samhällsskydd och beredskap 1 (30) Enheten för inriktning och planering Anna Anteskog 010-240 40 47 anna.anteskog@msb.se Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2014 Inriktningen avser de medel som fördelas till myndigheterna i samverkansområdena och för uppdrag till frivilliga försvarsorganisationer.
samhällsskydd och beredskap 2 (30) Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Aktörer som omfattas av denna inriktning... 4 1.2 Ändamålet med anslaget... 5 1.3 Inriktningen utgår från regeringens mål och myndigheternas behov... 5 1.4 Övergripande inriktning för området samhällsskydd och beredskap... 6 2. Generella förutsättningar... 7 2.1 Finansieringsprinciper... 7 2.2 Åtgärderna ska följa inriktningar, strategier och stödprocesser... 7 2.3 Samverkan... 8 2.3.1 Finansiering som stöd för gemensamma behov... 8 2.3.2 Anslag 2:4 Krisberedskap och anvarsprincipen... 9 2.3.3 Samverkan över nationsgränser... 9 2.3.4 Verktyg för säker och robust kommunikation i samverkan... 10 2.4 Kunskapsuppbyggnad... 10 2.4.1 Utbildning... 11 2.4.2 Övning... 11 2.4.3 Forskning... 12 3. Särskilda förutsättningar för frivilliga försvarsorganisationer13 3.1 Samarbete mellan samverkansområdena och frivilliga försvarsorganisationer... 13 3.2 Frivilliga förstärkningsresurser på lokal nivå... 14 3.3 Frivilliga förstärkningsresurser på regional nivå... 15 3.4 Frivilliga förstärkningsresurser på nationell nivå... 15 4. Inriktning för 2014... 17 4.1 Förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar... 17 4.1.1 Samhällsviktig verksamhet...17 4.1.2 Risk- och sårbarhetsanalys... 18 4.1.3 Säkerhet i samhällsviktiga industriella informations- och styrsystem19 4.2 Förmåga till ledning, samverkan och kommunikation... 20 4.2.1 Övergripande modell och ramverk för ledning och samverkan vid olyckor, kriser och andra händelser... 20 4.2.2 Samordning och inriktning... 21 4.2.3 Kriskommunikation och samordning av information... 22 4.2.4 Förstärkt ledning... 23 4.3 Förmåga att mobilisera resurser... 24 4.3.1 Upptäckt, tidig varning och analys... 24
samhällsskydd och beredskap 3 (30) 4.3.2 Förstärkningsresurser... 24 4.3.3 Evakuering och utrymning... 26 4.3.4 Större CBRNE-händelser... 26 4.4 Förmåga till civilt försvar... 26 Bilaga 1 Organisationer som kan söka medel ur inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap 2014... 28 Bilaga 2 Behov som uppkommit i enkät om frivilliga försvarsorganisationer... 29
samhällsskydd och beredskap 4 (30) 1. Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) disponerar anslag 2:4 Krisberedskap och fördelar det till särskilda krisberedskapssatsningar. Anslag 2:4 Krisberedskap är ett strategiskt verktyg för att finansiera verksamhet som bidrar till samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och dess konsekvenser. Den effekt på samhällets krisberedskap som MSB vill åstadkomma inom olika verksamhetsområden återspeglas i inriktningen och fördelningen av anslaget. Anslag 2:4 Krisberedskap finansierar främst gemensamma satsningar som stärker förmågan för fler än en aktör. För att anslaget ska användas till verksamhet där det gör mest nytta beslutar MSB årligen om en inriktning som styr fördelningen av anslagsmedlen till prioriterade krisberedskapssatsningar. I denna inriktning specificeras de områden som kommer att prioriteras vid fördelningen av krisberedskapsanslaget för 2014. Inriktningen ska även utgöra ett stöd till myndigheterna och de frivilliga försvarsorganisationerna i framtagandet av projektansökningar och ansökningar om medel för uppdrag. 1.1 Aktörer som omfattas av denna inriktning Inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap 2014 styr fördelningen av anslagsmedlen till prioriterade krisberedskapssatsningar för de myndigheter som ingår i samverkansområdena. Från och med inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap 2014 innefattas även uppdragsersättningen för frivilliga försvarsorganisationer i inriktningen. Inriktningen reglerar inte medel till kommuner och landsting för deras uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, eller bidrag till forskningsverksamhet. Vilka aktörer som kan söka medel enligt denna inriktning framgår av bilaga 1.
samhällsskydd och beredskap 5 (30) 1.2 Ändamålet med anslaget Riksdagen har beslutat att ändamålet med anslag 2:4 Krisberedskap är att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser. Anslaget kan även, i viss utsträckning, finansiera åtgärder som syftar till att skapa eller vidmakthålla förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret 1. 1.3 Inriktningen utgår från regeringens mål och myndigheternas behov I syfte att rikta användningen av anslaget till de områden där de gör mest nytta tar MSB årligen fram ett inriktningsbeslut som styr fördelningen till prioriterade satsningar hos de myndigheter som ingår i samverkansområdena. Inriktningen utgår från regeringens mål för samhällets säkerhet och de gemensamma behov som lyfts fram av myndigheterna i samverkansområdena. Krisberedskapsanslaget är ett viktigt medel för att uppnå regeringens mål för samhällets säkerhet, vilka är att: - värna befolkningens liv och hälsa, - värna samhällets funktionalitet och - värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. 2 För att dessa mål ska kunna uppnås när samhället utsätts för allvarliga händelser och störningar behöver arbetet med krisberedskap präglas av samarbete mellan såväl myndigheter, kommuner och landsting, som privata företag, frivilligorganisationer och enskilda individer för att möjliggöra samordnade insatser vid kriser. Samråd Myndigheterna i respektive samverkansområde lämnar årligen en gemensam bedömning av vilka behov som bör prioriteras nästkommande budgetår. MSB väger samman dessa behov med de inriktningar som regeringen anger för området i inriktningen för anslaget. Det har visat sig att behoven inte förändras påtagligt från år till år. Inriktningen för anslaget för år 2014 utgår därför från inriktningen för 2013 3. 1 Budgetpropositionen 2013, Prop. 2012/13:1 utgiftsområde 6, s. 111: http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/91/89/7592cd6b.pdf 2 Regeringens skrivelse 2009/10:124, s. 9: http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/48/78/dc07e004.pdf
samhällsskydd och beredskap 6 (30) Samverkansområdena har haft möjlighet att lämna ett uppdaterat underlag om det uppkommit nya eller förändrade behov under året. Inriktningen för anslaget omfattar nu även medel för uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna. Denna del av inriktningen bygger på Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap uppdragsersättning till frivillig försvarsverksamhet 2013 4. De frivilliga försvarsorganisationerna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på och komplettera detta underlag. 1.4 Övergripande inriktning för området samhällsskydd och beredskap MSB arbetar med att ta fram en övergripande inriktning för hela området samhällsskydd och beredskap. Denna övergripande inriktning, vars första version ska vara färdig i början av 2014, kommer att utgöra ett stöd för framtida inriktningar av anslag 2:4 krisberedskap. Inriktningen för området samhällsskydd och beredskap kommer att ta sin utgångspunkt i den politiska inriktningen för området som sedan bryts ned och konkretiseras i samverkan med berörda aktörer. Inriktningen för området samhällsskydd och beredskap kommer att bli ett övergripande ramverk för strategier och arbeten med relevans för området samhällsskydd och beredskap. Syftet med inriktningen för området samhällsskydd och beredskap är att tillhandahålla en samlad bild av hur området bör utvecklas över tiden. För att konkretisera hur området samhällsskydd och beredskap ska utvecklas kommer inriktningen innehålla utvecklingsområden. Dessa utvecklingsområden kommer att vara vägledande för arbetet med prioriteringar och andra strategier och inriktningar som tas fram, exempelvis inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap 2015. 3 Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2013 : https://www.msb.se/sv/forebyggande/krisberedskap/anslag_2_4_krisberedskap/ansokom-medel-for-2013/ 4 Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap uppdragersättning till frivillig försvarsverksamhet 2013 4 (MSB:s diarienummer 2012-2799).
