BESTÄLLNINGSTRAFIK En handledning för att öka lokala överenskommelser om timbank Ett samarbete mellan Kommunalarbetareförbundet och Sveriges Bussföretag
Inom bussbranschen tillämpas sedan 2003 Bussbranschavtalet ( BBA ). BBA är ett avtal tecknat mellan Svenska Kommunalarbetareförbundet och Sveriges Bussföretag (tidigare Bussarbetsgivarna) och är ett gemensamt branschavtal som gäller för alla företag som tidigare tillämpat något av de fem kollektivavtal som gällt mellan parterna. I samband med att det nu gällande BBA träffades i juni 2013 kom parterna överens om att en arbetsgrupp med inriktning på beställningstrafikens område skulle inrättas under avtalsperioden. Arbetsgruppens uppdrag och mål var följande: Parterna ska i en arbetsgrupp under avtalsperioden inventera analysera och finna lösningar på de frågeställningar som uppstår på grund av beställningstrafikens specifika förutsättningar och behov. Exempel på frågeställningar är schemaläggningsfrågor, möjlighet till timbank, traktamenten och arbetstidsregler. Arbetsgruppen har bestått av representanter från Kommunal och Sveriges Bussföretag samt representanter för såväl arbetstagare som företag. I sitt arbete har arbetsgruppen huvudsakligen fokuserat på om det finns möjlighet att förändra vissa arbetstidsregler i BBA för att underlätta för företagen att bedriva sin verksamhet samt för att förbättra arbetet för förarna.
Arbetstidsfrågor regleras i 5 i BBA. I ingressen till 5 anges att lokala överenskommelser får träffas med avvikelser från majoriteten av bestämmelserna i paragrafen. Det framhålls även att det i bussbranschen förekommer flera olika trafikslag och yrkesgrupper och att den ordinarie arbetstiden ska kunna tas i anspråk fullt ut. Vid förläggning, planering och ändringar av den ordinarie arbetstiden ska arbetsmiljö och arbetstagarens önskemål beaktas, liksom företagens behov av att kunna utföra sin trafikservice på ett kundorienterat och effektivt sätt. Arbetsgruppen har kommit fram till att arbetstidsreglerna i BBA inte i full utsträckning täcker de behov på flexibla arbetstider som bussföretagen har. Parterna är även eniga om att det är viktigt för bussföretagen att ha möjlighet att anpassa arbetstidsscheman efter det behov som finns för varje enskilt företag. Även om önskan har funnits att reglera frågan om flexiblare arbetstidscheman och timbank direkt i det centrala kollektivavtalet ser parterna fördelar med att denna fråga regleras direkt mellan företaget och den lokala arbetstagarorganisationen. Målet med detta dokument är att sprida kunskap och handledning till de lokala parterna om vilka frågeställningar som kan vara av intresse att beakta när ett lokalt kollektivavtal om flexibelt arbetstidsschema/timbank upprättas. Ett annat syfte med denna skrift är att upplysa och uppmuntra de lokala parterna att ingå lokala överenskommelser om arbetstidscheman/timbank som passar de enskilda företaget och deras arbetstagare.
Bussbranschens olika segment Inom bussbranschen finns det i stora drag tre olika segment; 1. Upphandlad linjetrafik, 2. Kommersiell linjetrafik 3. Turist- och beställningstrafik. 1. Ungefär 90 procent av linjetrafiken med buss upphandlas i fri konkurrens. Bussföretagen kan lämna in anbud på den trafik som upphandlas av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller deras i bland förekommande upphandlingsbolag. Det bussföretag som vinner kontraktet förbinder sig att under ett visst antal år driva trafiken enligt de förutsättningar och krav som ställts i anbudsunderlaget. Det är den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) i varje län eller region som är ansvarig för kollektivtrafiken i det egna länet. De ansvarar för att besluta om det regionala trafikförsörjningsprogrammet som ska beakta all befintlig kollektivtrafik, såväl upphandlad som kommersiell. De ansvarar även för samordning av all samhällsplanering inom länet. Den upphandlade linjetrafiken är den klart dominerande formen av busstrafik - ungefär 65 % av all busstrafik går i lokal och regional linjetrafik. Linjetrafiken domineras av större företag men det förekommer även att olika konstellationer av samarbetande mindre bussbolag, så kallade samverkansbolag träffar avtal.
