Försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek

Försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek En enkätundersökning utifrån kassapersonals perspektiv Jonna Dahl Institutionen för farmaci, Uppsala universitet Samhällsfarmaci, HT 2010 30 Högskolepoäng Handledare: Sofia Kälvemark Sporrong 1

Abstract Introduction In Sweden, none prescription drugs (OTC), are allowed to be sold in supermarkets, gas stations and etc. since the 1 st of November 2009. Some of the new regulations about marketing OTC include age limit, counseling limitations and exposure. The aim of this study was to gather information and opinions about OTC in shops from cashier staff s perspectives. Method An exploratory non experimental cross sectional questionnaire survey was performed. The study objects were employees within grocery stores and gas stations in Stockholm. A questionnaire for selfcompletion was distributed personally. Data were analyzed descriptively using Microsoft Excel 2010. Results A total of 72 persons, 38 percent, took part. Giving medical counseling is not in their interest, 58 of 72 do not want to give advice. Thirty one percent referred to pharmacies when getting questions about OTCs. Seven persons saw the need of giving counseling in their store whereas none working in gas stations believed this. The most common exposure of OTC was behind the desk not reachable for costumers. Fifty seven percent had gone through education about selling OTC and most found it satisfying. Fifty percent knew their contact person and 97 percent knew the age limit to be 18 years. Discussion Cashier staff may not be competent to decide if counseling is needed. Further investigation is needed to decide such needs. The contact person must be known by everyone because he or she has a central role in providing education about selling OTC. Conclusion Better education for the cashier staff is needed, for the set regulations to be followed. 2

Förord Välkommen till mitt examensarbete! Detta examensarbete på D nivå omfattar 30 högskolepoäng och är en del av min utbildning på apotekarprogrammet i Uppsala. Arbetet utfördes under hösten 2010. För handledning av arbetet stod Sofia Kälvemark Sporrong vid Institutionen för farmaci. Under termin 8, våren 2010, läste jag den valbara kursen Utvärdering av läkemedelsanvändning. Tillsammans med övriga deltagare genomfördes ett projektarbete där vi studerade attityder till och köpmönster av receptfria läkemedel samt exponering av dessa i detaljhandeln. Intresset för receptfria läkemedel och deras plats utanför apotek blev större och utifrån projektarbetet väcktes idén kring detta arbete. Efter att tagit del av statens offentliga utredning, 2008:33, om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel konstaterade jag att mycket lite beskrev kassapersonalens situation kring försäljningen. Fokus för arbetet har därför varit utifrån kassapersonalens perspektiv. Tack Jag vill tacka min handledare Sofia Kälvemark Sporrong för idéer, kommentarer och läsning av utkast under arbetets gång som lett till att arbetet gått i rätt riktning. Ett stort tack till de livsmedelsbutiker och bensinstationer som ställt upp och mottagit min enkät. Särskilt tack till kassapersonalen som tagit sig tid och fyllt i enkäten och gjort mitt projekt genomförbart. Slutligen vill jag tacka Fredrik för stödet under höstterminen. Jonna Dahl 3

Innehållsförteckning Abstract... 2 Förord... 3 Ordlista... 5 Introduktion... 7 Receptfria läkemedel... 7 Receptbelagt blir receptfritt... 8 Rådgivning... 9 Försäljning av receptfria läkemedel innan 1 november 2009... 10 Försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek... 10 Regelverk... 13 Egenvårdsutbildning... 15 Syfte... 15 Metod... 15 Resultat... 18 Läkemedelsrådgivning i handeln... 19 Informationsutlämning... 20 Köpare av receptfria läkemedel... 22 Utbildning och regelverk... 22 Diskussion... 25 Läkemedelsrådgivning i handeln... 25 Informationsutlämning... 26 Köpare av receptfria läkemedel... 26 Utbildning och regelverk... 27 Diskussion kring metoden... 29 Slutsats... 30 Referenser... 31 Bilaga 1... 36 Bilaga 2... 39 Bilaga 3... 40 Bilaga 4... 41 Appendix... 42 4

