Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige 2004
Samverkan för ett säkrare och friskare arbetsliv AFA, som är arbetsmarknadens försäkringsbolag, förvaltar försäkringar som grundas på överenskommelser i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Drygt tre miljoner människor omfattas av minst en av våra försäkringar. AFA ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK och verksamheten drivs utan vinstsyfte. Vi definierar vårt uppdrag som att försäkra, förvalta och förebygga. Vi försäkrar den svenska arbetsmarknaden i enlighet med överenskommelser mellan parterna. Vi förvaltar det kapital som betalas in i form av premier. Avkastningen gör det möjligt för oss att hålla premierna stabila över tiden. Vi förvaltar även den kunskap som vi får in genom anmälningarna om arbetsskador och sjukdomar. Det är denna information som årsrapporten bygger på. Vi förebygger olycksfall och ohälsa genom att stödja forskning på området, och genom att aktivt föra ut kunskap om förebyggande åtgärder till arbetsplatserna. Årets rapport visar att de allvarliga arbetsskadorna ligger på ungefär samma nivå som förra året. Detta kan ses såväl positivt som negativt. Positivt i den bemärkelsen att de allvarliga arbetsskadorna inte ökar, i motsats till de uppfattningar som förs fram i debatten om ökad stress och försämrad miljö i arbetslivet. Negativt så till vida att resultatet av det ambitiösa och omfattande arbetet att förbättra arbetsmiljön inte går att avläsa i vår statistik. Detta ska inte ses som ett misslyckande. Arbetet att förebygga arbetsskador kommer att fortsätta alla måste samverka för att söka nya vägar och metoder för att skapa en bättre arbetsmiljö. Man måste vara medveten om att förändringsarbete av detta slag ofta tar tid. När det gäller långtidssjukskrivningar och aktivitets- eller sjukersättningar (tidigare förtidspension) kan vi avläsa höga och till och med ökande antal. De vanligaste diagnoserna är besvär i rörelseorganen samt olika mentala besvär. I slutet av rapporten finns ett avsnitt med slutsatser och förslag till prioriterade insatser. Nytt i årets rapport är exempel från arbetsplatser som aktivt arbetar för att sänka sjukfrånvaron och minska arbetsskadorna. De lokala aktiviteterna beskrivs i olika reportage och artiklar och de goda exemplen kan förhoppningsvis stimulera till efterföljd. Årsrapporten för 2004 är, liksom tidigare rapporter, ett användbart underlag för riktade skadeförebyggande insatser mot olika skadeproblem eller inom särskilt utsatta yrkesgrupper eller arbetsmiljöer. Torgny Wännström Verkställande direktör, AFA 3
Innehåll Bakgrund 5 Begrepp 6 Arbetsskador 7 Arbetsskador mellan 1993 och 2002 8 Allvarliga arbetsolycksfall 10 Risktal för yrkesgrupper 10 Orsaker till allvarliga arbetsolycksfall 19 Arbetssjukdomar 25 Risktal för yrkesgrupper 25 De vanligaste diagnoserna 26 Sjukfrånvaro 27 Sjukfall mellan 1993 och 2002 28 Långvarig sjukfrånvaro 29 Risktal för olika yrkesgrupper 29 Fördelning på kön, ålder och diagnos 36 Yrkesgruppernas vanligaste diagnoser 38 Allvarlighetstal 42 Slutsatser och prioriteringar 44 Yrkesgrupper med hög risk för allvarliga arbetsolycksfall 45 Yrkesgrupper med hög risk för arbetssjukdomar 45 Yrkesgrupper med hög risk för långvarig sjukfrånvaro 45 Prioriteringar 46 Arbetsmiljö i vardagen 47 Säkerhet en del av butikens arbetsmiljö 48 Bristande rutiner i tunnelbanan 49 God förflyttningsteknik minskar belastningsskador för hemtjänstpersonal 50 Arbetsmiljöarbetet ger resultat i Örnsköldsviks kommun 52 Olyckor förebyggs vid pressar och gradsaxar 54 Bilaga 1. Arbetsolycksfall som har medfört dödsfall 2002 57 Bilaga 2. Arbetssjukdomar som har medfört dödsfall mellan 1993 och 2002 59 Bilaga 3. Egna företagares arbetsskador och sjukfall 61 Referenser 62 Mikael Forsblom, Elin Klaesson, Tore J Larsson, Michel Normark, April 2004. Foto omslag: Anna Gerdén, Jan Håkan Dahlström och Georg Sessler från Bildhuset samt Anna Bengtsson/Pressens Bild. 4
BAKGRUND AFA är en gemensam organisation för försäkringsbolagen AFA Sjukförsäkring, AFA Trygghetsförsäkring och AFA Livförsäkring. AFA:s huvuduppgift är att administrera försäkringar och andra tjänster, som bestäms i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. AFA ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. AFA försäkrar vid arbetsskada (TFA, TFA-KL), sjukdom (AGS, AGS-KL), dödsfall (TGL) och arbetsbrist (AGB). AFA:s försäkringar ger ett försäkringsskydd utöver de lagstadgade allmänna försäkringarna. Totalt omfattas cirka tre miljoner människor av minst en av försäkringarna. Eftersom en avtalsförsäkring är en anställningsförmån som bestäms i kollektivavtal, blir alla anställda inom organisationer och företag som har tecknat sådant avtal automatiskt försäkrade. TFA och TFA-KL (trygghetsförsäkring vid arbetsskada) administreras av AFA Trygghetsförsäkring. TFA-KL omfattar samtliga anställda hos kommuner, landsting/regioner, svenska kyrkan med flera. TFA omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. AFA har också i uppdrag att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA). Detta medför att AFA har information om i stort sett alla arbetsskador som drabbar den sysselsatta delen av befolkningen. När det gäller AGS (avtalsgruppsjukförsäkringen) omfattas också stora delar av den sysselsatta arbetskraften med undantag av statligt anställda och tjänstemän inom det privata avtalsområdet. AGS omfattar arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO och inom kooperationen. Inom det kommunala och landstingskommunala avtalsområdet omfattas samtliga anställda av AGS-KL. Uppgifter om risker i jobbet samlas in som en del av AFA:s skadereglering. Den databaserade informationen som byggts upp med hjälp av dessa uppgifter sedan 1988 ger AFA en unik roll i egenskap av datakälla och prioriteringsunderlag för systematiskt skadeförebyggande verksamhet i svenskt arbetsliv (Larsson 1990, Bråfelt & Larsson 1993, Wännström & Larsson 1996). Riskinformationen som lagras i AFA:s skaderegister ökar möjligheten att identifiera yrkesgrupper, arbetsuppgifter, aktiviteter och maskiner som är särskilt förknippade med allvarliga arbetsolycksfall och långvarig sjukfrånvaro. Utgångspunkten är att skadeförebyggande insatser bör koncentreras på de områden i arbetslivet som resulterar i många skador och/eller sjukfall per sysselsatta och som ger upphov till de allvarligaste konsekvenserna. Mer information om AFA:s verksamhet finns på www.afa.se. Du kan även läsa om AFA:s nya arbetsmiljösatsningar på www.suntliv.nu och www.minarbetsmiljo.nu. TRYGGHETSPYRAMIDEN Trygghetspyramiden beskriver det lagstadgade och det kollektivavtalade försäkringsskyddet samt det som kan tecknas på gruppeller individnivå. Enligt lag omfattas alla förvärvsarbetade av allmänna försäkringar vid sjukdom (SjLL och AFL) och arbetsskadeförsäkring (LAF). AFA administrerar de kollektivavtalade försäkringarna. Dessa omfattar dels alla som har ett kollektivavtal i sin anställning, dels anställda i företag utan kollektivavtal men som trots det var valt att teckna försäkring. Individuella försäkringar Grupp-/kollektiva försäkringar Kollektivavtalade försäkringar Lagstadgade försäkringar 5
