PLAN FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGENS VÄLBEFINNANDE 2014-2017 BILAGOR 27.1.2015
INNEHÅLL Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 28.12.2012/980 Befolkningen enligt åldersgrupper inom Jakobstads samarbetsområde jämfört med kommunerna i Vasa sjukvårdsdistrikt och hela landet. Statistik för år 2012, SOTKAnet Befolkningsstrukturen inom Jakobstads samarbetsområde jämfört med medelvärden i övriga Finland Beskrivning av välfärdskriterierna Sammanställning av antalet boendeplatser för äldre i samarbetsområdet för social- och hälsovårdsverket, Jakobstad Befolkningsprognos och servicestruktur för > 75 år fyllda Klientstrukturen på geriatriska avdelningar (avd. 7 och 8 i Jakobstad samt avd. 9 i Nykarleby) år 2013 RAI-kvalitetsindikatorer som används inom äldreomsorgen Hemvård och stödtjänster Bilaga 10 Kriterier för boendeplats inom äldreomsorgen Bilaga 11 Alternativ för servicestrukturen 1
Bilaga 1 Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 28.12.2012/980 5 Plan för att stödja den äldre befolkningen Plan för att stödja den äldre befolkningen Varje kommun ska utarbeta en plan över sina åtgärder för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och för att ordna och utveckla den service och närståendevård som äldre personer behöver. Vid planeringen ska åtgärder som främjar boende i hemmet och rehabilitering prioriteras. Planen ska utarbetas som ett led i kommunens strategiska planering. Planen godkänns av kommunfullmäktige, och den ska ses över varje fullmäktigeperiod. Den plan som avses i 1 mom. ska innehålla 1) en bedömning av den äldre befolkningens välbefinnande, tillräckligheten och kvaliteten i fråga om de tjänster som står till buds för den äldre befolkningen samt faktorer som påverkar den äldre befolkningens servicebehov, 2) mål för hur den äldre befolkningens välbefinnande, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand ska stödjas och servicen för den äldre befolkningen förbättras kvalitativt och kvantitativt, 3) de åtgärder genom vilka kommunen ansvarar för att målen enligt 2 punkten nås och en bedömning av de resurser som kommunen behöver för dessa åtgärder, 4) ansvarsfördelningen mellan de olika kommunala verksamheterna när åtgärder enligt 3 punkten genomförs, och 5) en redogörelse för hur kommunen kommer att sköta samarbetet med dem som avses i 4 2 mom. Kommunen ska beakta planen vid beredningen av kommunalt beslutsfattande som påverkar den äldre befolkningens ställning och de tjänster som äldre personer behöver, av de budget- och ekonomiplaner som avses i 65 i kommunallagen (365/1995) och av de rapporter och välfärdsberättelser som avses i 12 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen. 2
Bilaga 2 A. Befolkningen enligt åldersgrupper inom Jakobstads samarbetsområde jämfört med kommunerna i Vasa sjukvårdsdistrikt och hela landet. Statistik för år 2012, SOTKAnet. B. Prognos över antalet 75-år fyllda i samarbetsområdets kommuner enskilt och tillsammans (statistikcentralen 2012). 7000 75 år fyllda - 75 vuotta täyttäneet K4 6405 6617 6000 6021 5390 5000 4285 4000 3000 3550 3838 2826 3095 3217 3293 Pietarsaari - Jakobstad 75 år fyllda Pedersören kunta - Pedersöre 75 år fyllda Uusikaarlepyy - Nykarleby 75 år fyllda Luoto - Larsmo 75 år fyllda K4 75 år fyllda 2000 1834 2049 2292 1000 0 1411 1469 1289 1118 1101 1177 1191 967 824 699 747 727 747 789 479 536 600 664 270 315 380 2011 2015 2020 2025 2030 2035 2040 3