Ordlista Analgetika Smärtstillande medel (Lindskog, 2004). Antroposofiska medel Antroposofiska medel bygger på substanser från mineraler och från växtriket. Den antroposofiska medicinen ses som ett komplement till den etablerade medicinen. Sjukdom ses som en obalans mellan den fysiska kroppen, det själsliga och livsprocesser. (Claeson & Edelstam, 2009) Apoteksombud Ett utlämningsställe för färdigställda läkemedel samt egenvårdsprodukter inom flera olika terapiområden. Farmaceutisk bemanning saknas men ombudet står under ett apoteks tillsyn. (SOU, 2008) Bipacksedel Läkemedelsinformation som medföljer i läkemedelsförpackningen avsett för användaren. (Läkemedelsverket, 2010 09 10a) Egenvård Patienten ska med rimlig säkerhet kunna ställa sin egen diagnos. Differentialdiagnos som innebär fara vid dröjsmål av diagnos får inte finnas. Patienten ska själv kunna bedöma behandlingseffekten samt att användning av läkemedel endast sker under en kort tidsperiod eller som tillfällig användning. (SOU, 2008) WHO s definition av egenvård från 1998 lyder: "Self Care in health refers to the activities individuals, families and communities undertake with the intention of enhancing health, preventing disease, limiting illness, and restoring health. These activities are derived from knowledge and skills from the pool of both professional and lay experience. They are undertaken by lay people on their own behalf, either separately or in participative collaboration with professionals." (ASMI, 2010 11 12) Homeopatika Principen lika botar lika används som grunden inom homeopatin. En substans som i koncentrerad form ger symtom som liknar en viss sjukdom kan i sin utspädda form behandla sjukdomen. (Claeson & Edelstam, 2009) Laxantia En läkemedelsgrupp som används mot problem i matsmältningsorganen. Vanligt använd mot förstoppningssymtom men även inför ingrepp och undersökningar i mage och tarm. (LIF, 2009) Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Ett läkemedelsrelaterat problem kan innebära en omständighet eller en händelse som vid läkemedelsbehandling stör eller kan komma att störa den förväntade hälsoeffekten av behandlingen. (Pharmaceutical Care Network Europé, 2010 10 29) 5

Svensk dagligvaruhandel Branschorganisationen för svensk dagligvaruhandel. Medlemmarna i Svensk dagligvaruhandel är Axfood AB, BergendahlsGruppen AB, Coop Sverige AB, ICA Sverige AB och Vi butikerna. (Svensk dagligvaruhandel, 2010 10 29a) Traditionellt växtbaserade läkemedel (TVBL) Växtbaserade läkemedel innehåller växtbaserade delar och/eller växtextrakt som aktiv substans. För registrering ska TVBL vara traditionellt använd inom medicinsk behandling under minst 30 år och 15 år av dessa inom EU (Europeiska unionen). TVBL receptbeläggs inte. (Claeson & Edelstam, 2009) Öppenvårdsapotek Öppenvårdsapotek bedriver detaljhandel med läkemedel. Apoteken ska ha farmaceutisk kompetent personal som kan ge rådgivning, tillhandahålla läkemedel och varor som omfattas av läkemedelsförmånen. Öppenvårdsapoteket ska ha en läkemedelsansvarig samt en apotekssymbol. (Regeringen, 2010 09 10) 6

Introduktion Till följd av omregleringen av apoteksmarknaden i Sverige 2009 tillåts fri etablering av apotek, det vill säga att i stort sett alla kan bedriva handel med läkemedel. Dessutom tillåts försäljning av vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek. Från den utredning som tillsattes inför omregleringen (apoteksmarknadsutredningen) framgår att man hade i uppdrag att redovisa följande: [ ] lämna förslag som möjliggör försäljning av vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek. Vid denna handel ska farmacevtisk kompetens inte krävas hos ägare, driftansvarig eller personal vid försäljningsställena. (SOU, 2008) Delbetänkandet Detaljhandel med receptfria läkemedel blev resultatet av apoteksmarknadsutredningens begäran. Statens offentliga utredning SOU 2008:33 kommer hädanefter att kallas för utredningen. Försäljning