samhällsskydd och beredskap 7 (30) 2. Generella förutsättningar Det finns vissa generella förutsättningar som ska beaktas vid planeringen och genomförandet av de projekt som finansieras av anslag 2:4 Krisberedskap. Nedan sammanfattas de förutsättningar som gäller. 2.1 Finansieringsprinciper Följande finansieringsprinciper ligger till grund för anslagets användning och dessa kriterier kommer därmed att styra fördelningen av medel: - Det ska finnas en analys av behovet av föreslagna åtgärder och de ska ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera risker och dess konsekvenser. - Ansökningar om medel ska vara förenliga med eventuella beslut av regeringen om inriktningen av anslaget. - Åtgärderna ska vara väl avgränsade och uppföljningsbara. Medför åtgärder framtida löpande kostnader ska ansvarig myndighet redovisa finansieringen av dessa. För mer information om de principer och villkor som gäller för anslaget se Finansieringsprinciper för anslaget 2:4 Krisberedskap 5. 2.2 Åtgärderna ska följa inriktningar, strategier och stödprocesser De åtgärder som genomförs med medel från anslaget ska ligga i linje med relevanta inriktningar, strategier och stödprocesser som finns inom de områden som inriktningen inbegriper. Myndigheterna och de frivilliga försvarsorganisationerna ska därför redan i planeringsfasen ta hänsyn till den övergripande målsättning som finns för det aktuella området och ansvarar själva för att inhämta den kunskap som krävs för att göra detta. Myndigheterna och de frivilliga försvarsorganisationerna kan med fördel ta kontakt med eventuella sakansvariga inom MSB för att säkerställa att föreslagna projekt och uppdrag ligger i linje med relevanta inriktningar och prioriteringar. Det är viktigt att samtliga projekt som finansieras av anslag 2:4 Krisberedskap genomsyras av god kvalité. När ett projekt initieras bör man tänka igenom val av metod och samverkanspartners. Även planer för hur resultatet från projektet ska kvalitetsäkras och tas omhand efter avslutat projekt bör ingå. 5 Finansieringsprinciper för anslag 2:4 Krisberedskap, MSB:s diarienummer 2013:XXX, länk till hemsidan där man hittar dem.
samhällsskydd och beredskap 8 (30) 2.3 Samverkan Anslag 2:4 Krisberedskap finansierar främst gemensamma satsningar som stärker förmågan för fler än en aktör. Detta innebär i regel att flera aktörer är involverade i de projekt och uppdrag som genomförs med medel från anslaget. Samverkan mellan myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer, kommuner och landsting samt privat-offentlig samverkan är i många fall en förutsättning för lyckat genomförande av projekt inom samhällets krisberedskap. Det är därför viktigt att ansvarsförhållanden i fråga om finansieringen av framtida förvaltningskostnader har fastställts innan projektet eller uppdraget startar. 2.3.1 Finansiering som stöd för gemensamma behov Ändamålet för anslag 2:4 Krisberedskap är att stärka samhällets samlade beredskap. Projekt som genomförs i samarbete med andra aktörer ger oftast en större effekt på den samlade beredskapen, som är till nytta för flera, än om en enskild aktör genomför projektet. De allt starkare beroendeförhållandena mellan viktiga samhällsfunktioner ökar behovet av en samlad syn vid fördelning av anslagsmedel. Anslag 2:4 Krisberedskap öppnar för samverkan mellan sektorer och områden som annars kanske inte har så mycket utbyte med varandra, och mellan olika typer av aktörer, till exempel genom gemensamma projekt mellan det offentliga och det privata. Krisberedskapsanslaget kan också ses som ett medel för att sätta igång verksamhet som annars inte skulle ha kommit igång. Genom att medel fördelas utifrån ett sektorsövergripande perspektiv, kan flera organisationer samlas kring gemensamma projekt, samtidigt som resultaten tillfaller fler aktörer. De myndigheter som anges i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och de myndigheter som MSB beslutat ska ingå i samverkansområdena ska för att främja en helhetssyn bedriva planering av krisberedskapsarbetet inom samverkansområden. Det är regeringens uttalade vilja att arbetet i samverkansområdena ska bli tydligare och förstärkas 6. En förutsättning för att en myndighet ska kunna få medel för projekt ur anslag 2:4 Krisberedskap är därför att den berörda myndigheten deltar i arbetet i samverkansområdet i enlighet med vägledningen för arbetet i samverkansområdena 7 samt att det skett en beredning av projektet eller uppdraget i aktuellt samverkansområde. På samma sätt är samverkan i planeringen viktig för de frivilliga försvarsorganisationer som kan söka medel ur anslaget. En förutsättning för att en frivillig försvarsorganisation ska kunna få medel för uppdrag inom krisberedskapen är att det har skett samverkan med 6 Budgetpropositionen för 2013, Prop. 2012/13:1, sida 102, http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/91/89/7592cd6b.pdf 7 Vägledning för arbetet inom samverkansområden (MSB227). https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/25868.pdf