2. Kommersiell linjetrafik är linjelagd kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi. Företagen får inga subventioner från det allmänna och företaget beslutar helt på egen hand om linjesträckning, prissättning och när trafiken ska etableras eller upphöra. Den kommersiella linjetrafiken utgör en förhållandevis liten del av bussbranschen om man jämför med den upphandlade linjetrafiken. Den största delen av trafiken utgörs av flygbussar och långväga busstrafik över en eller flera länsgränser. 3. Turist- och beställningstrafiken verkar både på den nationella och internationella marknaden.
Beställningstrafikens utmaningar och svårigheter Som nämns finns det olika slag av trafik som alla faller in under tillämpningen av BBA. Förutsättningarna för att bedriva de skilda trafikslagen är dock väldigt olika och det är oerhört viktigt att kollektivavtalet på ett bra sätt ska kunna tillämpas på alla slag av trafik. Beställningstrafiksföretagens verklighet är tyvärr sådan idag att de har svårt att förena delar av kollektivavtalet med behovet av att driva sin verksamhet på ett kundorienterat och flexibelt sätt. Beställningstrafiksföretagens verksamhet varierar i mångt och mycket över olika säsonger. Vissa delar av året finns det mycket att göra medan det under andra delar av året är betydligt mindre beläggning och efterfrågan på resor. Beställningstrafikens efterfrågan liknar till viss del skolskjutstrafiken även om säsongerna inte är lika tydliga som vid skoltrafiken. Enligt BBA kan ett arbetstidschema upprättas på tre olika sätt: 1. fast lista med en schemaperiod om högst en tidtabellsperiod, 2. dagbeordrade med en schemaperiod om högst två månader, och 3. vid övervägande del skoltrafik med en schemaperiod om upp till 12 månader.
För företag med beställningstrafik är det mest förekommande att arbetstagarna schemaläggs enligt variant 2 ovan eftersom man inte i förhand vet om alla uppdrag. Denna schemaläggningsvariant är som nämnts ovan begränsad till att gälla för högst två månader framåt i tiden. I vissa fall kan det vara lämpligt att ha möjlighet att använda sig av en längre schemaperiod där man kan beakta den variation av uppdrag som kommer in under säsongerna. En av de stora utmaningarna som finns för beställningstrafiksföretagen är därför att kombinera de arbetstidsregler som finns i BBA med den efterfrågan på resor som kunderna har. Att kunna träffa lokala överenskommelser om en arbetstidsförläggning med t.ex. en längre schemaperiod eller en timbank som är bättre anpassat efter beställningstrafiksföretagets förutsättningar är därför nödvändigt. Möjligheten att kunna förlägga arbetstiden på ett mer flexibelt och verksamhetsanpassat sätt är dock inte ett behov som enbart ett renodlat beställningstrafiksföretag har. För företag som kör blandad trafik såsom beställningstrafik, skolskjuts och även viss linjetrafik är behovet minst lika stort. Ett flexiblare sätt att förlägga arbetstiden på skulle även vara positivt för företag och arbestagare som enbart har linjetrafik.
Hur gör man praktiskt för att ingå ett lokalt kollektivavtal? Lokala överenskommelser/kollektivavtal Som nämns i BBA är de centrala parterna positivt inställda till att det tecknas lokala överenskommelser angående arbetstid. Med lokal överenskommelse i BBA menar parterna lokalt kollektivavtal. En förutsättning för det är naturligtvis att bägge parter ser fördelar med att ingå det lokala kollektivavtalet. Ren beställningstrafik och blandad trafik är i mycket större utsträckning än linjetrafiken svår att planera. Beställningstrafiken (ren och blandad) är mer föränderlig och nya turer kommer in med kort varsel till skillnad mot linjetrafiken som i större utsträckning är förutsägbar under en längre period. Med detta som bakgrund kan det vara svårt för beställningsföretagen att använda sig av reglerna i BBA och det kan därför finnas ett behov av att teckna lokala överenskommelser. En lokal överenskommelse ska vara skriftlig och ingås mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen. Överenskommelsen ska handla om anställningsvillkor för arbetstagare och/eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Om någon av de lokala parterna vill teckna en lokal överenskommelse om avsteg från de regler om arbetstid som finns i BBA så måste man först kontrollera att det går att göra en lokal överenskommelse om det tänkta avsteget. I vilka situationer det är möjligt att göra avsteg från reglerna om arbetstid framgår av det centrala avtalet, BBA.