av receptfritt på andra platser än apotek innebär att köparen hamnar i en ny situation eftersom läkemedelsrådgivning uteblir i dagligvaruhandeln. En ny situation blir det också för försäljaren av läkemedel. Hur ser kassapersonalen på sin roll som försäljare av receptfria läkemedel utan kompetens och möjlighet till rådgivning? Receptfria läkemedel Ett godkänt läkemedel klassificeras av Läkemedelsverket som receptfritt eller som receptbelagt utifrån Läkemedelsverkets författningssamling LVFS 2006:11. (Läkemedelsverket, 2010 09 10b) Kriterierna utgår från vad som gäller för ett receptbelagt läkemedel. Läkemedlet ska vara receptbelagt om det: 1. Kan utgöra en direkt eller indirekt fara för patienten, även då det används på ett korrekt sätt, om patienten inte står under tillsyn av behörig personal. 2. Ofta och i betydande omfattning används på ett felaktigt sätt och därigenom kan medföra direkt eller indirekt fara för människors eller djurs hälsa. 3. Innehåller substanser, eller beredningar av substanser, vilkas verkan och/eller biverkningar behöver undersökas ytterligare. 4. Normalt förordnas för att administreras parenteralt. (Läkemedelsverket, 2010 09 10b) Läkemedel som inte går in under nämnda kriterier är således receptfria. Läkemedelsverket beskriver vad som förväntas av receptfria läkemedel: det receptfria läkemedlet ska fungera väl vid egenvård, sakna allvarliga biverkningar samt vara enkelt att dosera; behandlingstiden förväntas vara kortare än vid mer långvariga besvär som bedömts av sjukvårdspersonal; i bipacksedeln ska finnas information, som är tydlig och lättförståelig, för att patienten ska kunna behandla korrekt. Samma läkemedel kan förekomma både som receptfritt och som receptbelagt. Förpackningsstorleken för receptfria läkemedel är mindre än för samma läkemedel receptbelagt. (Läkemedelsverket, 2010 09 10c) Risker med receptfritt Även om receptfria läkemedel ska sakna allvarliga biverkningar är inte alla problemfria. Giftinformationscentralen (GIC) meddelade att de hade sett en ökning i antalet förgiftningsfall med paracetamol de senaste åren. (Irestedt et al., 2005) Framförallt bland ungdomar är problemet med 7

paracetamolförgiftningar utbrett. En överdos av paracetamol kan leda till livshotande leverskador. Ungdomar använder också laxantiaprodukter i bantningssyfte trots att laxantia saknar indikation för viktminskning. (Läkemedelsverket, 2010 09 10d) I juni 2009 ändrade Läkemedelsverket förpackningsstorleken för analgetika som paracetamol och acetylsalicylsyra samt laxantia som tarmirriterande medel till följd av GICs rapport. De tidigare förpackningarna för paracetamol 500 mg med 30 tabletter per ask minskades till 20 tabletter per ask. I Danmark åtgärdades över och felanvändning av vissa receptfria läkemedel genom indelning av de receptfria läkemedlen i tre grupper. Gruppen HF innebär att läkemedlet får inhandlas i obegränsad mängd, HX innebär att köparen endast får inhandla en förpackning av läkemedlet eller läkemedel med samma substans per dag och HV avser läkemedel för djur. Gruppen HX finns därför att vissa receptfria läkemedel vid överdosering kan medföra risker med förgiftningar, t ex paracetamol. (SOU, 2008) Receptbelagt blir receptfritt Egenvård, vad människan själv gör för att upprätthålla god hälsa samt undvika och lindra sjukdom har funnits i flera tusen år. Egenvård har blivit allt vanligare då människor idag i stort är bättre utbildade och information om läkemedelsbehandlingar som är lättförståeliga, uppdaterade och sakliga finns att tillgå enkelt. Receptfria läkemedel är den främsta formen av egenmedicinering i världen. (Wertheimer & Serradell, 2008) Sverige I Sverige har flera tidigare receptbelagda läkemedel ändrats till receptfria läkemedel. Mellan åren 1980 och 1994 ändrades 16 olika läkemedel från receptbelagt till receptfritt. (Carlsten et al., 1996) Försäljningen av de nya receptfria läkemedlen ökade direkt efter ändringen och efter två år var den generella ökningen 36 procent. Förskrivningen av de ändrade läkemedlen sjönk med 26 procent