Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen är 91%. 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål: BUN:s prioriterade mål 2013 2014: - Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap Enhetens mål: - Halvera andelen elever som i trygghetsenkäten uppger sig vara otrygga jmf med 2012 (5.2%) Resultat: Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/ helt och hållet % inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/ helt och hållet % Jag känner mig trygg i skolan 4,8 95,2 5,2 94,8 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 49,4 50,6 47,6 52,4 1
Lärarna i skolan ta hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 20,5 79,5 22,3 77,8 17,6 82,4 21,3 78,7 10,6 89,4 10,0 90,0 29,2 60,8 22,3 77,7 10,6 89,4 9,7 90,3 Det finns arbetsro i klassrummet 30,4 69,6 41,4 58,5 Det är lugnt på rasterna 22,4 77,6 30,2 69,8 Lärarna på min skola behandlar oss elever på ett bra vis 14,7 85,3 13,4 86,6 Det finns någon vuxen som jag kan 21,8 78,2 21,6 78,4 berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier / kränkningar Jag trivs i skolan 9,3 91,7 13,7 86,3 Kan rekommendera skolan till andra Analys: Andelen som känner sig trygga har ökat marginellt. Åtgärder: Mindre klasser och mentorstid läsåret 13-14. 2.2 Utveckling och lärande i förskoleklass 2
2.3 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Mål: BUN:s prioriterade mål 2013 2014: - Genomsnittligt meritvärde för ungdomar som slutar skolår 9 i kommunens skolor är minst 210 poäng. - Genomsnittligt meritvärde för pojkar som slutar skolår 9 i kommunens skolor ska öka från föregående år. Resultat: MÅLUPPFYLLELSE 7-9 Svårigheter att få ut statistik. Det är troligt at resultaten sjunkit något. Nationella prov åk 9 Matematik Antal F E D C B A antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 39 9 23% 9 23% 12 31% 6 15% 1 3% 2 5% Flickor 27 7 26% 11 41% 5 19% 3 11% 1 4% 0 0% Totalt 66 16 24% 20 30% 17 26% 9 14% 2 3% 2 3% Svenska Antal F E D C B A antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 40 7 18% 15 38% 12 30% 4 10% 2 5% 0 0% Flickor 28 1 4% 6 21% 13 46% 7 25% 1 4% 0 0% Totalt 68 8 12% 21 31% 25 37% 11 16% 3 4% 0 0% Engelska Antal F E D C B A antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 39 2 5% 4 10% 8 21% 13 33% 7 18% 5 13% Flickor 26 0 0% 1 4% 8 31% 10 38% 4 15% 3 12% 3
Totalt 65 2 3% 5 8% 16 25% 23 35% 11 17% 8 12% Antal F E D C B A Kemi antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 37 7 19% 13 35% 12 32% 2 5% 1 3% 2 5% Flickor 26 2 8% 14 54% 8 31% 1 4% 1 4% 0 0% Totalt 63 9 14% 27 43% 20 32% 3 5% 2 3% 2 3% Antal F E D C B A Religion antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 39 4 10% 24 62% 6 15% 2 5% 3 8% 0 0% Flickor 27 0 0% 11 41% 3 11% 11 41% 1 4% 1 4% Totalt 66 4 6% 35 53% 9 14% 13 20% 4 6% 1 2% Meritvärde(hela), pojkar slutbetyg för åk 9 2013: 178 (exklusive nyanlända) Meritvärde(hela), flickor slutbetyg för åk 9 2013: 228 (exklusive nyanlända) Meritvärde(SSN1), slutbetyg för åk 9, 2013: 217 (exklusive nyanlända) Meritvärde(SSN1) pojkar slutbetyg för åk 9 2013: 189 (exklusive nyanlända) Meritvärde(SSN1), flickor slutbetyg för åk 9 2013: 242 (exklusive nyanlända) Meritvärde(SSN2), slutbetyg för åk 9, 2013: 188 (exklusive nyanlända) Meritvärde(SSN2) pojkar slutbetyg för åk 9 2013: 170 (exklusive nyanlända) Meritvärde(SSN2), flickor slutbetyg för åk 9 2013: 213 (exklusive nyanlända).. Analys: På NP lyckas pojkar få höga betyg samtidigt som många pojkar inte blir godkända. Inget A i svenska. Statistiken är osäker men meritvärdet har troligen sjunkit. Gapet flickor- pojkar är ca 30 poäng. Är det motiverat utifrån NP-resultat? Vi har en grupp pojkar som presterar lågt i såväl undervisning som på nationella prov. Ett antal pojkar lyckas väl på nationella prov jämfört med de betyg de har. Ligger vi rätt i våra krav? Finns det en risk att görande/producerande blir viktigare än lärande? Det finns forskning som tyder på att mäns könsroll och förväntningar utifrån den kan ha betydelse för pojkars resultat. 4