Vem tecknar lokala kollektivavtal? För Kommunals del så är det antingen en lokal ombudsman eller den förtroendevalde på arbetsplatsen med skriftlig fullmakt att teckna kollektivavtal som man ingår den lokala överenskommelsen med. I vissa fall kan det även vara en fördel att också någon centralt från Kommunal skriver på överenskommelsen. För arbetsgivaren är det den personen på företaget som är behörig att teckna en lokal överenskommelse som en sådan ska ingås med.
Hur går processen till när man ingår en lokal överenskommelse? Om man vill ingå en lokal överenskommelse tar man förslagsvis kontakt med den förtroendevalda på arbetsplatsen för att höra efter om denne har mandat att ingå den lokala överenskommelsen. Arbetsgivaren bör även titta vad som står om mandat i det brev där den fackliga förtroendemannen anmäldes. Om den förtroendevalda inte har mandat kommer denne att hänvisa till vilken avdelning och ombudsman som arbetsgivaren ska kontakta i frågan. Den viktigaste frågan när man ska ingå en lokal överenskommelse är att se till vilket behov som finns på det specifika företaget. Vad är det egentligen för typ av lokal överenskommelse man är ute efter, vilka arbetstagare ska omfattas m.m. Det är viktigt att arbetsgivaren noga har tänkt igenom de problem som finns på arbetsplatsen och vilka lösningar som kan tänkas finnas. En lokal överenskommelse som har tecknats på en enskild arbetsplats är med automatik inte tillämpbar på en annan arbetsplats utan alla arbetsplatser har sina egna behov som måste beaktas vid en lokal överenskommelse. Det kan dock finnas fördelar med att en redan ingången lokal överenskommelse ska kunna implementeras och tillämpas på andra depåer inom företaget med lika arbetsuppgifter m.m. Detta bland annat för att arbetstagare inom samma företag i så stor utsträckning som möjligt ska behandlas på samma sätt.
När behovet och problemen har identifierats är det även viktigt att involvera den fackliga organisationen så tidigt som möjligt i processen. På det sättet kan man diskutera vilka behov som finns och komma fram till den lösning som är bäst för företaget och arbetstagarna. Att starta processen i god tid och involvera den fackliga sidan ökar också möjligheten för att en lokal överenskommelse ska komma till stånd. En annan viktig del att beakta är vikten av att hålla arbetstagarna informerade om processen. Det kan även finnas fördelar med att låta arbetstaarna komma med förslag och synpunkter på hur man praktiskt kan hantera/lösa en situation.
Vilka frågor bör beaktas när man ingår ett lokalt kollektivavtal om arbetstidsavtal /timbank? Vad innebär en timbank? En modell där en timbank tillämpas kan se ut på ett flertal olika sätt. Enkelt uttryckt innebär det att den enskilde arbetstagaren har möjlighet att ta ut eller spara arbetstid, och på så vis förändra sin arbetstid och sysselsättningsgrad under vissa perioder. Genom att till exempel arbeta mindre en period kommer den anställde att ligga på minus på sitt arbetstidskonto, ett underskott som tas igen genom en intensivare arbetstidsförläggning under en senare period. De flesta timbanksmodeller har en gräns för hur stor den överskjutande och underskjutande arbetstiden får vara. Det sker återkommande kontroller där ställningen på arbetstidskontot regleras. Vissa modeller innebär även att lönen inte påverkas av ställningen på kontot. Den tid som kan användas på kontot gäller ofta en begränsad del av den ordinarie arbetstiden. Timbanksystem används sällan enskilt utan kombineras ofta med andra arbetstidsmodeller som tillåter ett individuellt inflytande över arbetstidens förläggning, som årsarbetstid eller önskescheman av olika slag.
En av de fördelar som man kan se med att använda sig av en timbank är att fler arbetstagare skulle kunna tillsvidareanställas. Om man som arbetsgivare har en möjlighet att med en timbank kunna anpassa arbetstiden efter de säsonger som finns särskilt inom beställningstrafiken finns möjligheten att fler arbetstagare skulle kunna tillsvidareanställas. En annan fördel man kan förvänta sig är att ett timbankssystem skulle kunna öka arbetstidsmåttet för många. En annan viktig fördel med att tillämpa system med timbank är att arbetstagarna får en fast månadslön varje månad oavsett hur arbetstidsmåttet den aktuella månaden ser ut. Naturligtvis kan andra ersättningar såsom ob-ersättning, traktamente och liknande variera från månad till månad. Att arbetstagaren får en fast månadslön varje månad skapar inte bara en trygghet för arbetstagaren utan kan till exempel underlätta för arbetstagaren när denne vill ansöka om lån hos banken.