under de följande två åren vilket för den nationella läkemedelsbudgeten innebar en årlig besparing på 200 miljoner svenska kronor (MSEK). Egenvård med receptfria läkemedel ser regeringar runtom i världen som besparingar av kostnader för hälso och sjukvård där kostnaden istället läggs på konsumenten (Blenkinsopp & Bradley, 1996). Med ett ökat utbud av receptfria läkemedel ökar även allmänhetens behov av rådgivning. Farmaceuten får därmed en mer betydande roll kring receptfri rådgivning. (Bond & Hannaford, 2003) Det är av vikt att allmänheten är medvetna om att behandla receptfria läkemedel med samma försiktighet som receptbelagda läkemedel och därmed att farmaceutens råd om rekommenderad dos, kontraindikationer och interaktioner följs av användaren. När svenskar i Uppsalaområdet fick välja om de önskade att sju olika receptbelagda läkemedelskategorier skulle ändras till receptfritt tyckte 40 procent att minst en av läkemedelskategorierna skulle klassas om. (Isacson & Bingefors, 1999) Personerna svarade även var de skulle vilja köpa sina receptfria läkemedel. Sex av tio svarade på apotek, två av tio skulle föredra detaljhandeln och knappt en av tio svarade hälsokostaffärer och bensinstationer. Fördelar och nackdelar med omklassificering Blenkinsopp och Bradley har sammanställt faktorer som talar för, respektive talar mot, att receptbelagda läkemedel klassas om till receptfritt. Lista med faktorer för och emot, se tabell 1. 8

Tabell 1: faktorer för och emot att receptbelagd medicin blir receptfri (Blenkinsopp & Bradley, 1996). Promotors Patient empowerment (increase in the autonomy ethic) Rise of consumerism Decreasing power of the professions Changing balance of power within the professions Pharmacists' drive to extend their role Government policy to contain the NHS (national health service) drugs bill Possible influence of health care systems outside Britain Pharmaceutical companies wish to protect profits Inhibitors Professionals' protection of their domain Doubts about patients' competence in self care Pharmacists' anxieties about increased responsibility Drivkrafter från tabell 1 visar att patienten har en stark självbestämmande roll om egenvård och fler receptfria läkemedel bidrar till ökad konsumentmakt. Makten hos olika professioner som arbetar med receptbelagda läkemedel kommer att minska och omfördelas. Farmaceuten kan komma att stärka sin roll då patienterna söker mer rådgivning från dem istället för hos förskrivare. Med fler receptfria läkemedel kan regeringar lättare hålla läkemedelsbudget. Med ökad tillgång ökar konsumtionen och därmed vinsterna för läkemedelsföretag. Bland de hämmande faktorerna finns att professionella inom området vill värna om sitt eget. Det finns en osäkerhet om patienten har tillräcklig kunskap för att utföra egenvård, samt att farmaceuten är orolig att ett ökat ansvar kommer att läggas på deras axlar. (Blenkinsopp & Bradley, 1996) Rådgivning Minskning av receptfria läkemedels status kan relateras till omklassificeringen från receptbelagt till receptfritt. (Westerlund et al., 2001) Användning av receptfria läkemedel som uppfattas som riskfria kan leda till felanvändning och läkemedelsrelaterade problem (LRP). En svensk studie undersökte LRP orsakade av receptfria läkemedel. Hos egenvårdskunderna fann apoteken LRPn hos 18,8 procent av dem. Farmaceuternas åtgärder vid de läkemedelsrelaterade problemen var i sex fall av tio främst kundrådgivning om läkemedlet och dess indikation. I drygt fyra fall av tio valde farmaceuten att byta ut läkemedlet och i knappt tre fall av tio hänvisade farmaceuten kunden till en läkare. Patienter kan erhålla rådgivning från flera olika källor. I en studie tillfrågades personer var de söker rådgivning om receptfria läkemedel. Majoriteten (98 procent) svarade att det var hos läkare och farmaceuter. (Simoens et al., 2009) Övriga källor till information om receptfria läkemedel var familj och vänner (43 procent), dagstidningar (21 procent) och Internet (11 procent). För skolungdomar i Sverige valde över hälften (56 procent) sina receptfria läkemedel utifrån föräldrarnas rekommendationer. (Westerlund et al., 2008) Efter föräldrar var läkare (11,1 procent), reklamkampanjer (9,0 procent) och apotekspersonal (7,7 procent) de främsta källorna till läkemedelsrekommendationer hos unga. Westerlund et al undersökte om egenvårdsrådgivning var korrekt och lämplig rådgivning på apotek. (Westerlund et al., 2007) Granskning, gjord av både farmaceut och läkare, av de studerade fallen visade att egenvårdsrådgivningen var korrekt och lämplig. Vid uppföljning påstod 84 9

