Patienters upplevda livskvalitet efter en hjärtinfarkt: en litteraturstudie.

Uppsats Patienters upplevda livskvalitet efter en hjärtinfarkt: en litteraturstudie. Författare: Malin Thörnblad & Jennie Thörnblad Eriksson Program:Sjuksköterskeprogrammet Ämne: Omvårdnad- uppsats Kurskod: 2OM340 Termin: HT10

Examensarbete Omvårdnad 15 hp Titel: Patienters upplevda livskvalitet efter en hjärtinfarkt: en litteraturstudie. Författare: Malin Thörnblad & Jennie Thörnblad SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Efter en hjärtinfarkt kan livsstilsförändringar vara nödvändiga för att minimera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Teoretisk referensram är SAUK- modellen för bekräftande omvårdnad (Gustavsson, 2004). Denna omvårdnadsmodell är ett hjälpmedel som sjuksköterskan kan använda sig av för att stötta patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom ett år efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på patienternas upplevda livskvalitet och livsstilsförändringarna. Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Det framkom faktorer som påverkade patienternas livskvalitet både positivt och negativt. Huvudfynden är indelade i fem kategorier. Dessa är fysiska konsekvenser efter en hjärtinfarkt, känslomässiga konsekvenser efter en hjärtinfarkt, faktorer som underlättar eller försvårar livsstilsförändringen, det sociala nätverkets betydelse och patienternas upplevda informationsbehov. Slutsats: Det fanns faktorer som påverkade patienternas livskvalitet. De patienter som lyckades genomföra sina livsstilsförändringar upplevde en bättre livskvalitet och hälsa. Därför är det av betydelse att hälso- och sjukvårdspersonal har detta i åtanke vid mötet med patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Nyckelord: Hjärtinfarkt, Livsstilsförändringar, Livskvalitet, Omvårdnad, SAUK modell

Inledning... 1 Bakgrund... 1 Förekomst... 1 Vad är en hjärtinfarkt?... 1 Riskfaktorer och prevention... 1 Symtom... 2 Behandling... 2 Omvårdnad... 3 Egenvård... 3 Livskvalitet... 3 Bekräftelse... 4 Trygghet... 4 Bekräftande omvårdnad... 5 Fas 1 (S)... 5 Fas 2 (A)... 6 Fas 3 (U)... 6 Fas 4 (K)... 6 Problemformulering... 7 Syfte... 7 Metod... 8 Sökningsförfarandet... 8 Inklusions- och exklusionskriterier... 8 Kvalitetsgranskning... 9 Analys... 9 Forskningsetiska överväganden... 10 Resultat... 10 Fysiska konsekvenser efter en hjärtinfarkt... 10 Känslomässiga konsekvenser efter en hjärtinfarkt... 11 Negativa känslor... 11 Rädsla och otrygghet... 12 Positiva upplevelser... 12 Strävan att återgå till det normala... 13 Livsstilsförändring... 13 Hindrande faktorer för livsstilsförändring... 13 Faktorer som underlättar livsstilsförändring... 14 Upplevd hälsa... 15 Sociala nätverkets betydelse... 15 Positivt stöd... 15

Överbeskyddande... 15 Informationsbehov... 16 Bristande information... 16 Tillfredsställande information... 16 Diskussion... 16 Resultatdiskussion... 17 Metoddiskussion... 20 Fortsatt forskning... 21 Implementering i klinisk verksamhet... 22 Slutsatser... 23 Referenser... 24 Bilaga 1 Sökmatris Bilaga 2 Artikelmatris Bilaga 3 Granskningsmall kvalitativ metod Bilaga 4 Granskningsmall kvantitativ metod

Inledning Vi har valt att studera livskvalitet hos patienter efter en hjärtinfarkt. Vi har själva träffat patienter som drabbats av hjärtinfarkt i vårt yrke som undersköterskor inom äldreomsorgen. En av oss har även en nära anhörig som har genomgått en hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak som ökar i omfattning, särskilt hos kvinnor (Sundström, 2010). Att drabbas av hjärtinfarkt är ett livshotande och ångestfyllt tillstånd som medför en förändrad livssituation (Attebring, Schlyter & Jansson, 2010; Haugland, Hansen & Areklett, 2002). Patienter som har drabbats av hjärtinfarkt har ett ökat behov av stöd från sjuksköterskan (Attebring et al., 2010; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2005a) Efter en hjärtinfarkt krävs att patienten får information från sjuksköterskan om sjukdomen och hur hon/han kan förändra sina livsstilsvanor för att upprätthålla hälsa och förebygga fler hjärtinfarkter. I vårt kommande arbetet som sjuksköterska träffar vi patienter som genomgått en hjärtinfarkt i olika sammanhang. Därför menar vi att det är av betydelse att ha förståelse kring hur dessa patienter upplever sin livskvalitet och livssituation efter sin hjärtinfarkt. Hur upplever de sin livssituation och livsstilsförändringarna? Deras tankar om framtiden? Bakgrund Förekomst Kranskärlssjukdom står för 12 % av alla dödsfall i världen. Under de senaste 10 åren avled cirka 11 000 personer per år av akut hjärtinfarkt i Sverige (Sundström, 2010). Vad är en hjärtinfarkt? En hjärtinfarkt innebär syrebrist i hjärtats celler, oftast beroende på att en trombos täpper till hjärtats kranskärl. Syrebristen gör att cellerna i den delen av hjärtat som är drabbat dör (Haugland et al., 2002). Riskfaktorer och prevention Rökning är en av de största riskfaktorerna för kranskärlssjukdom. Rökstopp minskar risken för hjärtinfarkt, rökning bidrar till en ökad hjärtfrekvens och ett förhöjt blodtryck. Man kan halvera risken att få en ny hjärtinfarkt inom ett år efter rökstopp. Högt blodtryck är en riskfaktor likaså förhöjda blodfetter tillexempel kolesterol. Diabetes, arv och levnadsvanor är andra faktorer som ökar risken. Det metabola syndromet som innebär bukfetma, diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol bidrar till en ökad risk för hjärt- kärlsjukdom. Ökad fysisk aktivitet kan medföra ett sänkt blodtryck och därav minskas risken att drabbas av hjärtinfarkt. 1

