Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2012 och inriktning för 2014

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (73) Enheten för inriktning och planering Christian Pettersson christian.pettersson@msb.se Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2012 och inriktning för 2014 Redovisning av uppdrag 27 i MBS:s regleringsbrev för 2013

2 samhällsskydd och beredskap 2 (73) Innehållsförteckning 1. Inledning Krisberedskapsanslaget Ändamålet med anslaget Om uppföljningen Att bedöma effekter Avgränsningar Sammanfattande slutsatser och bedömning Fördelning av medel per målgrupp Del av de årliga medlen som är bundna MSB:s bedömning Effekter på samhällets samlade krisberedskap Kvarstående behov och fortsatt finansiering Centrala myndigheter och länsstyrelser Inledning Utgångspunkter för uppföljningen Finansieringsprinciper Metod för uppföljningen Genomförd verksamhet och resultat Måluppfyllelse Påverkan på samhällets samlade förmåga Undantagsverksamhet Verksamhet som bedrivits med undantag av finansieringsprinciperna Kvarstående behov och fortsatt finansiering Kommuner Inledning Utgångspunkter för uppföljningen Finansieringsprinciper och uppgifter Metod för uppföljningen Genomförd verksamhet och resultat Medelsanvändning LEH Medelsanvändning ledningsplatser och räddningscentraler Resultat av den finansierade verksamheten MSB:s bedömning Påverkan på samhällets samlade förmåga Kvarstående behov och fortsatt finansiering Landsting Inledning Utgångspunkter för uppföljningen Finansieringsprinciper och uppgifter... 39

3 samhällsskydd och beredskap 3 (73) Metod för uppföljningen Genomförd verksamhet och resultat Medelsanvändning LEH Medelsanvändning Ledningsplatser Resultat av den finansierade verksamheten MSB:s bedömning Påverkan på samhällets samlade förmåga Kvarstående behov och fortsatt finansiering Frivilliga försvarsorganisationer Inledning Utgångspunkter för uppföljningen Finansieringsprinciper Metod för uppföljningen Genomförd verksamhet och resultat MSB:s bedömning Påverkan på samhällets samlade förmåga Kvarstående behov och fortsatt finansiering Forskning och studier Inledning Genomförd verksamhet och resultat Övergripande inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap Inledning Inriktningen utgår från regeringens mål och myndigheternas behov Samråd Övergripande inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap Bilaga 1 Centrala myndigheter och länsstyrelser Bilaga 2 Fördelning till kommuner Bilaga 3 Fördelning till landsting Bilaga 4 Fördelning till frivilliga försvarsorganisationer Bilaga 5 Fördelning för forskning och studier... 71

4 samhällsskydd och beredskap 4 (73) 1. Inledning Regeringen har givit Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att följa upp den verksamhet som finansierats av anslag 2:4 Krisberedskap under Uppdraget lyder: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa en uppföljning av de åtgärder som berörda myndigheter, kommuner, landsting, och frivilliga försvarsorganisationer har vidtagit under 2012 och som finansierats av anslag 2:4 Krisberedskap. Redovisningen ska beakta hur åtgärderna förhåller sig till de finansieringsprinciper som anges i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU1, rskr. 2009/10:42). Verksamheter som beviljas med undantag av finansieringsprinciperna ska särskilt kommenteras. Myndigheten ska även, efter samråd med berörda myndigheter, redovisa ett förslag till övergripande inriktning hur fördelningen av anslaget 2:4 Krisberedskap ska prioriteras under Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar denna del av uppdraget i kapitel Krisberedskapsanslaget Anslag 2:4 Krisberedskap är ett medel för att uppnå regeringens mål med samhällets säkerhet. För att de övergripande målen med samhällets säkerhet ska kunna uppnås när samhället utsätts för allvarliga händelser och störningar behöver arbetet med krisberedskap i hög grad kännetecknas av samarbete mellan såväl myndigheter, kommuner och landsting, som privata aktörer och frivilligorganisationer. Ansvarsprincipen är grunden i samhällets krisberedskap och innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har samma ansvar under allvarlig händelse, kris eller krig. Finansiering av åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap utgår därmed från det egna verksamhetsansvaret. En förutsättning för god krisberedskap är att samtliga aktörer som ansvarar för viktiga samhällsfunktioner tar eget ansvar för att vidta och finansiera krisberedskapshöjande åtgärder. Ansvarsprincipens innebörd omfattar också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra. Ur ett samhällsperspektiv finns stora vinster med samverkan över organisationsgränser. De starka beroendeförhållandena mellan samhällsviktiga funktioner har ökat behovet av en samlad syn och ett sektorsövergripande perspektiv vid fördelningen av medel ur anslag 2:4 Krisberedskap. Krisberedskapsanslaget öppnar för samverkan mellan sektorer som annars inte har så mycket utbyte med varandra samt mellan olika typer av aktörer. Detta genom till exempel gemensamma projekt mellan det offentliga och det privata.

5 samhällsskydd och beredskap 5 (73) Anslaget är en viktig resurs som stimulerar till att finna gemensamma lösningar. Exempelvis genom att åtgärda brister mellan olika ansvarsområden. Anslaget resulterar i en mer effektiv användning av statens resurser därför att det gynnar samarbete och förhindrar dubbelarbete hos aktörer. Krisberedskapsanslaget används för att påbörja arbete och bidrar därmed till utvecklingen i olika delar av krisberedskapen. Det stimulerar till att initiera verksamhet som annars eventuellt inte skulle ha startats Ändamålet med anslaget I enlighet med ansvarsprincipen har den myndighet eller utförare som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden även ansvaret i en krissituation. Mot bakgrund av regeringens mål för samhällets säkerhet anser regeringen att verksamhetsansvarig aktör inom respektive sektor bör identifiera och fastslå den grundläggande förmåga som ska upprätthållas vid allvarliga händelser och kriser. Åtgärder för att upprätthålla denna förmåga bör finansieras inom ramen för myndighetens egen verksamhet. Under vissa förutsättningar kan dock medel från anslaget beviljas under en begränsad period för att förstärka effekten av samhällets samlade krisberedskap 1. Ändamålet med anslaget 2 är att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga händelser och kriser samt till åtgärder som syftar till att skapa eller vidmakthålla en grundläggande försvarsförmåga. Anslaget ska användas för särskilda satsningar som ligger utanför det ansvar som varje myndighet, i enlighet med ansvarsprincipen, har för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet kan bedrivas även när den utsätts för allvarliga störningar 3. Krisberedskapsanslaget finansierar åtgärder av olika karaktär och fördelningen sker i ett antal olika processer. Olika villkor, eller finansieringsprinciper, styr de olika delarna. Under respektive kapitel redogörs för vilka finansieringsprinciper som ligger till grund för den delen av anslaget. 1.2 Om uppföljningen Uppföljningen och utvärderingen bygger på en analys av myndigheternas, landstingens, kommunernas och de frivilliga försvarsorganisationernas egen 1 Budgetproposition för 2010 (PROP. 2009/10:1 Utgiftsområde 6), s Denna definition skiljer sig något från den definition som slogs fast i regeringens budgetproposition för 2010 (PROP. 2009/10:1 Utgiftsområde 6), s Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