procent att de till fullo följt farmaceutens rådgivning och 63 procent av dem hade god symtomlindring av behandlingen. Om kunderna inte hade haft tillgång till ett apotek med rådgivning hade 57 procent av fallen direkt vänt sig till sjukvården för hjälp. Fördelningen mellan rådgivning för receptfria läkemedel respektive receptbelagda läkemedel undersöktes i Finland. (Kansanaho et al., 2002) Av rådgivningen gick 45 procent åt till receptfria läkemedel, 42 procent till receptbelagda läkemedel och 13 procent till övrig rådgivning. Av receptfri rådgivning initierades en tredjedel av farmaceuten. De vanligaste rådgivningarna handlade om hudbesvär, mag och tarmsjukdomar och analgetika. I genomsnitt varade en receptfri rådgivning i två och en halv minut. Bland patienter som lider av dyspepsi ställde farmaceuten i genomsnitt tre frågor för att samla in information om patientens situation. (Krishnan & Schaefer, 2000) Farmaceuten tog i genomsnitt upp fem ämnen, antingen som läkemedelsrelaterad eller ej läkemedelsrelaterad information, per patient. Informationsämnena handlade mestadels om produkter och i mindre utsträckning var det hälsoråd som rökstopp och minskat alkoholintag. På fyra apotek i Sverige undersöktes kundernas ärende på apotek. I området innebar kundantalet 0,3 apoteksbesök per invånare under en fyraveckorsperiod. Fler än hälften av kunderna, 58 procent, besökte apoteket för egenvårdssyfte. Tio procent av egenvårdskunderna erhöll farmaceutisk rådgivning. (Marklund et al., 1990) Kompetens hos försäljaren I Danmark har försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek bedrivits sedan 2001. Där krävs ingen farmaceutisk kompetens hos de som handskas med läkemedel, dock förväntas de vara insatta i regelverken om verksamheten kring försäljning av receptfria läkemedel. Vid kundfrågor får den danska personalen visa information från läkemedelsförpackning samt bipacksedeln. Vid brist på information ska kunder hänvisas till apotek eller läkare. Sedan 2003 har försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek varit godkänd i Norge. Något krav på farmaceutisk kompetens finns heller inte i Norge men jämfört Danmark ska den norska personalen vid läkemedelsfrågor direkt hänvisa till läkemedelsförpackning, bipacksedel, apotek eller läkare. Sverige kräver, liksom sina grannländer, inte att försäljaren ska besitta farmaceutisk kompetens. (SOU, 2008) Försäljning av receptfria läkemedel innan 1 november 2009 Innan den 1 november 2009, då fri försäljning introducerades, har bland annat registrerade läkemedel som homeopatika, antroposofiska medel och traditionellt växtbaserade läkemedel sålts på andra platser än apotek (SOU, 2008). Störst försäljning 2008 stod hälsofackhandeln för med 34 procent. (Svensk egenvård, 2010 09 10) Dagligvaruhandeln stod för 24 procent och apotek för 20 procent. Varor som ingick i statistiken var naturläkemedel, växtbaserade läkemedel, vitaminer, mineraler, viktminskningsprodukter samt hudvårdsprodukter. Receptfria nikotinläkemedel, med endast nikotin som aktiv substans, har sedan 1 mars 2008 sålts på andra platser än apotek. För att få bedriva försäljning av nikotinläkemedel ska näringsidkaren anmäla sin verksamhet till den kommun där handeln bedrivs. För att få sälja nikotinläkemedel krävs att köparen har fyllt 18 år. (SOU, 2008) Försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek Sedan den 1 november 2009 får vissa receptfria läkemedel säljas på andra platser än apotek enligt lag 2009:730 (Riksdagen, 2010 09 10). Motiven för försäljning på andra platser än apotek är främst 10