Bilaga 3 Äldreomsorgens klientstruktur inom Jakobstads samarbetsområde jämfört med medelvärden i övriga Finland, uppgifterna i medelsnitt per 31.12.2013. Materialet är hämtat från RAI-THL 1/2014 (1.10.13-31.3.14). Mätare som beskriver den kognitiva funktionsförmågan (CPS) 1/2014 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Närminne Göra sig förstådd Förmåga att fatta dagliga beslut Förmåga att äta själv 6- Mycket svårt förämrad kognitiv förmåga 5-Svårt försämrad kognitiv förmåga 4-Medelsvårt-svårt försämrad kognitiv förmåga 3-Medelsvårt försämrad kognitiv förmåga A. Sammanställning av kognitiv förmåga inom äldreomsorgen i jämförelse med övriga Finland. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Mätare som beskriver den fysiska funktionsförmågan 1/2014 Dagliga funktioner-adl Förflyttning i hemmet Födointag Toalettbesök Personlig hygien 6-totalt beroende 5-beroende 4-behöver omfattande hjälp 2 3 -behöver omfattande hjälp 1 2-behöver begränsad hjälp 1-behöver tillsyn B. Sammanställning av fysisk funktionsförmåga inom äldreomsorgen i jämförelse med övriga Finland. 4
Bilaga 4 Beskrivningar för välfärdskriterier 1 Läkarbesök i åldrarna 65 år och över inom primärvårdens öppenvård/1000 i samma åldrar Indikatorn visar andelen läkarbesök i åldrarna 65 år och över inom primärvårdens öppenvård per 1 000 i samma ålder. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. Läkarbesöken inom primärvården omfattar läkarbesök på hälsovårdscentralernas rådgivningsbyråer för mödravård, barnavård och familjeplanering samt inom hälsovårdscentralernas skolhälsovård, studenthälsovård och företagshälsovård. Dessutom omfattas hemsjukvårds- och mentalvårdsbesök och övriga öppenvårdsbesök (olika mottagningsbesök, hälsokontrolls- och screeningbesök samt besök för att utreda hälsotillståndet, t.ex. läkarintyg). Som läkarbesök inom primärvårdens öppenvård registreras klienternas/patienternas hälso- och sjukvårdsbesök på mottagningar samt läkares besök hos klienten/patienten. 2 Personer i åldrarna 65 år och över som fått full folkpension, % av befolkningen i samma ålder Indikatorn visar den procentuella andelen av personer i åldrarna 65 år och över som fått full folkpension. Medelfolkmängden används som befolkningsuppgift. De personer som får små eller inga förvärvspensioner alls har full folkpension. 3 Personer i åldrarna 75 år och över som bor hemma, % av befolkningen i samma ålder Indikatorn visar den procentuella andelen personer i åldrarna 75 år och över som bor hemma i slutet av året av befolkningen i samma ålder. Vid beräkningen av indikatorn betraktade man som hemmaboende personer som inte är långvårdspatienter på sjukhus och hälsovårdscentraler och som inte bor på åldringshem, serviceboende för äldre med heldygnsomsorg, institutioner för personer med utvecklingsstörning eller inom assisterat boende för personer med utvecklingsstörning. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. Enligt målen i det åtgärdsprogram som social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för servicestruktur lade fram 1992 skulle andelen personer i åldrarna 75 år och över som klarar sig hemma antingen på egen hand eller med hjälp av anhöriga eller omgivningen och/eller hem- och öppenvårdstjänster som anordnats av social- och hälsovården till 90 procent öka före år 2000. Indikatorn är avsedd för att följa upp det angivna målet. 4 Ensamboende i åldrarna 75 år och över, % av befolkningen i samma ålder Indikatorn visar den procentuella andelen ensamboende i åldrarna 75 år och över av befolkningen i samma ålder. En persons bostadshushåll utgörs av en person som stadigvarande bor ensam i bostadslägenheten. Populationen i statistiken över bostadshushåll och boendeförhållanden bildas av de personer som stadigvarande är bosatta i egentliga bostäder, d.v.s. den s.k. bostadsbefolkningen. I bostadsbefolkningen ingår inte personer som enligt Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Bostadshushåll kan inte heller bildas av personer som bor i byggnader som har klassificerats som internat och vars bostäder inte motsvarar definitionen på en bostadslägenhet. 5