Åtgärder: Viktigt med tydliga krav samt att variera arbetssätt och redovisningsformer. Läsåret 14-15 ske en fortbildningssatsning i ledarskap i klassrummet. Motivationshöjande åtgärder dels på lektioner men även ämnesövergripande arbetssätt och en ökad samverkan skola-arbetsliv. Vad gäller det sistnämnda genomförs ht-14 ett utvecklingsarbete i Synligt arbetsliv. 5
2.4 Eleverinflytande och demokrati (inkl samverkan skola-hem) Mål: - Svarsfrekvensen på Nöjdhetsenkäten ökar från våren 24% till 75% - Föräldraråd startar och sammanträder 2 ggr/termin. Resultat: 20% av föräldrarna svarade på enkäten. Vad anser föräldrarna om: Årets res. Sällan/ aldrig % Årets res. Ofta eller alltid % Förra året Sällan/ aldrig % Förra året Ofta eller alltid % Barnets trivsel 8,9 89,9 6,2 93,8 Arbetsglädje 13,9 82,6 17,7 81,3 Arbetsro 39,3 59,5 35,4 63,5 Personalen bryr sig om mitt barn 6,3 93,6 8,3 91,6 Stämningen mellan personal och barn 2,5 96,2 7,3 89,6 Personalen är goda förebilder 5,1 89,9 14,6 83,3 Bra bemötande av skolans personal 0 100 2,1 97,9 Info om målen som styr verksamheten 20,2 79,7 21,9 77,9 Hur barnet stimuleras till utveckling och 21,6 74,7 18,7 78,1 lärande Hur barnets utveckling och 7,6 92,4 8,3 90,6 lärande dokumenteras och följs upp Info om mitt barns utveckling och 16,5 81,0 19,8 80,2 lärande Jag känner mig delaktig i mitt barns 16,5 83,5 19,8 80,2 skolarbete Jag är nöjd med övrig information från 24,1 75,0 skolan Kommer på föräldramöten 8,9 84,8 13,5 84,3 Nöjd med föräldramötena 8,9 81,0 11,4 79,2 Nöjd med mitt barns skola 18,0 80,5 26,1 72,9 6
Kan rekommendera skolan till andra 21,5 63,4 32,3 66,5 - - - Redovisning av elevenkäten (frågorna 2-4) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 49,4 50,6 47,6 52,4 Lärarna i skolan ta hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 20,5 79,5 22,3 77,8 17,6 82,4 21,3 78,7 Föräldraråd har bildats och har sammanträtt 4 gånger under läsåret. Analys: Lägre svarsfrekvens än förra året. 20% som svarar gör alla slutsatser mycket osäkra. I materialet kan man se en positiv trend överlag. Svarsfrekvensen måste bli högre. Åtgärder: Enkäten fylls i i samband med utvecklingssamtalet med start jan-15. Information om rådets verksamhet på första föräldramötet då även representanter utses. 2.5 Enhetens egna prioriterade mål Undervisning - Ökad studiero, På frågan Det finns arbetsro i klassrummet uppger 80% av eleverna att det finns studiero på lektionerna. - Ämnesövergripande/tematiskt arbete Varje elev får minst en gång per termin arbeta ämnesövergripande/tematiskt. - Elevinflytande/ansvar 7
På frågan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ska andelen som svarar bra eller helt och hållet öka från vårens 78% till 90%. På frågan Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i olika ämnen ska andelen som svarar bra eller helt och hållet öka från vårens 79% till 90%. Mentorskap - På frågan Det finns någon vuxen på skolan som jag kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkningar ska andelen som svarar bra eller helt och hållet öka från vårens 78% till 95%. - Ingen elev ska ha över 10% ogiltig frånvaro Resultat: Studieron har ökat 10 procentenheter till 70%. I ett arbetslag har alla elever arbetat ämnesövergripande/tematiskt. Målet ej nått. Elevinflytande och kännedom om målen visar på en marginell förbättring. Ett lag har nått målet att 90% vet vad de ska kunna för att nå målen. Andelen elever som upplever sig ha någon vuxen att vända sig till är oförändrad. Flera elever har mer än 10% frånvaro. Analys: Studieron visar den största förbättringen men målet ej nått. Arbetet fortsätter. Ämnesövergripande arbeten har ökat men inte tillräckligt. Flera uppskattade teman har genomförts. Vi har arbetat med tydligare information mellan undervisande lärare och mentor. Vad gäller frånvaro så har vi arbetat med flera elever som haft hög frånvaro. På individnivå har vi lyckats hjälpa många elever med en frånvaroproblematik men nya har tillkommit. Åtgärder: 8
Fler klasser med färre elever i samtliga årskurser vilket medför färre antal olika undervisningsgrupper för den enskilde eleven. Fokus på ledarskapet i klassrummet i fortbildningen. Skapa tid för samplanering. Utveckla den formativa bedömningen. Tydligare vad som är klassråd och vad som är tid med mentor. Rektor genomför och följer upp trivselenkäten. Detta för att försöka hantera olika bakgrundsfaktorer. Givetvis innebär inte detta att mentorers och lärares uppföljning upphör. Viktigt är också eleverna är mer delaktiga i framtagandet och har kännedom om de prioriterade målen. 9