samhällsskydd och beredskap 9 (30) berörd kommun eller myndighet som verifierar behovet och att det finns en offentlig avnämare av resultatet. 2.3.2 Anslag 2:4 Krisberedskap och anvarsprincipen Den verksamhet som finansieras med anslag 2:4 Krisberedskap utgör endast en liten del av den totala verksamhet som genomförs inom krisberedskapsområdet. För att anslaget ska få full effekt behöver myndigheter med ansvar för krisberedskap avsätta de resurser som behövs för att stärka den egna förmågan i enlighet med ansvarsprincipen. Ansvarsprincipen utgör grunden i samhällets krisberedskap och innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har samma ansvar under en allvarlig händelse eller en kris. På samma sätt utgår finansieringen av åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap från ansvarsprincipen. I linje med detta ska åtgärder för att upprätthålla en tillräcklig förmåga vid allvarliga händelser och kriser normalt finansieras inom ramen för myndighetens ordinarie verksamhetsanslag. Under vissa förutsättningar kan dock medel från krisberedskapsanslaget beviljas under en begränsad period för att finansiera särskilda satsningar inom prioriterade områden. 2.3.3 Samverkan över nationsgränser Då det ofta finns ett beroende av verksamheter eller aktörer som finns utanför nationsgränsen, är ett fortsatt och fördjupat samarbete med aktörer i andra länder och internationella organisationer viktigt för svensk krisberedskap. Redan i planeringsfasen av ett projekt bör man därför undersöka om projektets resultat kan gagnas av samverkan på den internationella arenan till exempel genom nätverk eller samarbete med andra länder. Andra faktorer som kan ligga till grund för internationell samverkan kan vara att området är prioriterat inom ramen för något bilateralt eller internationellt samarbete såsom inom EU, Nato/PFF, Sveriges FoU avtal med USA eller i den s.k. Hagadeklarationen. De nordiska ministrarna med ansvar för samhällsskydd och beredskap har uttalat att det gränsöverskridande arbetet är viktigt och behöver utvecklas och fördjupas ytterligare. Det nordiska samarbetet syftar till att stärka den gemensamma förmågan att förebygga och hantera olyckor och kriser, vilket innebär att det finns ett ökat behov av att samverka mellan olika aktörer och olika nivåer i samhället. Ett sätt att närma sig myndigheter och aktörer i andra länder inom Europa är att initiera och delta i EU-finansierade projekt. Inom EU finns ett antal fonder och program där medel kan sökas för olika beredskapsprojekt. Svenska myndigheter ansöker dock i låg grad om medel från dessa fonder. 2:4-anslaget har en ambition att stimulera ett ökat deltagande i EU-projekt och öka andelen finansiering från olika EU-fonder och program till svenska aktörer. Exempelvis finns fonder som erbjuder medel för att implementera olika delar av EU:s CBRN-strategi, EPCIP-programmet eller åtgärder på området för civilskydd.
samhällsskydd och beredskap 10 (30) Anslaget kommer i första hand att stimulera projekt inom ramen för fonder och program som syftar till att implementera EU:s politik inom berörda områden, medan deltagande i projekt inom ramen för EU:s ramforskningsprogram kommer att prioriteras i mindre utsträckning. 2.3.4 Verktyg för säker och robust kommunikation i samverkan I budgetpropositionen för 2013 8 lyfter regeringen fram att Sveriges förmåga att hantera allvarliga olyckor och kriser är beroende av att myndigheter, organisationer och privata aktörer har tillgång till tillförlitliga och säkra kommunikationssystem. Regeringens bedömning är att en förutsättning för att en sådan samverkan ska kunna bedrivas effektivt är att alla inblandade parter använder Rakel. För att få till stånd en ökad robusthet i förmågan att kommunicera mellan aktörerna bör projekt och uppdrag som finansieras av anslag 2:4 Krisberedskap beakta dessa aspekter. Anslaget kommer inte att finansiera införskaffning av Raketerminaler, abonnemangsavgifter eller övriga förvaltningskostnader. 2.4 Kunskapsuppbyggnad I budgetpropositionen för 2013 9 lyfter regeringen fram vikten av att förbättra förmågan i samhället av att förebygga och hantera olyckor och kriser genom att erfarenheter och erhållna kunskaper tas tillvara. Former för systematisk erfarenhetsåterföring och uppbyggnad av kunskap, från bl.a. övningar, inträffade händelser, tillsynsuppdrag och forskning, behöver utvecklas inom relevanta områden. Även former för spridning av den samlade kunskapen till berörda aktörer på alla nivåer behöver utvecklas. För att öka effekten av de projekt och uppdrag som genomförs med medel från anslaget är det viktigt att den kunskap och utveckling som projekten och uppdragen har genererat sprids till de aktörer som bedöms ha nytta av det. Detta kan exempelvis ske inom och mellan de olika samverkansområdena men också till andra målgrupper. Det är viktigt att redan i planeringen tydligt definiera vilka målgrupper som kan ha nytta av projektets resultat samt vilka kommunikationskanaler och metoder som ska användas för att få genomslag. Nedan följer förtydliganden för vissa former av kunskapsuppbyggnad. 8 Budgetpropositionen för 2013, Prop. 201212/13:1, sida 104, http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/91/89/7592cd6b.pdf 9 Budgetpropositionen för 2013, Prop. 2012/13:1, sida 90, http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/91/89/7592cd6b.pdf
