Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas geo-engineering.

Relevanta dokument
(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

Klimat 0B: Klimat CBT:s anslagstavla

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv

Klimat 2A: Vad behöver göras? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii )

Efter ett mail med en uppgift så kan det komma ett uppföljnings-mail där uppgiften är att peppa kurskamraterna genom att berätta vad du gjorde.

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i

Steg ett: Bestäm dig för om du tycker att dagens uppgift borde utföras. i

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

UR-val svenska som andraspråk

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Av: Erik. Våga vägra kött

Klimat 1F: Sex grader

Klimat, vad är det egentligen?

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

1. Vad är naturkunskap?

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Klimat 3R: Lågkonjunktur

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Titta på bilden: ix

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Klimat 2M: Effektivare energiproduktion

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla

Kan geoingenjörer rädda oss undan en klimatkatastrof? Victor Galaz

Vatten och luft. Åk

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Om vi följer den här utsläppsplanen så har vi ungefär tre fjärdedels chans att stoppa den globala uppvärmningen innan den når 2 grader.

Klimat 3K: Åtgärder. Bonusuppgift: Föreslå ett sätt som den här förklaringen kan göras tydligare för dem som inte är så vana att läsa diagram.

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Min bok om hållbar utveckling

Vad händer med jordens klimat?

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum:

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Fakta om klimatförändringar

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Förnybara energikällor:

På upptäcksfärd i Frusna världar

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

ETE331 Framtidens miljöteknik

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Påverkar människan klimatet?

Min bok om hållbar utveckling

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum:

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

Bonus: Fundera också på om det finns fler alternativ som vi har glömt. Maila i så fall dem till mig och kurskamraterna. xiii

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Vad är vatten? Ytspänning

Meteorologi. Läran om vädret

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

ETE331 Framtidens miljöteknik

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

En elevs skriftliga redovisning

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Transkript:

Klimat 2S: Geo-engineering (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom läsa om en av teknikerna nedan. Gör det nu. ii ) Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas geo-engineering. Människan påverkar jorden idag. Genom våra utsläpp av växthus-gaser höjer vi jordens temperatur. Genom att släppa ut något annat skulle vi kunna sänka jordens temperatur. Om vi samtidigt höjer temperaturen med växthusgaser och släpper ut något annat som sänker jordens temperatur så kanske vi kan balansera de två utsläppen så att genomsnittstemperaturen blir oförändrad? Det här är några tekniker som har diskuterats: Aerosoler Aerosoler är små partiklar i luften, t.ex. damm och sot. De kan reflektera solljuset eller hålla kvar värmen i atmosfärens högre lager så att den snabbare strålar ut i rymden igen. Vanliga aerosoler försvinner på några timmar eller några dagar. Därför fungerar de bara så länge som nya aerosoler hela tiden släpps ut. För att kompensera för fortsatta (även konstanta eller minskande) utsläpp av koldioxid skulle vi alltså behöva släppa ut en ständigt ökande mängd aerosoler. När vi helt har slutat släppa ut koldioxid skulle vi behöva fortsätta att släppa ut nya aerosoler så länge den utsläppta koldioxiden finns kvar i kolcykeln. (D.v.s. någonstans mellan hundratals år och tiotusentals år.) Långlivade Aerosoler Kanske skulle vi om vi verkligen försöker kunna få aerosoler att stanna länge i luften ( http://www.ted.com/talks/david_keith_s_surprising_ideas_on_climate_change.html ), men då skulle vi få det omvända problemet. Vi skulle inte ha någon möjlighet att ta bort dem om de i sin tur orsakar problem. (Tänk ozonlager, istid, etc.) Moln Vissa moln värmer jorden, och vissa moln kyler den. Genom att spruta upp t.ex. havsvatten i atmosfären så kanske man kan åstadkomma fler kylande moln då jorden blir vitare. iii