3. REKTORS SAMMANFATTNING På grund av brister i statistiken väljer jag att utgå från resultaten på de nationella proven där den är mer tillförlitlig. De tre första kolumnerna är jämförbara då de visar andelen elever som nått betyget E eller högre respektive år. Sista kolumnen visar andelen som nått A eller B 2014. 2012 2013 2014 2014(A+B) Ämne Kemi: 49% ------ 86% 6% Biologi: 66 % ------ ------ ------ Fysik: ------ 81% ------ ------ Geografi: ------ 92% ------ ------ Religion: ------ ------ 94% 8% Matematik: 71% 77% 76% 6% Svenska: 94% 85% 88% 4% Engelska: 95% 95% 97% 30% Vi ser en klar förbättring i NO-ämnen över tid vilket är glädjande då mycket arbete lagts på att förbättra måluppfyllelsen där. SO ligger fortsatt högt och matematiken fortsätter att ligga lägst. Svenskans 88% beror på att här har vi störst skillnad i pojkars och flickors prestationer och kan konstatera att vi har ett relativt stort antal pojkar som ej når målen. I matematik är pojkarna som i svenska men där tillkommer ett nästan lika stort antal flickor. Vad gäller högre måluppfyllelse är dessa ämnen ganska lika men svenska avviker då man inte har något A. Engelska ligger stabilt på en hög måluppfyllelsenivå samtidigt som många når de högsta betygen. Resultaten i SO och engelska följer väl det vi sett i internationella jämförelser där svenska elever hävdat sig väl. Förbättringsarbetet bör beakta pojkar/flickor i matematik, pojkar i svenska och att fler når högre betyg. Vad gäller det framtida arbetet ska skolan arbeta vidare med studiero, tematiskt arbete, elevinflytande, formativ bedömning och trygghet. 4. PRIORITERADE MÅL FÖR KOMMANDE PERIOD Fortbildning Ledarskap i klassrummet Undervisning - Ökad studiero, På frågan Det finns arbetsro i klassrummet uppger 80% av eleverna att det finns studiero på lektionerna. - Ämnesövergripande/tematiskt arbete Varje elev får minst en gång per termin arbeta ämnesövergripande/tematiskt. 10
- Elevinflytande/ansvar På frågan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ska andelen som svarar bra eller helt och hållet öka från vårens 80% till 90%. På frågan Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i olika ämnen ska andelen som svarar bra eller helt och hållet öka från vårens 82% till 90%. Mentorskap - På frågan Det finns någon vuxen på skolan som jag kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkningar ska andelen som svarar bra eller helt och hållet öka från vårens 78% till 95%. - Ingen elev ska ha över 10% ogiltig frånvaro Samarbete skola-hem - Svarsfrekvensen på Nöjdhetsenkäten ökar från våren 20% till 75%. 5. PRIORITERADE ÅTGÄRDER Fortbildning Pedagogiska eftermiddagar under läsåret ägnas åt Ledarskap i klassrummet. Undervisning - Ökad studiero. Ordningsregler gås igenom och revideras med elev-, föräldra- och personalsamverkan. Studiero är en fast punkt på klassråd, utvecklingssamtal och arbetslagsträff. - Ämnesövergripande/tematiskt arbete Möjligheter för lärare att träffas måste skapas. - Elevinflytande/ansvar Utifrån en kontinuerlig formativ bedömning förändrar läraren undervisningen och eleven blir medveten om var denne befinner sig i sitt lärande och hur hen kan uppnå högre mål. På mentorstiden planerar eleven sitt skolarbete. Denna tid kan också användas till skolarbetet. 2 brytdagar per termin genomförs. Mentorskap På mentorstiden skall en del av tiden användas för enskilt samtal/handledning av eleven. Mentorstiden ska endast undantagsvis användas till annat än mentorsrelaterade aktiviteter. Sammarbetsövningar används på klassrådstiden. 11
På tisdagsträffar redogör mentor för de elever som sedan föregående träff har en ogiltig frånvaro på 3% eller en giltig frånvaro över 15%. Samarbete skola-hem Enkäten tidigareläggs och samordnas med utvecklingssamtal som äger rum efter mitterminskonferensen. Lindesberg 140625 Lars Speziali, rektor Stadsskogsskolan 1 12