samhällsskydd och beredskap 11 (30) 2.4.1 Utbildning Bidrag för genomförande av utbildning ges i första hand för utbildning som omfattar de områden som är prioriterade enligt denna inriktning. För att undvika dubbelfinansiering beviljas inte medel för utbildningar som ingår i MSB:s avgiftsfria utbildningsutbud. I de fall efterfrågad utbildning finns i det ordinarie utbudet hos MSB eller annan aktör ska den i första hand utnyttjas. MSB:s ordinarie utbildning kan också utnyttjas som en del för att nå en viss nivå av kunskapsuppbyggnad. Eftersom utbildningar som genomförs av MSB är avgiftsfria kan dock inte medel användas för myndigheternas deltagande i dessa utbildningar. Frivilliga försvarsorganisationer som betalar vissa kostnader för sina medlemmars utbildning kan dock söka medel för medlemmarnas deltagande i MSB:s avgiftsfria utbildningar. Bidrag kan medges där den sökande myndigheten själv organiserar, planerar och genomför en utbildning. I sådana fall ska för den aktuella utbildningen eventuellt förekommande inriktningar, handlingsplaner, rekommendationer, metoder eller kursplaner från MSB följas. Om en utbildning ingår som en del i ett projekt ska det i ansökan redovisas den kompetenshöjande åtgärdens betydelse i projektet. Här kan anges syfte, mål, målgrupp, innehåll och hur utvärdering kommer att ske. De frivilliga försvarsorganisationerna genomför en stor mängd utbildningsuppdrag med medel från anslaget. Myndigheterna och dessa organisationer bör utveckla former för att samarbeta om dessa uppdrag. 2.4.2 Övning Övningar ska inriktas mot att identifiera brister, utveckla och pröva förmågor. För att uppnå detta bör planeringen av övningar utgå från resultat från exempelvis risk- och sårbarhetsanalyser och förmågebedömningar. Förutom berörda myndigheter är det viktigt att främja att näringsliv, frivilliga försvarsorganisationer och andra organisationer deltar i övningar liksom att EU och internationella aspekter får genomslag. Frivilligas deltagande i kommuners eller myndigheters övningar bör normalt ingå i den övningsverksamhet som kommuner eller myndigheter enligt ansvarsprincipen bedriver och finansierar för sin ordinarie krisberedskap. I undantagsfall kan dock medel sökas för övningsverksamhet avseende frivilliga som inte kan finansieras på annat sätt. Övningar är en naturlig del av samtliga aktörers ansvar. Både för att utveckla och pröva den grundläggande förmågan inom olika sektorer och för att utveckla och pröva gemensamma förmågor kopplat till flera olika
samhällsskydd och beredskap 12 (30) samhällssektorer 10. Om även andra aktiviteter planeras i samband med en övning ska dessa tydligt specificeras i ansökan. Centrala myndigheter och länsstyrelser ska anmäla sina övningar i Nationella övningskalendern (via MSB:s hemsida) i samband med att ansökan lämnas till MSB. Syftet med anmälan i kalendern är att skapa överblick och underlätta samordning av övningar mellan myndigheter. Det ska övervägas om övningens syfte och mål kan uppnås genom deltagande i en av MSB anordnad övning. För att främja utvecklingen av myndighetens förmågor ska projektledning bemannas från den ansökande myndigheten. Under 2014 är tvärsektoriella övningar på nationell och på regional nivå prioriterade inom anslag 2:4 Krisberedskap. Övningarna ska ligga i linje med den inriktning som MSB beslutat om, efter beredning i Nationellt forum för inriktning och samordning av övningar (NAFS). Övningsinriktningen för 2014 är att en eller flera av de tre förmågor som rekommenderades för 2013 även ska övas under 2014. Dessa är prioritering av resurser (och dess samband med uthållighet), kriskommunikation och informationssamordning samt samverkan om samlad lägesuppfattning. Inriktningen för 2014 innefattar även att myndigheterna utvecklar en treårig övningsplanering och att myndigheterna rapporterar denna långsiktiga övningsplan med stöd av den nationella övningskalendern. Övningsinriktningen för 2015 och 2016 är att till de tre förmågor som beslutats om för 2014 (se ovan) även lägga ytterligare en förmåga. Denna är innebörden i det geografiska områdesansvaret på nationell, regional och lokal nivå. En eller flera av dessa fyra förmågor ska övas under 2015 och 2016. Inriktningen för 2015 och 2016 innefattar ytterligare två krav. Myndigheterna ska från 2015 och därefter varje år uppdaterar sina treåriga övningsplaner, förlänga dem med ett år i taget och därigenom skapa en rullande övningsplanering. Myndigheterna ska från 2015 lämna övningsutvärderingsrapporter, beskriva utvecklingsområden och upprätta åtgärdsplaner efter genomförda övningar. Myndigheterna kan även formulera mål för och öva andra förmågor inom sina ansvarsområden än de som anges i detta beslut om inriktning. 2.4.3 Forskning För att få en ökad kunskapsavtappning från MSB-finansierad eller annan relevant forskning kommer projekt som tillvaratar och implementerar forskningsresultat inom de områden som finns i kapitel 4 i detta dokument att prioriteras. Syftet är att få en tydligare koppling mellan forskning och utveckling. Medel för forskning omfattas inte av denna inriktning 11. 10 Nationell övningsplan, https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26275.pdf 11 För mer information se www.msb.se/forskning.