Järngödsling av Haven Koldioxid försvinner naturligt ur kolcykeln genom att den tas upp av havslevande organismer. En del organismer sjunker ner och hamnar på djuphavens botten när de dör. Efter några tiotusentals år har havsbottnen pressats in under en kontinentalplatta, och om inte kolet då pressas ut genom en vulkan igen så är kolet borta ur kolcykeln. Den här processen pågår naturligt med en hastighet som är knappt en hundradel av den hastighet med vilken vi bränner fossilt kol. iv Om man kan öka tillväxten i haven, och om det resulterar i att döda djur och växter hamnar på djuphavets botten, och om de blir kvar där tills plattektoniken har skaffat undan dem, då kan det vara ett sätt att få bort kol ur kolcykeln. Ett sätt som har diskuterats för att öka tillväxten i haven är att gödsla med järn på platser där järnbrist just då hindrar en algblomning. v Speglar i rymden Vi skulle kunna skicka ut satelliter i rymden som fungerar ungefär som "sol-parasoll" som skuggar jorden. Risker En oförändrad genomsnittstemperatur behöver inte innebära ett oförändrat klimat. Det som skulle användas för att sänka jordens temperatur skulle sannolikt ha en annan fördelning i tid och rum än koldioxiden. - Kortlivade aerosoler eller moln kan kanske användas för att kyla ned ett enskilt land medan resten av jorden fortsätter att värmas upp? - Kortlivade ämnen måste vi fortsätta att kontinuerligt släppa ut tills koldioxiden är borta ur kolcykeln. D.v.s. någonstans mellan hundratals år och tiotusentals år efter att vi har slutat släppa ut koldioxid. - Långlivade ämnen som släpps ut i stor mängd kan ha andra oönskade eller oväntade effekter. De skulle t.ex. kunna påverka ozonet eller anrikas i näringskedjan etc. - Om effekten skulle variera på olika latituder jämfört med koldioxidens effekt så kan helt nya vädersystem bildas. - Havsförsurningen skulle fortfarande skapa problem för (läs döda) djur med kalkskal. vi - Inga internationella lagar reglerar vem som får göra vad.

Vem skulle göra det? Det finns idag inga internationella lagar som bestämmer vem som får göra geo-engineering på jorden. Varning, Åsikt vii : Någon desperat stat eller organisation, eller till och med någon rik privatperson, kan mycket väl komma att göra det om klimatförändringarna fortsätter otyglat. Bonus: Ett radioprogram om geo-engineering: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/148405?programid=412 Bonus: Pågående forskning Redan läggs mycket pengar på forskning om geoengineering: "Bill Gates backs climate scientists lobbying for large-scale geoengineering" ( http://www.guardian.co.uk/environment/2012/feb/06/bill-gates-climate-scientistsgeoengineering?intcmp=srch ) Bonus: Sammanställningar "Solar radiation management" ( http://en.wikipedia.org/wiki/solar_radiation_management ) En film på engelska: ( http://www.abc.net.au/news/2012-11-22/science-fiction-gets-real-aspecial-report/4387488 ) "A review of climate geoengineering proposals" ( http://www.springerlink.com/content/351246645074460l/ ) Bonus: Aktuella nyheter om geo-engineering: https://www.google.com/search?tbm=nws&q=geo-engineering&oq=geo-engineering Varning, Åsikt viii : Geo-engineering är ett alternativ som jag personligen inte är förtjust i (utom tillfälligt för att avvärja en annars oundviklig katastrof). I den här kursen försöker jag att objektivt redogöra för de alternativ som finns oberoende av mina personliga åsikter. Därför hör en beskrivning av det här alternativet definitivt hemma i den här kursen.

Bonus: Litet men positivt: Det pågår forskning för att ta reda på vad "vanligt" folk tycker: http://www.cspr.se/forskning/att-forsta-och-forhalla-sig-till-cc-vetenskapsradet?l=sv Humor-bonus ix : http://www.naturalnews.com/cartoons/climate_change_600.jpg ---------- Mer information om denna klimat-utbildning finns på: http://klimatcbt.yolasite.com/ Dagens uppgift är att i det här mailet läsa det som står med fetstil och dessutom läsa om minst en geo-engineering-teknik för att hejda klimatförändringarna. Försök att alltid utföra dagens uppgift direkt när du får mailet. Om du bara har 3 minuter, så slutför uppgiften så bra som den hinner bli på 3 minuter. x Detta mail kan även laddas ner som PDF från: http://klimatcbt.yolasite.com/resources/klimat2s_geoengineering.pdf Bonus: Nästa mail kan laddas ner som PDF från: http://klimatcbt.yolasite.com/resources/klimat3h_ansvar.pdf Om du vill gå kursen så kontakta mig på http://klimatcbt.yolasite.com/kontakt.php (Du har väl lagt till http://klimatcbt.yolasite.com/kontakt.php antingen i din adressbok, eller bland betrodda avsändare i ditt spamfilter? Annars kan vissa kursmail fastna i ditt spamfilter. Skriv till mig på http://klimatcbt.yolasite.com/kontakt.php om du vill ha hjälp med det, eller om du saknar något kursmail.)

