ÄLDREBOENDE Om knappt tio år är mer än var fjärde svensk en 65-plussare. Arkitekter och byggbranschen står inför utmaningen att ta fram ett bra och tryggt boende för äldre, anpassat även för kognitiva svårigheter hos de boende. Utmaning att göra bra hus för fjärde livsåldern Av jonas e andersson, arkitekt SAR/ MSA, tekn lic, Arkitekturskolan KTH, jonasa@arch.kth.se Sett i ett europeiskt perspektiv har Sverige den fjärde största andelen äldre personer 65 år och uppåt bland sin befolkning 1. År 2015 kommer cirka två miljoner svenskar att vara 65-plussare 1. Det finns därför anledning att fundera över vad ett åldrande samhälle innebär för arkitektur och byggande. I juli 2006 utlyste Järfälla kommun en allmän arkitekttävling om utformning av framtidens boende för äldre på det gamla Barkarbyflygfältet. Uppgiften var att skapa goda boendemiljöer hur vill du bo när barnen flyttat ut, när tinningarna grånat och karriären krönts med guldklocka? Tävlingen sökte idéer för en arkitektur som passar när kroppen blivit skörare på grund av ålderskrämpor, men livslusten blommar. Detta skede i livet brukar kallas den fjärde livsåldern livet efter utbildning, familjebildning och aktivt yrkesliv. En annan arkitekttävling under hösten 2006 har handlat om ett kombinerat bostads- och vårdcentrum i Tingsryd kommun. Tävlingsuppgiften har varit att skapa bostäder i nära anslutning till ett primärvårdscentrum. Vinnaren i Järfälla-tävlingen utsågs den 14 februari, och gick till det danska arkitektkontoret Gjørtz Pank & Partners AS för en insiktsfull analys av platsen och idéer enligt tävlingens intentioner. Vinnaren i Tingsrydstävlingen har ännu inte avgjorts. Olika boendeformer Genom en förbättrad tillgänglighet till offentlig miljö och anpassningar i hemmet kan möjligheten förlängas att bo kvar i en känd miljö och bostad. Det ordinära utbudet av bostäder blir tillgängligt även för personer med funktionshandikapp eller särskilda behov. Hissinstallation och dusch är vanliga åtgärder som diskuteras för kvarboendet. Seniorboendet är en bostadslösning, som efter dansk förebild upphöjer åldersgemenskap till en grundtrygghet i boendet. En exklusiv arkitektur lockar till sig äldre par med utflugna barn, och frigör samtidigt villor för unga familjebildande par. Det finns ett bevisat samband mellan hög levnadsålder och risk för en demenssjukdom, men även kroppsliga sjukdomar kan medföra behov av stöd. Ett förlängt kvarboende eller en flytt till ett seniorboende kan vara problematiskt i en sådan situation. Istället är den särskilda boendeformen med dygnet-runt-omsorg en lösning. Ofta används beteckningen äldreboende, som ersätter föråldrade begrepp som ålderdomshem, servicehus eller sjukhem. Äldreboendet ingår i det kommunala ansvarstagandet om sina äldre invånare. År 2005 bodde cirka 100 400 personer i boendeformen 2. I samtliga tre boendetyper sätter bostadsutvecklare, samhälls- och omsorgsplanerare en förhoppning till informationsteknik i bostaden. Genom tevens funktioner kan bostaden styras och regleras. Bildskärmen blir en kontaktyta mellan den boende och hemtjänst, sjukvård eller anhöriga. God plats för åldrandet Informationsteknik har en stor utvecklingspotential, men är begränsad till den användning som brukaren uppfattar som nyttig 3. Dessutom förutsätts att äldre personer behåller intresse och förmåga att vilja lära sig ny teknik. Om det kognitiva sinnet påverkas av en demenssjukdom behövs