5 Klienter i åldrarna 75 år och över som omfattats av stöd för närståendevård under året, % av befolkningen i samma ålder Indikatorn visar den procentuella andelen klienter i åldern 75 år och över som omfattats av stöd för närståendevård under året av befolkningen i samma ålder. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. Med närståendevård avses att vård av och omsorg om en äldre, en funktionshindrad eller en sjuk person anordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Stöd för närståendevård omfattar tjänster som den vårdbehövande behöver och som tillhandahålls denna, närståendevårdarens vårdarvode och ledighet samt service som stöder närståendevården. Kommunen och närståendevårdaren ingår ett uppdragsavtal om tillhandahållandet av närståendevård. Indikatorn visar täckningen av stöd för närståendevård bland befolkningen i åldrarna 75 år och över. Vid tolkningen av siffervärdet måste man beakta att servicesystemet för äldre alltid är en helhet och att kommunerna väljer olika organisationssätt. Att jämföra enskilda tjänster i olika kommuner berättar alltså inte hela sanningen, eftersom man i kommunen kan ha många andra tjänster. 6 Personer i åldrarna 75 år och över som fick regelbunden hemvård 30.11, % av befolkningen i samma ålder Indikatorn visar den procentuella andelen klienter i åldrarna 75 år och över som fick regelbunden hemservice eller hemvård av befolkningen i samma ålder. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. Som uppgiftskälla fungerar THL:s klientkalkyl över hemvården, där information om de klienter som har en service- eller vårdplan eller som har fått hemservice, hemsjukvård eller dagsjukvård minst en gång per vecka. För denna indikator plockades enbart de klienter, som har erhållit hemservice eller hemsjukvård (man tog inte med alla hemvårdsklienter som meddelats i kalkylen). I klienterna ingår inte de personer som ingår i anstaltsvården eller boendeservicen under kalkyleringsdagen, trots att de skulle ha ikraftvarande service- och vårdplaner. Indikatorn informerar inte om satsningarna på öppenvårdstjänster eller de resurser som öppenvårdstjänsterna tilldelats, eftersom man i kommunen kan ge mycket hjälp åt ett fåtal klienter eller lite service till många klienter. Dessutom är servicesystemet för äldre en helhet och kommunerna väljer olika organisationssätt. Att jämföra enskilda tjänster i olika kommuner berättar alltså inte hela sanningen, eftersom man på grund av klienternas hälsotillstånd och önskemål kanske har satsat på t.ex. serviceboende i kommunen i fråga. 7 Klienter i åldrarna 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg 31.12, % av befolkningen i samma ålder Indikatorn visar den procentuella andelen klienter i åldern 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg (personalen på plats dygnet runt) i slutet av året av befolkningen i samma ålder. Såväl kommunernas om samkommunernas och de privata serviceproducenternas enheter är inkluderade. Serviceboendet inkluderar alltid boendet samt den fasta service som ingår däri. Dylik service kan vara t.ex. hemvårdshjälp, hygienservice osv. Innehållet i serviceboendet kan i princip alltså variera. Även boendeformerna varierar. En del av enheterna är grupphem, en del är små hem och andra är t.ex. servicehus, där klienterna har egna lägenheter. Det som inte inkluderas är hyresbostäder för seniorer enligt lagen om bostadslägenheter eller sådana servicebostäder i vilka det inte ingår daglig eller regelbunden hemservice. 6
Serviceboende skiljer sig från institutionsvård såtillvida att serviceboendet alltid grundar sig på hyra eller ägande eller en motsvarande besittningsform. Indikatorn visar täckningen av serviceboende för äldre med heldygnsomsorg. Vid tolkningen av siffervärdet måste man beakta att servicesystemet för äldre alltid är en helhet och att kommunerna väljer olika organisationssätt. Att jämföra enskilda tjänster i olika kommuner berättar alltså inte hela sanningen, eftersom man i kommunen kan ha t.ex. mycket institutionsvård för äldre eller andra tjänster. 