Diet/kostvanor och stresshantering är också betydande för att minska risken för insjuknande (Vasko, 2007). Symtom Vanliga symtom på hjärtinfarkt är bröstsmärta i kombination med utstrålning mot vänster arm, nacke och tryckkänsla i bröstet. Symtomen kan skilja sig från person till person och variera i intensitet (Vasko, 2007). Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta starka smärtor som kan leda till oro och dödsångest (Haugland et al., 2009). Även om en hjärtinfarkt ofta innebär smärta kan även symtom som ångest och andningssvårigheter utan bröstsmärta vara symtom (Vasko, 2007). Några patienter beskrev upplevelsen/symtomen som kvävningskänsla, yrsel, svimningskänsla, svaghetskänsla, illamående, kallsvettningar, orkeslöshet och en konstig känsla i kroppen. Det kunde vara svårt att identifiera sina symtom som en hjärtinfarkt och därför kunde det dröja innan man sökte vård. Ett fåtal patienter beskrev att symtomen inte stämde överens med hur de trodde att en hjärtinfarkt skulle upplevas och därför inte sökt vård i tron att det skulle gå över (Nymark, Mattiasson, Henriksson & Kiessling, 2009). Kvinnors symtom skiljer sig ofta från mäns. Kvinnorna beskrev i större utsträckning symtom från bukområdet som illamående och kräkning. De svårt att koppla detta till hjärtinfarkt (Albarran, Clarke & Crawford, 2007). Behandling Om en patient upplever kraftiga bröstsmärtor i mer än 15 minuter eller visar andra symtom på hjärt- och cirkulationspåverkan rekommenderas att omedelbart söka vård (Wallentin, 2010). Att få snabb behandling vid en hjärtinfarkt är av stor betydelse för att minska skadorna på hjärtat. De kraftiga smärtorna kräver smärtlindrande behandling. Trombolytika kan få blodproppen att lösas upp och därmed bidra till att hjärtat återigen kan få blodtillförsel och syre. För att denna behandling ska ge bästa möjliga verkan bör den ges inom två till tre timmar efter symtomdebut. Glycerylnitrat vidgar blodkärlen i kroppen och minskar belastningen på hjärtat (Haugland et al., 2002). Det kan bli nödvändigt med Percutan Coronar Intervention PCI som även kallas ballongvidgning. Det innebär att en kateter förs in via en artär upp till hjärtat där kärlet vidgas för att återställa hjärtats cirkulation. Det kan även bli aktuellt med en Coronary artery bypass surgery CABG även kallat Bypass. Detta är ett större ingrepp för patienten då det blir en operation och en ven behövs från underbenet för att leda blodet förbi hindret i kranskärlet. (Haugland et al., 2002; Vasko, 2007). PCI innebär för patienten kortare vårdtid, kortare rehabilitering och minskad risk för komplikationer jämfört 2

med CABG (Vasko, 2007). En mer långsiktig behandling syftar till att minska risken för nya tromboser genom bland annat livsstilsförändringar (Wallentin, 2010). Omvårdnad Svensk sjuksköterskeförening (2007) menar att sjuksköterskan ska återställa patientens hälsa, lindra lidande, förebygga ohälsa och främja hälsa. Detta är sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområden. Omvårdnaden skall alltid bedrivas med respekt för mänskliga rättigheter. Att ha drabbats av en hjärtinfarkt innebär en psykisk påfrestning och kan bidra till tankar om döden. Innan utskrivning utförs ett arbetsprov för att undersöka om patienten får kärlkramp vid ansträngning. Sjuksköterskan bör ge information till patienten om att känna efter hur mycket han eller hon klarar av, använda nitroglycerinspray vid behov och att inga rörelser är förbjudna. Det finns vissa moment som till exempel snöskottning som belastat hjärtat mer (Haugland et al., 2009). Egenvård Sekundärprevention i form av stöd från öppenvården eller primärvården efter en hjärtinfarkt har visat sig hjälpa patienten att återgå till sitt normala liv och minska risken att åter drabbas av hjärtinfarkt. Sekundärprevention fokuserar på rökstopp, blodtrycks- och kolesterolsänkning, ökad fysisk aktivitet, behandling av diabetes och att påverka den psykosociala situationen och livsföringen. Livsstilsbehandling enligt europeiska riktlinjer innebär rökstopp, att ha ett BMI under 25, midjemått under 102cm för män, 88 cm för kvinnor. Kosten bör vara varierad och ha ett balanserat energiintag. Den bör innehålla frukt och grönsaker, fullkornsprodukter, magert kött, mejeriprodukter och fet fisk. Om blodtrycket är högt bör saltintaget minskas. Fysisk aktivitet ungefär 30 minuter om dagen rekommenderas (Sundström, 2010). Patienter som inte har några kvarvarande symtom efter hjärtinfarkten kan återgå till arbetet efter 8-9 veckor under förutsättning att arbetet inte är fysiskt tungt (Haugland et al., 2002). Livskvalitet Brülde och Tengland (2003) beskriver livskvalitet utifrån tre huvudteorier. Den första handlar om att man värderar sin livskvalitet utifrån sitt välmående och kallas för den hedonistiska teorin. Den andra kallas för önskeuppfyllelseteorin, och handlar om vilka önskningar individen har på sitt liv och om hon lever därefter. Om man lever som man önskar så har man en hög livskvalitet. Den tredje benämns som den objektivistiska pluralismen som innebär objektiva värden tillexempel relationer, att ha meningsfull aktivitet, personlig kunskap och möjlighet till utveckling. Individen kan trots sjukdom ha en hög livskvalitet och individen kan 3

även ha en låg livskvalitet trots god hälsa. Brülde (2003) beskriver att livskvalitet ska ses utifrån tre perspektiv. Det första handlar om vad som är värdefullt för en person. Det andra handlar om hur det kan avgöras hur bra eller dåligt vissa förhållanden är för en viss person. Det tredje handlar om hur livskvalitet ska bedömas. Livskvalitet kan även beskrivas som vad som gör livet värt att leva för en viss person. Livskvalitet kan även handla om positivt och negativt i en persons liv tillexempel lycka och olycka, hur bra eller dålig en person upplever att hon mår. Enligt Birkler (2007) är livskvalitet olika för olika människor och varje enskild människa ska ses som expert när det gäller vad som är livskvalitet för just honom eller henne. Livskvalitet är det som är värdefullt för patienten och ska ses som personligt. Efter att ha läst Brülde (2003) och Brülde & Tengland (2003) menar vi att livskvalitet innefattar patientens upplevda vardag och livssituation efter en hjärtinfarkt. Det kan handla om välmående, det vill säga symtom och känslor och förmågan att utföra aktiviteter samt patienternas tankar och önskan om hur de vill att vardagen ska se ut och även sociala relationen och stöd från anhöriga och sjukvården. Bekräftelse Gustafsson (2004) beskriver begreppet bekräftelse som en grundläggande del i mänsklig motivation. Det innebär en positiv respons som besvarar och förstärker individens självbedömning. Självbedömning beskrivs som individens förmåga och vilja att förverkliga de mål individen har för sitt liv. Bekräftelse bidrar till att patienten får ett ökat självförtroende, känner lugn och trygghet. Ödmjukhet beskrivs som en grundläggande del till bekräftelse, ödmjukhet medför handlingar som förstärker patientens självbild, dessa handlingar är att visa omsorg, hänsynsfullhet och tålamod. Trygghet Trygghet kan delas upp i inre och yttre trygghet. Den inre består av en positiv känsla som kan vara förknippad med en bra barndom, tidigare erfarenheter som bidrar till ett inre lugn och i somliga fall en religiös tro. De yttre faktorerna är kunskap, bra miljö, känsla av kontroll och relationer som bygger på förtroende. När ens vardag hotas av tillexempel sjukdom kan känsla av otrygghet uppstå. Om sjukdomen kan botas kan känslan av trygghet återfås. Då sjukdomen inte kan botas kan patienten känna en viss trygghet genom känslan av att kunna kontrollera sin situation. Bristande information, problem att förstå vårdpersonals handlande och även att 4