patient och konsumentgrundade. (SOU, 2008) Liksom i huvudbetänkandet (SOU 2008:4) är målen: ökad tillgänglighet, prispress, samt en ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Utredningen beskrev att Läkemedelsverket skulle ansvara för att bedöma vilka läkemedel som får säljas utanför öppenvårdsapotek. Bedömningen skedde efter framtagna kriterier vilka baserades på andra länders erfarenheter av försäljning av receptfritt. Kriterierna lyder enligt följande: 1. Användningen av läkemedlet får inte förutsätta att diagnos måste fastställas av förskrivare. 2. Läkemedlet ska ha sålts receptfritt på apotek i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 3. Allvarliga biverkningar ska vara sällsynta, även vid långvarig kontinuerlig användning samt användning av andra läkemedel. 4. Läkemedlen ska tillhandahållas i förpackningsstorlekar som inte innebär risk för överdosering vid intag av samtliga läkemedel i förpackningen. 5. Läkemedlet ska kunna säljas utan direkt tillgång till rådgivning och information av farmacevt. 6. Erfarenheter från andra länder i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet avseende försäljning av läkemedel på andra platser än apotek. Sortimentet Läkemedelsverket har sammanställt ett dokument med de receptfria läkemedel som får säljas på andra platser än apotek. (Läkemedelsverket, 2010 09 10e) Läkemedelsverkets förteckning över receptfria läkemedel som får säljas utanför apotek innefattar nära 1 700 olika läkemedelsprodukter (Läkemedelsverket, 2010 09 10f; Apotekens Service AB, 2010 12 07a). Fram till tredje kvartalet 2010 stod analgetika, nässpray och nikotinläkemedel för nära 90 procent av den totala försäljningen av receptfritt i detaljhandeln (Apotekens Service, 2010 12 07a). Alla produkterna finns inte till försäljning på varje enskilt försäljningsställe eftersom näringsidkaren fritt får välja vilka produkter som de vill saluföra. (SOU, 2008) Ett bassortiment krävs inte vilket det gör i våra grannländer Norge och Danmark. För Danmarks bassortiment, se tabell 2. Tabell 2: Danmarks bassortiment. Läkemedelssubstans och/eller styrka är nämnt för smärtstillande tabletter och nikotintuggummi. (SOU, 2008) Läkemedelsgrupp Läkemedelssubstans Läkemedelsstyrka Smärtstillande tabletter Acetylsalicylsyra 500 mg Nikotintuggummi Magsyreneutraliserande tuggtabletter Slemlösande medel Åksjuketabletter Desinficerade sugtabletter Paracetamol Ibuprofen 500 mg 200 mg 2 mg och 4 mg Sveriges val att inte använda bassortiment motiverades utifrån näringsidkarens perspektiv. Det kunde enligt utredningen inte krävas att varje handlare vid varje tidpunkt ska tillhandahålla specifika varor. Ett bassortiment ansågs också hindra näringsidkare från att nischa sig inom olika områden. 11

Näringsidkaren För att få bedriva försäljning av vissa receptfria läkemedel krävs att näringsidkaren gjort en anmälan till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har sammanställt de försäljningsställen som bedriver försäljning med vissa receptfria läkemedel. (Läkemedelsverket, 2010 09 13g) Listan uppdateras kontinuerligt när det kommer in fler anmälningar och i december 2010 uppgick den till 6 741 försäljningsställen. Försäljningsstatistik Apotekens Service AB för statistik över försäljningen av läkemedel både från apoteksaktörer samt från detaljhandeln. Försäljningen av receptfria läkemedel på andra platser än apotek uppgick tredje kvartalet 2010 till 153,8 MSEK jämfört med andra kvartalets försäljning om 137,4 MSEK (Apotekens Service AB, 2010 12 07a; Apotekens Service AB, 2010 09 10b). Apoteken står alltjämt för den största försäljningen med dryga 961 MSEK. (Apotekens Service AB, 2010 12 07a)Det innebär att detaljhandeln står för 14 procent av den totala receptfria försäljningen, en ökning från första kvartalets 11 procent. Varuhus och livsmedelsaffärer dominerar tredje kvartalets försäljning inom detaljsektorn med 84 procent, bensinstationer står för 10 procent och övriga 5 procent säljs i kiosker, närbutiker