en stödperson som kan förklara vardagliga aktiviteter och situationer. Fullskaleförsök i sjukhusmiljö 4, och på äldreboenden har visat att en igenkännbar arkitektur kan vara ett stöd för att förstå närmiljön i en sådan situation 5. FÖRFATTAREN Jonas E Andersson, arkitekt SAR/MSA, har arbetat med olika byggprojekt. År 2002 började han forska om omsorgsboende för äldre. År 2005 publicerades hans licentiatavhandling Rum för äldre, om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. ÄDEL-reformen 1992 definierade samhällets målsättning för en god utformning för äldre med omsorgsbehov. Den hemlika och bostadslika miljön blev motton för gestaltningen av det moderna äldreboendet. I samma veva ändrades bygglagstiftningen från styrande funktionskrav till övergripande målformuleringar för byggnadsutformningen. En genomgång av tolv förebildliga äldreboenden från perioden 1983 till 2003 visar på att hem- och bostadslikhet kan gestaltas som en hemassocierande arkitektur, eller en mer offentlig miljö med referenser till hotell eller sjukvårdens institutioner 6. Hemlikheten har blivit ett designkriterium 7 med fri tolkningsmöjlighet för arkitekturens gestaltning. Architectural design Arbetet att rita ett nytt äldreboende kan jämföras med arbetet att skapa en design för ett bruksföremål. Denna architectural design ska utstråla hemkänsla och bostadslikhet, men samtidigt vara en praktisk arbetsmiljö. Hem- och bostads- 50 husbyggaren nr 2 B 2007
Det vinnande förslaget Blomsterängen i arkitekttävlingen Framtidens boende för äldre i Järfälla kommun, utfört av Gjørtz Pank & Partners AS, Århus, Danmark. Illustrationer: Gjørtz Pank & Partners AS likheten i ÄDEL-reformen utgår från den boendes perspektiv och arkitekturen i äldreboenden från perioden före år 1995 använder etablerad kunskap om goda bostadskvaliteter. Arkitekterna bakom äldreboendet Postiljonen i Vellinge kommun (byggnadsår 1995) beskriver sitt arbete som att hitta en arkitektur som speglar vad att bo innebär. Pensionatskänsla blev temat för ett tävlingsförslag med ett trädgårdsrum, som vann över en konkurrerande lösning, där lägenheterna istället orienterades kring ett centralt allrum 6. I det uppmärksammade äldreboendet Vigs Ängar i Ystad kommun (byggnadsår 1993 95) utgår arkitekturen från en antroposofisk världssyn för att skapa en miljö för ett tryggt åldrande. Form och färg syftar till att stimulera sinnesupplevelser och främja en förankring i nuet 8. Arbetsprocesserna bakom de två äldreboendena visar på att föreställningarna om ett boende på ålderns höst kan påverka äldreboendets arkitektur. Med hänvisning till designteori blir diskussionen om arkitektoniska kvaliteter betydelsefull för att skapa avsikter och bärande idéer för äldreboendets arkitektur 9. Ålderssjukdomar påverkar I början av 1990-talet fanns det en liten kunskap om sjukdomar som påverkar hjärnan, istället rådde en optimistisk uppfattning om en allmänt förbättrad Fortsättning s. 52 P Äldreboendet Postiljonen i skånska Höllviken använder pensionatet som referens för utformningen. White Arkitekter AB, Malmö. Foto: Jonas E Andersson nr 2 B 2007 husbyggaren 51