samhällsskydd och beredskap 13 (30) 3. Särskilda förutsättningar för frivilliga försvarsorganisationer Enligt förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet får MSB, i samverkan med andra berörda myndigheter, komma överens om uppdrag inom totalförsvaret med de frivilliga försvarsorganisationer som är uppräknade i förordningen. Förordningen anger att frivillig försvarsverksamhet avser verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret 12. I årliga regleringsbrev till MSB anger regeringen totalbelopp ur anslag 2:4 Krisberedskap som MSB får ge till frivillig försvarsverksamhet för att höja krisberedskapen i samhället. MSB arbetar med att, i överensstämmelse med regeringens riktlinjer, utveckla, tydliggöra och tillgängliggöra användningen av frivilliga förstärkningsresurser i samhällets hantering av kriser. Uppbyggnad av sådana resurser ska ha sin grund i tydliga behov hos en myndighet eller kommun. Kompetenser som kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter lyft ett behov av finns i bilaga 2. Dialoger behöver föras med kommuner och med myndigheterna i samverkansområdena om behovet av frivilliga förstärkningsresurser och prioritering av uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna. Även långsiktiga behov och kostnader över tid behöver analyseras. Syftet är att säkerställa att de resurser som efterfrågas och de resurser som byggs upp ska kunna vidmakthållas med de medel som anslaget bör inrymma. Detta skapar även underlag för MSB:s beslut om inriktning av hur anslagsmedlen ska användas. 3.1 Samarbete mellan samverkansområdena och frivilliga försvarsorganisationer De uppdrag eller projekt som finaniseras med medel ur anslag 2:4 Krisberedskap ska vara tydligt behovsstyrda. Behoven ska i första hand komma ur myndigheters och kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Detta innebär att de uppdrag som de frivilliga förvarsorganisationer söker medel för bör ha sin grund i de behov som är beskrivna i kapitel 4 i denna inriktning samt förenliga med de kompetensbehov som finns redovisade i bilaga 2. För att kontinuerligt få fram tydliga och konkreta behovsbilder avseende frivilliga förstärkningsresurser behöver samarbetet mellan de frivilliga 12 Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet, 1
samhällsskydd och beredskap 14 (30) förvarsorganisationerna och myndigheterna i samverkansområdena utvecklas. Exempelvis behöver de myndighetsspecifika och de myndighetsgemensamma risk- och sårbarhetsanalyserna mynna ut i tydligare bedömningar av risker för bristsituationer vid allvarliga händelser och därmed behov av frivilliga förstärkningsresurser. MSB kommer att prioritera uppdrag som kommer fram genom samarbete i samverkansområdena. Särskild vikt kommer att läggas vid uppdrag och projekt som stärker lokal, regional och nationell nivå enligt kapitlen nedan. 3.2 Frivilliga förstärkningsresurser på lokal nivå Frivilliga förstärkningsresurser på den lokala nivån inom ramen för FRG-konceptet (frivilliga resursgrupper) ska även fortsättningsvis prioriteras. Även frivilliga förstärningsresurser på lokal nivå enligt andra avtalsformer (särskilda avtal) med lokala aktörer, t.ex. stöd vid sjötransporter, sjukvård m.m., är prioriterade. Krisberedskapsarbete ska bygga på närhetsprincipen och byggas upp underifrån och det är därför en viktig utgångspunkt att fortsatt inrikta en viss del av stödet via anslag 2:4 Krisberedskap till lokala frivilliga förstärkningsresurser. FRG-verksamheten bör därför stabiliseras, spridas till fler kommuner och utvecklas. Kompetensutveckling inom vissa efterfrågade områden, det kommunala engagemanget i kompletteringsutbildning, övningsverksamhet samt rekrytering av yngre medlemmar till FRG prioriteras. En kommunal FRG-grupp ska ses som en kommunal resurs och de som ingår i gruppen ska teckna avtal med den kommun som FRG-gruppen hör till. MSB beslutar genom uppdrag om vilken av de frivilliga försvarsorganisationerna som, under viss tid, bör vara huvudansvarig för grundutbildning av medlemmarna i FRG-grupperna (s.k. huvudman) och som då kan tilldelas medel för att på uppdrag bedriva sådan utbildning. Om modellen för huvudmannaskap utfaller väl kommer den att tillämpas även under 2014. Medel från anslaget till FRG-verksamheten kan ges för den grundläggande utbildningen av FRG-medlemmarna, för utbildning av de som ska leda FRGgrupperna samt till kompletteringsutbildning för båda dessa kategorier. Vidare kan medel sökas för övningsverksamhet avseende FRG-grupper som inte kan finansieras på annat sätt, se vidare kapitel 2.4.2. om övningar. Frivilligas deltagande i kommunernas övningar bör dock normalt ingå i den övningsverksamhet som kommunen enligt ansvarsprincipen bedriver och finansierar för sin ordinarie krisberedskap. Motsvarande kan även gälla deltagande i övningar som initieras av MSB eller av andra myndigheter.
samhällsskydd och beredskap 15 (30) 3.3 Frivilliga förstärkningsresurser på regional nivå Dialogen mellan de frivilliga försvarsorganisationerna och länsstyrelserna måste stärkas så att krisberedskapen på regional nivå utvecklas och förstärks. Kärnkraftslänen har ett särskilt ansvar för att vidmakthålla eller bygga upp regionala förstärkningsresurser. Länsstyrelsernas ansvar för frivilliga förstärkningsresurser på den regionala nivån behöver tydliggöras. MSB kommer under 2014 att fortsätta prioritera dialoger, uppdrag och projekt mellan de frivilliga försvarsorganisationerna och länsstyrelserna som leder till fortsatt utveckling på den regionala nivån. Sådan utvecklingsverksamhet ska genomföras tillsammans med MSB och inom ramen för samverkansområdenas arbete. Grundprincipen är att på regional nivå är det länsstyrelsen som har ansvar för frivilliga förstärkningsresurser som genom avtal knyts till länets krisberedskap. MSB beslutar genom uppdrag om vilken av de frivilliga försvarsorganisationerna som, under viss tid, bör vara huvudansvarig för utbildning av medlemmar i regionalt knutna frivilliga resursgrupper (s.k. huvudman) och som då kan tilldelas medel för att på uppdrag bedriva sådan utbildning. Uppdrag till de olika frivilliga försvarsorganisationerna kommer att samordnas i relevanta delar. Om modellen för huvudmannaskap utfaller väl kommer den att tillämpas även under 2014. Medel från anslaget kan ges till stöd för utveckling av regionala frivilliga resurser. Sådan utvecklingsverksamhet ska genomföras tillsammans med MSB och inom ramen för arbetet i samverkansområdena. Det kan avse grundläggande utbildning av frivilliga som ska ingå i dessa resurser, utbildning av de som skall leda resurserna samt till kompletteringsutbildning. Vidare kan medel sökas för övningsverksamhet avseende dessa resurser som inte kan få finansiering på annat sätt, se vidare kapitel 2.4.2. om övningar. Övningen bör dock normalt ingå i den övningsverksamhet som länsstyrelsen eller andra myndigheter enligt ansvarsprincipen bedriver och finansierar för sin ordinarie krisberedskap. Det kan även gälla deltagande i övningar som initieras av MSB eller andra myndigheter. 3.4 Frivilliga förstärkningsresurser på nationell nivå Utbildnings- och övningsverksamhet som genomförs i samverkan mellan den frivilliga försvarsorganisationen och respektive ansvarig central myndighet ska prioriteras.