Det som står i fotnoterna är alltid bonusmaterial. i Fotnot 0.14: Tre minuter per mail räcker för att följa kursen Klimat-CBT. (Fotnot 0.20:) På tre minuter per mail får man en översiktlig helhetsbild. För den som önskar en djupare förståelse finns möjligheten att läsa resten av mailet. De flesta mail innehåller följande typer av information: - 3-minuters: På 3 minuter hinner man läsa de viktigaste rubrikerna och slutsatserna så att man kan följa kursen. - Brödtext: Den löpande texten ger en fördjupad beskrivning av ämnet i mailet. - Bonus: Intressant information som berör ämnet men inte egentligen hör till kursen. - Footer: Nedanför brödtexten finns lite information om kursen. Den är i princip likadan i alla mail. - Fotnoter: I fotnoterna finns alla beräkningar och källor. Läs i fotnoterna (bara) om du vill veta hur jag har räknat, tänkt och resonerat eller vilka källor jag har använt. Mer information om kursen finns på http://klimatcbt.yolasite.com/ ii Fotnot 0.20: Detta är det rekommenderade upplägget: Ägna 3 minuter åt att göra den obligatoriska delen direkt när du får e-mailet. Avsluta den obligatoriska delen då även om du inte är säker på att du gör den på det bästa sättet. Om du har tid och lust (det kan vara omedelbart, senare, eller en annan dag) så kan du göra bonusdelen, eller göra om den obligatoriska delen på ett bättre sätt. iii Fotnot 2.2.X.90: spraying seawater in the atmosphere to increase the reflectiveness of clouds. The extra condensation nuclei created by the spray will change the size distribution of the drops in existing clouds to make them whiter. The sprayers would use a fleet of around 1500 unmanned Rotor ships known as Flettner vessels to spray mist created from seawater into the air to thicken clouds and thus reflect more radiation from the Earth ( http://en.wikipedia.org/wiki/cloud_reflectivity_enhancement#seawater_spray ) (Bild: http://static.guim.co.uk/sys- images/environment/pix/columnists/2010/11/10/1289389321529/geoengineering-or-climate- 006.jpg ) iv Fotnot 2.2.X.91: "Emissions of CO2 by human activities are estimated to be 135 times greater than the quantity emitted by volcanoes" ( http://en.wikipedia.org/wiki/carbon_dioxide#in_the_earth.27s_atmosphere ) v Fotnot 2.2.X.92: Forskning & Framsteg: "Gödsling med järn ska rädda klimatet" ( http://fof.se/tidning/2008/6/godsling-med-jarn-ska-radda-klimatet )

vi Fotnot 2.2.X.16: Rekommenderad läsning för den som bryr sig om haven What Corals are Dying to Tell Us About CO2 and Ocean Acidification: ( http://www.tos.org/oceanography/archive/20-2_caldeira.pdf ) Haven har redan blivit surare, och foraminifererna har redan förlorat en tredjedel av sin skaltjocklek: ( http://www.nature.com/ngeo/journal/v2/n4/abs/ngeo460.html ) Ett föredrag på engelska: ( http://www.ted.com/talks/lang/en/rob_dunbar.html ) Nyare forskning kan hittas här: ( http://scholar.google.se/scholar?as_ylo=2011&q=ocean+acidification&hl=en&as_sdt=0,5 ) vii Fotnot 0.5: viii Fotnot 0.5: Det är viktigt att skilja mellan åsikter och vetenskapliga fakta. Avsikten är att alla påståenden i den här kursen ska vara verifierbara vetenskapliga fakta. Det är därför jag är så noga med att inkludera alla källor i fotnoterna. När jag skriver något som är min egen personliga åsikt så markerar jag det så här. Mina åsikter är naturligtvis alltid bonusmaterial och inte en obligatorisk del av kursen. ix Fotnot 0.13: Det som inte tål att skrattas åt är väl inte heller värt att ta på allvar :-) x Fotnot 0.20: Detta är det rekommenderade upplägget: Ägna 3 minuter åt att göra den obligatoriska delen direkt när du får e-mailet. Avsluta den obligatoriska delen då även om du inte är säker på att du gör den på det bästa sättet. Om du har tid och lust (det kan vara omedelbart, senare, eller en annan dag) så kan du göra bonusdelen, eller göra om den obligatoriska delen på ett bättre sätt.