befinna sig i en sjukhusmiljö kan bidra till otrygghet och ett vårdlidande (Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). Bekräftande omvårdnad SAUK är en modell som sjuksköterskan kan använda sig av i mötet med patienten. Modellen innebär att patienten ska uppleva stöd och känna sig bekräftad av sjuksköterskan. S innebär sympatiuttryckande omvårdnad, A innebär accepterandeskapande omvårdnad, U innebär upplevelsemässig omvårdnad och K innebär kompetensmanifesterande omvårdnad. S-A-U- är delmål till huvudmålet K. Första delmålet är alltid S för att sedan påbörja målen i A när patienten och sjuksköterskan anser att målen i S är avslutade. S A U K Figur 1: SAUK -modellen (Gustafsson, 2004) SAUK modellen är baserad på en humanistisk människosyn. Humanistisk synsätt beskrivs som att sjuksköterskan ska se hela människan. Grunden för den bekräftande omvårdnaden är att varje människa är unik oavsett om det handlar om patient/person, anhörig eller vårdare. Patientens upplevelser är i centrum. Som omvårdnadspersonal bör man arbeta utifrån en gemensam värdegrund, syn på hälsa och hur man utövar omvårdnaden. Inom SAUK modellen är det övergripande målet för omvårdnaden att öka patientens självkänsla. Genom en ökad självkänsla känner patienten att hon/han har förmåga att nå det hon önskar i sin livssituation. Modellen är indelad i fyra faser och i varje fas beskrivs omvårdnadsmål (Gustafsson, 2004). Fas 1 (S) I denna fas ska sjuksköterskan öka patientens trygghet och säkerhet för att stödja patientens egna resurser. En viktig del i denna fas är att patienten ska känna sig sedd och genom omvårdnadshandlingarna ska sjuksköterskan visa medkänsla och omsorg för just dennes behov. Genom bekräftelseprocessen involveras patienten i den egna hälsoprocessen för att öka motivationen och känslan av engagemang. Om målen uppfylls inom bekräftelseprocessen innebär det att patienten har självkänsla att utmana den egna självomsorgen och identiteten, denna stärks genom självreflektion och självbedömning. Upplevelse av trygghet och säkerhet anses som underlättande för patienten för att kunna vara delaktig i sin omvårdnad. Då patienten upplever sig bekräftad av personalen och känner sympati i det vårdande mötet bidrar detta till ett lugn, ökad trygghet och ökat självförtroende. Det är av betydelse att se till 5

patientens egna resurser, viljor, planer och synen på egna förmågor. Detta kan man från sjukvårdens håll hjälpa patienten med genom att informera om vårdförlopp, planerade åtgärder, hur hon kan göra för att främja sin hälsa. Då patienten är mer insatt i omvårdnaden kan hon medverka mer, ställa frågor och delge sina önskemål (Gustafsson, 2004). Fas 2 (A) I denna fas ska sjuksköterskan bjuda in patienten till ett accepterande klimat där patienten upplever sig bli hörd. Omvårdnad syftar till att stödja patienten att uttrycka önskemål och vad denne anser är relevant. Som sjuksköterska ska man lyssna, inte döma och det patienten säger ska tas på allvar. Då patienten upplever tillit och vill berätta om sin situation underlättar detta för omvårdnaden och möjligheter att hjälpa patienten att nå sina mål. Patienten ska ses som en resurs och själv skaffa inflytande i sin hälso-/ rehabiliteringsprocess. Patienten ser sig själv som en resursrik individ och på så vis kan hon ställa krav och förväntningar på sig själv och vården. Sjuksköterskan ska stödja patienten så att denne kan känna en delaktighet i omvårdnaden. För att patienten ska känna kontroll över sin situation och kunna medverka i beslut krävs information. Känslan av kontroll är av betydelse för att patienten ska kunna utföra de livsstilsstilsförändringar hon/han önskar. I denna fas vill sjuksköterskan även uppmärksamma patientens förmåga till egenvård (Gustafsson, 2004). Fas 3 (U) I denna fas ska sjuksköterskan uppmuntra och visa uppmärksamhet. Sjuksköterskan bekräftar patienten genom att lyssna på berättelser och reflektera tillsammans med patienten. Syftet är att patienten ska känna sig som en unik och värdefull person. Sjuksköterskan fokuserar på patientens upplevelse och omvårdnadshandlingar utförs därefter. Sjuksköterskan bör följa patientens behov och önskningar för att skapa trygghet. Då omvårdnadsmålen i denna fas är uppfyllda ska patienten ha stärkta kunskaper och reflektera kring sin egen situation, där patienten är och vill vara. Patienten ser sig själv som en resursrik person och bedömer sin egen hälsoprocess och livssituation (Gustafsson, 2004). Fas 4 (K) Denna sista fas har fyra omvårdnadskompetenser, tillsammans är målet att patienten ska få ny och ökad kunskap. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten ska vara ömsesidig och ses som expert till expert. I KL fasen (kompetens livsplanomvårdnad) ska sjuksköterskan med hjälp av återkoppling från patienten välja omvårdnadshandlingar som är mest lämpliga att hjälpa patienten att nå upp till sin livsplan, det vill säga där patienten är och vill vara. Målet är att patienten ska få stärkta handlingskunskaper och ett ökat självförtroende. Patienten ska 6

