Grundkurs i lantbrukets företagsekonomi (MAE 1C) http://www.mm.helsinki.fi/~ jsumeliu/mae1c/index.htm l Föreläsningstider: Tisdagar och onsdagar kl. 14-16 i B-huset i Vik, föreläsningssal VIA SH 207. Den första föreläsningen hålls tisdagen 4 november och den sista onsdagen 26 november. JS mottagning: i allmänhet måndagar 13-14 och onsdagar 13-14, alternativt enligt överenskommelse John Sumelius Institutionen för ekonomi Mjölkko, Östfinsk ras (fi. kyyttö) Fotografi, John Sumelius Tentamensdagar 3.12 16-18 Vik sal B1 (VIB LS 1) Observera tidpunkt Fre 16.1. 2015 10-12 Vik institutionstent. Fre 6.2. 10-12 Vik institutionstent Deltagare bör anmäla sig till alla dessa tentamen via Weboodi För finskspråkiga deltagare gäller att man efter avlagd kurs kan gå direkt till slutprovet i svenska. Finskspråkiga deltagare bör dock genast i början av kursen ta kontakt med läraren i svenska (Jaana Jokinen) Företagsekonomi Lantbruket företagsekonomi undersöker de ekonomiska problem som uppstår inom lantbruksföretaget Delas ofta in i produktionsekonomi, ekonomistyrning (redovisning), investering och finansiering (inklusive värdering) och företagsledning. Problemen som jordbruksföretagaren ställs inför är dessutom ofta tvärvetenskapliga och inkluderar biologi, teknologi och ekonomi. 1
Företagsekonomi Behandlar hur företag fungerar internt (fi. sisäisesti) och hur de förhåller sig till omgivningen. Ekonomistyrning (talousohjaus) handlar bl.a. om att planera och kontrollera verksamhetens ekonomi och innehåller olika metoder för redovisning (laskentatoimi) och kalkylering (laskenta). Andra centrala frågor rör investering, finansiering (rahoitus) marknadsföring (markkinointi) och ledarskap (johtaminen) Hur företag anskaffar (hankkia) och använder kapital och når ett optimalt resursutnyttjande under osäkerhet (epävarmuus) och olika begränsningar (rajoituksia), är också viktiga frågor inom företagsekonomin (definition av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för ekonomi) Mål för MAE1c: MÅL 1. Studeranden lär sig elementära begrepp inom lantbruksekonomi och lantbrukets företagsekonomi Mål 2. Studeranden lär sig studera och lär sig bättre Mål 3. Finskspråkiga elever lär sig samtidigt mer svenska Mål: Mål 4 Den avser även underlätta slutförandet av praktikantberättlesen (fi. harjoittelukertomus) Medel: 1. Inledande introduktionsdel, fem lektioner hålls av John Sumelius. 2. Studeranden håller föreläsningar för de övriga studeranden under tre lektioner. Förberedelseperiod två veckor. 2
MAL 2 Introduktionsdel: Avläggande: Ti. 4.11 Föreläsning Ti. 11.11 Föreläsning Ti. 18.11 Föreläsning Ti. 25.11 Presentation av elever Ons. 5.11 Föreläsning Ons. 12.11 Föreläsning Ons. 19.11 Presentation av elever Ons. 26.11 Presentation av elever 1. Godkänd egen presentation av eleven Bedöms som en tentamensfråga 2.Tentamen: John Sumelius Grundbegrepp inom lantbrukets företagsekonomi, Helsingfors universitet Institutionen för ekonom, Kompendium nr 20, 2014 sjunde upplagan. (MAL 2) Elevernas egna presentationer: MÖJLIGA ÄMNEN ATT VÄLJA: Onsdag 19.11 Individuell presentation 1 Individuell presentation 2 Tisdag 25.11 Individuell presentation 3 Individuell presentation 4 Onsdag 26.11 Individuell presentation 5 Individuell presentation 6 Bidragskalkylering (Täckningsbidrag) Katetuottolaskelma Begreppet affärsidé och exempel Liikeidean käsite Företagsledningens uppgifter på ett gårdsbruk Yritysjohdon tehtävät maatilalla (Avskrivning Poisto) Planeringen av driften Tuotannon suunnittelu Investeringsbegreppet Investointikäsite Finansiering av investeringar Investointien rahoitus (Marknadsföring markkinointi) Stödformer för jordbruk Maatalouden eri tukimuotojoa Olika företagstyper Erilaiset yhtiömuodot 3