Syftet/behovet med en lokal överenskommelse? Som nämnts tidigare ser företagens behov av en flexibel arbetstidslösning olika ut. Ett företags lösning kanske inte passar ett annat. Det kan även vara så att behovet inom ett och samma företag skiljer sig från depå till depå. En av de viktigaste frågorna att beakta innan en lokal överenskommelse ingås om timbank är därför att se över vilket behov det aktuella företaget och dess anställda har. När man har identifierat för vilken eller vilka depåer som överenskommelsen ska gälla måste man överväga vilka arbetstagare som ska omfattas av överenskommelsen. I vissa fall kanske alla arbetstagare vid företaget eller depån ska omfattas medan den i andra fall endast ska omfatta vissa arbetstagare som kör en viss typ av resa. Tänk på att inte koppla överenskommelsen till vissa namngivna personer utan endast till vissa tjänster eller befattningar. Detta för att undvika att behöva skriva nya överenskommelser om arbetstagaren slutar eller byter tjänster. En annan fråga som bör beaktas är om den lokala överenskommelse ska gälla enbart för tillsvidareanställda eller även för visstidsanställda som är anställda under en längre period. Vid ingåendet av en lokal överenskommelse bör man fundera på om överenskommelsen ska gälla tillsvidare eller under en begränsad tid. Om den ska gälla tillsvidare bör en uppsägningstid inkluderas i överenskommelsen. Vanligtvis är uppsägningstiden tre månader. I överenskommelsen bör det även tydligt framgå vilken eller vilka regler i BBA som man gör avsteg ifrån. För att nå en så bra överenskommelse som möjligt för både företag och arbetstagare är det viktigt att alla parter involveras i processen så tidigt som möjligt. Arbetstagarna bör även löpande få information om vad som händer i processen.
Schemaperiod Förare som arbetar inom beställningstrafiken betraktas vanligen som dagbeordrade (se 5 mom 5 p 2 i BBA) i och med att inte hela den ordinarie arbetstiden består av kända fasta och fastlagda uppdrag. Schemaperioden för dagbeordrade är högst 2 månader, vilken om behov finns kan förlängas genom en lokal överenskommelse. Arbetstidsschemat ska innehålla tjänstgöringsdagar och fridagar. För tjänstgöringsdagarna ska arbetstidens början samt slut meddelas den anställde senast kl 17.00 dagen före aktuell tjänstgöringsdag. På tjänstgöring som föregås av en fridag ska besked lämnas senast kl 17.00 sista arbetsdagen före fridagen. Arbetstidsschemat ska finnas tillgängligt för arbetstagarna senast sju dagar innan det träder i kraft. Införandet av ett timbankssystem påverkar normalt inte schemaperioden för de berörda arbetstagarna utan reglerna ovan tillämpas som vanligt.
Hur många timmar ska man max kunna ha på plus eller minus kontot under avstämningsperioden? Hur många timmar som en arbetstagare ska kunna ha på plusrespektive minuskontot är likaså det en fråga som måste övervägas noggrant. Även i detta avseende kommer behoven se olika ut från företag till företag. Generellt kan man dock säga att det vanligen brukar finns utrymme för att ha mer plustid och mindre minustid. En vanlig fördelning är att minustiden är 2/3 delar av plustiden (t.ex. 60 plustimmar ger 40 minustimmar, 120 plustimmar ger 60 minustimmar osv). Vilken avstämningsperiod ska finnas? Varje månad ska arbetstagaren få besked om saldot, förslagsvis på lönespecifikationen. Kontroll av tidsbankssaldot görs månadsvis. Arbetstid utöver ett visst antal plustimmar i timbanken kan enligt överenskommelse med arbetstagaren betalas ut i pengar eller förläggas som ledig tid. Vid deltidsanställning proportioneras timmarna i timbanken till sysselsättningsgraden. Vad händer med plustimmar vid avstämningsperiodens slut? Om en arbetstagare vid avstämningsperioden slut har för många plustimmar på sitt timbankskonto ska dessa överskjutande timmar regleras enligt BBA. De överskjutande timmarna kan tas ut antingen i pengar eller i ledig tid.