Äldreboendet Vigs Ängar i Ystad kommun använder antroposofin som utgångspunkt för en arkitektur för äldre med omsorgsbehov. Husberg Arkitektkontor AB, Simrishamn. Foto: Jonas E Andersson P hälsa långt upp i åren. Äldreboendet avsåg personer med funktionshandikapp, och boendeformer för äldre med demensproblem kunde lösas genom mindre gruppboenden. Under decenniet ökade istället antalet demenssjuka och behovet av en plats i ett äldreboende blev störst bland denna grupp äldre. Omsorgsarbetet kom att bli mer än daglig omvårdnad och innebar stor arbetsbörda. Hem- och bostadslikhet i äldreboendets arkitektur fick anpassas mot detta utökade omsorgsansvar. Äldreboenden från perioden efter år 1995 får en bostadslik exteriör och lägenhetsutformning, men i flera fall liknar det gemensamma köket, matplatsen och vardagsrummet en sjukhusmiljö 6. Det stora omsorgsbehovet krävde en flexibel samverkan i arbetsorganisationen och äldreboendet går från enheter på 24 40 lägenheter till byggnader på upp till 100 lägenheter. Äldreboendet Johanneslund i Haninge kommun (byggnadsår 2004 2005) är ett sådant exempel. Här används en bostadslik arkitektur för en storskalig form. Byggnadens funktioner anpassas till de behov som kan uppstå i ett äldreboende med stort omsorgsansvar genom ett samrådsförfarande under designprocessen med både omsorgspersonal och äldreorganisationer för att hitta den bästa miljöutformningen 6. Att bygga för demenssjuka Det rationella samtalet 9 mellan parterna inblandade i designprocessen handlar om att förena en hemliknande miljöupplevelse med arbetsmiljömässiga avväganden. Sedan år 1992 har forskningen om sjukdomar som angriper hjärnan gjort stora framsteg. Demenssjukdomar drabbar ofta centrala funktioner i hjärnan, som är inblandade i känsloprocesser och tolkningar av miljö och rum 10. Det finns ännu inte någon medicinsk bot, men andra sinnen kan användas som stöd i vardagen. Sinnesstimulanser som rörelse, musik och bilder kan locka fram sidor i en personlighet som sjukdomen suddar ut. Färgsinnet är en tidigt förvärvad kunskap som trots långt framskriden demens kan användas för att förklara miljön 11. Åldrandet innebär även ett förändrat rörelsemönster 6. I tidiga skeden av en demenssjukdom finns ett stort rörelsebehov för att gå av sig den inre kroppsliga oron. Mörka inslag i golvet uppfattas av personer med Alzheimers sjukdom som håligheter eller hinder, vilket kan leda till oro. Inslag av mörka färgfält har däremot visat sig fungera för personer med Parkinsons sjukdom, som lättare hittar ett rörelsemönster på ett ojämnt underlag, en erfarenhet som använts på Näsby Parks äldreboende utanför Stockholm. För många äldre blir inomhus en förlängning av utomhus. Detta ställer större krav på mellanrummet mellan den egna lägenheten och de gemensamma funktionerna. Gestaltningen av byggnad och trädgårdsrum får en terapeutisk betydelse 12. Framtida boende för sköra äldre Erfarenheter från ett 40-tal nordamerikanska och nordeuropeiska äldreboenden uppförda under 1990-talet lyfter fram ett hundratal särskilda överväganden som behöver diskuteras vid utformning av ett äldreboende 13. Äldreboendet Kryddgården i Enköping använder tankar om äldreboendet som en terapeutisk miljö. Studiebesök på förebildliga äldreboenden och ekonomiska överväganden har skapat en lösning, där ett befintligt servicehus i ett innerstadskvarter kompletterats med två hus i 5 8 våningar (30 platser i omvårdnadsboende, 33 seniorlägenheter samt en övernattningslägenhet 14 ). Det nya äldreboendet blir ett landmärke i stadslandskapet, men även en del i ett stadsliv. Kommunens fastighetsbolag och äldreomsorg har valt att integrera forskningsrön och praktiska erfarenheter från omsorgsarbetet genom att