BEGREPP I rapporten används ett antal ibland interna begrepp. Nedan följer en förklaring av de mest använda. Arbetsskada Arbetsskada Arbetsolycksfall, arbetssjukdom och färdolycksfall. Arbetsolycksfall Olycksfall som inträffar i arbetet. Arbetssjukdom Sjukdom som uppkommit eller försämrats till följd av arbetet eller arbetsförhållandena. Färdolycksfall Olycksfall som inträffar vid färd till eller från arbetet. Allvarliga arbetsolycksfall Arbetsolycksfall som leder till sjukskrivning i mer än 30 dagar (eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning) och/eller medicinsk invaliditet. Medicinsk invaliditet Försäkringsmedicinskt mått som anges i procent. Det är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättningen till följd av en skada. Den medicinska invaliditetsgraden avgörs först då skadan läkt och inga förbättringar är att vänta. Fram till dess gör skaderegleraren en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. Diagnos (arbetssjukdom) Diagnosen sätts efter läkarintyg/läkarutlåtande eller motsvarande. Skadeår/Visandeår Det år ett olycksfall inträffade eller en arbetssjukdom visade sig. En arbetssjukdom anses ha visat sig vid första läkarbesöket eller första sjukskrivningsdagen till följd av skadan. Eftersläpning Skadorna redovisas för de år de inträffar oavsett vilket år anmälan inkommer. Detta innebär att det är en fördröjning innan ett skade- eller visandeår kan anses vara färdiganmält/-reglerat. Siffrorna kan därför vara underskattade för de senaste åren i några av tabellerna. Eftersläpningen är störst vid allvarliga arbetsolycksfall (främst invalidiserande olycksfall) och arbetssjukdomar. Sjukfall Långa sjukfall/långvarig sjukfrånvaro Sjukfall som leder till mer än 90 dagars sjukskrivning och/eller aktivitets-/sjukersättning. Diagnos Den diagnos som framgår av läkarintyget. Uppgifterna kodas med utgångspunkt från klassificeringsstandarden ICD-9 (Socialstyrelsen 1987). Insjuknandeår Det år personen insjuknar/sjukfallet påbörjas. Eftersläpning Sjukfallen redovisas för de år de inträffar oavsett vilket år anmälan inkommer. Detta innebär att det är en fördröjning innan ett insjuknandeår kan anses vara färdiganmält/-reglerat. Siffrorna kan därför vara underskattade för de senaste åren i några av tabellerna. Eftersläpningen är störst för sjukfall som medför aktivitetsoch sjukersättning. Risk Antal fall per tusen sysselsatta. Antal fall kan till exempel vara antal allvarliga arbetsolycksfall eller antal arbetsskador. Risken beräknas oftast per år. Risk Antal fall per tusen sysselsatta. Antal fall kan till exempel vara antal sjukfall mer än 90 dagar. Risken beräknas oftast per år. 6
ARBETSSKADOR För att du lättare ska kunna orientera dig i skaderapportens statistikdel har vi delat in den i två avsnitt; arbetsskador och sjukfrånvaro. Avsnittet om arbetsskador har i sin tur delats in i tre delar. På följande sidor kan du läsa om arbetsskadornas utveckling, art och konsekvenser. Arbetsskador mellan åren 1993 och 2002 Här får du en överblick över arbetsskadornas 1 utveckling under perioden 1993-2002. När det gäller arbetsolycksfall och arbetssjukdomar redovisas också vilka konsekvenser de fick, det vill säga hur lång sjukfrånvaro eller grad av eventuell invaliditet de ledde till. Informationen redovisas årsvis vilket gör det enkelt att se förändringar över tid. Allvarliga arbetsolycksfall 2 Underlaget till detta avsnitt är de arbetsolycksfall som leder till de allra allvarligaste 3 konsekvenserna. Här presenteras vilka yrkesgrupper som löper störst risk att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall. Avsnittet innehåller också en jämförelse mellan risktalen för olika yrkesgrupper. Med risktal menas hur många per 1000 sysselsatta inom en viss yrkesgrupp som råkar ut för ett allvarligt arbetsolycksfall. Risktalen har beräknats både för samtliga allvarliga arbetsolycksfall och för de händelser som lett till någon form av invalidiserande skada. Detta avsnitt beskriver också vilka händelser som ligger bakom olycksfallen. Här redogör vi för vilka yrkesgrupper som är överrepresenterade för olika typer av händelser. Arbetssjukdomar I avsnittet om arbetssjukdomar 4 redovisas de olika yrkesgruppernas risk att drabbas av arbetssjukdom samt vilka diagnoser som är vanligast förekommande. Med arbetssjukdom menas en sjukdom som uppkommit eller försämrats till följd av arbetet eller arbetsförhållandena. 1 De arbetsskador som drabbat egna företagare redovisas i bilaga 3. 2 Med allvarliga arbetsolycksfall avses arbetsolycksfall som har medfört mer än 30 dagars sjukskrivning (eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning) och/eller medicinsk invaliditet). 3 De arbetsolycksfall som har medfört dödsfall redovisas i bilaga 1. 4 De arbetssjukdomar som har medfört dödsfall redovisas i bilaga 2. 7
ARBETSSKADOR ARBETSSKADOR MELLAN 1993 OCH 2002 TFA och TFA-KL (trygghetsförsäkring vid arbetsskada) administreras av AFA Trygghetsförsäkring. TFA-KL omfattar samtliga anställda inom kommuner, landsting/ regioner, svenska kyrkan med flera. TFA omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. Även statens anställda ingår genom det statliga personskadeavtalet (PSA). I stort sett hela arbetsmarknaden omfattas alltså av AFA:s trygghetsförsäkring. Av tabell 1 framgår hur många arbetsolycksfall, arbetssjukdomar 5 samt färdolycksfall som inträffade i Sverige mellan åren 1993 och 2002. Under slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet ökade antalet arbetsolycksfall successivt. En förklaring kan vara att allt fler personer var sysselsatta under denna period. Arbetssjukdomar utgör en mindre andel av antalet arbetsskador. Eftersom det är möjligt att anmäla en arbetsskada retroaktivt förväntas antalet arbetsskador bli högre de senare åren än vad som framgår av nedanstående tabeller. Tabell 2 visar arbetsolycksfallens allvarlighet. I gruppen sjuk mer än 30 dagar ingår de skador som har medfört mer än 30 dagars sjukskrivning eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning. Bland de skador som har medfört medicinsk invaliditet 6 ingår både de skador som har fått ersättning för medicinsk invaliditet och de skador som preliminärt bedömts vara så allvarliga att de kommer att medföra medicinsk invaliditet. Antalet arbetsskador som faktiskt medför ersättning för medicinsk invaliditet förväntas bli högre än vad som framkommer nedan. Det kan bland annat bero på att skaderegleraren först i efterhand justerar skadans allvar och att en del gamla skador som visar sig vara bestående anmäls retroaktivt av den skadade. TABELL 1 Antal godkända arbetsskador 1993-2002. Uppgifterna är avlästa i december 2003. Skadeår/visandeår Ersättningsorsak 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Arbetsolycksfall 25 133 24 670 22 810 22 425 22 686 23 880 24 066 24 338 26 653 25 551 Arbetssjukdomar 4 794 3 587 3 095 2 617 3 033 3 537 3 167 2 369 1 671 918 Färdolycksfall 5 809 5 440 4 115 3 501 3 377 3 655 3 827 3 223 3 497 3 314 Totalt 35 736 33 697 30 020 28 543 29 096 31 072 31 060 29 930 31 821 29 783 5 För att en arbetssjukdom ska ge ersättning från AFA Trygghetsförsäkring måste den vara godkänd från försäkringskassan eller finnas i den så kallade ILO-förteckningen av arbetssjukdomar. Besvären måste också kvarstå i minst 180 dagar efter den dag då sjukdomen visade sig. 6 Medicinsk invaliditet är ett försäkringsmedicinskt mått som anges i procent. Det är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättningen till följd av skadan. Den medicinska invaliditetsgraden avgörs först då skadan läkt och inga förbättringar är att vänta. Fram till dess gör skaderegleraren en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. 8
ARBETSSKADOR TABELL 2 Antal godkända arbetsolycksfall 1993-2002. Uppgifterna är avlästa i december 2003. Skadeår Preliminär allvarlighet 1993 1994 1995 1996 1997 1998 7 1999 2000 2001 2002 Sjuk 8-30 dagar 11 899 11 932 10 998 11 167 11 962 12 825 13 128 13 476 14 947 15 461 Sjuk mer än 30 dagar 8 655 7 962 7 267 6 831 6 437 7 230 7 040 7 364 8 503 7 679 Medicinsk invaliditet 1-15% 4 267 4 275 4 272 4 176 4 037 3 663 3 754 3 395 3 144 2 359 Medicinsk invaliditet 16-30% 199 194 183 151 141 104 89 57 26 15 Medicinsk invaliditet 31-100% 61 59 46 51 44 25 24 23 7 5 Dödsfall 52 248 8 44 49 65 33 31 23 26 32 Totalt 25 133 24 670 22 810 22 425 22 686 23 880 24 066 24 338 26 653 25 551 Tabell 3 visar arbetssjukdomarnas allvarlighet. För att en arbetssjukdom ska godkännas måste besvären kvarstå efter 180 dagar (se fotnot 5). Det tar ganska lång tid innan en arbetssjukdom blir godkänd. Detta gör att antalet fall för de senare åren i tabell 3 är kraftigt underskattade. TABELL 3 Antal godkända arbetssjukdomar 1993-2002. Uppgifterna är avlästa i december 2003. Visandeår Preliminär allvarlighet 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ej medicinsk invaliditet 2 638 1 998 1 830 1 394 1 858 2 233 2 089 1 582 1 176 693 Medicinsk invaliditet 1-15% 2 057 1 519 1 200 1 147 1 114 1 223 1 032 762 470 212 Medicinsk invaliditet 16-30% 49 30 25 26 25 28 21 7 9 1 Medicinsk invaliditet 31-100% 9 7 3 5 4 6 2 1 1 1 Dödsfall 41 33 37 45 32 47 23 17 15 11 Totalt 4 794 3 587 3 095 2 617 3 033 3 537 3 167 2 369 1 671 918 7 Antalet invalidiserande arbetsolycksfall och dödsfall har minskat mellan 1997 och 1998. Skillnaden i antal kan bero på att AFA från och med 1998 i praktiken inte reglerar de arbetsolycksfall som är samordnade med trafikförsäkringen. Under senare år har dessutom regelverket för bedömningen av medicinsk invaliditetsgrad förändrats, vilket kan påverka antalet. 8 Förolyckade i samband med Estonias förlisning är inkluderade. 9
ARBETSSKADOR ALLVARLIGA ARBETSOLYCKSFALL Risktal för yrkesgrupper Ett sätt att uppskatta hur stor risken är att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall bland olika yrkesgrupper är att ställa antalet inträffade skador i yrkesgruppen i förhållande till hur många som är sysselsatta inom denna. I nedanstående tabeller visas hur många personer per 1000 sysselsatta som råkar ut för dels allvarliga arbetsolycksfall 9, dels enbart för invalidiserande olycksfall i de olika yrkesgrupperna. Uppgifter om antalet sysselsatta Uppgifterna om antal sysselsatta i yrkesgrupperna baseras på Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsundersökningar (AKU). AKU ger information om antalet förvärvsarbetande inom olika yrkes- och avtalsområden. Uppgifterna samlas i första hand in genom telefonintervjuer. Skattningarna i AKU innebär viss osäkerhet på grund av olika felkällor som uppkommer genom att exempelvis endast ett urval undersöks (urvalsfel), svar saknas helt eller delvis från vissa personer i urvalet (bortfallsfel) samt att frågor och svar kan ha missuppfattats (mätfel). De beräknade risktalen bör därför tolkas med försiktighet, särskilt när det är fråga om yrkesgrupper med relativt få sysselsatta. Olika standard för yrkesklassificering AFA kodar yrkestillhörighet enligt standarden NYK 83 10. Grunden för uppbyggnaden av denna standard är förekommande yrken med vedertagna benämningar. År 1997 övergick Statistiska Centralbyrån till att koda yrkestillhörighet enligt en ny standard för svensk yrkesklassificering; SSYK 96 11. Denna standard tar inte bara hänsyn till vilken typ av arbete som utförs av en person utan också vilka kvalifikationer som normalt krävs för att utföra arbetet. De yrken eller yrkesgrupperingar som finns i NYK 83 är alltså inte direkt jämförbara med SSYK 96. För att kunna jämföra olika yrkesgruppers risker att drabbas av arbetsskada eller sjukfall har sysselsättningstalen från AKU anpassats till den yrkesklassificeringsstandard som används av AFA. Detta innebär vissa begränsningar vid beräkning av risktalen. Exempelvis beräknas ett risktal för yrkesgruppen metallarbete, trots att det är en grupp som omfattar ett stort antal olika yrkesgrupper med olika arbetssituationer och arbetsuppgifter. 9 Med allvarliga arbetsolycksfall avses arbetsolycksfall som lett till mer än 30 dagars sjukskrivning (eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning) och/eller medicinsk invaliditet. 10 NYK 83 är en svensk modifiering av Internationella arbetsbyråns (ILO) standard ISCO (International Standard Classification of Occupations). 11 SSYK 96 är en svensk anpassning av ISCO-88 (International Standard Classification of Occupations 1988) samt EU:s motsvarighet ISCO-88 (COM). 10