6 samhällsskydd och beredskap 6 (73) rapportering samt en undersökning om aktörernas bedömning av anslagets betydelse för förmågan. Utifrån myndigheternas egen rapportering och värdering av verksamheten drar MSB övergripande slutsatser om de finansierade åtgärdernas effekter på samhällets samlade krisberedskap. Underlag från myndigheternas risk och sårbarhetsanalys med förmågebedömning har även använts för att stödja slutsatserna i rapporten när det gäller effekter av medelsfördelningen på samhällets krisberedskap Att bedöma effekter Regeringens inriktning är att den verksamhet som finansieras av anslaget ska ha påvisbara effekter på samhällets krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och dess konsekvenser 5. Med effekt avses en förändring som inträffat som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat. I detta fall är vi intresserade av att ta reda på hur och i vilken utsträckning de åtgärder som finansierats av anslag 2:4 Krisberedskap har bidragit till att förstärka samhällets samlade förmåga att hantera kriser och konsekvenser. På området för krisberedskap är det svårt att fastställa ett orsakssamband mellan en insats och förändringen av tillståndet både för att de händelser som ska hanteras sällan inträffar och för förmågan att hantera kriser också påverkas av att det finns åtgärder som genomförs och som finansieras av andra anslag än krisberedskapsanslaget. Förmågan skapas genom en rad åtgärder som genomförs i samhället såsom risk- och sårbarhetsanalys, förmågebedömning, övning, utbildning eller investeringar. Det är därför svårt att ge en samlad bild av allt som görs i en enda rapport. Arbetet med att stärka samhällets krisberedskap kräver både insatser av kortsiktig och långsiktig karaktär. Eftersom anslag 2:4 Krisberedskap främst finansierar kortsiktiga insatser finns även en svårighet att bedöma effekterna i ett längre perspektiv. Hur bedömningen av effekterna på samhällets krisberedskap har genomförts sätt för de olika kapitlen redovisas under varje kapitel Avgränsningar Uppföljningen syftar inte till att följa upp och utvärdera samtliga åtgärder som vidtagits i samhället. De beredskapsåtgärder som finansierats med myndigheternas egna medel och som kan ha bidragit till att stärka samhällets samlade beredskap har inte följts upp i denna rapport. 4 I rapporten Samlad bedömning genomförs årligen en bedömning av samhällets generella förmåga samt förmågan i vissa typhändelser att hantera en kris eller en extraordinär händelse. Med generell förmåga avses de grundläggande förutsättningar en organisation har att upprätthålla sin förmåga att förutse, hantera, motstå och återhämta sig från olika typer av störningar. 5 PROP.2011/12:1 utgiftsområde 6, s. 17.

7 samhällsskydd och beredskap 7 (73) 2. Sammanfattande slutsatser och bedömning 2.1 Fördelning av medel per målgrupp Anslag 2:4 krisberedskap har 2012 finansierat verksamhet om mnkr. Den ekonomiska redovisningen av medlen följer i princip samma indelning som redovisning av genomförd verksamhet i kap 3-7. Dock har vi valt att särredovisa länsstyrelsernas kostnader i nedanstående diagram. Kostnaderna anges i mnkr. Forskning och studier; 130 Landsting; 19 Frivilliga försvarsorganisa tioner; 32 Centrala myndigheter; 325 Centrala myndigheter, exkl MSB MSB Länsstyrelser Kommuner Kommuner: 356 Länsstyrelser; 73 MSB; 163 Landsting Forskning och studier Frivilliga försvarsorganisationer Det som i ovanstående diagram redovisas som medel till centrala myndigheter motsvarar bidrag till centrala myndigheter i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Centrala myndigheter tilldelades sammantaget 325 mnkr. De delar av anslaget som MSB hanterar uppgår till 163 mnkr 6. I bilaga 1 finns en förteckning över fördelningen till olika myndigheter. När det gäller medel till länsstyrelser avser summan både bidrag i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (49 mnkr) och de medel som går till länsstyrelsernas ledningsplatser (24 mnkr). När det gäller ledningsplatserna svarade drift och underhåll för knappt 16 mnkr och 6 Den del av anslaget som används i MSB:s verksamhet och som finansierats under 2012 var bland annat förstärkningsmateriel, skyddsrumskontroll, övning, bidrag till Pliktverket för systemet PLIS samt vissa utvecklingsprojekt (till exempel kan nämnas projekten regional samordningsfunktion samt informationssäkerhetsövningen NISÖ).