göra ett särskilt miljöfunktionsprogram för omvårdnadsboendet. Anpassningen har medfört en merkostnad på cirka 600 000 kronor för omvårdnadsboendet, dessutom tillkommer en kostnad på 25 000 kronor per lägenhet på grund av en kommunal målsättning om sprinkler i nya äldreboenden 15. Utmaningen inför 2000-talets stora samhällsförändring är att hitta boendeformer för äldre, som är fördelaktiga både ur samhällsekonomiska hänsyn och ur mänsklig omtanke. Det finns få sammanställningar över goda exempel 16 utvärderingen av äldreboendet som arkitektur har varit liten. Fokus för äldreforskningen är omsorgsarbete och arbetsorganisation 17. En del av svaret på att utveckla nya bostadskoncept för äldre kan ligga i att främja designprocessen. I Frankrike tilllämpas sedan år 1989 ett multiprofessionellt arbetssätt vid utformandet av nya äldreboenden. Kompetenser som hante- Fortsättning s. 54 P 52 husbyggaren nr 2 B 2007
Äldreboendet Johanneslund i Haninge kommun skapar en arkitektur för flera behov: omsorgsboende med 100 platser, dagverksamhet och att vara ett nav i en äldreomsorgsverksamhet. Diebitsch Arkitektkontor Multidesign AB, Stockholm. Foto: Jonas E Andersson P rar arkitekturfrågor, äldrefrågor, byggande och förvaltning sammanförs i ett tidigt skede till ett rationellt samtal kring värdegrunder för det nya äldreboendet 18. Nyckeln till en god arkitektur för en åldrande befolkning ligger i viljan att se den äldre människans särskilda behov. D Referenser: 1 SCB, 2007: Befolkningsprognos/ Europa åldras. (Internet 2007-02-11). 2 Socialstyrelsen, 2006: Äldre vård och omsorg år 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. 3 Sandström, G, et al, 2003: Smart Homes Evaluated. I: Open House Int., 2003:28, S. 14-23. 4 Elmståhl, S, 1987: Hospital Nutrition in Geriatric Long-stay Medicine. Lund: Lunds Universitet. 5 Küller, R, 1991: Familiar Design helps Dementia Patients cope. I: Preisler, Vischer, White, (red), Toward a more Human Architecture. New York: Van Nostrand Reinhold. 6 Andersson, J, 2005: Rum för äldre. Stockholm: Arkitekturskolan/ KTH. 7 Rönn, M, 2003. Om kvalitetsföreställningar i gestaltande processer. Nord. Kult. Pol. Tidskr. 2003:1, sid 28-58. 54 husbyggaren nr 2 B 2007
Tillbyggnad av äldreboendet Kryddgården i Enköping med seniorlägenheter och omvårdnadsboende, fasadstudier från detaljplanearbetet samt volymstudie av omvårdnadsboendet. Skanark Arkitekter AB, Karlstad. Illustrationer: Skanark Arkitekter AB 8 Husberg, L et al, 2007: Gammal och fri, om Vigs Ängar. Simrishamn: Ängsblomman (kommande publikation, se vidare www.vigsangar.se ). 9 Lundequist, J, 1995: Design och produktutveckling. Lund: Studentlitteratur. 10 Kolb, B, Whishaw, I, 2002: Cerveau & comportement. Bryssel: de Boeck & Larcier SA. 11 Wijk, H, 2001: Colour Perception in Old Age. Göteborg: Göteborgs Universitet. 12 Wijk, G, 2004: Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur. 13 Regnier, V, 2002: Design for Assisted Living. New York: J Wiley & Sons Inc. 14 Marberg, I, 2007: Muntlig uppgift: Karlstad: Skanark Arkitekter AB. 15 Forsberg, O, 2007: Muntlig uppgift. Enköping: AB Enköpings Hyresbostäder. 16 Paulsson, J, 2002: Det nya äldreboendet. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. 17 Andersson, J, Rönn, M, 2006: Omsorgens boende. Stockholm: KTH. (www.arch.kth.se). 18 Dehan, P, 1997: L habitat des personnes âgées. Paris: Éditions Le Moniteur. nr 2 B 2007 husbyggaren 55