8 Antal vårddygn i åldrarna 75 år och över inom långvarig institutionsvård, % av befolkningen i samma ålder Indikatorn visar den procentuella andelen för åldrarna 75 år och över inom långtidsvård (över tre månader) på sjukhus, hälsovårdscentralernas vårdavdelningar, åldringshem samt inom omsorgen om utvecklingsstörda och på dess centralinstitutioner under året av befolkningen i samma ålder. Både den privata och den offentliga sektorns patienter/ klienter omfattas. Den procentuella andelen av befolkningen för patienter/ klienter i åldrarna 75 år och över inom hälso- och sjukvårdens eller socialvårdens långtidsvård under året ger information om den berörda åldersklassens långvariga behov av hjälp och service i anslutning till sjukdom, utvecklingsstörning och missbruksproblem. 9 Demensindex, åldersstandardiserat Indikatorn beskriver antalet receptbelagda läkemedelsbehandlingar som har ordinerats för Alzheimers sjukdom. När befolkningen åldras ger i synnerhet framskridande och permanenta minnessjukdomar upphov till ett ökande servicebehov i kommunerna. Alzheimer är den vanligaste av dessa sjukdomar (cirka 70 procent av alla). De vanligaste minnessjukdomarna som inte omfattas av indexet för demens är vaskulär kognitiv störning i anknytning till cerebrovaskulär sjukdom (15-20 procent) samt en del av de minnessjukdomar som hänför sig till Parkinsons sjukdom. De ersättningsrätter för receptbelagda läkemedel som hänför sig till Alzheimers sjukdom är specifika för den aktuella sjukdomsgruppen och de enda jämförbara uppgifterna som kan erhållas ur registren över svåra minnessjukdomar. Till exempel beskriver inte vårdanmälningsinformationen inom den specialiserade sjukvården (HILMO) på ett täckande sätt hur allmänt förekommande minnessjukdomar är. 10 Utkomststödstagare i åldrarna 65 år och äldre, % av befolkningen i samma ålder Pysyväislinkki: http://uusi.sotkanet.fi/taulukko/em2/111,112,113/3/3a/0/ 7
Bilaga 5 Sammanställning av antalet boendeplatser för äldre i samarbetsområdet för social- och hälsovårdsverket, Jakobstad Kommun Enhet Boendetyp Kommunala platser 8 Intervallvård platser/rum Köptjänster Intervallvård, köptjänster Privata boendens egna platser Jakobstad Björkbacka Eff.serviceboende 61 2 - - 63 Solbacken Demensboende 24 3 - - 27 Ahlbäckhemmet Eff.serviceboende - - 12-7 19 Rauhala Eff.serviceboende Demensboende - - 2 7-22 - 24 7 Betsy Demensboende - - 16 - - 16 Viivi & Wilhelm Demensboende - - 16 1 17 Hötorgscenter Demensboende - - 16 - - 16 De Gamlas Hem Eff.serviceboende - - 6-28 34 Pietarkoti Serviceboende - - 3-7 10 Mariahemmet Eff.serviceboende - - 1-45 46 Pedersöre Pedersheim Frida Långvård 15 - - - - 15 Pedersheim Selma Eff.serviceboende 27 6 - - - 33 Pedersheim Alina Demensboende 15 2 - - - 17 Purmohemmet Långvård 18 4 - - - 22 Esselunden Eff.serviceboende 20 4 - - - 24 Hedbo Serviceboende - - - - 18 18 Nykarleby Hagalund Långvård 49 4 - - - 53 Hagaborg Demensboende 12 - - - - 12 Florahemmet Serviceboende - - - 31 31 Nykarleby sjukhem - - - 2 10 14 26 Larsmo Sandlundens Effektiverat 11 (Ellen)+ 1 (Edwin) - - - 28 servicehem serviceboende Edwin 16 Roslunden Demensboende 9 1 - - - 10 Gemensamma Folkhälsan, Långvård - - 32+3 - - 35 platser Östanlid Geriatriska Avd. 7 och 8, Jstad Åldringshem 35+35+30/40 (20-30 pl) 100 avdelningar Avd. 9, Nykarleby TOTALT 377 27 114 3 182 703 Totalt
Bilaga 6 Befolkningsprognos och servicestruktur för > 75 år fyllda 9