Vad händer om arbetstagaren har för många minustimmar vid avstämningsperiodens slut? Om en arbetstagare vid en avstämningsperiod har för många minustimmar på timbankskontot händer det ingenting. Arbetstagaren blir inte skyldig att betala tillbaka något till arbetsgivaren. Att en arbetstagare som har för många minustimmar inte blir skyldig arbetsgivaren något vid avstämningsperiodens slut är ett incitament för arbetsgivaren att ha god kontroll över varje enskild arbetstagares saldo och se till att arbetstagarna har en någorlunda jämn fördelning på timbankskontot. Hur ska man kunna ta ut timmar? Hur och på vilket sätt timmarna ska kunna disponeras av parterna avgörs på bästa sätt genom en dialog mellan arbetstagarna och arbetsgivaren. Det bör övervägas om det ska finnas en minimitid där arbetstagaren är garanterad att kunna vara ledig viss tid om denne meddelar arbetsgivaren en viss tid innan ledigheten ska användas. Arbetstagaren kan, om det finns plustimmar i timbanken, eventuellt få ut dessa plustimmar i pengar istället för ledig tid. Detta blir ju naturligtvis en individuell bedömning från fall till fall. Vad händer med timmar efter årsskiftet? Med upplägget av en timbank finns det ingen bortre gräns där timmarna nollställs. Istället följer timmarna i timbanken med från år till år.
Vad händer med timmar om man slutar? Har arbetstagaren plustimmar på sitt timbankskonto bör dessa timmar kompenseras i pengar. Vanlig grundlön utges för de timmar som är inom timbanksspannet. De överskjutande timmarna betraktas som övertid och ersättning utges enligt övertidsbestämmelserna i BBA. Hur minustimmar ska hanteras är en fråga som måste diskuteras mellan parterna. Ett alternativ på lösning är att dessa timmar bara stryks och att arbetsgivaren får stå för den tid som de inte har kunna utnyttja men som arbetstagaren har erhållit lön för. Ett annat alternativ är att kostnaden för de timmar som arbetsgivaren inte kunnat utnyttja men som arbetstagaren fått lön för delas mellan parterna. På vilket sätt man ska hantera situationen kan variera beroende på anledningen till att anställningen upphör (arbetsbrist, personliga skäl eller egen uppsägning). Semester? Hur semestern ska hanteras är en fråga som måste beaktas i samband med att en lokal överenskommelse ingås. Detta gäller framförallt avseende huvudsemestern och förläggningen av denna. Utges någon extra kompensation till arbetstagarna som omfattas av en lokal överenskommelse om timbank? Detta är en fråga som måste diskuteras lokalt mellan parterna. I vissa fall kan flexibiliteten och fördelarna som en timbank ger, att man kan ta ut längre ledighet vid vissa perioder och arbeta intensivare under andra perioder, vara kompensation nog för arbetstagarna. Om extra kompensation ska utges kan en eller flera lediga dagar med vanlig lön, utbildningsinsatser m.m. vara alternativ att beakta.
Om extra kompensation ska utges kan en eller flera lediga dagar med vanlig lön, utbildningsinsatser m.m. vara alternativ att beakta. Hur gör man med deltidsanställda? För de arbetstagare som arbetar deltid bör antal plus- och minustimmar som en arbetstagare kan använda i timbanken proportioneras till sysselsättningsmåttet. Om det för en heltidsanställd är reglerat att timbanken ska innehålla 60 plustimmar och 40 minustimmar skulle timmarna i timbanken för en deltidsanställd som arbetar 50 % vara 30 plustimmar och 20 minustimmar. Vilken avlöningsform ska användas? På vilket sätt arbetstagaren ska avlönas följer av BBA. En av fördelarna med att tillämpa en timbank är att arbetstagaren får samma fasta månadslön varje månad oavsett hur mycket eller lite som arbetstagaren faktiskt har arbetat under månaden. Uppföljning och utvärdering, vad ska följas upp och hur? En viktig fråga som man inte bör glömma bort är uppföljningen av timbankens användande. Frågor som bör följas upp är utfallet av regleringarna, hur har det fungerat för företaget och arbetstagarna, har syftet och behovet med avtalet uppnåtts, var storleken på timbanken bra, vad kan förändras och förbättras?
BESTÄLLNINGSTRAFIK En handledning för att öka lokala överenskommelser om timbank. Ett samarbete mellan :