ARBETSSKADOR Arbetsolycksfall som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller invaliditet Av tabell 4 framgår att yrkesgrupper inom civilt bevaknings- och skyddsarbete (poliser, tullpersonal, kriminalvårdare, väktare och brandmän), träindustriarbetare och gruv-, bergarbetare och stenhuggare löper de högsta riskerna att drabbas av allvarliga olycksfall. Flest antal allvarliga arbetsolycksfall återfinns inom metallindustrin, nästan 17 procent kan hänföras till den gruppen. 12 Här ingår bland annat personer inom träbearbetningsarbete, sågverksarbete och skiktträ- och träfiberarbete. 13 Här ingår bland annat gjuteriarbetare, smeder, fin- och verkstadsmekaniker, svetsare, maskin- och motorreparatörer, gasskärare, maskinmontörer och ihopsättare, tunnplåtslagare, stålkonstruktionsmontörer, grovplåtslagare och lackerare. 14 Här ingår bland annat personer verksamma inom glas- och keramiskt arbete, kemi- och gummiarbete, lackerare och driftsmaskinister. 15 Här ingår bland annat sjukgymnaster, arbetsterapeuter, veterinärer, farmacevter och dietister. TABELL 4 Arbetsolycksfall som har medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet, skadeår 2002. Uppgifterna är avlästa i december 2003. Risk (antal fall per 1000 Yrkesgrupp Antal fall sysselsatta) Poliser, tullbevakningspersonal 358 17,6 Kriminalvårdare 66 15,2 Träindustriarbete 12 353 14,8 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 47 11,5 Väktare, ordningsvakter 154 11,4 Brandpersonal 71 9,5 Militärt arbete (endast anställda) 84 8,5 Yrkesförare 756 8,1 Metallarbete 13 1 682 7,7 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 442 7,2 Livsmedelsarbete 223 6,9 Byggnadsträarbetare 329 6,7 Isolerings- och VVS-montörer 105 6,6 Pappers- och pappersmassearbetare 99 6,2 Murare 37 6,0 Byggnadsmålare 72 5,8 Golvläggare 14 4,3 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 23 4,3 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 193 4,2 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 161 4,0 Godshanterings- och lagerarbete 375 3,8 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 246 3,6 Elektriskt arbete 239 2,8 Övrigt industriellt arbete 14 243 2,7 Städare och fönsterputsare 208 2,7 Grafiskt arbete 51 2,5 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 591 2,4 Försäljare inom detaljhandel 425 2,3 Textil-, skinn och läderindustriarbete 29 2,0 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 338 1,9 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 212 1,8 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 15 47 1,7 Förskolelärare och fritidspedagoger 131 1,7 Barnskötare m fl 110 1,3 Lärare 281 1,2 Tandvårdsarbete 22 1,1 Sjuksköterskor, barnmorskor m fl 97 1,0 Läkare 10 0,4 Övriga yrkesgrupper 1 134 0,8 Totalt 10 058 2,6 11
ARBETSSKADOR Risken för allvarliga arbetsolycksfall är konstant mellan 1997 och 2002 Den genomsnittliga risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall är relativt konstant över åren; 1997 var den beräknade risken 2,7 och 2002 var den 2,6. Den inbördes ordningen mellan yrkesgrupperna är relativt oförändrad över åren. De yrkesgrupper som uppvisar de högsta risktalen 2002 gör så även för åren dessförinnan. Bland de yrkesgrupper som uppvisar de högsta riskerna verkar det som om risken har ökat för poliser, träindustriarbetare och väktare. Kriminalvårdare är den yrkesgrupp som står för den största ökningen. Man bör dock tänka på att kriminalvårdare är en relativt liten grupp, 40 fall inträffade 1997 och 66 fall 2002 (tabell 6). För yrkesgrupper med få antal fall eller få sysselsatta kan det vara svårt att avgöra om skillnader mellan olika år beror på slumpen eller på en faktisk förändring. TABELL 5 Årlig risk (antal fall/1 000 sysselsatta) att drabbas av ett arbetsolycksfall som har medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december ett år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupp 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Poliser, tullbevakningspersonal 13,9 17,2 17,1 15,1 35,2 16 17,6 Kriminalvårdare 7,4 11,0 11,3 10,2 10,0 15,2 Träindustriarbete 12,9 10,4 12,4 11,5 14,0 14,8 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 12,0 9,8 10,0 9,5 12,5 11,5 Väktare, ordningsvakter 9,7 10,8 8,3 10,2 10,1 11,4 Brandpersonal 11,4 13,4 9,6 9,3 12,5 9,5 Militärt arbete (endast anställda) 6,4 6,4 6,5 7,4 8,9 8,5 Yrkesförare 8,9 9,0 8,3 7,4 7,9 8,1 Metallarbete 6,6 6,4 6,5 7,1 7,9 7,7 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 6,8 7,7 7,2 6,5 7,3 7,2 Livsmedelsarbete 6,7 7,1 6,6 6,7 7,3 6,9 Byggnadsträarbetare 7,5 7,0 8,0 7,5 6,6 6,7 Isolerings- och VVS-montörer 6,9 5,8 5,8 6,0 7,0 6,6 Pappers- och pappersmassearbetare 5,1 4,0 5,3 6,0 5,5 6,2 Murare 4,4 8,1 5,8 6,6 6,7 6,0 Byggnadsmålare 4,7 5,1 3,7 4,8 5,5 5,8 Golvläggare 3,0 7,5 6,1 7,9 2,8 4,3 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 6,4 6,4 6,6 6,1 5,5 4,3 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 5,3 4,7 5,1 4,6 4,5 4,2 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 2,8 3,8 3,0 2,7 4,2 4,0 Godshanterings- och lagerarbete 3,3 3,3 3,1 3,6 3,6 3,8 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 3,6 3,4 3,6 3,6 3,9 3,6 Elektriskt arbete 2,4 2,3 2,4 2,7 2,8 2,8 Övrigt industriellt arbete 3,9 3,7 3,0 2,9 2,7 2,7 Städare och fönsterputsare 2,4 2,2 2,3 2,4 2,4 2,7 Grafiskt arbete 1,7 2,5 2,2 2,5 2,6 2,5 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 2,9 2,7 2,7 2,5 2,9 2,4 Försäljare inom detaljhandel 3,4 3,8 3,0 2,5 2,4 2,3 Textil-, skinn och läderindustriarbete 1,6 1,6 1,2 2,5 1,7 2,0 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 1,8 2,1 2,0 2,4 2,3 1,9 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 2,2 2,2 2,0 2,0 1,8 1,8 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 1,3 1,1 0,9 1,1 0,8 1,7 12
ARBETSSKADOR FORTS. TABELL 5 Skadeår Yrkesgrupp 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Förskolelärare och fritidspedagoger 1,6 1,5 1,5 1,3 1,4 1,7 Barnskötare m fl 1,6 1,5 1,6 1,4 1,4 1,3 Lärare 1,2 1,2 1,2 1,3 1,4 1,2 Tandvårdsarbete 1,0 1,2 0,8 1,6 1,5 1,1 Sjuksköterskor, barnmorskor m fl 1,2 1,1 0,9 1,0 1,1 1,0 Läkare 0,5 0,5 0,7 0,4 0,4 0,4 Övriga yrkesgrupper 1,0 1,1 1,0 0,9 1,0 0,8 Totalt 2,7 2,7 2,6 2,6 2,9 17 2,6 16 372 poliser skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg. 17 Det stora antalet poliser som skadades i Göteborg påverkar risktalet (se fotnot 16). 13