Direktiv för eget framförande: så som det varit tidigare (Ohjeet esitykselle) Bestäm ämne, 5 november måste du senast besluta Bestäm tid med John Sumelius om att diskutera frågeställningen och att erhålla material när du kommer och visar presentationen/rätta texten Innan presentationen bör finskspråkiga elever visa sin presentation åt läraren i svenska (Jaana Jokinen) för granskning av texten och språkstöd Dela ut minst 2 sidor A4 med de viktigaste synpunkterna eller exempel om ämnet till alla åhörare vid framförandet Framförandet: presentera ditt arbete på 20 minuter Lämna därefter rum för diskussion och frågor. Om du inte hittar ord på svenska, säg det då på finska. Materialet läggs ut på kursens hemsida http://www.mv.helsinki.fi/home/jsumeliu/mae1c/index.html Tentamen: John Sumelius: Grundbegrepp inom lantbrukets, kompendium 20, företagsekonomi, sjunde upplagan 2014. Föreläsningarna Elevernas egna föreläsningar. I tentamen fyra frågor, möjligen en från elevernas egna föreläsningar Den egna presentationen bedöms som en tentfråga (1-5 poäng). Lantbrukets företagsekonomi på andra språk Lantbruksekonomi = Lantbrukets företagsekonomi + lantbrukspolitik Eng. Agricultural Economics = Lantbruksekonomi (maatalousekonomia) Production Economics and Farm Management = Lantbrukets företagsekonomi (maatalouden liiketaloustiede) Agricultural Policy = Lantbrukspolitik Ty. Landwirtschaftliche Betriebslehre = Lantbrukets företagsekonomi, Agrarpolitik = lantbrukspolitik En del av ekonomivetenskaperna (taloustieteet) Redan de klassiska nationalekonomerna (t.ex. David Ricardo,1772-1823) behandlade jordbruket och jordräntan som skillnaden mellan produktionsresultatet av samma mängder arbete och kapital, nedlagda på jord av lika eller olika kvalitet". Varför studera lantbrukets företagsekonomi? 1. Lantbruket är en fascinerande (kiehtova) näringsgren (elinkeino) och livsområde 2. Lantbruksekonomiska tänkesätt (ajattelutapoja) och koncept (käsitteitä) är viktiga för att förstå lantbruk 3. Många av principerna för lantbrukets företagsekonomi kan tillämpas på andra områden. Grundprincipen är att tänka på olika alternativ som en förberedelse (valmistelu) rör rationella beslut. 4. Lantbruk sysselsätter (työllistää) en mycket stor del av världen befolkning. Lantbruk är med skogsbruk den störst användaren av arealer och en betydande del av världens yta är upptagen av åkerodling (peltoviljely), bete (laidun)och skog. (Stephan Dabbert und Jürgen Braun: Landwirtschaftliche Betriebslehre. Grundwissen Bachelor. 2006) 4
Vad tänker ni på då ni hör ordet ekonomi?? Begreppet ekonomi De materiella resurserna (aineelliset resurssit) som finns till förfogande är begränsade (rajoitettuja) (land, kapital och arbete) (maa, pääoma ja työ) Dessa resurser kan användas till inbördes konkurrerande syften (keskenään kilpaileviin tarkoituksiin) Ekonomi innebär att man producerar en given mängd produkter eller tjänster genom att använda så lite resurser som möjligt Via priserna på produktionsinsatser allokeras (allokoida) resurserna till effektiv användning Av denna orsak är priserna en avgörande faktor för lönsamheten Prisförhållande mellan ajs ochsoja, årligt medeltal, vilka är fodermedeli svinköttproduktionen i Illiois, USA- Källa: FARMDOCDAILY The Department of Agric. And Consumer Econ, Uinv. of illnioiss, Urbana Champagne http://farmdocdaily.illinois.edu/2014/03/soybean-to-corn-price-ratios-in-spring-and-fall.html Använd 22.8. 2014 Den stora frågan för jordbruket idag: Hur kan man skapa ett jordbruk som är miljömässigt, ekonomiskt och socialt uthålligt (kestävä)? Jordbruk = växtproduktion (växtodling) och husdjursskötsel (maatalous = kasvinviljey ja kotieläintalous) Lantbruk = jordbruk + skogsbruk och trädgårdsskötsel 5