8 samhällsskydd och beredskap 8 (73) utveckling av ledningsplatserna för 8 mnkr. Sammantaget har medel till länsstyrelserna uppgått till 73 mnkr. I bilaga 1 finns en förteckning över hur medel har fördelats till länsstyrelserna. Kommuner tilldelades sammantaget 356 mnkr av anslaget. 289 mnkr fördelades som bidrag enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och under en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap. Kommunerna fick också stöd och bidrag för räddningscentraler och ledningsplatser med 67 mnkr. I bilaga 2 finns en förteckning över fördelningen av medel till kommuner. Landstingen tilldelades sammanlagt 19 mnkr av anslaget. 10 mnkr fördelades som bidrag enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och under en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap. Landstingen fick också stöd och bidrag för ledningsplatser och SSIK (reservkraft vid sjukhus) med 9 mnkr. I bilaga 3 finns en förteckning över fördelningen av medel till landsting. Anslaget har även finansierat bidrag till frivilliga försvarsorganisationer (32 mnkr) samt forskning och studier (130 mnkr). I bilaga 4 och 5 finns en förteckning över hur dessa medel har fördelats Del av de årliga medlen som är bundna För att en del av dessa verksamheter ska kunna bedrivas effektivt beviljar MSB också bidrag för flera år framåt med stöd av bemyndiganden. Det är främst bidrag för ledningsplatser, forskning och bidrag till andra myndigheter där bidrag beviljas för flera år. Såväl de särskilda verksamheter som regeringen anger ska finansieras med anslaget, de bidrag som betalas ut till följd av tidigare års beslut innebär att anslaget är bundet på olika sätt vilket medför att endast en del av anslaget kan riktas mot nya verksamheter varje år. Vid utgången av 2012 var det 511 mnkr av kommande års anslag som var i anspråkstagna med stöd av bemyndiganden. 311 mnkr av dessa åtaganden bedöms infalla Sammantaget var det vid utgången av 2012 ca 60 procent av 2013 års anslag som i princip var uppbundet av tidigare beviljade bidrag, regeringens styrning, eller avskrivningar. 2.2 MSB:s bedömning Effekter på samhällets samlade krisberedskap MSB gör bedömningen att förmågan på central, regional och lokal nivå har höjts. Förmågan skulle vara på en lägre nivå om medel från anslaget inte hade betalats ut. Uppföljningen visar att anslag 2:4 Krisberedskap bidrar i hög grad

9 samhällsskydd och beredskap 9 (73) till samverkan, även inom områden där ingen enskild aktör har ett utpekat ansvar. MSB gör bedömningen att de finansierade projekten under 2012 sammantaget bidragit till att stärka samhällets samlade krisberedskap. Detta bland annat genom att: Bidra till sektorsövergripande samarbete för att utveckla effektivitet, arbetsmetodik samt nya områden för samverkan. Öka aktörernas förmåga att använda myndighetsgemensamma system i samverkan samt ta fram gemensamma regler och rutiner för samverkan. Stimulera förmåga till samordning av krisberedskapen samt förstärka effekter av varandra genom de olika åtgärder som utförs av andra myndigheter. Anslaget har under 2012 använts till en rad förebyggande och förberedande åtgärder som stärker krisberedskapsförmågan inom ett flertal områden. MSB anser att Krisberedskapsanslaget är ett mycket viktigt instrument för att få till stånd en systematisk samverkan som upprätthålls mellan aktörer i krisberedskapsarbetet. MSB bedömer att anslaget i stor utsträckning bidragit till gemensamma lösningar och att detta är ett kostnadseffektivt sätt att finansiera samverkansprojekt Kvarstående behov och fortsatt finansiering Uppföljningen visar att anslag 2:4 Krisberedskap hos många aktörer står för en stor del av finansieringen av de krisberedskapsåtgärder som utförs, särskilt på regional och lokal nivå. De ansvariga aktörerna avsätter inte alltid de egna resurserna som krävs för att anslaget ska få full effekt, detta eftersom kriser och extraordinära händelser sällan uppstår. Det är viktigt att regeringen för en diskussion med berörda myndigheter om hur ansvarsprincipen ska tillämpas och hur finansieringsansvaret ska tas. Ett exempel från den centrala nivån är Livsmedelsverket, som har en viktig funktion att fylla på området för dricksvatten- och livsmedelsförsörjning under en kris. Livsmedelsverket har med gott resultat bedrivit ett antal kurser med olika inriktningar riktade till kommuner och länsstyrelser för att stärka deras beredskap på dessa områden. Tidigare uppföljningar har visat att den kommunala beredskapen när det gäller dricksvattenplanering bör utvecklas. MSB gör bedömningen att samhällets förmåga på dessa områden ytterligare bör stärkas genom ett kontinuerligt arbete. Eftersom utbildningarna är av mer långsiktig och kontinuerlig karaktär så gör anslagets villkor det svårt att fortsätta finansiera sådana satsningar. Samtidigt visar Livsmedelsverkets slutrapport att de bedömer det som alltför dyrt att fortsätta bedriva dessa utbildningar utan stöd av anslaget. Livsmedelsverkets uppdrag inom

10 samhällsskydd och beredskap 10 (73) dricksvattensområdet samt finansieringen av detta bör därför ses över för att säkerställa kontinuitet i samordningen av den nationella dricksvattenförsörjningen. Ett annat exempel från den centrala nivån är Tullverket som har en viktig roll när det gäller förmågan att hantera stora CBRNE-händelser. Tullverkets egna uppgifter gällande CBRNE är svårtolkade då myndigheten inte i sin instruktion, eller i sitt regleringsbrev, har något direkt utpekat ansvar i frågan men ändå av andra aktörer förväntas kunna hjälpa till om det uppstår en händelse. Det blir därför extra svårt att avgöra vad som borde ligga inom Tullverkets eget ansvar och vad anslag 2:4 kan finansiera. MSB menar finansieringen av Tullverkets CBRNE-verksamhet bör ses över för att säkerställa att förmågan inte sjunker. Tullverket kommer under 2013 att genomföra en egen utredning för att klarlägga ansvar och ambitionsnivå inom CBRNE området. När det gäller länsstyrelserna uppmärksammar MSB att krisberedskapsanslaget är en viktig finansieringskälla för beredskapsarbetet. Anslaget finansierar i hög grad sådan verksamhet som ligger nära deras eget ansvar. Länsstyrelserna utgör en viktig funktion i krisberedskapssystemet och det är viktigt att de har resurser till förfogande som motsvarar uppgifternas storlek. Vid en striktare tolkning av finansieringsprinciperna finns en risk att några av länsstyrelserna står utan viktig finansiering för sin krisberedskap. Regeringen bör verka för att finna en långsiktig finansiering för det grundläggande krisberedskapsarbetet. Kommuner och landsting avsätter generellt begränsade egna resurser för arbete med krisberedskap även om det finns goda exempel på motsatsen. MSB gör bedömningen att kommunernas och landstingens krisberedskap hade varit på en lägre nivå om ersättningen inte hade betalats ut. Anslag 2:4 Krisberedskap stärker landstingens och den kommunala förmågan med avseende på ersättningen enligt LEH, stödet till ledningsplatser men också genom de aktiviteter som centrala myndigheter och länsstyrelser anordnar med stöd av anslag 2:4 Krisberedskap där kommuner och landsting deltar. Den verksamhet som finansieras med de medel som MSB fördelar går dock även i stor utsträckning till åtgärder för att stärka katastrofmedicinsk beredskap. Enligt förordningen 7 ska Socialstyrelsen fördela medel till landstingen för detta. Regeringen bör ta initiativ till att se över hur 7 Enligt 11 förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska den ersättning som landstingen får enligt 5 kap 1 LEH betalas ut av Socialstyrelsen för verksamhet inom Socialstyrelsens ansvarsområde. För övrig verksamhet bestämmer MSB om ersättningen och betalar ut den inom ramen för vad regeringen beslutar.