känna stöd från sjuksköterskan att bemästra situationen och sjukdomen, hur patienten vill leva med sjukdomen. I KR- fasen (kompetens repertoaromvårdnad) ska sjuksköterskan utöka patientens kunskaper om sjukdomen. Det innefattar patientundervisning, hälsovägledning och egenvårdsvägledning. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att hitta pålitlig information och hjälpa patienten med strategier att bemästra ohälsa. I KIM- fasen (kompetens inre miljöomvårdnad) ska sjuksköterskan försöka förstå patientens värderingar och hur han eller hon bedömer sig själv. Patientens värderingar, föreställningar, attityder och känslor så som trygghet, oro, ångest, skuld, skam och glädje påverkar personlig utveckling. Sjuksköterskan ska stärka självkompetens, attityder och värderingar för att öka motivation och handlingskunskaper. I KYM fasen (kompetens yttre miljöomvårdnad) ska sjuksköterskan koppla samman patientens inre och yttre miljö och hjälpa patienten att bearbeta känslor i samband med sjukdom. Den yttre miljön innefattar kultur, socialt nätverk och fysisk miljö (Gustafsson, 2004). Problemformulering Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Att drabbas av hjärtinfarkt kan därmed innebära en traumatisk upplevelse som ofta kan föra tankarna till döden (Haugland et al., 2002). I mötet med patienter och anhöriga som drabbats av en hjärtinfarkt har vi uppmärksammat deras ångest, oro och ökade stress. Efter en hjärtinfarkt krävs dessutom vissa livsstilsförändringar (Sundström, 2010). Vi förmodar att det påverkar livskvaliteten att genomföra dessa livsstilsförändringar. Att inte förstå hur en person upplever sin situation kan göra det svårt att bedriva professionell omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv (Gustavsson, 2004). Utifrån detta vill vi undersöka hur patienter upplever sin livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Syfte Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom första året efter hjärtinfarkt. Hur upplevs livskvaliteten? Hur upplevs livsstilsförändringarna? 7

Metod Litteraturstudie innebär en översikt av den kunskap och forskning som finns inom ett visst problemområde (Friberg, 2006b). Vi har genomfört en litteraturstudie, vilket innebär att vi har systematiskt letat, kritiskt granskat och sammanställt de kunskaper som fanns inom området enligt Forsberg och Wengstöm, (2003). Alla artiklar som var relevanta har inkluderas i litteraturstudien. Resultaten som framkommer i litteraturstudien ska kunna vara till hjälp i den kliniska verksamheten (Forsberg & Wengström, 2003) Sökningsförfarandet Forsberg och Wengström (2003) föreslår olika databaser som kan vara användbara vid litteratursökning inom omvårdnadsforskning. I denna litteraturstudie användes databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. En fördel i sökningsprocessen var användandet av MeSH- termer och tesaurus. Thesaurus och MeSH är ämnesordlistor som finns i respektive databaser (Forsberg & Wengström, 2003). För att få fram relevanta sökord användes Svenska MeSH och vi utgick från ordet hjärtinfarkt. Sökordet som föreslogs var Myocardial infarction som blev ett av nyckelsökorden. Ett annat nyckelord som framkom via Svenska MeSH var ordet livskvalitet som blev Quality of life. Upplevelser fanns inte i Svenska MeSH så därför gjordes istället fritextsökningar med hjälp av ordet experience. Se bilaga 1 för ytterligare sökord och för en utförlig beskrivning av sökningsprocessen. Artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna valdes ut. Artiklar som inte fanns att tillgå i fulltext beställdes via biblioteket. I PubMed finns inget säkert sätt att fastställa om tidskriften är peer-reviewed. Tidskiften kontrollerades därför på Ulrich s Periodicals Directory för att säkerhetsställa att den var vetenskaplig. I PsykINFO och CINAHL begränsades sökningen genom att markera peer-reviewed. Av 19 artiklar som hittades och lästes valdes 11 ut för kvalitetsgranskning. Övriga valdes bort för att de inte motsvarade syftet. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier Artiklar som handlade om upplevelser av hjärtinfarkt hos både män och kvinnor upp till ett år efter hjärtinfarkten. Artiklarna skulle vara på svenska eller engelska. Endast artiklar som var etiskt granskade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt peer-reviewed valdes ut. Studier från Europa och USA. 8

Exklusionskriterier Artiklar publicerade före år 2000. Kvalitetsgranskning Genom att kvalitetsgranska artiklar får man information om viktiga delar i tillvägagångssättet för studien och hur forskaren har kommit fram till sina resultat (Friberg, 2006a). Kvalitetsgranskningen innebär att bedöma den vetenskapliga kvaliteten. Granskningsmallar användes för att underlätta kvalitetsgranskningen. Granskningsmallarna var modifierade versioner utifrån Forsberg och Wengström (2003), en mall för kvalitativa artiklar och en för kvantitativa med poäng på varje fråga för att kunna bedöma dess kvalitet. I bilaga 3 presenteras både originalversionerna och de modifierade granskningsmallarna. Mallarna utökades med en fråga om studien är etiskt godkänd eftersom en etisk avvägning är av stor betydelse i all vetenskaplig forskning. Att forskaren visar att ett etiskt övervägande är gjort är ett krav för alla vetenskapliga studier (Forsberg & Wengström, 2003) Artiklar som efter kvalitetsgranskning inte nådde hög eller medelhög kvalitet valdes bort. Över 16 poäng av max 20 ansåg vi att de kvalitativa artiklarna höll en hög kvalitet. Av max 17 poäng skulle de kvantitativa artiklarna ha över 14 poäng på de kvantitativa artiklarna. Inga artiklar föll bort efter kvalitetsgranskningen då alla var av hög kvalitet. Analys Analysen är en process där informationen som framkommit organiseras och systematiseras för att svara på forskarens fråga (Backman, 1998; Polit & Beck, 2004) Att analysera de valda studiernas resultat kan handla om att hitta likheter eller skillnader. När likheter och skillnader är identifierade sorteras dessa. Kvalitativa studiers resultat kan presenteras som kategorier och teman (Friberg, 2006b). Analysen av resultaten i studierna är utförd med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehållsanalys. Resultaten från de utvalda och kvalitetsgranskade artiklarna lästes igenom och meningsenheter valdes ut. Detta gjorde vi var för sig för att sedan jämföra och diskutera utvalda meningsenheter. För att få en bättre överblick över de meningsenheter som valdes ut satte vi in dem under tillfälliga kategorier. Detta hjälpte oss att se ett samband mellan olika meningsenheter. Meningsenheterna kondenserades för att sedan kodas gemensamt. Koderna sorterades sedan ut till subkategorier och kategorier vilket också utfördes gemensamt (Graneheim & Lundman, 2008). Fem kategorier och 12 subkategorier framkom. Nedan följer två exempel på hur vi arbetat i vår analys. 9