ARBETSSKADOR Tabell 6 visar motsvarande tidsserie som tabell 5, men för antalet fall i stället för risk. Här framkommer återigen att gruppen metallarbetare drabbas av ett stort antal olycksfall. Grupper med få antal fall per år är gruv- och bergarbete, stenhuggare, murare, golvläggare, däckspersonal, lotsar, textil-, skinn- och läderindustriarbete, övrigt hälso- och sjukvårdsarbete, tandvårdsarbetare samt läkare. För dessa grupper ska man vara extra försiktig när man gör jämförelser mellan de olika åren (tabell 5 och tabell 6). TABELL 6 Antal arbetsolycksfall per år som har medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december ett år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupp 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Poliser, tullbevakningspersonal 240 302 312 299 719 18 358 Kriminalvårdare 40 53 54 50 50 66 Träindustriarbete 349 296 353 329 383 353 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 46 41 42 43 43 47 Väktare, ordningsvakter 111 117 106 136 129 154 Brandpersonal 76 100 69 58 80 71 Militärt arbete (endast anställda) 91 84 77 84 94 84 Yrkesförare 721 746 719 663 717 756 Metallarbete 1 424 1 453 1 456 1 592 1 713 1 682 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 337 366 371 359 433 442 Livsmedelsarbete 215 216 222 231 250 223 Byggnadsträarbetare 271 276 324 312 328 329 Isolerings- och VVS-montörer 101 87 92 105 123 105 Pappers- och pappersmassearbetare 91 73 87 98 96 99 Murare 24 41 29 31 37 37 Byggnadsmålare 60 65 48 59 70 72 Golvläggare 7 19 17 21 8 14 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 33 36 37 32 25 23 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 223 207 226 202 204 193 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 114 163 127 118 176 161 Godshanterings- och lagerarbete 336 342 324 379 374 375 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 249 248 257 251 257 246 Elektriskt arbete 222 214 217 248 254 239 Övrigt industriellt arbete 302 289 260 263 248 243 Städare och fönsterputsare 204 182 191 199 198 208 Grafiskt arbete 41 64 53 59 57 51 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 623 623 613 569 674 591 Försäljare inom detaljhandel 335 388 397 395 423 425 Textil-, skinn och läderindustriarbete 35 32 22 41 31 29 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 258 298 301 391 389 338 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 241 237 221 233 215 212 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 34 33 28 30 22 47 Förskolelärare och fritidspedagoger 130 122 125 114 115 131 Barnskötare m fl 133 131 139 124 126 110 Lärare 229 242 246 288 309 281 14
ARBETSSKADOR FORTS. TABELL 6 Skadeår Yrkesgrupp 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Tandvårdsarbete 22 23 15 28 29 22 Sjuksköterskor, barnmorskor m fl 109 102 89 97 109 97 Läkare 13 12 18 11 12 10 Övriga yrkesgrupper 1 268 1 434 1 348 1 248 1 362 1 134 Totalt 9 358 9 757 9 632 9 790 10 882 10 058 18 372 poliser skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg. 15
ARBETSSKADOR Invalidiserande arbetsolycksfall Nedanstående risktal baserar sig på de arbetsolycksfall som har medfört, eller bedöms medföra, bestående men. I tabell 7 är den genomsnittliga årliga risken beräknad till 0,6. I ett enskilt fall kan det dröja flera år innan det är möjligt att bedöma den medicinska invaliditet som kvarstår efter olycksfallet. Risktalen för 2002 är därför fortfarande underskattade. Tabellen ser delvis annorlunda ut jämfört med till exempel tabell 4. Personer inom civilt bevaknings- och skyddsarbete (poliser, väktare, brandmän med flera), som uppvisade höga risktal för allvarliga arbetsolycksfall, har inte lika markanta överrisker för invalidiserande olycksfall. Detta kan bero på att fysiska och psykiska skador, till följd av hot eller våld, inte i lika hög grad medför medicinsk invaliditet som andra exponeringar. Personer som arbetar inom träindustrin löper högst risk att drabbas av invalidiserande olycksfall i arbetet. Andra industrigrupper (metall-, livsmedels- och pappersarbetare) har också klart förhöjda risker när det gäller invalidiserande olycksfall, liksom personer inom byggnadsarbete. TABELL 7 Arbetsolycksfall som har medfört medicinsk invaliditet, preliminära siffror för skadeår 2002. Uppgifterna är avlästa i december 2003. Risk (antal fall per 1000 Yrkesgrupp Antal fall sysselsatta) Träindustriarbete 137 5,7 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 13 3,2 Metallarbete 553 2,5 Livsmedelsarbete 69 2,1 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 125 2,0 Byggnadsträarbetare 96 2,0 Isolerings- och VVS-montörer 30 1,9 Brandpersonal 14 1,9 Pappers- och pappersmassearbetare 27 1,7 Yrkesförare 139 1,5 Murare 9 1,5 Byggnadsmålare 17 1,4 Väktare, ordningsvakter 18 1,3 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 7 1,3 Militärt arbete (endast anställda) 12 1,2 Kriminalvårdare 5 1,2 Poliser, tullbevakningspersonal 22 1,1 Grafiskt arbete 22 1,1 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 48 1,1 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 59 0,9 Godshanterings- och lagerarbete 78 0,8 Övrigt industriellt arbete 64 0,7 Elektriskt arbete 61 0,7 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 25 0,6 Textil-, skinn och läderindustriarbete 9 0,6 Golvläggare 2 0,6 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 55 0,5 Försäljare inom detaljhandel 78 0,4 Städare och fönsterputsare 33 0,4 Barnskötare m fl 30 0,4 Förskolelärare och fritidspedagoger 28 0,4 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 82 0,3 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 9 0,3 Lärare 75 0,3 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 42 0,2 Sjuksköterskor, barnmorskor m fl 15 0,2 Läkare 2 0,1 Övriga yrkesgrupper 269 0,2 Totalt 2 379 0,6 16
ARBETSSKADOR Oförändrad risk mellan 1997 och 2001 För att få säkrare uppskattningar om risktalen för invalidiserande olycksfall har nedanstående tidsserier beräknats utifrån de uppgifter som fanns i AFA:s skaderegister i december månad två år efter respektive skadeår. Detta innebär att uppgifter för 2002 kan redovisas först 2005. Den genomsnittliga risken har i princip varit oförändrad de senare åren. Att risken minskat efter 1997 kan delvis bero på att de arbetsolycksfall som är samordnade med trafikförsäkringen från och med 1998 i praktiken inte längre regleras av AFA. Även administrativa rutiner hos skaderegleraren kan ha betydelse för när en invaliditet sätts. Under senare år har regelverket för bedömningen av medicinsk invaliditetsgrad förändrats. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om hur detta har påverkat risktalen för invaliditet. Den inbördes ordningen bland yrkesgrupperna är i stort densamma i tabell 7 och tabell 8. Samtliga år uppvisar träindustriarbetare de högsta invaliditetsriskerna. Yrkesgrupper inom metall- och livsmedelsarbete samt grupper inom betong-, byggnads-, anläggnings- och byggnadsträarbete uppvisar också betydligt högre risker än andra yrkesgrupper. För grupper med få antal fall eller få antal sysselsatta kan det vara svårt att avgöra om skillnader mellan åren beror på slumpen eller på en faktisk förändring. TABELL 8 Årlig risk (antal fall/1 000 sysselsatta) att drabbas av ett arbetsolycksfall som har medfört invaliditet. Uppgifterna är avlästa i december två år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupp 1997 1998 1999 2000 2001 Träindustriarbete 6,9 5,3 6,3 5,6 6,6 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 6,5 3,8 4,5 2,9 4,1 Metallarbete 2,8 2,6 2,6 2,7 3,3 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 3,3 2,9 2,7 2,3 2,8 Livsmedelsarbete 2,6 2,5 2,5 2,1 2,6 Byggnadsträarbetare 3,8 2,9 3,0 3,2 2,6 Brandpersonal 5,0 3,8 2,5 1,4 2,3 Isolerings- och VVS-montörer 2,8 1,7 1,9 1,9 2,3 Pappers- och pappersmassearbetare 2,0 1,8 2,4 1,7 2,3 Murare 1,7 3,6 2,8 2,6 2,2 Poliser, tullbevakningspersonal 3,4 3,4 2,2 1,4 2,1 Yrkesförare 2,5 2,1 1,8 1,5 2,0 Militärt arbete (endast anställda) 2,3 2,1 1,9 1,5 1,8 Jordbruks-, skogsbruksoch trädgårdsarbete 1,8 1,6 1,6 1,6 1,7 Kriminalvårdare 0,9 0,6 0,6 0,8 1,6 Väktare, ordningsvakter 1,7 1,8 1,3 1,0 1,5 Grafiskt arbete 0,7 1,1 0,9 1,4 1,4 Byggnadsmålare 1,6 1,5 1,1 1,4 1,3 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 2,1 2,0 2,7 1,3 1,3 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 1,5 1,0 1,2 1,3 1,2 Golvläggare 1,3 2,0 1,8 2,3 1,0 Övrigt industriellt arbete 1,8 1,5 1,0 0,9 1,0 Godshanterings- och lagerarbete 1,3 1,0 0,9 0,9 1,0 Elektriskt arbete 1,0 0,7 0,8 0,8 0,8 Textil-, skinn och läderindustriarbete 0,5 0,7 0,7 0,6 0,7 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 0,8 1,0 0,6 0,4 0,7 Städare och fönsterputsare 0,7 0,3 0,5 0,5 0,6 Försäljare inom detaljhandel 1,0 0,8 0,7 0,5 0,6 Barnskötare m fl 0,6 0,4 0,5 0,4 0,5 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 0,7 0,5 0,6 0,4 0,5 Lärare 0,5 0,5 0,5 0,4 0,5 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 0,7 0,5 0,6 0,6 0,4 Förskolelärare och fritidspedagoger 0,5 0,3 0,4 0,3 0,3 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vårdoch omsorgsarbete 0,4 0,3 0,4 0,2 0,3 Sjuksköterskor, barnmorskor m fl 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 Läkare 0,3 0,0 0,2 0,1 0,2 Tandvårdsarbete 0,4 0,2 0,1 0,4 0,1 Övriga yrkesgrupper 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Totalt 1,0 0,8 0,8 0,8 0,8
ARBETSSKADOR Diagram 1 sammanfattar yrkesgruppernas risker avseende allvarliga arbetsolycksfall. Personer inom träindustrin, gruv-, bergarbetare, stenhuggare, livsmedelsarbete, metallarbete och byggnadsarbete löper alla hög risk för att råka ut för ett allvarligt arbetsolycksfall. Inom dessa grupper är även risken att drabbas av invalidiserande olycksfall högre än i andra grupper. Även personer inom civilt bevakningsoch skyddsarbete (poliser, tullbevakningspersonal, väktare, kriminalvårdare och brandmän) och personer som arbetar som yrkesförare uppvisar höga risktal jämfört med riksgenomsnittet. Andelen olycksfall som medför invaliditet är emellertid betydligt lägre bland dessa yrkesgrupper. Detta kan bero på att fysiska och psykiska skador, till följd av hot eller våld, inte i lika hög grad medför medicinsk invaliditet som andra exponeringar. DIAGRAM 1 Yrkesgruppers risk att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall, skadeår 2002. Uppgifterna är avlästa i december 2003. Poliser, tullbevakningspersonal Kriminalvårdare Träindustriarbete Gruv- och bergarbete, stenhuggare Väktare, ordningsvakter Brandpersonal Militärt arbete (endast anställda) Yrkesförare Metallarbete Betong-, bygg- och anläggningsarbete Livsmedelsarbete Byggnadsträarbetare Isolerings- och VVS-montörer Pappers- och pappersmassearbetare Murare Byggnadsmålare Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete Golvläggare Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare Godshanterings- och lagerarbete Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl Elektriskt arbete Övrigt industriellt arbete Städare och fönsterputsare Grafiskt arbete Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete Försäljare inom detaljhandel Textil-, skinn och läderindustriarbete Undersköterskor, sjukvårdsvårdsbiträden och ambulansförare Hotell-, restaurang- och storköksarbete Förskolelärare och fritidspedagoger Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete Barnskötare m fl Lärare Tandvårdsarbete Sjuksköterskor, barnmorskor m fl Övriga yrkesgrupper Läkare Genomsnittlig risk, samtliga 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Konsekvens av arbetsolycksfall: Sjukskriven mer än 30 dagar Medicinsk invaliditet Risk (antal fall per 1 000 sysselsatta) 18
ARBETSSKADOR Orsaker till allvarliga arbetsolycksfall I AFA:s skaderegister över arbetsolycksfall samlas information om hur olyckan har gått till och hur skadan har uppstått. På anmälningsblanketten får den skadade svara på tre frågor: Vad sysslade du med när olyckan inträffade? Vad orsakade olyckan? (Vad gick på tok?) Vad gjorde du dig illa på? (Hur uppstod skadan?) Skadehandläggaren komprimerar svaren på varje fråga till ett verb och ett substantiv och kodar in detta i databasen. Att koda en fritextbeskrivning av händelseförloppet ger goda möjligheter att specificera detaljer som är väsentliga för att veta vilka praktiska skadeförebyggande åtgärder man bör ta till. När denna information kopplas till uppgifter om till exempel yrke, kön, ålder samt konsekvensdata som sjukskrivningstid och diagnos erhålls ett unikt system som kan användas för lokalt riktade skadeförebyggande insatser. I dagsläget kodas alla olycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning samt alla olycksfall till följd av våld, hot om våld samt rån. Nedan redovisas de olycksfallsförlopp som är vanligast förekommande i databasen med utgångspunkt från de allvarliga arbetsolycksfall som inträffade mellan 2000 och 2002. Med hjälp av koderna har olyckorna klassats till de grupper som redovisas på de följande sidorna. Det finns en liten eftersläpning i kodningen av skadeförloppet. Vid tidpunkten för upprättande av underlag för denna analys (december 2003) var 4,5 procent av skadematerialet okodat. Av 32 577 kodade skador har cirka 5 000 skador inte klassats. Antingen är det grupper som är för små för att redovisas (under 50 olyckor på tre år) eller så är det frågan om enstaka händelser som inte har kunnat hänföras till någon grupp. Man ska också vara medveten om att en skada ibland kan återfinnas i flera av de redovisade grupperna, totalt återfinns