och via Internet. Totalt under det första året har varuhus och livsmedelsbutiker stått för den största försäljningen i detaljhandeln med i snitt 80 procent. Bensinstationer har stått för cirka 15 procent av försäljningen. Rapportering av de anmälda försäljningsställenas försäljning av receptfritt lyder under lag 2009:730 (Riksdagen, 2010 09 10). Det innebär att näringsidkaren ska lämna nödvändiga uppgifter till Apotekens Service så att de kan föra statistik över detaljhandelns försäljning. Trots lagstadgad rapportering sker en stor underrapportering av såld mängd receptfria läkemedel. (Svenska Dagbladet, 2010 09 21) Nio månader efter införandet av fri försäljning med vissa receptfria läkemedel rapporterade endast 73 procent sin försäljning. Dessvärre saknas även bevis på att de som rapporterar gör det korrekt. Till exempel ska momsen vara inräknad i priset vilket Apotekens Service inte kan tyda då endast en totalsumma erhålls för försäljningen. Tillsyn Läkemedelsverket kontaktar den kommun där ett försäljningsställe anmält handel med receptfria läkemedel. (SOU, 2008) Kommunen kommer att bedriva tillsyn av verksamheten. Kommunerna får själva välja hur och vem i kommunen som står för tillsynen samt vilka avgifter de tar ut för kontrollen. Tillsynen kommer därför att variera mellan kommunerna. I Luleå till exempel kommer miljökontoret att ta ansvar för tillsynen och en avgift på 1 500 SEK tas årligen ut samt en timpenning på 750 SEK för kontrollen. (Norrbottens Kuriren, 2010 09 21) Kontrollen är där tänkt att utföras vartannat år. Av 22 kommuner i Skåne har endast fem kommit igång med tillsynen av försäljningsställen med receptfria läkemedel i augusti 2010 (Helsingborgs Dagblad 2010 09 21). Informationskällor Tanken med bipacksedeln är att kunderna ska erhålla all nödvändig information om läkemedlet och dess användning från den. Utifrån detta motiverades att rådgivning, på andra platser än apotek, vid kundfrågor kring egenvård endast får baseras på läkemedlets bipacksedel. En inskränkning i försäljarens yttrandefrihet medföljer dessa bestämmelser och bestämmelsen ska därav återfinnas i lag. Bestämmelsen om begränsad möjlighet till information och rådgivning från kassapersonal på försäljningsställen med receptfria läkemedel gäller inte hälso och sjukvårdspersonal. De lyder istället under bestämmelsen LYHS (Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso och sjukvårdens område). 12

Dock framfördes i utredningen att det efter kommande utvärderingar av omregleringen och av försäljningen utanför apotek bör finnas tankar kring en certifierad utbildning, vilken skulle möjliggöra för andra personalkategorier än hälso och sjukvårdspersonal att informera om egenvård och användning av receptfria läkemedel. (SOU, 2008) Då informationen som ges baseras på bipacksedeln krävs det att näringsidkaren kontinuerligt följer uppdateringar i bipacksedeln. Informationen från bipacksedeln ska finnas att tillgå utanför läkemedelsförpackningen på försäljningsstället för att undvika att bryta förpackningen. Personalen får heller inte rekommendera något annat läkemedel om kundens tilltänkta läkemedel inte finns att tillgå. Hänvisning för kunderna till andra informationskällor ska ske på försäljningsstället. I utredningen nämns några källor som kan användas för privatkunder. De är Farmaceutiska Specialiteter i Sverige (FASS), både som uppslagsverk och på Internet, Läkemedelsverkets hemsida, Sjukvårdsupplysningen samt apotek. (SOU, 2008) Här följer några exempel på hur livsmedelsbutiker och bensinstationer på sina hemsidor informerar om deras försäljning av receptfria läkemedel. På ICAs hemsida beskriver de vilken hjälp du som kund kan få i butiken (ICA AB, 2010 09 13). De erbjuder information om läkemedlen från FASS. Antingen finns informationen i kundkortsterminalen, i FASS uppslagsverk i butiken eller så finns möjlighet att nå FASS via Internet. De har även FASS hemsida länkad på sin hemsida. Coop, Hemköp, City Gross och Willys saknar en läkemedelsinformationssida på sina hemsidor (Coop, 2010 09 13; Hemköp, 