Bilaga 7 Klientstrukturen på geriatriska avdelningar (avd. 7 och 8 i Jakobstad samt avd 9 i Nykarleby) år 2013 Åldersgrupper Geri-avd 7 N= 326 Geri-avd 8 N=226 Geri-avd 9 N=231 < 65 år 2,8 % (9) Vårddygn, medeltal: 79,3 3,0 % (7) Vårddygn, medeltal 46,2 2,6 % (6) Vårddygn, medeltal 87,4 Intervallvård/ Intervallihoito Totalt: 19, % (62) Vårddygn, medeltal: 27,4 Totalt: 0,8 % (2) Vårddygn, medeltal: 22,5 Totalt: 9,0 % (21) Vårddygn, medeltal: 10,9 65-74 år 3,6 % (12 ) 1,2 % (3) 75-84 år 8,0 % (26) 0,4 % (1) 4,3 % (10) >85 år 7,4 % (24) 0,4 % (1) 3,4% (8) Kortidsvård/ Lyhytaikaishoito Totalt: 64,7 % (211) Vårddygn, medeltal: 19,9 Totalt:73,8 % (167) Vårddygn, medeltal: 23,6 Totalt: 68,8% (159) Vårddygn, medeltal: 22,1 65-74 år 7,0 % (23) 7,9 % (18) 9,0% (21) 75-84 år 23,9 % (78) 30 % (68) 28,5 % (66) >85 år 33,74 % (110) 35,8 % (81) 31,1% (72) Långvård/ Pitkäaikaishoito Totalt: 13,2 % (43) Vårddygn, medeltal: 132,5 Totalt: 22,1% ( 50) Vårddygn, medeltal: 163,3 Totalt: 18,1 % ( 42) Vårddygn, medeltal: 197 65-74 år 1,2 % (4) 2,2 % (5) 1,2 % (3) 75-84 år 3,3 % (11) 7,0 % (16) 4,7 % (11) >85 år 8,5% (28) 12,8 % (29) 12,1 % (28) Krigsinvalid/ Sotainvalidi Totalt:0,3 % Vårddygn,medeltal: 35 Totalt: 0,4 % Vårddygn,medeltal: 28 65-74 år 75-84 år >85 år 0,3 % (1) 0,4 % (1) Annan Vård/ Muu hoito Dagvård/nattvård Päivä-/yöhoito Totalt: 0,8 % Vårddygn, medeltal: 2 65-74 år 75-84 år 0,4 % (1) >85 år 0,4 % ( 1) 10
Bilaga 8 RAI-kvalitetsindikatorer som används inom äldreomsorgen THL (Institutet för hälsa och välfärd) upprätthåller en nationell databas för RAI -benchmarking. Detta möjliggör att organisationer och enheter kan jämföra sin egen verksamhet, klientstruktur och vårdkvalitet. Kvalitetsindikatorer, som uppföljs upp inom SOCHV på alla boenden och geriatriska avdelningar, är förändringar i ADL (active daily living)-funktioner, sängliggande 22h/ dygn, begränsningar i rörelsefrihet, medicinanvändning, användning av sömmediciner och social inaktivitet. EEFFEKTIVERAT SERVICEBOENDE 31.12.2013 Finland n= 13925 Serviceboende n=130 Demensboende n=60 Förändringar i ADL_28 48 % 35 % 60 % funktionerna (försämring) Medicin användning 52 % 55 % 42 % (9 mediciner eller mera) Regelbunden användning av 22 % 28 % 10 % sömnmediciner Sängliggande 22 h/dygnet 9 % 12 % 8 % Daglig begränsning av 12 % 7 % 8 % rörelsefrihet Social inaktivitet ÅLDRINGSHEM, GERIATRISKA AVDELNINGAR 31.12.2013 Finland n= 11348 Åldringshem n= 81 GERI-avd n=62 Förändringar i ADL_28 46 % 52 % 39 % funktionerna (försämring) Medicin användning 46 % 32 % 19 % (9 mediciner eller mera) Regelbunden användning av 16 % 16 % 16 % sömnmediciner Sängliggande 22 h/dygnet 28 % 12 % 27 % Daglig begränsning av 19 % 19 % 48 % rörelsefrihet Social inaktivitet 50 % 32 % 61 % 11
Bilaga 9 Hemvård och stödtjänster Hemvårdens (hemservice och hemsjukvård) uppgift är att möjliggöra ett tryggt hemmaboende för äldre människor, handikappade som fyllt 18 år, konvalescenter, långtidssjuka och även då funktionsförmågan har försämrats. Hemvården stöder klientens funktionsförmåga och förstärker klientens egna resurser och egen aktivitet att klara sig i hemmet. Anhöriga och närstående uppmuntras att delta i vården och omsorgen. Hemvården fungerar dygnet runt i de fyra kommunerna inom samarbetsområdet. De äldres möjligheter att klara sig hemma stöds genom de tjänster som hemservice och hemsjukvården erbjuder. Hemvården grundar sig på socialvårdslagen och hemsjukvården på hälso- och sjukvårdslagen, och de här funktionerna har slagits ihop fr.o.m. år 2011. Social- och hälsovårdsnämnden har den 14.6.2011 godkänt Riktlinjer för hemvården. Riktlinjerna definierar vad hemvården innebär, verksamhetsprinciper och målsättningen för vård i hemmet samt den värdegrund som styr verksamheten. Hemvården indelas i tre typer av service: Hemservice stöder och hjälper, då en klient p.g.a. sjukdom eller nedsatt funktionsförmåga behöver hjälp hemma för att klara av vardagssysslor och personliga rutiner. De anställda inom hemservice följer också med hur klienten mår och ger klienten och de anhöriga råd i olika ärenden som rör servicen. Den servicehandledning som ges åt klienterna har utvecklats och klientstyrningen har effektiverats genom att verksamheten har omorganiserats. Hemsjukvården gör hemma hos klienten små vårdingrepp enligt läkarordination och följer med klientens hälsotillstånd. Också terminalvård kan ordnas hemma. Att stöda de anhöriga är också en del av