ett par hundra skador i fler grupper än en. TABELL 9 De vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall 2000-2002. Andel medicinsk invaliditet Orsaker till allvarliga arbetsolycksfall Antal (procent) Hot och våld 3 506 19 11,5 Arbete med maskin (ej handhållen) 20 3 363 53,3 Falla, tappa balansen på underlag utomhus 3 193 25,7 Fall från höjd 2 389 33,4 Akut överansträngning 2 199 14,5 Falla, tappa balansen på underlag inomhus 2 165 23,3 Lasta, lossa, bära (sak eller person) 21 1 390 29,6 Fall i trappa (ute eller inne) 1 275 22,5 Rån 988 10,6 Lek, idrott, motion 638 27,1 Klämd, slag av arbetsstycke, bräda, rör 627 38,4 Skuren av kniv 22 572 44,9 Hetta, eld, explosion, svets, el 544 35,3 Truck 535 24,7 Klämd i dörr, port, lucka, fönster 23 479 36,1 Kliva i/ur fordon 436 17,0 Skadad av handhållet verktyg 24 423 37,6 Djurhantering 403 23,3 Köra eller åka med i tåg 332 5,1 Lyftanordningar 306 48,4 Skuren av glas eller plåt 257 43,6 Cykla 244 26,2 Fordon på väg 227 7,9 Stick av spruta, nål 195 2,1 Skadad av kemikalie, frätande ämne 148 25,7 Fallande träd 126 30,2 Buller (hörselskada) 113 64,6 Skadad av tryckluft 81 46,9 Olycka på båt 76 34,2 Ras, instörtning av schakt, hål 69 33,3 Påkörd av fordon 69 23,2 Flygplan, fallskärm, helikopter 53 37,7 Totalt, genomsnitt 32 577 27,7 19 372 poliser skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. 20 Maskin (ej handhållen) inom verksamheterna jordbruks/skogsbruk, sten/betong/asfalt, livsmedel, metallframställning/-bearbetning, träbearbetning, papper/pappersmassa. 21 Inga akuta överansträngningar 22 Endast skador utan samband med hot eller våld 23 Inga maskiner eller verktyg angivna i koden 24 Ej kniv eller motorsåg 19
ARBETSSKADOR För de största grupperna i tabell 9 redovisas utvecklingen mellan åren 1993 och 2002 (diagram 2). De flesta skadehändelserna är relativt oförändrade mellan åren. Undantaget är hot och våld som utgör fyra procent av de allvarliga arbetsolycksfallen år 1993 och tio procent år 2002. DIAGRAM 2 Orsaker till allvarliga arbetsolycksfall. Andel som respektive händelse utgör av samtliga allvarliga arbetsolycksfall per skadeår (1993-2002). Andel av totalt (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Skadeår Hot och våld Maskin (ej handhållen) Fall, utomhus Akut överansträngning Fall från höjd Fall, inomhus Lasta, lossa, bära Rån 372 poliser skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. Beräkning av överandelar I de följande diagrammen redovisas yrkesfördelningen inom de största grupperna i tabell 9. Frågeställningarna är vilka yrkesgrupper som har högst andel av en viss olyckstyp i förhållande till andra yrkesgrupper och hur stor del av en yrkesgrupps totala antal allvarliga olycksfall som utgörs av en viss olyckstyp. Exempelvis är andelen fallolyckor från höjd 7,3 procent (2 389 dividerat med 32 577, se tabell 9) av det totala antalet allvarliga olycksfall. Inom yrkesgruppen byggnadsmålare är andelen fallolyckor från höjd 44,1 procent av byggnadsmålarnas totala antal allvarliga olycksfall. Om dessa tal divideras erhålls förhållandet mellan totala genomsnittet och yrkesgruppens genomsnitt. I exemplet blir kvoten 6,0 (44,1/7,3). Byggnadsmålare ligger alltså sex gånger över det totala genomsnittet (som är satt till 1,0) för fallolyckor, se diagram 5. Endast de yrkesgrupper som har 50 procent högre andel än genomsnittet presenteras i diagrammen. 20
ARBETSSKADOR Fallolyckor Olika typer av fallolyckor dominerar skadematerialet. Utomhus halkar man på is och snö, inomhus halkar man på hala golv eller snubblar på något. Att ramla i en trappa är så vanligt förekommande att det redovisas separat. Att ramla och slå sig leder ofta till längre sjukskrivning än man i allmänhet tror. Inte helt överraskande är det barnskötarna, förskolelärarna, tidningsbuden och lärarna som främst råkar ut för fall utomhus. Fall inomhus drabbar framför allt städare och restaurangpersonal. Våta golv och matrester är de största problemen. Bland fallolyckorna från höjd dominerar fall från stege (cirka 40 procent). Värst drabbade är byggnadsmålarna. Detta problem har uppmärksammats i tidigare rapporter (AMF 1997, AFA 1999, AFA 2003). DIAGRAM 3 Yrkesgrupper med hög andel allvarliga olycksfall på grund av fall utomhus (n=3 193). Barnskötare m fl 3,3 Förskolelärare och fritidspedagoger 3,1 Lärare 2,4 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 2,0 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 1,7 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 1,7 Städare och fönsterputsare 1,6 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 1,5 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 1,5 Genomsnitt, samtliga yrken 1,0 DIAGRAM 4 Yrkesgrupper med hög andel allvarliga olycksfall på grund av fall inomhus (n=2 165). Städare och fönsterputsare 2,6 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 2,6 Förskolelärare och fritidspedagoger 2,0 Brandpersonal 2,0 Barnskötare m fl 1,9 Undersköterskor, sjukvårdsvårdsbiträden och ambulansförare 1,8 Livsmedelsarbete 1,5 Genomsnitt, samtliga 1,0 DIAGRAM 5 Yrkesgrupper med hög andel allvarliga olycksfall på grund av fall från höjd (n=2 389). Byggnadsmålare Murare Elektriskt arbete Byggnadsträarbetare Isolerings- och VVS-montörer Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl Betong- bygg- och anläggningsarbete Genomsnitt, samtliga yrken 1,0 2,2 2,1 2,4 3,2 3,6 4,2 6,0 21
ARBETSSKADOR Hot, våld och rån Hot och våld är den enskilt största gruppen bland de allvarliga olycksfall som inträffade mellan 2000 och 2002 (tabell 9). Även rån är en stor grupp. Denna typ av skador har blivit allt vanligare i skadematerialet de senaste åren (AMF 1997, AFA 1999, AFA 2003). Dessa händelser innebär inte nödvändigtvis att man är borta från arbetet mer än 30 dagar men den psykiska påfrestningen är ofta så stor att den kan likställas med sjukskrivning. I rehabiliteringsfasen av dessa skador kan det ibland vara bättre för den drabbade att vara på arbetsplatsen än hemma. Kriminalvårdare, poliser och väktare som i sitt dagliga arbete konfronteras med hotfulla och våldsamma personer svarar för flest fall. Att konflikter som uppstår i samband med bemötande eller vård av patienter, klienter eller barn också kan leda till arbetsskador framgår av övriga yrkesgrupper som ligger över genomsnittet beträffande hot och våld. När det gäller rån uppvisar yrken inom post- och bankväsendet, väktare samt försäljare inom detaljhandeln de största överandelarna. DIAGRAM 6 Yrkesgrupper med hög andel allvarliga olycksfall till följd av våld eller hot om våld (n=3 506). Kriminalvårdare 6,6 Poliser och tullbekvakningspersonal 6,0 Väktare, ordningsvakter 4,0 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 3,2 Sjuksköterskor, barnmorskor m fl Undersköterskor, sjukvårdsvårdsbiträden och ambulansförare Lärare Förskolelärare och fritidspedagoger Försäljare inom detaljhandel 2,0 1,9 1,8 1,5 1,5 Genomsnitt, samtliga yrken 1,0 DIAGRAM 7 Yrkesgrupper med hög andel allvarliga olycksfall till följd av rån (n=988). Postmästare, postkassörer Banktjänstemän Väktare, ordningsvakter Försäljare (detaljhandel) Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare Genomsnitt, samtliga yrken 1,0 3,5 6,1 6,7 12,5 27,5 22