samhällsskydd och beredskap 16 (30) Utvecklingen vad gäller frivilliga förstärkningsresurser på central nivå har under flera år gått mot särskilda avtal mellan en myndighet med särskilt ansvar för krisberedskapen och en frivillig försvarsorganisation. Behoven har bedömts av en central myndighet och i dialog med den frivilliga organisationen mynnat ut i olika avtal med enskilda frivilliga om utbildning och övningsverksamhet för personal från den frivilliga organisationen. Denna form för organisering av frivilliga förstärkningsresurser har utvecklats ur tydliga behov hos en myndighet med ansvar inom krisberedskapen och bör fortsatt prioriteras i den form som nu utvecklas. Avtalsbunden frivillig personal som avses för uppgifter hos viss myndighet ska ha denna myndighet som avtalspart. Det bör också vara denna myndighet som i första hand har ansvar för att den avtalsbundna personalen erhåller övningstillfällen samt att initiativ tas till att erforderlig kompletteringsutbildning anordnas när behov av det uppkommer. MSB beslutar genom uppdrag om vilken av de frivilliga försvarsorganisationerna som, under viss tid, bör vara huvudansvarig för utbildning av medlemmar för centrala myndigheters förstärkningsresurser (s.k. huvudman) och som då kan tilldelas medel för att på uppdrag bedriva sådan utbildning. Uppdrag till de olika frivilliga försvarsorganisationerna kommer att samordnas i relevanta delar. Om modellen för huvudmannaskap utfaller väl kommer den att tillämpas även under 2014. Ansökan om medel från anslaget 2:4 till verksamhet som avser avtalsbunden personal till central myndighets behov inom krisberedskapen kan ges för den grundläggande utbildningen av medlemmarna i sådana avtalsbundna frivilliga resurser oavsett hur de organiseras, för utbildning av de som ska leda dessa resurser samt till kompletteringsutbildning för båda dessa kategorier. Vidare kan medel sökas för övningsverksamhet avseende sådana resurser, se vidare kapitel 2.4.2. om övningar. Övningen bör normalt ingå i den övningsverksamhet som myndigheten bedriver för sin ordinarie krisberedskap. Det kan även gälla övningar som initieras av MSB eller andra myndigheter.
samhällsskydd och beredskap 17 (30) 4. Inriktning för 2014 Finanseringsprinciperna för anslaget slår fast att den verksamhet som finansieras av anslaget ska ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och konsekvenser. Det ska finnas ett identifierat behov av åtgärden och verksamheten ska vara uppföljningsbar. Anslaget ska särskilt stimulera till samverkan på sådana områden där olika aktörer behöver agera gemensamt och där ingen enskild aktör har ett ensamt ansvar. Indelningen av inriktningen i olika förmågor är samma som i inriktningsbeslutet för 2013. Denna indelning kan komma att förändras i framtiden i enlighet med den övergripande inriktningen för området samhällsskydd och beredskap som presenteras i januari 2014. Nedan följer, utan inbördes ordning, de områden som prioriteras vid fördelning av anslag 2:4 Krisberedskap 2014. 4.1 Förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar För att minska risken för att en kris inträffar och för att begränsa de konsekvenser som en kris kan medföra behövs ett systematiskt säkerhetsarbete och en utvecklad kontinuitetshantering. Detta bidrar till ökad funktionalitet för samhällsviktiga funktioner och ytterst ett resilient samhälle. 4.1.1 Samhällsviktig verksamhet Anslag 2:4 kan finansiera projekt som syftar till att: de sektorsövergripande analyserna i större utsträckning identifierar samhällsviktig verksamhet. de föreslagna resultatmålen för samhällets krisberedskap har implementeras i samverkan. privat offentlig samverkan i arbetet med samhällsviktig verksamhet har utvecklats. Det finns behov av att förbättra samhällets förmåga att motstå och återhämta sig från allvarliga störningar i samhällsviktig verksamhet, samt att skapa förutsättningar för att samhället ska fortsätta fungera på en acceptabel nivå vid en allvarlig händelse. Det finns även ett behov av att stärka den enskildes förmåga att förbereda sig inför och hantera allvarliga störningar. Behovet av att utveckla arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet ligger i linje med arbetet som bedrivs med utgångspunkt i ECI-direktivet inom ramen för EPCIP
samhällsskydd och beredskap 18 (30) programmet (European Programme for Critical Infrastructure Protection). Inom detta område kan även EU finansiera kompletterande åtgärder för utvecklingen av metoder på nationell nivå. Den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet innehåller ett antal områden där åtgärder behöver genomföras. Arbetet med de åtgärder som omfattas av den nationella strategin ska i huvudsak genomföras inom ramen för det egna ansvaret. För att stödja och påskynda införandet av strategin kommer anslaget under 2014 att prioritera projekt som syftar till att de mål som finns uppställda i strategin uppnås i samverkan. Eftersom en stor del av den samhällsviktiga verksamheten ägs och bedrivs genom privata näringslivet behövs en utvecklad samverkan mellan offentliga och privata aktörer. För att säkerställa att de viktigaste samhällsfunktionerna upprätthålls, kommer anslaget under 2014 att kunna finansiera myndigheternas arbete med att tillsammans implementera de föreslagna resultatmålen kring livsmedel, dricksvatten och värme 13. Resultatmålen förtydligar på vilken nivå dessa samhällsfunktioner bör fungera för att kunna tillmötesgå individens grundläggande behov vid en allvarlig händelse. Projekt som syftar till att undersöka ansvarsförhållanden, lagstiftning och vad resultatmålen får för konsekvenser kommer att prioriteras under 2014. I ett sådant arbete kommer sektorsövergripande samverkan samt privat-offentlig samverkan att vara nödvändig. 4.1.2 Risk- och sårbarhetsanalys Anslag 2:4 kan finansiera projekt som syftar till att: de myndighetsgemensamma och sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyserna har förbättrats, exempelvis avseende behov av förstärkningsresurser i en kris, beroendeförhållanden, konsekvenser av riskscenarier eller analyser av åtgärders kostnader och nytta. fler utvärderingar av inträffade händelser är genomförda. förmågan att identifiera och hantera risker kopplade till grundläggande värden, exempelvis nationellt gränsöverskridande risker, sociala risker/social oro och antagonistiska hot, har ökat. det påbörjade arbetet med inriktning, planering och uppföljning i samverkansområdena har vidareutvecklats. 13 Förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/697/SSK, https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26030.pdf