Tabell 1: Analysförfarande Meningsenhet Kondensera Kod Subkategori Kategori Det viktigaste utav allt är att få information om hur man kan undvika hjärtoch kärl sjukdom. (Jensen & Petersson, 2002) Negativa/positiva symtom som smärta kan vara positivt för livsstilsförändringar (Kärner, Tingström & Abrandt-Dahlgren, 2005) Önskar information om Önskar mer att undvika information. återinsjuknande. Symtom kan påverka livsstilsförändring positivt. Forskningsetiska överväganden Positivt för livsstilsförändring. Bristande information Underlättande för livsstilsförändring Informationsbehov Livsstilsförändring Enligt Forsberg och Wengström (2003) innebär etiskt övervägande att tillstånd från en etisk kommitté ska finnas för varje studie, så att studien är etiskt korrekt genomförd. Etiskt godkänd studie innebär att inget fusk eller förvrängda resultat får förekomma. Alla artiklar i litteraturstudien är etiskt granskade och vi har inte förvrängt några resultat. Baserat på syftet i litteraturstudien har vi sökt svaren ur artiklarnas resultat. Det kan innebära att alla artiklar inte har fått lika stort utrymme i resultatdelen. Alla artiklar som kvalitetsgranskats och analyserats redovisas i resultatet. Ingen artikel har valts bort på grund av att dess resultat inte stämmer med våra föreställningar om problemet. Resultat Genom analysen fick vi fram fem kategorier och 11 subkategorier. Kategorierna är fysiska konsekvenser efter en hjärtinfarkt, känslomässiga konsekvenser efter en hjärtinfarkt med subkategorierna negativa känslor, rädsla och otrygghet, positiva upplevelser och strävan att återgå till det normala. Livsstilsförändring med subkategorierna hindrande faktorer för livsstilsförändring, faktorer som underlättar livsstilsförändring och upplevd hälsa. Sociala nätverkets betydelse med subkategorierna positivt stöd och överbeskyddande. Informationsbehov med subkategorierna bristande information och tillfredställande information. Fysiska konsekvenser efter en hjärtinfarkt Vanliga symtom efter en hjärtinfarkt var orkeslöshet, andfåddhet, bröstsmärta, utmattning, sömnproblem och även andra hälsoproblem som magont och dålig kondition (Brink, Karlsson 10

& Hallberg, 2006; Brink, Karlsson & Hallberg, 2002; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2008; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2007). Problem med andningen efter en hjärtinfarkt kunde upplevas som kvävning - och svimningskänsla. Några patienter hade svårt att sova i relation till känslan av att inte få luft och upplevde dödskänsla (Roebuck, Furze & Thompson, 2001). Patienter kände sig begränsade i det dagliga livet på grund av bröstsmärtan (Hildingh, Fridlund & Lidell, 2006). Bröstsmärta hos män var kopplad till fysisk aktivitet och hos kvinnor kom bröstsmärtan från oro och ångest (Kristofferzon et al., 2007). Symtomen minskade över tid efter hjärtinfarkten och för patienter som genomförde kärloperation efter sin hjärtinfarkt minskades symtomen kraftigt (Kristofferzon et al., 2008). För några få patienter upplevdes en kognitiv svikt efter hjärtinfarkten som till exempel att glömma vad de precis läst (Jensen & Petersson, 2002; Kristofferzon et al., 2007). Orkeslöshet upplevdes som det vanligaste och svåraste symtomet efter en hjärtinfarkt (Brink et al., 2006; Kristofferzon et al., 2008; Roebuck et al., 2001). Orkeslösheten beskrevs som en enorm trötthet och brist på energi och skapade begränsningar i dagliga livet och minskade möjlighet att utföra aktiviteter (Brink et al., 2006; Kristofferzon et al., 2007). Att inte orka med tidigare aktiviteter upplevdes som frustrerande och svårt och sänkte den mentala och fysiska hälsan (Alsén, Brink, Persson, Brändström & Karlsson, 2010; Kärner, Tingström, Abrandt- Dahlgren & Bergdahl, 2005; Roebuck et al., 2001). Detta kunde också leda till att vissa patienter upplevde en ilska över att inte klara sin vardag på samma sätt som förr. Att inte orka lika mycket som tidigare kunde leda till att krav från oförstående släktingarna upplevdes som höga (Hildingh et al., 2006; Kristofferzon et al., 2008). Känslan av att inte kunna hantera sin hjärtsjukdom ökade känslan av orkeslöshet. Rehabilitering efter en hjärtinfarkt upplevdes då som längre och konsekvenserna mer allvarliga (Alsén et al., 2010). Känslomässiga konsekvenser efter en hjärtinfarkt Negativa känslor Några patienter kände sig begränsade och handikappade efter sin hjärtinfarkt, vilket begränsande patienternas livssituation och önskan om hur de ville leva sitt liv, till exempel som att resa (Roebuck et al., 2001). Efter hjärtinfarkten beskrev några patienter att de tappat livsglädjen och istället upplevde känsla av tomhet och värdelöshet (Kristofferzon et al., 2007). Depression och ångest påverkade den fysiska och psykiska hälsan och detta ökade med tiden efter hjärtinfarkten (Alsén et al., 2010; Brink et al., 2002). Några patienter kände att ångesten minskades genom att bagatellisera och att inte prata om sin hjärtsjukdom (Brink et al., 2006). 11

Depression och känsla av ensamhet kunde relateras till att inte längre kunna delta i sociala aktiviteter (Condon & McCarthy 2006). Ilska, irritation, skuldkänslor, lätt till tårar, depression, och att vara en belastning för andra var vanliga känslomässiga reaktioner efter en hjärtinfarkt (Kristofferzon et al., 2007). Även känslor som rastlöshet, minskat tålamod, oro för ny hjärtinfarkt och bristande energi upplevdes av patienterna. Många män kände sig värdelösa, åsidosatta, oro för framtiden kopplat till fysisk svaghet (Kristofferzon et al., 2008). Efter hjärtinfarkten kände många kvinnor skuld och skam över att ta mer plats, vara en belastning, behöva tänka mer på sig själva och att behöva överlåta sysslor till andra (Kristofferzon et al., 2008). Den tidigare osunda livsstilen som patienterna själva trodde bidrog till hjärtinfarkten gjorde att de kände skuld och skam (Jensen & Petersson, 2002). Rädsla och otrygghet Rädslan för en ny hjärtinfarkt kunde vara hindrande för fysisk aktivitet, vilket ledde till att man undvek att aktivera sig på grund av rädsla för en tidigt död (Kärner et al., 2005). Rädslan för en ny hjärtinfarkt bidrog till att inte våga vara ensam och att inte våga åka för långt från sjukhuset. Många kände sig osäkra och otrygga i hemmet efter hemkomst från sjukhuset, från att på sjukhuset vara ständigt övervakad och omgiven av kunnig personal till att bli övergiven och ensam. Tryggheten ökade en tid efter hjärtinfarkten (Eriksson, Asplund & Svedlund, 2009; Kristofferzon et al., 2008). Några patienter upplevde ständigt rädsla och var förberedda inför nästa hjärtinfarkt och lämnade till exempel en dörrnyckel till grannen eller nära anhörig (Hildingh et al., 2006). Uppfylldes inte behovet av trygghet upplevde patienten ett lägre mått av sjukdomskontroll (Kärner et al., 2005). Det fanns rädsla för att bli invalid och beroende av andra människor resten av livet på grund av konsekvenserna efter hjärtinfarkt hos några patienter (Jensen & Petersson, 2002). Fyra till sex månader efter hjärtinfarkten ansåg patienterna att dödsrädslan hade minskat, vilket kunde relateras till en ökad förmåga att uttrycka sina känslor (Kristofferzon et al., 2008). Positiva upplevelser Patienterna upplevde att de hade fått en andra chans efter hjärtinfarkten och många beskrev att de levde ett mer hälsosamt liv. De prioriterade sig själva, valde att träffa vänner, sänkte sina krav och gjorde saker de tidigare missat. Upplevelsen av att ha fått en andra chans innebar alltså att uppskatta det som betyder något i livet och att se sina egna resurser i vardagen (Eriksson et al., 2009; Kristofferzon et al., 2008). Det fanns föreställningar om att en hjärtinfarkt var lika med döden och det fanns en uttryckt tacksamhet över att ha överlevt 12