ARBETSSKADOR Maskinolyckor Maskinolyckor står för nästan lika många allvarliga olycksfall som hot och våld. Här dominerar trä-, metall och livsmedelsmaskiner (25, 25 respektive 10 procent). Hälften av dessa olyckor leder dessutom till bestående men, framförallt amputation eller frakturer på fingrar, händer och armar (AFA 1999). Många av de grupper som framkommer i diagram 8 uppvisar också betydligt högre risk för invalidiserande arbetsolycksfall (se till exempel tabell 7). Träindustriarbetare uppvisar högst risk att drabbas av invalidiserande olycksfall. Grafiker är en grupp med relativt få allvarliga arbetsolycksfall men med tydlig risk att skada sig i kontakt med tryckpressar (till exempel offset). DIAGRAM 8 Yrkesgrupper med hög andel allvarliga olycksfall vid maskiner (n=3 363). Grafiskt arbete Träindustriarbete 4,5 Textil-, skinn och läderindustriarbete 3,3 Pappers- och pappersmassearbetare 3,1 Livsmedelsarbete 2,7 Metallarbete 2,3 Övrigt industriellt arbete 2,0 Byggnadsträarbetare 1,5 Genomsnitt, samtliga yrken 1,0 5,3 Lasta, lossa, bära I gruppen lasta/lossa/packa/stapla återfinns de skador som uppstått i samband med att man manuellt packat, lastat, lossat eller burit föremål. I gruppen ingår inte de skador som beror på akut överansträngning. Det är framför allt vid godshantering och lagerarbete som dessa olyckor inträffar. Dessa skador drabbar också yrkesförarna (se till exempel Oldertz et al, 1995). DIAGRAM 9 Yrkesgrupper med hög andel allvarliga olycksfall på grund av lasta, lossa, bära (n=1 390). Godshanterings- och lagerarbete 3,5 Yrkesförare 2,4 Övrigt industriellt arbete 1,7 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 1,6 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 1,5 Genomsnitt, samtliga yrken 1,0 23
ARBETSSKADOR Akut överansträngning En skada som uppstår på grund av akut överansträngning kan ha många orsaker. Skadan återfinns bland flera av grupperna som redovisas i tabell 9. Man halkade på golvet och det knäckte till i ryggen eller man arbetade vid en maskin och gjorde ett felaktigt lyft. I gruppen akut överansträngning ingår de olycksfall som inte kan hänföras till någon annan händelsegrupp. Största delen av skadorna har uppstått på grund av tunga lyft (föremål eller personer). Att detta är ett stort problem inom vårdyrkena syns tydligt i diagrammet. Även brandmän är en riskgrupp. De hanterar dagligen tung utrustning, både under övning och i skarpa lägen. DIAGRAM 10 Yrkesgrupper med hög andel allvarliga olycksfall på grund av akut överansträngning (n=2 199). Undersköterskor, sjukvårdsvårdsbiträden och ambulansförare Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete Brandpersonal Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete Sjuksköterskor, barnmorskor m fl Isolerings- och VVS-montörer Genomsnitt, samtliga yrken 2,2 2,0 2,0 1,8 1,5 1,0 3,9 Övriga grupper Gruppen köra eller åka med i tåg representeras av lokförare och annan tågpersonal. De har ett mycket tydligt skadeproblem, cirka 2/3 av deras skador representeras av psykiska effekter av att de kör på personer som hoppar framför tåget eller av annan anledning befinner sig på spåret (AFA 1999). Enskilda verktyg och handhållna arbetsredskap syns också som vanliga orsaker till allvarliga arbetsolycksfall; skärskador i samband med knivhantering, truckolyckor samt olyckor i samband med användning av lyftanordningar (till exempel traverser). Fordonsolyckor är en liten grupp jämfört med tidigare år (AMF 1997, AFA 1999). Detta beror på att dessa olyckor numera regleras av trafikförsäkringsbolagen. Olyckorna bör rapporteras till AFA, men en viss underrapportering kan anas. Kliva i eller ur fordon syns som en egen grupp eftersom problemet visade sig stort i förhållande till övriga olyckor där fordon är inblandade. 24
ARBETSSKADOR ARBETSSJUKDOMAR Risktal för yrkesgrupper Risktalen i detta avsnitt är beräknade på samma sätt som tidigare, se sid 10. Tabell 10 visar antal godkända arbetssjukdomar som uppstod under 2001 fördelade på yrkesgrupp. En arbetssjukdom kan uppstå långt efter att den exponering som orsakat arbetssjukdomen har upphört. Den yrkesfördelning som redovisas nedan grundar sig på det yrke den arbetsskadade hade då sjukdomen visade sig (uppstod). De uppgifter som finns i våra skaderegister ger därför inte fullständig information om vilka yrken som är förknippade med exponeringar som orsakar arbetssjukdomar. TABELL 10 Godkända arbetssjukdomar, visandeår 2001. Uppgifterna är avlästa i december 2003. Yrkesgrupp Antal fall Risktal Militärt arbete (endast anställda) 48 4,5 Kriminalvårdare 16 3,2 Poliser, tullbevakningspersonal 56 2,7 Byggnadsmålare 33 2,6 Murare 13 2,4 Isolerings- och VVS-montörer 31 1,8 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 8 1,7 Träindustriarbete 45 1,6 Metallarbete 341 1,6 Betong-, bygg- och anläggningsarbete 90 1,5 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 5 1,5 Golvläggare 4 1,4 Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 51 1,2 Livsmedelsarbete 39 1,1 Byggnadsträarbetare 53 1,1 Övrigt industriellt arbete 63 0,7 Grafiskt arbete 14 0,6 Städare och fönsterputsare 52 0,6 Brandpersonal 4 0,6 Yrkesförare 55 0,6 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 26 0,6 Godshanterings- och lagerarbete 52 0,5 Tandvårdsarbete 9 0,5 Väktare, ordningsvakter 6 0,5 Pappers- och pappersmassearbetare 7 0,4 Elektriskt arbete 36 0,4 Textil-, skinn och läderindustriarbete 6 0,3 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 21 0,3 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 35 0,3 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 50 0,3 Försäljare inom detaljhandel 44 0,3 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 45 0,2 Förskolelärare och fritidspedagoger 13 0,2 Lärare 35 0,2 Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 5 0,1 Sjuksköterskor, barnmorskor m fl 13 0,1 Barnskötare m fl 11 0,1 Övriga yrkesgrupper 236 0,2 Totalt 1 671 0,4 25