samhällsskydd och beredskap 19 (30) Anslaget kan finansiera verksamheter som bidrar till att förbättra och genomföra sektorsvisa och sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser, exempelvis inom och mellan samverkansområdena. Särskilt finns ett behov av att utveckla metoder för risk- och sårbarhetsanalyser så att en bild av konsekvenser på samhällsnivå kan utläsas. Det är viktigt att analyserna bland annat mynnar ut i konkreta behov av exempelvis av frivilliga resurser. Det är även viktigt att det genomförs myndighetsgemensamma beroendeanalyser för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet kan leverera vid en kris. Projekt som är inriktade på att utveckla myndighetsgemensamma risk- och sårbarhetsanalyserna för att identifiera och hantera risker som är kopplade mot grundläggande värden såsom sociala risker/social oro och antagonistiska hot kommer också prioriteras eftersom det behövs mer kunskap i samhället om sådana risker. Samverkansområdenas uppgift är att skapa en gemensam helhetssyn över hur aktörerna enskilt eller tillsammans kan påverka krisberedskapsförmågan genom att åtgärda identifierade hot, risker och sårbarheter. Samverkansområdena har möjlighet, att under en uppstartsperiod, söka medel för att aktörerna i samverkansområdena gemensamt ska ta fram ett arbetssätt som resulterar i ett mer utvecklat inriktnings- och planeringsarbete. Det gemensamma inriktnings- och planeringsarbetet bör leda till en helhetsbild av vad som behöver utvecklas, det vill säga en gemensam kunskapsbas, utifrån vilken strategiska diskussioner kan föras som underlag för koordinerade beslut hos respektive myndighet. Arbetet behöver kvalitetssäkras i den mån att det är de faktiska behoven som ligger till grund för de åtgärder som genomförs av aktörerna i samverkansområdet samt att åtgärderna också blir effektiva och tillräckliga. 4.1.3 Säkerhet i samhällsviktiga industriella informationsoch styrsystem Anslag 2:4 kan finansiera projekt som syftar till att: gemensamma metoder och verktyg för att förebygga och hantera ITrelaterade risker och hot mot samhällsviktiga industriella informationsoch styrsystem har utvecklats. Informationssäkerhet är ett prioriterat område inom den förebyggande verksamheten. Anslaget kommer därför under 2014 att bidra till att ta fram gemensamma metoder och verktyg för att förebygga och hantera IT-relaterade risker och hot mot industriella informations- och styrsystem i samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur. Projekt som bidrar till gemensamma lösningar inom ramen för den nationella, tvärsektoriella satsning som föreslås i den Nationella handlingsplanen för samhällets informationssäkerhet kommer att prioriteras.
samhällsskydd och beredskap 20 (30) 4.2 Förmåga till ledning, samverkan och kommunikation Det övergripande målet för området ledning och samverkan är att utveckla och öka samhällets förmåga att hantera ledning och samverkan vid olyckor, kriser och andra händelser. Möjlighet att leda inom och samverka mellan olika organisationer och aktörer är centralt för att hantera kriser. Kunskap, teknik och metoder behöver utvecklas för att hantera både det som är återkommande men också det oväntade. Dessutom är tillförlitliga och säkra kommunikationssystem som används av alla aktörer inom området samhällsskydd och beredskap en förutsättning för förmågan att hantera kriser. Arbetet med att utveckla och höja samhällets samlade förmåga till ledning och samverkan bör ske så att åtgärder riktade till lokal, regional och central nivå sker samordnat och är kopplade till en övergripande struktur där ledning, samverkan och kommunikation länkas samman. Som en följd av detta prioriteras projekt som länkar samman olika slags förmågor och utvecklar dem samtidigt. Exempelvis bör kriskommunikationsprojekt bedrivas samordnat med projekt som handlar om lägesbild och informationsdelning, eftersom de utgör viktiga delar i den samlade förmågan till ledning, samverkan och kommunikation. 4.2.1 Övergripande modell och ramverk för ledning och samverkan vid olyckor, kriser och andra händelser Anslag 2:4 kan finansiera projekt som syftar till att: bidra till resultatet i de olika delprojekten inom projekt Ledning och samverkan. bedriva utveckling med utgångspunkt från resultaten i de olika delprojekten inom projekt Ledning och samverkan. Följande delprojekt behandlas inom projekt Ledning och samverkan 14 : Riktlinjer för ledning och samverkan. Målet är att presentera ett antal principer för ledning och samverkan. Gemensamma grunder för arbete i stab/ledningsstödsfunktion. Målet är att föreslå riktlinjer och rekommendationer för lednings- och samverkansfunktioner vid olyckor, kriser och andra händelser. Lägesbild och informationsdelning. Målet är att föreslå riktlinjer för lägesbild och informationsdelning vid olyckor, kriser och andra händelser. 14 Läs mer på www.msb.se/projektlos
samhällsskydd och beredskap 21 (30) Även övningsinriktningen för tvärsektoriella övningar under 2014, 2015 och 2016 prioriterar att myndigheterna formulerar mål för, utvecklar och prövar förmåga till lägesbild, informationsdelning och samverkan om samlad lägesuppfattning. I övningsförberedelser och utbildningsinsatser inför övningar om lägesbild ska resultat från projekt ledning och samverkan beaktas. Se vidare om övning och utbildning i kapitel 2.4. Ramverk för teknik och system. Målet är att presentera ett ramverk för teknik och system som innebär att definiera bland annat gränsytor för att förbättra interoperabiliteten mellan befintliga och nya system för samverkan inom området. Målet är även att ta fram ett beslutsunderlag för utveckling, drift och ägande av gemensam infrastruktur för ledning och samverkan vid olyckor, kriser och andra händelser. Kompetens utbildning, övning, erfarenhet. Målet är att utifrån projektets resultat och annan erfarenhet från området ledning och samverkan, definiera förmågor som krävs för att leda internt och samverka med aktörer på lokal, regional och nationell nivå vid olyckor, kriser och andra händelser. 4.2.2 Samordning och inriktning Anslag 2:4 kan finansiera projekt som syftar till att: förmågan hos länsstyrelserna att tillämpa sitt geografiska områdesansvar och stödja kommunerna har utvecklats genom att delta i utvecklingsarbetet som myndigheterna i SOGO och MSB tillhandahåller. motsvarande utveckling för myndigheter på central nivå. formerna på regional nivå för att kunna använda frivilliga förstärkningsresurser har förbättrats. MSB prioriterar den utvecklingsprocess som är framtagen av myndigheterna i samverkansområdet geografiskt områdesansvar som är inriktad på den regionala nivåns förmåga. Processen ska stödja länsstyrelserna att tillsammans med andra myndigheter och samarbetspartners få kunskap och verktyg för att utveckla arbetssätt för att öka förmågan att hantera en händelse på ett ändamålsenligt sätt, utifrån de regionala och lokala förutsättningarna. De arbetssätt som utvecklas ska leda till att länsstyrelsen med sitt områdesansvar ska kunna vara en central nod i ett nätverk av beslutsfattare. Möjligheterna till regional samverkan bör förbättras och länsstyrelsens roll i den regionala samverkan stärkas. Exempelvis behövs samverkan mellan privata och offentliga aktörer och frivilliga försvarsorganisationer samt med försvarsmakten fördjupas och samverkan mellan regionala myndigheter förbättras.