11 samhällsskydd och beredskap 11 (73) landstingens krisberedskap utvecklas och tydliggöra ansvaret för finansieringen av olika typer av åtgärder, t.ex. när det gäller det gäller katastrofmedicinsk beredskap.

12 samhällsskydd och beredskap 12 (73) 3. Centrala myndigheter och länsstyrelser 3.1 Inledning Av anslaget har 561 mnkr använts av centrala myndigheter och länsstyrelser. Av dessa fördelades 325 mnkr till centrala myndigheter, 163 mnkr till MSB samt 73 mnkr till länsstyrelser. I detta kapitel redogörs för de delar av anslaget som avser: De projektbidrag som MSB fördelar till centrala myndigheter och länsstyrelser i en årlig process där särskilda villkor styr fördelningen. De myndigheter som kan söka medel från anslaget är de myndigheter som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, eller som pekats ut att delta i arbetet i samverkansområdena efter särskilt beslut av regeringen eller MSB. Även MSB bedriver med stöd av anslaget särskilda utvecklingsprojekt samt finansierar större samverkansövningar i enlighet med finansieringsprinciperna för anslaget. Sådan verksamhet som MSB finansierar eller fördelar till centrala myndigheter och länsstyrelser med särskilda undantag från finansieringsprinciperna. I dessa fall styrs fördelningen av särskilda regeringsbeslut eller särskilda villkor i MSB:s regleringsbrev. Verksamheten inbegriper kostnader för Socialstyrelsens och Energimyndighetens beredskapslager, MSB kostnader för drift av länsstyrelsernas ledningsplatser, kostnader kopplade till civilpliktsfrågor, inklusive avgift till Pliktverket för Pliktverkets informationssystem (PLIS), förstärkningsmateriel som anskaffats för det civila försvaret och för nationella förstärkningsresurser samt för åtgärder för att vidmakthålla krigsspecifika anläggningar (skyddsrum). Flera projekt sträcker sig över flera år. MSB har därför vid utgången av 2012 åtaganden att genom bemyndiganden bevilja fortsatt bidrag till myndigheter om 234 mnkr med kommande års anslag. 3.2 Utgångspunkter för uppföljningen Finansieringsprinciper Den verksamhet som bedrivs med särskilda undantag från finansieringsprinciperna följs upp mot villkoren i MSB regleringsbrev eller regeringens beslut. Den verksamhet som finansieras med undantag från finansieringsprinciperna kommenteras särskilt i avsnitt 3.4.

13 samhällsskydd och beredskap 13 (73) Uppföljningen av utvecklingsprojekt som bedrivs av centrala myndigheter (inkl. MSB 8 ) görs mot de principer och villkor som regeringen ställt upp för denna del av anslaget. Finansieringsprinciperna trädde i kraft 2010 i syfte att göra anslaget mer flexibelt så att medel snabbare skulle kunna styras om mot nya behov än vad som var möjligt i den tidigare, mer långsiktiga och målstyrda processen. Aktörernas ansvar i enlighet med ansvarsprincipen stärktes och det tydliggjordes att varje myndighet själv skulle bära kostnader för mer långsiktiga krisberedskapssatsningar medan anslag 2:4 istället skulle finansiera kortsiktiga projekt. Krisberedskapsanslaget ska användas för särskilda satsningar som ligger utanför det ansvar som varje myndighet, i enlighet med ansvarsprincipen, har för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet kan bedrivas även när den utsätts för allvarliga störningar. Under vissa förutsättningar kan dock medel från anslaget 2:4 Krisberedskap beviljas under en begränsad period för att förstärka effekten av samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och dess konsekvenser 9. Följande villkor ska enligt regeringens anvisningar vara uppfyllda för att en myndighet ska kunna tilldelas medel från anslag 2:4 Krisberedskap 10 : Det ska finnas en analys av behovet av föreslagna åtgärder och de ska ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och dess konsekvenser. Ansökningar om medel ska vara förenliga med eventuella beslut av regeringen om inriktningen av anslaget. Åtgärderna som genomförs ska vara väl avgränsade samt uppföljningsbara. Medför åtgärder framtida löpande kostnader ska ansvarig myndighet redovisa finansieringen av dessa Metod för uppföljningen För att mäta de effekter som de finansierade åtgärderna har haft på samhällets samlade krisberedskap har MSB analyserat myndigheternas slutrapporter som innehåller mål- och resultatredovisning. Underlag från den RSA med förmågebedömning som aktörerna årligen lämnar in har använts för att stödja slutsatserna i rapporten. På så sätt framträder en bättre bild av vilken betydelse den 2:4 finansierade projekten har på den samlade förmågan. En övergripande 8 Avser större samverkansövningar och utvecklingsprojekt (tex SCADA, CBRNE, mfl). 9 Budgetproposition för 2010 (PROP. 2009/10:1 Utgiftsområde 6), s Budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU1, rskr. 2009/10:42).