hemsjukvårdens arbete. Stödtjänsterna kompletterar den övriga hemservicen. Stödtjänster är ofta den första åtgärden man tar till för att stöda klientens situation där hemma, när funktionsförmågan av en eller annan orsak försvagas. Stödtjänsterna är i allmänhet avsedda för personer inom hemservice och hemvård men kan också ges till andra som har behov och uppfyller kriterierna. De vanligaste stödtjänsterna är: - Måltidservice är en daglig hemtransporterad varm lunch för personer som inte kan tillreda maten själv, personer med minnesjukdom och för diabetiker som behöver regelbundna måltider. - Service för att öka tryggheten. Trygghetsalarm ger trygghet dygnet runt för ensamboende äldre och personer med funktionsnedsättning och för personer med ökad fallrisk. Personen skall kunna använda trygghetstelefonen. - Dagcenterverksamhet (tjänster som främjar social samvaro/sosiaalista kanssakäymistä edistävät palvelut). Dagverksamhet erbjuds åt äldre personer med funktionshinder och 12
personer med demenssjukdomar. Syftet med dagverksamheten är att underlätta för den enskilde att bo kvar hemma. Dagverksamheten kan ge vardagen ett innehåll, umgänge med andra människor, ge inspiration till aktiviteter samt ge stöd och avlastning åt anhöriga. Dagverksamhet i egen regi är Lyo i Pedersöre, Mimosa i Nykarleby, dagverksamheten vid Sandlundens Åldringscenter, samt Azalea, som är en nystartad dagverksamhet för minnessjuka. Dagverksamheten vid Herrmangården är köptjänst. Hemvården är indelad i fyra distrikt: Jakobstad, Larsmo Nykarleby och Pedersöre. Jakobstad och Larsmo har en integrerad hemvård d.v.s. hemservicen och hemsjukvården arbetar i team. Teamansvarig är hemsjukvårdens sjukskötare som organiserar det dagliga arbetet i teamet samt handleder de övriga medarbetarna i teamet. I Pedersöre och Nykarleby är det rådgivningsbyråerna som sköter hemsjukvården och samarbetar med hemservicen. Jakobstad är indelat i nio team och där ingår sjukskötare, närvårdare, hemvårdare och hemhjälpare. Larsmo är indelat i ett team med sjukskötare och närvårdare. Pedersöre är indelat i två team: Esse- Kållby och Bennäs-Purmo. I teamen finns närvårdare och hemhjälpare. Nykarleby är indelat i tre team: Centrum, Munsala och Jeppo. I Centrum finns hemsjukvård bestående av sjukskötare och närvårdare som är integrerade till en gemensam hemvård. I Munsala och Jeppo finns närvårdare och hemhjälpare. Högklassig hemservice och hemsjukvård uppnås då klientens funktionsförmåga bedöms och utgående från bedömningen uppgörs en service- och vårdplan. Under år 2014 utarbetas kriterier för hemvården. Med kriterierna som grund och utgående från klientens behov planeras hemvårdstjänsterna. Servicehandledning utgör en helhetsbedömning av klientens situation. En utredning av servicebehovet hos den äldre kan bli aktuellt på olika sätt. En utredning måste göras om den äldre önskar få en bedömning av behovet av socialservice. Enligt Socialvårdslagen, 40 ska den äldre (+75 år) i brådskande fall få sitt behov utrett utan dröjsmål, i icke brådskande fall skall hon/han inom sju dagar erhålla en utredning av servicebehovet. Servicehandledaren gör tillsammans med den äldre och vid behov med de anhöriga en helhetsbedömning av den äldres resurser och funktionsförmåga och kartlägger vilka stödjande insatser som behövs för att den äldre skall kunna bo hemma så länge som möjligt. En mångsidig bedömning beaktar fysiska, kognitiva, psykiska och sociala funktioner, miljön, bostaden och säkerheten samt tillgången till närservice. Minnesrådgivningen fungerar som en del av hemvården. På minnesrådgivningen finns 5 minnesrådgivare varav en finns i Nykarleby, samt läkare och en kanslist. Minnesrådgivningens uppgift är att i ett tidigt skede försöka klargöra orsaken till minnesstörningen. Minnesrådgivaren stöder personer med minnesproblem och deras anhöriga samt följer med utvecklingen av sjukdomen. Ett tidigt ingripande och en rätt riktad vård har betydelse för hur sjukdomen utvecklas. Socialarbetaren stöder och ger råd åt de äldre och deras anhöriga om livssituationen, sociala förmåner och arrangerandet av praktiska ärenden. Socialarbetaren deltar också i vårdplaneringen. 13