(Condon, & McCarthy, 2006). Efter hjärtinfarkten värderades och prioriterades livet annorlunda. Allt behöver inte göras idag det finns en dag imorgon (Hildingh et al., 2006). Patienterna uppskattade sin familj, vänner och egna hälsan mer än innan hjärtinfarkten. Livet är mer än bara arbete (Jensen & Petersson, 2002; Kristofferzon et al., 2008). Strävan att återgå till det normala Många patienter ansåg att återgå till arbetet efter hjärtinfarkten var en bekräftelse på att vara frisk. Att återgå till arbetet var ett mål som flera patienter strävade efter (Condon, & McCarthy 2006; Eriksson et al., 2009; Kristofferzon et al., 2008). Då patienterna överskattade sin förmåga exempelvis i samband med fysisk aktivitet bidrog detta till försämring av välbefinnandet dagen efter (Condon & McCarthy, 2006). Smärtan orsakade dålig tilltro till framtiden (Hildingh et al., 2006). Det fanns skillnad mellan olika patienter hur de såg på sin framtid efter hjärtinfarkten. Några hoppades på att leva ett aktivt hälsosamt liv, några ville leva länge nog att se barn och barnbarn växa upp. Relationer och att leva ett tillräckligt friskt liv ansågs betydande för framtiden (Kristofferzon et al., 2008). Genom att inte tycka synd om sig själv hanterade patienterna sin livssituation och strävan att återgå till det normala, tillbaka till sitt gamla liv (Brink et al., 2006; Eriksson et al., 2009). Det fanns skillnader i hur patienterna såg på sin hjärtinfarkt. Antingen sågs sjukdomen som kronisk eller akut. Att acceptera sin sjukdom och se den som kronisk innebar ökad förståelse för sjukdomens konsekvenser och att den påverkar framtiden. Hjärtinfarkt förknippades för många patienter med ett akut tillstånd. Då hjärtinfarkten var allvarlig var det lättare att inse att sjukdomen var mer kronisk (Alsén et al., 2010; Brink et al., 2006). Livsstilsförändring Hindrande faktorer för livsstilsförändring En ovilja att förändra sin livsstil verkade hindrande på livsstilsförändringen som att inte vilja sluta röka (Kärner et al., 2005). En låg motivation påverkar livsstilsförändringen negativt (Kristofferzon et al., 2007). Även sättet att se på sjukdomen kunde påverka förståelsen för konsekvenserna av sjukdomen och motivationen att genomföra livsstilsförändringar. Då patienterna såg sin hjärtinfarkt som ett akut tillstånd, något som bara hände och inget att göra åt, kunde det innebära att de inte förstod konsekvenserna och att förändringar i livsstilen inte sågs som något nödvändigt (Brink et al., 2006). Det upplevdes som svårt att bryta gamla vanor, det vara lätt att återgå till tidigare livsstil (Kärner et al., 2005). Det var orealistiskt att göra många livsstilsförändringar på samma gång tillexempel att gå ned i vikt, sluta röka, 13

ändra kost, motionera mer. Patienterna upplevde många livsstilsförändringar på samma gång var hindrande för livsstilsförändring (Condon, & McCarthy, 2006). Rädslan att inte klara av att förändra livsstilen och att fastna i gamla osunda vanor kunde påverka patienterna hälsa negativt (Kristofferzon et al., 2008). Hindrande föreställningar om att det inte går att genomföra livsstilsförändring påverkade patienten negativt (Condon, & McCarthy, 2006). Då patienterna inte kände stöd från familj, vänner och arbetskamrater kunde vara hindrande för livsstilsförändring tillexempel angående kosten (Kristofferzon et al., 2007; Kärner et al., 2005). Efter en hjärtinfarkt kunde patienterna uppleva att livsstilsförändringarna begränsade deras tillvaro och att de har fått ge upp det goda i livet (Eriksson et al., 2009). Negativa konsekvenser av livsstilsförändring som till exempel att sluta röka kunde bidra till stress och ångest (Kristofferzon et al., 2007). Allt för strikta livsstilsförändringar upplevdes som hindrande och begränsande (Kristofferzon et al., 2008). För några patienter fanns ingen framtidsutsikt, de kände att livet bara försämrades och hade svårt att acceptera sin nya livssituation (Hildingh et al., 2006). Faktorer som underlättar livsstilsförändring Efter hjärtinfarkten hade några patienter börjat fundera mer på sin livssituation. Den yttre miljön som var man bodde kunde påverka livsstilsförändringen. Yttre resurser som tillexempel träningslokaler i närheten kunde påverka positivt. Rädslan för en tidig död på grund av tidigare ohälsosam livsstil kunde vara motiverande för livsstilsförändring (Kärner et al., 2005). Hjärtinfarkten hade motiverat några patienter att ta tag i sin livssituation och tänka mer på sig själva (Hildingh et al., 2006). Många patienter ansåg att de hade tur som överlevt hjärtinfarkten och såg detta som tillräckligt motiverande till att förändra sin livsstil (Condon, & McCarthy, 2006). Förändring som innebar ökad fysisk aktivitet betydde en ökad känsla av välmående efter hjärtinfarkten. Positiva förändringar som upplevdes efter hjärtinfarkten och livsstilsförändringarna var regelbundna måltider, hälsosamt kost och att man gått ner i vikt (Kristofferzon et al., 2008). Då patienterna lyckades skapa rutiner i vardagen underlättades livsstilsförändringen. Symtom som smärta kunde också vara underlättande för förändringar, även positiva känslor som välmående kunde vara underlättande (Kärner et al., 2005). För att hitta motivation till en förändring övervägdes för och nackdelar mot varandra. En tid efter hjärtinfarkten lyssnade patienterna mer på sin kropp, vågade testa gränser och unnade sig tid att vila (Kristofferzon et al., 2008; Kristofferzon et al., 2007). 14