14 samhällsskydd och beredskap 14 (73) granskning av myndigheternas mål- och resultatredovisning har också genomförts och redovisas här. Då tidpunkten för rapporteringen till regeringen inte medger att slutföra hela uppföljningsprocessen 11 har tiden för analys varit alltför kort för att MSB i någon större utsträckning kunnat värdera de underlag som myndigheterna redovisat. Slutsatserna bygger därför i stor utsträckning på aktörernas egna bedömningar vilket medför att resultaten bör tolkas med en viss försiktighet. 3.3 Genomförd verksamhet och resultat Under 2012 har projekt finansierats. 225 projekt har slutförts under I bilaga 1 finns en förteckning över de projekt som har avslutats. Anslaget har under 2012 använts till en rad förebyggande och förberedande åtgärder som stärker krisberedskapsförmågan inom ett flertal områden, bland annat områdena för teknisk infrastruktur, transporter, ekonomisk säkerhet, farliga ämnen, skydd undsättning och vård samt geografiskt områdesansvar. MSB har ansvarat för drift, förvaltning och utveckling av länsstyrelsernas ledningsplatser. Genom dessa uppgifter är ledningsplatserna tekniskt funktionella och ger länsstyrelserna förutsättningar att kunna leda och samverka vid olyckor och kriser. En teknisk grundplattform säkerställer möjligheten för länsstyrelserna att samverka med aktörer på lokal, regional och central nivå. 11 Uppföljningsprocessen av centrala myndigheter och länsstyrelser består av flera delar: först granskar MSB myndigheternas slutrapporter med avseende på mål- och resultatredovisning. Samtidigt gör MSB en bedömning av huruvida myndigheterna har följt de villkor och regler för anslaget och som specificeras i finansieringsprinciper och överenskommelse. Därutöver genomförs en revision av ett urval av myndigheterna genom en extern revisionsfirma. Resultaten av revisionen och MBS:s bedömning av myndigheternas resultat återkopplas sedan till myndigheterna via särskilda uppföljningsbesök eller via e-post. Dessa delar av uppföljningsprocessen redovisas inte i denna rapport, eftersom analys och bedömningar inte hinner färdigställas vid tiden för rapportens redovisning. Här återges en mer övergripande redovisning av effekter på samhällets samlade förmåga och fortsatta behov av finansiering. 12 Siffran 470 utgår från de projekt som myndigheterna slutredovisat och inbegriper även MSB:s projekt (större samverkansövningar och utvecklingsprojekt). I vissa fall avses med projekt en del av ett större projekt där olika myndigheter ansvarar för delar av projektets genomförande. I andra fall bedriver myndigheterna olika projekt i olika län där det även finns en övergripande sammanhållning mellan länen. De 470 projekten är således i många fall sammanlänkade i olika kluster eller är beståndsdelar av ett och samma projekt.

15 samhällsskydd och beredskap 15 (73) Av MSB:s instruktion framgår att myndigheten ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas inom befolkningsskyddet. Skyddsrumsverksamheten syftar till att kunna tillgodose befolkningens behov av fysiskt skydd i händelse av krig. Vidare har MSB fördelat bidrag om 1o mnkr till Statens Fastighetsverk för etermediaberedskap Måluppfyllelse Enligt finansieringsprinciperna för anslaget ska projekten vara väl avgränsade och uppföljningsbara. För att mäta detta har MSB bett myndigheterna att göra en självskattning av huruvida de genomförda projekten nått de mål som ställts upp för varje projekt. Myndigheternas slutrapporter visar att en majoritet (190) av de 226 avslutade projekten helt eller i hög grad når de uppsatta målen. Antal myndigheter som anger i vilken utsträckning projekten har nått de uppsatta projektmålen (avser de 226 projekt som avslutats under 2012) Antal projekt 20 0 Helt och hållet I hög grad I någon grad I mindre grad Inte alls Påverkan på samhällets samlade förmåga En viktig princip för anslaget är att varje finansierad åtgärd ska ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera risker och dess konsekvenser. Utgångspunkten är att de finansierade åtgärderna tillsammans eller var för sig ska bidra till att stärka förmågan i samhället. Uppföljningen visar att anslag 2:4 Krisberedskap i stor utsträckning har bidragit till att föra olika aktörer samman i gemensamma projekt. MSB bedömer att anslaget i stor utsträckning bidrar till gemensamma lösningar och projekt och att det därmed är ett kostnadseffektivt sätt att finansiera samverkansprojekt mellan aktörer som annars inte skulle samarbeta på detta sätt.

16 samhällsskydd och beredskap 16 (73) Nedan redovisas myndigheternas bedömning av vems förmåga som har stärkts genom de genomförda projekten. Myndigheternas bedömning av i vilken utsträckning projektet har bidragit till att öka samhällets, sektorns, länets, kommunal, landstingets, näringslivets eller frivilligorganisations förmåga (avser de 226 projekt som avslutats under 2012) Målgrupper Samhällets förmåga Sektorns förmåga Länets förmåga Den kommunala förmågan Antal avslutade projekt Landstingets förmåga Näringslivets förmåga Frivilligorganisations förmåga Områden där förmågan har stärkts I följande avsnitt har vi sammanfattat de områden i inriktningen där förmågan har stärkts. För att underlätta läsningen har vi delat upp bedömningen av samhällets samlade krisberedskap utifrån två övergripande mål: Åtgärder som stärker samhällets förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar Åtgärder som bidrar till en stärkt krishanteringsförmåga Samhällets förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar Ett mål för krisberedskapen är att sådan verksamhet, eller sådana funktioner som är så viktig för samhället att den alltid måste kunna upprätthållas ska fungera med så små avbrott som möjligt under en kris. För detta behövs både gemensam planering och robusta och resilienta system. Förberedelser för att minska störningar i den samhällsviktiga verksamheten är i huvudsak myndigheternas eget ansvar. Anslag 2:4 Krisberedskap har dock under 2012 finansierat vissa åtgärder som bidrar till att störningarna ska bli så små som möjligt under en kris.

17 samhällsskydd och beredskap 17 (73) Sammanlagt har 145 projekt bidragit till att stärka förmågan att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar vilket illustreras i diagrammet nedan. Av dessa har 90 projekt bidragit till att utveckla arbetet med risk-, sårbarhets- och beroendeanalys, 76 projekt har bidragit till att stärka kontinuitetsplantering och robustheten i samhällsviktig verksamhet. 5 projekt har särskilt bidragit till en stärkt säkerhet i industriella informations- och styrsystem. Antal projekt som har ökat förmågan att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar inom respektive område i inriktningen Förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar Stärkt förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar Utvecklad risk- sårbarhets- och beroendeanalys Stärkt kontinuitetsplanering och robusthetshöjande åtgärder Antal projekt Stärkt säkerhet i industriella informations- och styrsystem Nedan följer några exempel på projekt som bidragit eller ger en förutsättning för att i framtiden bidra till en stärkt förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar. Utvecklad risk- och sårbarhetsanalys och bättre beroendeanalys Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) är viktiga verktyg för att metodiskt identifiera och åtgärda brister i den samhällsviktiga verksamheten. Dagens samhällen är alltmer komplexa och beroende av el-, tele- och transporter. Olika aktörer måste därför i högre utsträckning analysera vilka beroenden och aktörer som just deras sektor eller arbetsområde är beroende av för att fungera tillfredställande under en kris. Detta förutsätter att flera aktörer kommer