Ett hållbart jordbruk Jordbrukets huvuduppgift: Producerar mat och fiber på ett sätt som minimerar negativa effekter på miljö, beaktar djurens välbefinnande och som samtidigt är ekonomiskt lönsamt och socialt hållbart. Ekologisk, ekonomisk och social dimension Att förse människor med mat och fiber (kuitua) Övriga uppgifter: en levande landbygd och ett vackert landskap (fotografi, Stefan Bäckman) Synonymer: uthålligt jordbruk, bärkraftigt jordbruk Detta är en vision, mer än en realitet men vi behöver både visioner och realism Antal gårdar och åkerareal Enligt TIKEs lantbruksstatistik fanns det år 2013 54 398 jordbruks- och trädgårdsföretag i Finland. Antalet gårdar har minskat med 1 400 sedan 2012. Den utnyttjade jordbruksarealen 2013 var ca 2,283 milj. ha Hela arealen i Finland ca 33,9 milj. ha Myr och torvmark ca 9,3 milj. ha Se preliminär skördestatistik 25.8.2014 Trender inom jordbruket: Snabb teknologisk utveckling med kraftig produktivitetsutveckling (tuottavuuskehitys) som följd: Medelhektarskörd för vete år 1950 1 526 kg/ha vårvete år 2011 3 740 kg/ha höstvete år 2011 4 400 kg/ha ) Mjölkavkastningen per ko år 1960 2 955 l mjölk/ko, (källa: tike, skördestatistik) år 2010 7 896 l mjölk/ko (alla kor) (källa: tike, skördestatistik) år 2013 8 958 l mjölk/ko (kontrollgranskningen) (källa: Ruokatieto) Samtidigt har en del av arbetsinsatsen ersatts med kapitalkostnader 6
Aktiva gårdarnas antal och medelstorlek (keskikoko) (ha) åren 1990 2009 1000 st 140 120 100 80 60 40 20 0 Medelstorlek Gårdarnas antal Finlands lantbruk och landsbygdsnäringar 2010 Källa: Tike ha 42 36 30 24 18 12 6 0 Antal gårdar i Finland områdesvis 2012 enligt TIKE http://www.maataloustilastot.fi/sv/node/315 4 1990: 2013: 129000 gårdar, medelstorlek 17 ha 54 398 gårdar, medelstorlek 41,5 ha MTT Ekonomisk forskning, MTT Ekonomisk forskning, Publikationer 110b Publikationer 110b Finlands lantbruk och landsbygdsnäringar 2010 Jordbruk (fi. maatalous, maanviljelys): Utnyttjande av mark till åkerbruk (fi. peltoviljely) eller bete (fi. laidun) för produktion av livsmedel, fodermedel och råvaror till energiändamål eller till vidare industriell förädling eller beredning Lantbruksföretagets uppbyggnad Modifierat efter Hjelm, Renborg, Ölund (1969) (Gårdsbruk Maatilatalous) Lantbruk Maatalous Verksamheten består som regel av växtodling och/eller husdjursskötsel (fi kotieläintalous) ibland kombinerad med trädgårdsskötsel. Skogsbruk Metsätalous Jordbruk Maanviljely (Maatalous) Trädgårdsbruk Puutarhatalous Jordbruket är jämte skogsbruk och fiske den viktigaste areella näringen. Jordbruk kan definieras som konsten, tillämpningen och vetenskapen om åkerbruk och husdjursskötsel på organiserade gårdsenheter (John Pesek 1994, översättning John Sumelius) Växtodling Kasvinviljely Vallodling Nurmen viljely Husdjursskötsel Kotieläintalous Höstveteodling Syysvehnänviljely Potatisodling Perunanviljely Mjölkproduktion Maidontuotanto Fläskproduktion Sianlihantuotanto 7
