra energi utan att hållbarheten på maten förbättras. Ställ inte in varm mat i kylen. Låt den svalna först och ställ in den sen. STÄNG AV 6 Glöm inte att släcka lamporna när du inte behöver dem. Lämna inte din dator, stereo eller TV i standbyläge. En TV använder i genomsnitt 45 % av energin i standbyläge. Om alla européer undvek standbyläget skulle vi spara tillräckligt med energi för att förse ett land av Belgiens storlek med ström. Lämna inte din telefon i laddaren när den är färdigladdad. Gör du det går 95 % av energin till spillo. Skaffa lågenergilampor. De håller längre och använder bara en femtedel så mycket energi som vanliga glödlampor. Titta på den europeiska energimärkningen när nya hushållsapparater ska köpas. Välj apparater med någon av de högsta klasserna (A, A+, A++). Det är mycket energieffektiva produkter. Om du stänger av kranen medan du borstar tänderna sparar du många liter vatten. Det går åt energi för att få fram rent kranvatten.

ÅTERVINN Ta med en kasse som du kan återanvända istället för att köpa en ny av plast när du handlar. Källsortera! Att återanvända aluminiumburkar kräver bara en tiondel så mycket energi som att nyproducera dem. Att tillverka nytt papper från gammalt kräver också mycket mindre energi än att nyproducera det från pappersmassa. Kompostera allt avfall du kan om du har en trädgård. Köp produkter utan onödiga förpackningar och köp påfyllningsprodukter när det är möjligt. Ta med din lunch i en återanvändbar låda istället för att använda aluminiumfolie eller papperspåse. GÅ Gå eller cykla korta avstånd. Undvik att ta moped, motorcykel eller bil. Undersök om du kan ta tåg eller buss istället för bil om du ska resa långt. Undvik att fl yga om du inte måste. Flygtrafi ken släpper ut enorma mängder koldioxid i atmosfären och är den snabbast växande källan till koldioxidutsläppen. Be dina föräldrar att köpa en liten och bränslesnål modell om de funderar på att köpa bil de kommer även att spara bensinpengar. Enligt europeisk lagstiftning måste biltillverkare informera om sina modellers koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. YTTERLIGARE AKTIVITETER Plantera ett träd i din skola, i din trädgård eller i ditt område! Fem träd tar upp runt ett ton koldioxid under sin livstid. Leta efter produkter med den europeiska miljömärkningen, EU-blomman. Använd så lite papper som möjligt. Kopiera på båda sidorna, använd e-post. Köp lokalt producerade säsongsvaror. Långa transporter är energikrävande. Ät mindre kött men mer grönsaker och baljväxter. Köttproduktion är energikrävande. 7

Håll koll på din kamp mot klimatförändringarna! Varje vecka under sex veckor ger du dig själv poäng för varje punkt på listan som du lyckas genomföra. Sammanställ sen resultatet för att se hur många poäng du har fått ihop. Vecka 6: Vecka 5: Vecka 4: Vecka 3: Vecka 2: Vecka 1: Skruva ner. Sänk värmen hemma med 1 C under en vecka: 10 poäng. Stäng dörrar och fönster i uppvärmda rum under en vecka: 5 poäng. Ta en snabb dusch istället för att bada under en vecka: 5 poäng. Tänk dig för innan du öppnar kylskåpsdörren och håll den inte öppen i onödan. Gör detta under en vecka: 1 poäng. Stäng av. Släck lamporna så ofta du kan. 1 vecka: 5 poäng. Koppla ur din mobiltelefonladdare när telefonen är färdigladdad. 1 vecka: 1 poäng. Stäng av din TV, stereo eller dator. Lämna den inte i standbyläge. 1vecka: 5 poäng. Återvinn. Återvinn glas. 1 vecka: 1 poäng. Ta med dig en vattenfl aska som du kan återanvända till skolan. 1 vecka: 5 poäng. Ta med dig en påse som du kan använda fl era gånger när du ska handla. 1 vecka: 5 poäng. Gå. Gå, cykla eller använd kollektivtrafi k när du ska någonstans. För varje km ge dig själv 1 poäng. Annat.* *Kolla in hemsidan www.climatechange.eu.com och se vad du mer kan göra. Dina sammanlagda poäng efter 6 veckor:... Namn och underskrift:... Vittnen (namn och underskrifter):... 8

Var delaktig hemma, i skolan och i din förening. Det är roligare om man gör det tillsammans! Gör en affi schkampanj som uppmanar människor att göra små förändringar i sin vardag som att släcka lampor, gå istället för att köra bil eller återvinna. Häng upp affi scherna i din skola, på din fritidsgård eller hos din förening. Prata med ledningen på din skola om miljövänliga lösningar för uppvärmning, ventilation i klassrummen och andra saker som kanske kan förbättras. Gör en insamling och donera pengarna till kampen mot klimatförändring. 9

10

LÖFTE VI PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGEN Vi, elever på... (fyll i skola och årskurs) kan påverka klimatförändringen och lovar att bli ansvarskännande medborgare genom att minska våra koldioxidutsläpp genom att göra små förändringar av våra vanor. Datum:... Land:... Skolans adress:......... Skolans telefonnummer:... Lärarens namn:... Lärarens e-postadress:... Skicka undertecknade löften till pledge@climatechange.eu.com eller per post till: European Commission Environment DG Information Centre Offi ce: BU-9 00/11 B-1049 Brussels Belgium 11

Namnteckningar: Namn Födelsedatum Namnteckning 12

Europeiska kommissionen DU PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer 2007 16 s. 13,5 x 20,2 cm ISBN 978-92-79-06221-6

KH-78-07-164-SV-C DU PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGEN. ISBN 978-92-79-06221-6