Socialarbetarens resurser inom äldreomsorgen bör förstärkas. I äldreservicelagen poängteras socialgerontologiskt kunnande i social- och hälsovårdstjänster. Vårdplaneringen är en väsentlig del av klientstyrningen. I Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby handhas det av vårdplaneringsgruppen SAS (seurata, arvioida, sijoittaa). I SAS-gruppen ingår placeringskoordinator, seniorhandledare och socialarbetare samt utskrivningskoordinator. En skriftlig ansökan görs när intervallvård eller boende behövs och skickas till placeringskoordinatorn. SAS-gruppen håller möte varje vecka och då behandlas de inkomna ansökningarna. Varje ansökan genomgås noggrant och en utförlig kartläggning av hela situationen görs bl.a. genom kontakt med den sökande och de anhöriga och med hemvården. Vidare utreder man med hjälp av RAI-HC instrument ifall det används eller en RAI Oulu-screening. På basen av kartläggningen sätts sökande i kö för en intervallvårdsplats eller ett boende. 14
Bilaga 10 Kriterier för boende Syftet med kriterierna för beviljande av plats på social- och hälsovårdsverkets boenden är att klarlägga hur platserna tilldelas de kommuninvånare som är i behov av omfattande omsorg och vård inom äldreomsorgen. Platserna fördelas utifrån principen om likvärdig och rättvis behandling. Med hjälp av kriterierna anvisas platserna till de personer som på grund av nedsatt kognitiv eller fysisk funktions-förmåga behöver omfattande omsorg och vård. Den systematiska informationen som fås ut från RAI används som underlag i beslutsfattandet. RAI-utvärdering Följande RAI-värden gäller vid bedömning av plats på social- och hälsovårdsverkets effektiverade serviceboenden samt på enheternas institutionsplatser (Hagalund, Purmohemmet och Sandlundens åldringshem). ADL (dagliga aktiviteter) 3-6 CPS (kognition närminne mm) 2-6 (2 kan komma ifråga ifall att ADL är minst 4) Maple (bedöming av vårdbehov) 4-5 Maple kan vara lägre ifall klientens hälsotillstånd är instabilt, förutsätter att CHESS är högre än 3 CHESS (stabilitet av hälsotillstånd) Även CAPS-bedömning tas i beaktande (klientens styrkor och problemområden samt risk för institutionalisering) Förflyttningar kan ske inom enheten beroende av klientens vårdtyngd och resurserna på enheten. För platserna på Hötorgscentrets gruppboende, Viivi & Wilhelm, Folkhälsans gruppboende Betsy och Rauhalas demensenhet Helmi gäller samma kriterier som för social- och hälsovårdsverkets egna enheter. För beviljande av plats på övriga köptjänstplatser; De gamlas hem, Ahlbäckhemmet, Hedbo, Pietarkoti och Rauhalas övriga köptjänstplatser, gäller kriterier jämförbara med hemvården. 15
KRITERIER FÖR BOENDEPLATS INOM ÄLDREOMSORGEN Funktionsförmåga Behöver hjälp av en eller två personer i de dagliga funktionerna och för att röra sig. Hjälpbehov även nattetid. Minnessjukdom som medför beteendemässiga och psykiska symptom. CPS 2-6 (CPS 2 förutsätter att ADL är minst 4) ADL 3-6 Service Omfattande insats av hemvården eller närstående (flera besök per dygn, inklusive minst ett nattbesök). RAI-utvärderingen visar att rehabiliteringspotentialen är mycket begränsad. Prövning Helhetsbedömning där även individuella specialbehov beaktas. Specialbehov kan vara minnessjukdom, mentala eller rusvårdsproblem, ett medicinskt krävande vårdbehov. Förutsättningar Akuta sjukdomstillstånd är omskötta och långvariga sjukdomar är diagnosticerade. Rehabiliteringsmöjligheterna är utredda. Hjälpmedel som stöder minnet och den fysiska funktionsförmågan är i användning. En bristfällig bostad berättigar inte till boendeplats. Villkor Ansökan förfaller om erbjuden plats inte tas emot. Ny ansökan kan behandlas när en väsentlig förändring skett i vård- och omsorgsbehovet. 16