18 samhällsskydd och beredskap 18 (73) samman och gör en gemensam analys. Anslaget har under 2012 bidragit till en utvecklad analys av beroenden inom flera sektorer. Detta bidrar i sin tur till utvecklingen av sektorsövergripande och sektorsvisa risk- och sårbarhetsanalyset. Bland annat har Transportstyrelsen ansvarat för ett projekt som bedrivits inom ramen för samverkansområdet Transporter (SOTP). Projektet har analyserat sektorsövergripande beroenden mellan olika transportmyndigheter och övriga samhällsfunktioner. Projektet bedöms på sikt få till effekt att stärka förmågan att skydda samhällsviktig verksamhet inom Transportsektorn. Projektet har bidragit med viktiga kunskaper om transportsystemets sårbarheter och beroenden som ska ligga till grund för en planering av åtgärder som behöver vidtas för att minska eller undanröja sårbarheter. Beroendet av driftsäkra elektroniska kommunikationer finns i alla sektorer. Inom området för elektronisk säkerhet har Post- och telestyrelsen (PTS) genomfört projektet DIO som syftat till att stärka flera aktörers utbyte av information om akuta fel och avbrott som kan leda till störningar i tex telefoni. Förmågan att kunna hantera allvarliga driftstörningar inom sektorn för elektronisk kommunikation bedöms ha stärkts genom att aktörerna inom sektorn på ett samlat sätt kan informera och dela information om en störning redan i ett tidigt skede. Därigenom kan snabba åtgärder vidtas för att begränsa konsekvenserna av störningen. Då samhället är starkt beroende av elektroniska kommunikationer kan en ökning av sektorns förmåga att förebygga och begränsa konsekvenserna av störningar även få konsekvenser på nationell nivå. Den finansiella sektorn är ett område som är starkt beroende av elektronisk kommunikation. Myndigheterna inom den finansiella sektorns privatoffentliga samverkan (FSPOS) har med stöd av krisberedskapsanslaget tagit fram en Vägledning för robust elektronisk kommunikation inom finansiell sektor. Vägledningen ska vara ett stöd till aktörer inom sektorn för kravställning vid anskaffning och förvaltning av elektronisk kommunikation. Vidare ger den stöd i arbetet med analys av beroenden för att öka robustheten i de samhällsviktiga finansiella tjänster som baseras på elektronisk kommunikation. Vägledningen är gjord med fokus på aktörer inom den finansiella sektorn men är till stora delar så generisk att den med mindre anpassning kan användas även av andra aktörer. Vidare har FSPOS genomfört en omfattande kartläggning av transaktionsflöden i såväl svensk som i vissa utlänska valutor i syfte att skapa processkartor inom betalningsväsendets kärna. Utifrån en analys av de transaktionsflöden som kartlagts och redovisas i rapporten kan direkta och indirekta beroendeförhållanden och riskfaktorer i flödena identifieras. Det kan i sin tur leda till att sårbarheter identifieras och följaktligen att förslag på förbättringsåtgärder som ytterligare kan stärka förmågan att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar inom finanssektorn.

19 samhällsskydd och beredskap 19 (73) Metodutveckling för att integrera nya riskbilder MSB identifierade i inriktningen för anslaget ett behov av att öka kunskapen om risker av social karaktär då kunskapen för att analysera sociala risker och bakomliggande faktorer varit låg. Krisberedskapsanslaget har därför finansierat ett projekt hos länsstyrelsen i Västra Götaland vars syfte varit att fastställa ett verktyg och en metod för hur länsstyrelserna ska kunna integrera sociala risker i sitt kontinuerliga arbete med att analysera risker och sårbarheter. Projektet avslutades 2012 men arbetet med att införliva metoden har redan startat i flera länsstyrelser. För närvarande pågår projekt i Södermanland, Stockholm, Uppsala, Värmland, Västmanland, Skåne och Blekinge, och även dessa projekt finansieras av anslag 2:4 Krisberedskap. För 2013 års fördelning har ytterligare länsstyrelser beviljats medel för liknande projekt. Utifrån genomförd risk- och sårbarhetsanalys väntas sedan dessa aktörer stå bättre beredda att hantera risker och hot med koppling till sociala risker. Stärkt säkerhet i industriella informations- och styrsystem Det finns även ett behov av att öka den nationella förmågan att förebygga och hantera IT-relaterade risker och hot mot industriella informations- och styrsystem (s.k. SCADA-system). Dessa används i samhällsviktiga verksamheter och kritisk infrastruktur för att styra och övervaka centrala fysiska processer. Säkerhetsproblem kopplade till industriella informationsoch styrsystem återfinns i samtliga sektorer i samhället. Projekt som finansierats med anslaget har bidragit till en stärkt förmåga att motstå allvarliga störningar i industriella informations- och styrsystem. Under 2012 har Krisberedskapsanslaget finansierat paraplyprojektet Teknisk samverkansplattform som bedrivs av MSB samt projektet SCADA som bedrivs av Rikspolisstyrelsen. Projekten har syftat till att bygga upp teknisk kompetens och former för praktisk samverkan mellan en rad olika aktörer på flera nivåer i samhället. Den tekniska plattformen som utvecklas är den tekniska motorn i programmet och bidrar till en ökad cybersäkerhet i industriella styrsystem. Exempelvis kan RPS nu göra säkerhetsgranskningar av samhällsviktiga SCADA-system samt stödja kvalificerade kartläggningar av sådana system och hot som kan riktas mot dessa. Plattformen har resulterat i kompetensutveckling och formaliserade samverkansformer mellan bland annat myndigheter inom samverkansgruppen för informationssäkerhet (SAMFI), sektorsmyndigheter samt privata operatörer och ägare av samhällsviktiga SCADA-system. Projektets resultat har direkt använts i MSB program för ökad säkerhet i industriella informations- och styrsystem i samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur. De satsningar som MSB och andra myndigheter har genomfört har givit goda resultat, men mycket återstår att göra. Grundläggande samhällsförändringar som det ökande beroendet mellan samhällsviktiga verksamheter genom digitaliseringen av samhället fortgår. Det finns därför ett fortsatt behov av att utveckla satsningarna på säkerhet i industriella