samhällsskydd och beredskap 22 (30) Under 2013 inleddes ett pilotprojekt som syftar till att ta fram en modell för att länsstyrelserna ska kunna stödja och medverka till kommunernas utveckling av förmågan att tillämpa sitt geografiska områdesansvar. Även under 2014 kommer regionala pilotprojekt att kunna sökas av länsstyrelser som redan genomfört utveckling med stöd av konceptet. Nya projekt ska samordnas med det pågående pilotprojektet. Motsvarande utveckling på central nivå har påbörjats i samarbete med myndigheterna i samverkansområde Skydd, undsättning och vård samt samverkansområde Geografiskt områdesansvar. I denna utveckling kommer hänsyn tas till resultaten från projekt Ledning och Samverkan. Under 2014 prioriteras medverkan i pilotprojekt som syftar till att testa, kvalitetssäkra och vidareutveckla konceptet för nationell samordning och inriktning med tillhörande utvecklingsprocesser för målgruppen centrala förvaltningsmyndigheter samt representanter från regional nivå. Efter pilotprojektet planeras för en bredare utvecklingssatsning med centrala myndigheter. På så sätt sker utveckling på lokal, regional och central nivå så att samhällets samlade förmåga att möta hjälpbehovet vid olyckor och kriser höjs. Under 2014 prioriteras även verksamheter som bidar till ett ökat gränsöverskridande samarbete mellan de nordiska länderna och utveckling av former för krisberedskap för ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser. I detta samarbete ska både viktiga offentliga, privata och frivilliga aktörer på båda sidor gränserna delta för att stimulera ett bredare samhällsskydd och beredskapssamarbete kring gemensamma risker över gränserna. Detta arbete kan med fördel bedrivas inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. 4.2.3 Kriskommunikation och samordning av information Anslag 2:4 kan finansiera projekt som syftar till att: förmågan att kommunicera med allmänheten och via medierna vid kriser har ökat. Myndigheternas förmåga att kommunicera med allmänheten och medier behöver utvecklas och kriskommunikation är ett prioriterat område under 2014. Det är viktigt att kunna kommunicera en samstämmig bild av en kris till allmänheten. Allmänhetens förtroende är avgörande för att arbetet med krisberedskap och olyckor ska vara framgångsrikt. Arbetet med att utveckla förmågan till god kriskommunikation behöver tydligare kopplas ihop med det fortsatta arbetet med ledning och samverkan. Det är viktigt att myndigheterna skapar processer för hur information till allmänheten och medierna hanteras och sprids. Allmänheten och ansvariga aktörer behöver information för att kunna agera på lämpligt sätt men också för att övergripande förstå vad som händer. Aktörerna i krishanteringssystemet bör förbereda och planera för ett kriskommunikationsarbete som sker
samhällsskydd och beredskap 23 (30) samordnat och med gemensamma verktyg och kanaler både regionalt och nationellt. Användningen av sociala medier ökar i snabb takt både bland allmänhet och bland myndigheter. Aktörerna i krishanteringssystemet bör utveckla sättet att använda sociala medier i arbetet med kriskommunikation, både för att inhämta information och för att kommunicera vid en händelse. Även övningsinriktningen för tvärsektoriella övningar under 2014, 2015 och 2016 prioriterar att myndigheterna formulerar mål för, utvecklar och prövar förmåga till kriskommunikation och informationssamordning. Se vidare Övning, kapitel 2.4.2. 4.2.4 Förstärkt ledning Anslag 2:4 kan finansiera projekt som syftar till att: den tekniska ledningsförmågan hos centrala myndigheter har förbättrats. kommunikationen hos länsstyrelser och centrala myndigheter har blivit säkrare och robustare. För att säkerställa myndigheters möjlighet till ledning och samverkan vid olyckor och kriser behövs rätt kunskap, teknik och metoder. En del i den tekniska ledningsförmågan är att ha en fungerande ledningsplats. Exempel på sådan förmåga är att kunna leda och samverka vid långvariga strömavbrott och att ha teknik som möjliggör utbyte av information med andra aktörer. MSB kan ge tekniskt stöd som stärker centrala myndigheters förmåga till ledning och samverkan genom att föreslå lämpliga åtgärder vid ledningsplatser. Vidare bör anslaget kunna användas för att ge stöd till genomförande av åtgärderna genom delfinansiering. Delfinansiering ges för att stimulera myndigheter att utföra åtgärder som säkerställer att en myndighet har en ledningsförmåga och möjlighet att samverka med andra aktörer vid såväl olyckor som kriser. Genom åtgärderna kan en teknisk grundplattform skapas för att säkerställa möjligheten för myndigheter att samverka samt för samverkan mellan lokal, regional och central nivå. För att förbättra aktörernas förmåga att leda effektivt vid kriser och förmågan att kommunicera säkert och robust mellan aktörerna behöver länsstyrelser och myndigheter bli bättre på att samverka i Rakel. Länsstyrelserna behöver även ge stöd till kommunerna att utveckla motsvarande förmåga på lokal nivå. Under 2014 prioriteras projekt som syftar till att utveckla gemensamma samverkansformer med stöd av radiokommunikationssystemet Rakel. Under 2014 kommer projekt där länsstyrelser som genomfört utveckling med stöd av konceptet för samordning och inriktning samt genomfört regional behovsanalys särskilt beaktas. I denna utveckling ska hänsyn tas till resultaten