Upplevd hälsa Efter en hjärtinfarkt ansåg patienterna antingen att hälsan var god, som tidigare eller försämrad. Försämrad hälsa förknippades med sömnproblem, fysiska problem, begränsningar, att tvivla på sin kroppsfunktion och att överskatta sin hälsa. En del patienter upplevde att de inte längre kunde lita på sitt hjärta (Eriksson et al., 2009). Rädslan för till exempel att drabbas av en ny hjärtinfarkt påverkade hälsan negativt (Hildingh et al., 2006). Jämfört med vissa andra sjukdomsgrupper som till exempel patienter med diabetes och kronisk njursjukdom hade patienter som genomgått en hjärtinfarkt en sämre livskvalitet (Alsén et al., 2010). Efter hjärtinfarkten upplevde några patienter att hälsan blev försämrad och viljan att utföra aktiviteter minskade kraftigt. De förändrade hälsoproblemen begränsade patienternas aktiviteter till exempel att inte längre kunna ut och resa (Brink et al., 2006; Kristofferzon et al., 2008). Sociala nätverkets betydelse Positivt stöd Att ha en familj som förstod och hjälpte till i den nya situationen upplevdes som positivt (Hildingh et al., 2006). Patienterna uttryckte att de inte ville vara ensamma första tiden efter en hjärtinfarkt och att partnern var ett värdefullt stöd (Eriksson et al., 2009). Att känna stöd, hjälp och uppmuntrande från vänner och familj var positivt för livsstilsförändringar (Kärner et al., 2005). Socialt nätverk inger en känsla av trygghet och uppmuntran i samband med livsstilsförändring. Efter en hjärtinfarkt kunde patienterna behöva hjälp med hushållsarbete och andra praktiska sysslor. Detta underlättades om det fanns ett stort socialt nätverk (Kristofferzon et al., 2007). Rehabiliteringsgruppen upplevdes som ett positivt stöd där patienterna kunde lyssna på andra i likande situationer och känna sig förstådda. Detta kunde minska risken för depression (Hildingh et al., 2006). Överbeskyddande Efter en hjärtinfarkt upplevde en del patienter att familjemedlemmar överbeskyddade dem och inte lät dem göra någonting. Detta upplevdes som frustrerande och gav känslan av att bli behandlad som ett barn. Känslan av att bli överkörd av sin partner upplevdes som ett minskat stöd (Eriksson et al., 2009; Roebuck et al., 2001). Då familjen överbeskyddade den som drabbats av hjärtinfarkt och inte lät dem göra någonting placerades de i en sjukroll vilket hämmade återhämtningsfasen och patientens strävan efter att återgå till det normala (Condon, & McCarthy, 2006; Jensen & Petersson, 2002). En överbeskyddande partner kunde bidra till 15

en känsla av att vara övervakad och väckte ilska hos patienten (Jensen & Petersson, 2002: Kristofferzon et al., 2007). Informationsbehov Bristande information En del patienter upplevde att det viktigaste var att få information om hur man undviker ett återinsjuknande (Jensen & Petersson, 2002). Några patienter uttryckte behov av mer information om behandling, hjärtrehabilitering och kroppsliga och känslomässiga symtom efter en hjärtinfarkt (Hildingh et al., 2006; Kristofferzon et al., 2008; Kristofferzon et al., 2007). Informationen efter en hjärtinfarkt ansågs vara för standardiserad och irrelevant. En mer anpassad information önskades baserad på deras egen livssituation och resurser (Kristofferzon et al., 2008). För att en livsstilsförändring ska ske krävs kunskaper. Om denna kunskap brast bidrog det till en negativ upplevelse av hälsa (Kristofferzon et al., 2007; Kärner et al., 2005). Olika instruktioner av olika läkare angående livsstilsförändring kunde bidra till stress och känslan av att inte veta hur man skulle göra. Bristande kunskap om sjukdomen bidrog till oro för hälsan och rädsla för döden. Okunskaper om hur läkemedel fungerade och påverkade kroppen ledde till osäkerhet (Kristofferzon et al., 2007; Roebuck et al., 2001). Tillfredsställande information Genom det professionella stödet och behandlingar upplevdes en känsla av kontroll och att kunna hantera sin sjukdom (Alsén et al., 2010). Patienter som deltog i en rehabiliteringsgrupp var i större utsträckning mer nöjda med informationen (Jensen & Petersson, 2002). En del patienter uttryckte att de var nöjda med informationen, tillgängligheten och vården (Condon & McCarthy, 2006). Diskussion Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom första året efter hjärtinfarkt. Frågeställningar vi utgått ifrån var hur patienterna upplevde sin livskvalitet och hur de upplevde livsstilsförändringarna. Resultaten visar att patienterna efter en hjärtinfarkt har både fysiska och psykiska besvär. Vi har valt att diskutera huvudsakliga resultat utifrån Gustavssons (2004) bekräftelseteori. 16

Resultatdiskussion Orkeslösheten påverkar patientens livskvalitet negativt (Brink et al., 2006; Kristofferzon et al., 2007). Då patienternas inte har möjlighet och energi att leva det liv hon önskar kopplar vi det till Brülde och Tengland (2003) som beskriver att livskvalitet handlar om individens förmåga att leva det liv hon önskar. Då patienterna inte längre orkar med de aktiviteter de tidigare haft minskar den mentala och fysiska hälsan (Alsén et al., 2010). Vi antar att denna brist på energi och orkeslöshet påverkar patienternas förmåga att genomföra livsstilsförändringarna. Orkeslöshet beskrivs som en svår konsekvens efter hjärtinfarkt, då den påverkar patienternas vardag och förmåga att kunna utföra dagliga aktiviteter och kunna ta hand om sig själv. Situationen kanske har förändrats så att patienten behöver hjälp för att få vardagen att fungera. Gustavsson (2004) beskriver att sjuksköterskan bör diskutera tillsammans med patienten kring omvårdnaden och vilken livsplan patienten har. Genom detta menar vi att patienten får uttrycka sina behov och önskningar på hur hon vill att vardagen ska se ut. Birkler (2007) beskriver att det är skillnad i hur patienten och sjuksköterskan ser på situationen. Det är av betydelse att sjuksköterskan har detta i åtanke när hon ska försöka förstå patientens upplevelse av sin sjukdom. För att sjuksköterskan ska kunna visa omsorg krävs att hon först försöker förstå patientens situation. Här tror vi att sjuksköterskan kan vara ett stort stöd genom att bekräfta och uppmuntra patienten. Gustavsson (2004) beskriver att patienten behöver känna trygghet och bekräftelse för att kunna vara delaktig i sin omvårdnad. Det kan vara svårt för patienten att nå sina mål tillexempel med förändringar i livsstilen då hon eller han inte har någon ork. Vi tänker att sjuksköterskan behöver stötta patienten och hjälpa patienten att reflektera över sin livssituation. Finns det något som underlättar för patienten när hon upplever att hon inte orkar? Detta är även något som Gustavsson (2004) beskriver som ett viktigt omvårdnadsmål. Det är av betydelse att sjuksköterskan tillsammans med patienter reflekterar över situationen och att hon visar omsorg för den enskilda patientens behov. Flertalet patienter upplevde rädsla och otrygghet efter sin hjärtinfarkt och utskrivning från sjukhuset (Eriksson et al., 2009). Att ständigt leva med rädsla för att få en ny hjärtinfarkt antar vi påverkar livskvaliteten negativt. Efter en hjärtinfarkt förmodar vi att patienterna funderar på det liv de levt innan och att de funderar en del på hur nära döden de kan ha varit. Patienterna lyssnar mer på kroppens signaler och känner efter mer vid fysisk aktivitet. Då 17