Termen gårdsbruk (fi. maatilatalous) är nära besläktad med lantbruk: Gårdsbruket omfattande jordbruk inklusive husdjursskötsel, trädgårdsbruk och skogsbruk jämte binäringar I Finland avser termen gårdsbruk (fi. maatilatalous) kombinationen av jordbruk och skogsbruk och övrig företagsverksamhet som anknyter till primärnäringarna. Familjegårdsbruk (enl. Westermarck (1973) En i privat ägo varande driftsenhet på vilken jord- och skogsbruksproduktion bedrivs i inkomstbringande syfte i första hand med företagarfamiljens arbetskraft, varvid företagaren äger självbestämmanderätt och bär ansvaret. De areella näringarna (fi resurssipohjaiset tuotannonhaarat) Jordbruk Skogsbruk Trädgårdsodling Binäringar (sivuansioelinkeinot) (pälsdjur, bär- och svampplockning, fiske, fiskodlingar, renskötsel mm.) Primärproduktion: Man brukar indela produktionen av nyttigheter (fi. hyödyke) dels i primärproduktion, dels i sekundär produktion, förädling (jalostustuotanto). Nyttigheter = varor och tjänster I primärproduktionen (fi. alkutuotanto) hjälper människan naturen att producera varor (jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk, fiske). Producentens (fi. tuottaja) uppgift är att frambringa primärprodukter. En viss förädling sker redan på gårdarna då fodermedel omvandlas till animalier (eläinkunnasta peräisin olevat tuotteet) 8
Livsmedelsförädlingen Sekundärproduktionen: (1) Inom livsmedelsförädlingen (fi. elintarvikejalostus) blir råvaran föremål för ytterligare behandling. En viss vidareförädling sker redan inom gårdsbruket: Mjölken utgör råvara för mejerier =>konsumtionsmjölk, ost, yoghurt, smör Spannmålen utgör råvaran för kvarnar och bagerier =>mjöl, bröd etc Växtprodukter => djurprodukter Rybs utgör råvaran för margarin och rybsolja Potatis säljs direkt till konsumenterna men används även t.ex. till franska potatis och chips. Nötkreatur, svin, får, broiler, kalkoner utgör råvaran för slakterier och köttindustrin =>kött, korv, charkuterivaror, broilerbitar etc. Jordbruket globalt och i Finland Globalt upptar den odlingsbara jorden (viljelymaa) ca 11 % av den totala markarealen (2008) medan den totala jordbruksmarken (maatalousmaa) omfattar ca 38% av markytan (en stor del är betesmarker (laidunmaa) och skogsmarken omfattar ytterligare ca 30% (Världsbanken 2011). Den totala globala landarealen omfattar 13 miljarder ha. Jordbrukets totala åkerareal har beräknats till knappt 1,4 miljarder ha och betesmarkerna till ca 3,4 miljarder ha (FAOstat 2009). I Finland omfattade den utnyttjade åkerarealen år 2013 2,283 miljoner ha varav ca 79 000 ha låg i träda, ca 143 000 ha var naturvårdsåker (luonnonhoitopelto) och 50 000 ha gröngödslingsvall (viherlannoitusnurmi) Tike har hand om lantbruksstatistiken i Finland. Databasen Heter matilda. Nedan fördelningen av odlingsväxter http://www.maataloustilastot.fi/sv/ Husdjursproduktionen, antal gårdar år 2013, hela landet,: Mjölkgårdar 8 493 (år 1960 var antalet 247000) Övriga nötköttsgårdar 3 062 Övriga nötgårdar 879 Övriga betesdjur 3 366 Svingårdar 1 020 Fjäderfägårdar (siipikarjatiloja) 395 9
Växtodlingsgårdar år 2013, hela landet, och totalantal gårdar 2013: Spannmålsgårdar 19 579 Växthusproduktion 983 (kasvihuonetuotanto) Frilandsodling av trädgårdsväxter 1 560 (avomaan puutarhaviljely) Övrig produktion av växter 12 721 Blandat 2 336 Totalantal gårdar 54 398 Det globala perspektivet: Globalt domineras åkerbruket av odling av stråsäd, där den störst arealen upptas av vete. Ris, majs och korn kommer därnäst i betydelse Bland husdjuren är nötkreatur viktigast med ca 1,4 miljarder djur varefter följer får, svin, get, buffel, häst, åsna och Fotografi, Zambia John Sumelius kameldjur. Majoriteten av gårdarna i världen är små (global lantbruksräkning, World Census of Agriculture FAO, ref. von Braun 2011) exklusive trädgårdstäppor < 0,1 ha Gårdsstorlek (ha) I procent av alla gårdar Antal jordbruk (gårdar), miljoner <2 85 451 2-10 12 62 10-100 2,7 14 >100 0,6 3 Totalt 100 530 Den globala produktionen och konsumtionen av spannmål, exklusive ris (källa: Internationella spannmålsrådet, sidan använd 28 oktober 2014) http://www.igc.int/en/grainsupdate/sd.aspx?crop=totalg 10