20 samhällsskydd och beredskap 20 (73) informations- och styrsystem i samverkan med ett stort antal offentliga och privata aktörer i samhället. Stärkt kontinuitet och robusthet vid störningar Arbetet med kontinuitetsplanering syftar till att minska avbrott och öka robusthet och resiliens i den samhällsviktiga verksamheten så att den kan motstå avbrott. Kontinuitetsplanering är ofta förknippad med stora kostnader och ska i huvudsak finansieras av den egna myndigheten eftersom anslag 2:4 Krisberedskap inte är dimensionerat för sådan verksamhet. Det finns dock vissa projekt där flera aktörer över landet samtidigt har beviljats medel från anslag 2:4 Krisberedskap då det finns ett nationellt behov att stärka samhällets samlade förmåga. Ett exempel är DNS-SEC där MSB har finansierat flertalet projekt under 2011 och Resultatet är att samtliga kommuner och länsstyrelser som deltagit i något projekt har fått en ökad tillgänglighet och ökad säkerhet i den underliggande infrastrukturen som är en grundförutsättning för de e-tjänster som utvecklas och erbjuds i ökande grad till allmänheten. Under 2010 och 2011 har flera projekt som ska syfta till att implementera Styrel 13 finansierats under en begränsad tid. Även för 2012 har några projekt bedrivits inom detta område. MSB bedömer att förmågan har stärkts på området genom att det finns en nationell planering för hur el ska prioriteras till samhällsviktiga användare vid en eventuell bristsituation. Krishanteringsförmåga Med krishanteringsförmåga avses att det finns en stärkt förmåga att i samverkan hantera en kris när den väl uppstår. För detta behöver det finnas en gemensam planering för ledning, samverkan och kommunikation. Myndigheterna ska kunna dela lägesbilder och samordna information till allmänhet och media. De behöver kunna samarbeta för att tidigt upptäcka händelser, snabbt kunna varna och dra igång krisorganisationen. Vidare behöver de kunna hantera och dela förstärkningsresurser, evakuera och utrymma. Under 2012 har sammanlagt 330 projekt finansierats som bidragit till att stärka samhällets samlade krishanteringsförmåga på olika områden, vilket framgår av diagrammet nedan. 13 Styrel innebär styrning av el till prioriterade användare som är viktiga för att samhället ska fungera.

21 samhällsskydd och beredskap 21 (73) Antal projekt som har ökat förmågan inom respektive område i inriktningen Krishanteringsförmåga Förmåga till samordning och inriktning Förmåga till lägesbild och informationsdelning Förmåga till kriskommunikation och samordning av information Förmåga till tidig upptäckt, varning och analys Antal projekt Förmåga att hantera förstärkningsresurser Förmåga till evakuering och utrymning Nedan följer några exempel på projekt som bidragit eller ger en förutsättning för att i framtiden bidra till en stärkt krishanteringsförmåga på olika områden. Stärkt förmåga till samverkan och inriktning på central nivå Myndigheter måste kunna agera snabbt, effektivt och samordnat vid en kris. Möjlighet och förmåga att leda och samverka inom och mellan olika organisationer och aktörer är centralt för att kunna hantera kriser. På området för strålskydd har Strålsäkerhetsmyndigheten genomfört en övning för att öka den svenska förmågan att hantera en avsiktlig attack med spridning av radioaktiva ämnen. Myndigheten bedömer att förmågan till samordning och inriktning har stärkts genom att ett stort antal aktörer har deltagit i planering och genomförande av övningen. Även förmågan att hantera förstärkningsresurser har stärkts genom att praktiskt öva mottagning, ledning och insats av 90 deltagande specialister från de nordiska länderna. I övningen prövades användningen av frivilliga förstärkningsresurser med frivilliga från Lottorna, Bilkåren och Svenska Blå stjärnan för insatser i stab och i fält med mycket gott resultat. MSB gör bedömningen att övningen bidragit till att förmågan att hantera en större RN- händelse med antagonistiska hot har stärkts. Projektet avslutas under 2013 då en utvärdering ska genomföras och erfarenheter redovisas.

22 samhällsskydd och beredskap 22 (73) Stärkt förmåga till samverkan och inriktning på central och regional nivå Vid en allvarlig händelse berörs ofta flera aktörer inom ett geografiskt område. För att kunna förbereda sig inför, och kunna hantera, kriser är samverkan mellan aktörer inom och mellan geografiska områden viktigt. Här har den regionala nivån ett särskilt ansvar och det är därför angeläget att arbeta för att förbättra förmågan att hantera ledningsproblematik och samverkan på regional nivå. Under 2012 har flera länsstyrelser bedrivit projekt inom sina län för att utveckla förmågan att ta det geografiska områdesansvaret. Den metod och modell för regional samordning som används utvecklades ursprungligen inom ett forskningsprojekt finansierat av Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten. Utvecklingsprojekt startade på några länsstyrelser år 2011 och sedan har fler och fler anslutit sig till processen. Utvecklingsarbetet bedrivs inom ramen för samverkansområdet geografiskt områdesansvar (). För 2013 års fördelning har ytterligare länsstyrelser beviljat medel för att implementera metoden. Länsstyrelsen i Halland gör bedömningen att projektet har bidragit till att stärka förmågan till samverkan mellan olika aktörer. Detta har prövats i faktiska händelser såsom dricksvattenhändelsen i Halmstad kommun och branden i oceanhamnen i Halmstad kommun och bedömningen är att metodkonceptet samt implementeringen av konceptet har bidragit till att utveckla länets förmåga att hantera stora olyckor och kriser. Stärkt förmåga till lägesbild och informationsdelning Vid fördelningen av anslaget 2012 prioriterades i enlighet med inriktningen bland annat projekt som bidrog till att öka aktörernas förmåga att dela information med varandra. Anslaget har under 2012 således finansierat ett antal satsningar som bidragit till att öka aktörernas förmåga att skapa samlade lägesbilder och lägesuppfattningar. Exempelvis genomförde flera länsstyrelser åtgärder som syftar till att stärka förmågan att använda Rakel mer effektivt i samverkan. Bland annat har Länsstyrelsen i Uppsala län använt medel från anslaget för att ta fram en policy för gemensamma regler och rutiner för samverkan med hjälp av Rakel. Detta har i praktiken inneburit att länets aktörer har enats om en regional lösning med Nationella Riktlinjer som mall som alla accepterat och kommer att programmera i sina enheter. Stärkt förmåga till kriskommunikation och samordning av kommunikation Det är viktigt att kunskapen om kriskommunikation hela tiden utvecklas. Det är även viktigt att det sker en utveckling så att den enskilda individens förmåga att agera stärks. Under 2012 genomfördes ett flertal projekt som syftade till att stärka förmågan att kommunicera med medier, allmänhet och drabbade. Exempelvis beviljads Länsstyrelsen i Kronobergs län medel från anslaget för att i samverkan med bl.a. landsting, kommuner, räddningstjänst och polis ta fram en gemensam webbplats för kommunikation mot allmänheten om risk, egenansvar och vardagsberedskap.