patienterna upplevde otrygghet upplevde de även en bristande sjukdomskontroll (Kärner et al., 2005). Vi menar att den rädsla och otrygghet som patienterna upplever påverkar deras upplevda livskvalitet negativt eftersom de inte vågar utföra aktiviteter som de tidigare gjort och ständigt oroar sig för en hjärtinfarkt. Det kan även vara svårt att genomföra de livsstilsförändringar som krävs för att förhindra ett återinsjuknande, vilket i sin tur kan öka rädslan att drabbas av en ny infarkt. Det blir en ond cirkel som gör att patientens otrygghet och rädsla ökar och livskvaliteten minskar och patienten kan inte leva det liv hon önskar. Sjuksköterskan bör involvera patienten i hälsoprocessen, öka patientens trygghet och säkerhet. För att patienten ska kunna delta i omvårdnaden behöver hon/han känna trygghet, vara insatt i vårdförloppet, planerade åtgärder och informerad om hur hon kan främja sin hälsa (Gustavsson, 2004). Vi håller med Gustavsson (2004) och menar att det är av stor betydelse att patienten känner trygghet och får vara delaktig i sin egen omvårdnadsprocess, eftersom det är patienten som känner sin kropp bäst. Birkler (2007) beskriver att det är patienten själv som avgör vad som är betydelsefullt för henne. För att omvårdnaden ska bli optimal behöver patienten därför själv bli involverad i processen. När patienten får delta i sin egen hälsoprocess ökar motivationen och självförtroendet (Gustavsson, 2004). Ökat självförtroende och motivation gör att patienten får lättare att genomföra sin livsstilsförändring (Kristofferzon et al., 2007). Efter en hjärtinfarkt har patienten ett ökat behov av stöd i form av någon att samtala med och någon som lyssnar. Sjuksköterskan bör i omvårdnaden av patienten fokusera på att ge stöd, inge trygghet och genom involvering bekräfta patienten vilket ökar motivationen och självförtroendet (Attebring et al., 2010; Gustavsson, 2004). Patienten behöver känna sig bekräftad av sjuksköterskan för att kunna bemästra sin situation och för att kunna leva med sjukdomen (Gustavsson, 2004). I vårt resultat har det framkommit att många patienter upplever att informationen brister. De önskade mer information om behandling, symtom, rehabilitering och hur man undviker ett återinsjuknande (Hildingh et al., 2006; Jensen & Petersson, 2002; Kristofferzon et al., 2008; Kristofferzon et al., 2007). En individuell och anpassad information ökar kunskap om sjukdomen och på detta sätt kan patienten hantera sin sjukdom bättre. Att veta vad som händer med ens kropp och hur behandlingar och mediciner påverkar ökar patientens trygghet. Då informationen inte var är tillräcklig bidrog det till negativa konsekvenser för patienternas hälsa, återhämtningsprocess och livskvalitet (Kristofferzon et al., 2007). Bättre information om hur livsstilsförändring påverkar kroppen kan öka motivationen för att genomföra dessa 18

förändringar. Livsstilsförändringar har en positiv effekt på hälsan och minskar risker för återinsjuknande (Sundström, 2010). Vid utskrivning ska patienten få en noggrann beskrivning om den farmakologiska behandlingen, information om sjukdomen och rådgivning kring livsstilsförändring med genomgång av riskfaktorer. Informationen bör anpassas till den enskilda individen. Patienterna kan ha svårt att ta in all informationen de får vid utskrivningen. Det kan vara av betydelse att patienterna får både muntlig och skriftlig information eller har en anhörig med sig. Det är även betydelsefullt att anhöriga får informationen. Det kan vara en fördel om patienterna får ett telefonnummer till en hjärtsjuksköterska som han/hon kan ringa om det uppstår några funderingar. Då informationen och rådgivningen ges på ett tillfredställande sätt underlättar detta för flertalet patienter att återgå till den normala tillvaron (Persson & Stagmo, 2008). Gregorya, Bostockb och Backett-Milburna (2005) och Jensen och Petersson (2002) beskriver att en del patienter önskade en uppföljning med sjukvårdspersonal och att stödet från andra som också drabbats av hjärtinfarkt var det som var mest betydelsefullt. Vi menar att sjuksköterskan bör uppmuntra patienter att gå på hjärtrehabilitering. Enligt Kristofferson et al, (2005a) finns ett samband mellan ökad livskvalitet och deltagande i hjärtrehabilitering. I en studie av Kristofferson et al. (2007) var det 17 av 39 patienter som deltog i hjärtrehabilitering och Kristofferson, Löfmark och Carlsson (2005b) skriver att 60 % inte deltog i hjärtrehabilitering. De patienter som inte deltog menade att de inte fick erbjudande, avstod på grund av ökade transportkostnader eller kände att de inte behöver någon hjärtrehabilitering. Fridlund och Hildingh (2000) beskriver att hjärtrehabiliteringens funktion bland annat är att hjälpa hjärtsjuka patienter att återfå, behålla och förbättra sin hälsa. Personer som har drabbats av en hjärtinfarkt har begränsade kunskaper om att sjukdomen har utvecklats under flera år. Genom information och ökad kunskap om hur sjukdomen kan påverka livssituationen kan oro, ångest och stress lindras. För att livsstilsförändring ska ske krävs kunskaper. Brister patientens kunskap bidrar det till en negativ hälsa (Attebring et al., 2010; Kristofferzon et al., 2007; Kärner et al., 2005). Sjuksköterskan bör vägleda patienten och undervisa om sjukdom och hälsa. Genom stöd och hjälp med strategier är målet att patienten ska bemästra ohälsa (Gustafsson, 2004). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) beskriver att hälso- och sjukvården ska informera patienter om metoder för att förebygga ohälsa och sjukdom. För att patienten ska kunna vara delaktig i sin omvårdnad och hälsoprocess krävs kunskap. Sjuksköterskan kan hjälpa patienten med 19