Allmänna kriterier för beviljande av boende Hjälpbehovet är kontinuerligt, inte tillfälligt Hemvårdens eller annan jämförbar insats är omfattande; flera besök dagligen samt minst ett nattbesök Akuta sjukdomstillstånd är omskötta Långvariga sjukdomar är diagnosticerade, kundens tillstånd är stabilt Bristfällig bostad berättigar inte till boendeplats Av ekonomiska orsaker kan inte en boendeplats komma ifråga. Stöd och bidrag som kunden kan ansöka om har kartlagts och använts Klienten har varit på en utrednings- eller rehabiliteringsperiod före man fattar beslut om vårdnivå/vårdtyngd. Rehabiliteringsperioden kan även ske i hemvård. RAI-utvärderingen visar att rehabiliteringspotentialen är mycket begränsad En akut lösning av ett behov bör inte bli en permanent lösning Kriterier för beviljande av plats på demensenhet Demenssjukdomen är diagnosticerad Klienten är inte orienterad i tid och rum Klienten är rymningsbenägen och vandrar utanför hemmet och riskerna kan inte elimineras med omsorg eller tekniska lösningar Klienten har beteendemässiga och psykiska symptom och kan förorsaka farliga situationer för sig själv eller andra Före beviljande av plats på demensenhet bör förutom de allmänna kriterierna, gälla även 2-3 av kriterierna för demensenhet. MMSE-poäng är inte styrande utan en del av helhetsbedömningen. MMSE-poäng kan vara utslagsgivande vid bedömningen. 17
Definitioner Serviceboende omfattas av både boende och vård- och omsorgstjänster. Serviceboenden är öppenvårdsenheter där kunderna betalar skilt för boendet (hyresavtal) och för tjänsterna. Serviceboende har personal enbart dagtid. Effektiverat serviceboende fungerar enligt samma princip som serviceboende men har personal dygnet runt och ofta en högre personaldimensionering än serviceboende. Demensenhet effektiverat serviceboende med särskild inriktning och kunnande i demensvård. Åldringshem är institutionsvård. Vård- och omsorgsbehovet är omfattande och behovet av medicinsk vård är långvarigt. Kunden har en s.k. långvårdsavgift som täcker alla vårdkostnader. Avgifter på serviceboende hyra, avgift för måltider, serviceavgift (fast avgift för städning, städmaterial, klädvård och hygienartiklar i viss mån) och vårdavgift. Vårdavgiften är individuell och räknas ut enligt anvisningar i lagen och förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovård. Vård- och serviceplan en individuell plan för varje person som beviljas plats på en boendeenhet. Planen görs upp av personal och den utgår ifrån den äldres funktionsförmåga och behov av vård och omsorg. I planen noteras vilken typ av service och hjälp den äldre får samt omfattningen av servicen. 18
Bilaga 11 Alternativ för servicestrukturen Tabell. Exempel på uppskattade förändringar i den äldre befolkningens antal och tjänsternas omfattning haft för effekter på utvecklingen av kostnaderna för vissa tjänster från 2011 till 2017. Källa: Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Helsingfors 2013 Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Alternativ för servicestrukturen (% av 75 år fyllda) Alternativ A. Nuvarande servicestruktur (servicestruktur år 2011) hemvård 12,2 % stöd för närståendevård 4,4 % effektiverat serviceboende 5,9 % ålderdomshem 3,0 % hälsovårdscentralens bäddavdelning 1,3 % ovan nämnda tjänster sammanlagt: 27 % Alternativ B. hemvård 13 % stöd för närståendevård 6 % effektiverat serviceboende 6 % ålderdomshem 2 % hälsovårdscentralens bäddavdelning 1 % ovan nämnda tjänster sammanlagt: 28 % Alternativ C. hemvård 14 % stöd för närståendevård 7 % effektiverat serviceboende 7 % ålderdomshem 1 % hälsovårdscentralens bäddavdelning 1 % ovan nämnda tjänster sammanlagt: 30 % Förändring i kostnaderna för tjänster 2011 2017 (på basis av 2011 års prisnivå) +503 milj. euro +163 milj. euro +172 milj. euro 19