23 samhällsskydd och beredskap 23 (73) Stärkt förmåga till tidig upptäckt, varning och analys Att snabbt kunna agera vid en uppkommen risk eller vid ett hot är avgörande för krishanteringsförmågan. Under 2012 genomfördes projekt som bidrog till att utveckla effektiva system och verktyg för att snabbt upptäcka eller identifiera en händelse. Exempelvis använde SMHI medel från anslaget för att ta fram rutiner för att utfärda varningar för värmebölja. Som ett resultat av detta kommer SMHI under 2013 att kunna gå ut med sådana varningar. För att få avsedd effekt av de värmevarningarna krävs fortsatt arbete med kommunikations- och informationsaktiviteter gentemot kommuner, landsting och vårdgivare samt etablering av distributionskanaler för värmevarningar. Ett fortsättningsprojekt har beviljats medel från anslaget för att hantera dessa behov. Stärkt förmåga att hantera förstärkningsresurser Samhället är i hög grad dimensionerat för vardagens krav, och ofta räcker de samhällsviktiga verksamheternas ordinarie resurser inte till vid större kriser. För att aktörerna ska kunna upprätthålla en grundläggande verksamhet vid allvarliga händelser eller kriser kan förstärkningar från andra aktörer eller från särskilda beredskapsresurser behövas. Vid fördelningen för 2012 prioriterades därför projekt som bidrog till att stärka förmågan att ta emot och fördela förstärkningsresurser nationellt och internationellt. I linje med detta startade Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skånes län ett gemensamt projekt som syftar till att utveckla en arbetsmetodik som stöd för länsstyrelsens uppgift, att efter beslut av regeringen, prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. Under 2012 påbörjades arbetet med att ta fram underlag som belyser den juridiska och etiska aspekter rörande Länsstyrelsens uppgift att prioritera och inrikta nationella och internationella resurser. Post- och telestyrelsen påbörjade under 2012 ett projekt som syftar till att förbättra förutsättningar för att besluta om förstärkningsresurser samt möjligheten till sektorsövergripande pooler av mobila reservelverk. I projektet görs en inventering av reservelverk inom sektorn för kartläggning av antal, status, behov av anpassningar, nyanskaffning samt behov av bränsledistribution. Stärkt förmåga till evakuering och utrymning Förmågan att evakuera och utrymma är ytterligare en viktig del av samhällets samlade beredskap. Under 2012 har Transportstyrelsen lett ett projekt tillsammans med myndigheterna inom samverkansområdet skydd, undsättning, vård (SOSUV) som resulterat i en förstudie med förslag på åtgärder som bör genomföras för att stärka samhällets gemensamma förmåga att snabbt och effektivt evakuera allmänheten vilket kan vara livsavgörande vid kriser. Projektet fortsätter under 2013 med att gå vidare med de identifierade åtgärderna. Trots att projektet endast har startat framkom det vid en workshop inom ramen för projektet att flera aktörer redan har haft nytta av den kunskap som erhållits. MSB bedömer att projektet på sikt kommer att bidra till att stärka förmågan till evakuering och utrymning på området för Transporter.

24 samhällsskydd och beredskap 24 (73) Resultat av verksamhet som finansierats med undantag av finansieringsprinciperna Förmågan att leda och samverka vid länsstyrelserna har ökat genom att tekniska åtgärder har genomförts vid några av deras ledningsplatser. Behoven av teknik för att kunna visa lägesbilder och att kunna samverka med andra aktörer är stora. Här finns kvarstående behov hos de flesta länsstyrelserna och därför kommer MSB föreslå liknande åtgärder vid flera länsstyrelser under de kommande åren. MSB har tillsett att nödvändiga åtgärder gjorts inom befolkningsskyddet via skyddsrumskontroller. Förmågan att kunna tillgodose befolkningens behov av fysiskt skydd i händelse av krig är uppfyllt. 3.4 Undantagsverksamhet Verksamhet som bedrivits med undantag av finansieringsprinciperna År 2010 genomförde MSB på uppdrag av regeringen en översyn av anslaget för att identifiera sådan verksamhet som inte längre var förenlig med de nya villkoren (Verksamhet som inte överensstämmer med de villkor för tilldelning som anges i budgetpropositionen för 2010 (MSB:s dnr ). MSB:s bedömning var att viss verksamhet direkt kunde överföras från anslaget till myndigheternas eget verksamhetsanslag. Vidare identifierades vissa verksamheter av vikt för samhällets krisberedskap som inte kunde kopplas till någon myndighets verksamhetsansvar eller var så kostsamma att det var svårt att omedelbart finna alternativ finansiering. Bedömningen var att dessa skulle fortsätta att finansieras via anslag 2:4 Krisberedskap under en övergångsperiod t.o.m. år Detta tills verksamhetsansvaret av regeringen hade klargjorts i myndigheternas instruktion eller regleringsbrev och ny finansiering hade säkerställts. När det gäller bidrag till centrala myndigheter och länsstyrelser (exkl. MSB) har alla utom två av de verksamheter som pekades ut 2010 fasats ut från anslagets finansiering. De verksamheter som återstod 2012 är avvecklingskostnader för beredskapsanläggningen i Skredsvik som drivs av Statens Energimyndighet samt kostnader för de beredskapslager som Socialstyrelsen handhar. Dessa verksamheter har finansierats med stöd av särskilda undantag från finansieringsprinciperna som beslutats av Regeringskansliet. Energimyndighetens beredskapsanläggning har fasats ut från anslaget från och med Socialstyrelsens beredskapslager fortsätter dock att finansieras med anslaget även När det gäller de verksamheter som MSB bedriver så finansieras fortfarande drift, förvaltning och utveckling av regionala ledningsplatser, kontroll av skyddsrum och förvaltning av förstärkningsmateriel med anslag 2:4 Krisberedskap trots att dessa uppgifter inte uppfyller finansieringsprinciperna för anslaget. De finansieras med stöd av särskilda villkor i MSB regleringsbrev.