2010 12 06; City Gross, 2010 12 10; Willys 2010 12 06). På Coop och Hemköp hemsidor finns dock informationen om att de säljer receptfria läkemedel och att det är 18 årsgräns samt att personalen inte ger råd (Coop, 2010 09 13; Hemköp 2010 12 06). Bensinstationskedjorna OK Q8 och Statoil har på sina hemsidor lagt upp produkterna de erbjuder med kortfattad information om läkemedlet samt hänvisar till bipacksedeln för mer information (OKQ8, 2010 09 13; Statoil, 2010 12 06). Preem har ingen information på sin hemsida om läkemedel trots att de säljer receptfritt i butiken (Preem, 2010 12 09). Regelverk Utredningen kom fram till vissa regler som nu gäller för att få bedriva verksamhet med läkemedel. Bland annat ska köp av läkemedel i detaljhandeln begränsas till personer över 18 år. Läkemedlen får inte exponeras fritt utan vissa direktiv ska följas. På försäljningsstället ska det finnas en kontaktperson som står för ett övergripande ansvar. Åldersgräns Med utgångspunkt i utredningen att Läkemedlen finns att tillgå för alla, oavsett ålder, på apotek och i viss mån hos apoteksombud motiverades en åldersgräns på andra platser än apotek (SOU, 2008). Utredningen menade att en åldersgräns på andra platser inte utestänger unga från att tillgå receptfria läkemedel. Åldersgränsen är i Sverige satt till 18 år. Skyltning av åldersgränsen ska enligt utredningen vara tydlig och klar med en synbar skylt vid kassan eller vid läkemedlen. Gränsen är vald så att den harmoniserar med åldersgränser för nikotinläkemedel enligt lagen om detaljhandel med nikotinläkemedel (2007:1455), tobak enligt tobakslagen (1993:581) och för detaljhandel med öl enligt alkohollagen (1994:1738). I Norge är gränsen också 18 år medan den i Danmark är satt till 15 år. (SOU, 2008) Till skillnad från nikotinläkemedel som lyder under langningsbestämmelsen, det vill säga att en myndig person inte får köpa ut och langa till en minderårig person, kommer receptfria läkemedel i 13

dagligvaruhandeln inte att lyda under den bestämmelsen. En sådan bestämmelse fungerar inte för receptfria läkemedel eftersom en förälder inte kan nekas att handla medicin till sitt minderåriga barn. (SOU, 2008) Exponering av läkemedel i detaljhandeln I Läkemedelsverkets författningssamling LVFS 2009:20 framgår följande bestämmelse angående exponering av läkemedel i detaljhandeln: På försäljningsstället ska läkemedel förvaras inlåst eller under direkt uppsikt av personal. Med direkt uppsikt avses att någon ur personalen kontinuerligt övervakar läkemedlen och kan förhindra otillbörlig åtkomst till läkemedlen eller åverkan på läkemedlen. Vidare ska läkemedlen på försäljningsstället exponeras och förvaras på ett sådant sätt att det tydligt framgår att produkterna är läkemedel. (Läkemedelsverket, 2010 09 15h) Läkemedelsverket har förtydligat bestämmelsen eftersom den var svårtolkad och gett exempel på olika exponeringssätt. Alternativ för exponering av receptfria läkemedel är inlåsta i skåp så att kunden måste be personal plocka fram läkemedlet, i inbrottssäker automat, bakom kassan och därmed inte gripbart för kunden. De kan också exponeras intill kassan där kunden kan ta läkemedlet själv vilket förutsätter att kassapersonal hela tiden har uppsikt över läkemedlen eller gripbart för kund på hyllor ute i butiken, vilket också kräver direkt uppsikt av personal som ständigt närvarar vid hyllorna. (Läkemedelsverket, 2010 11 22i) Kontaktpersonen på verksamheten Verksamheten ska ha en kontaktperson. Denne ska se till att lagar och bestämmelser som råder för att driva försäljning av vissa receptfria läkemedel följs av personalen samt utföra egentillsyn. Kontakt med Läkemedelsverket och kommunen som står för tillsyn och kontroll sköts också av kontaktpersonen. Kontaktpersonen ska majoriteten av sin tid finnas tillgänglig vid försäljningsstället vilket enklast sker om denne endast ansvarar för ett försäljningsställe. (SOU, 2008) Svensk dagligvaruhandels branschriktlinjer om egentillsyn omfattar: Uppgifter om verksamheten Inköpsrutiner/information om leverantör Ankomstkontroll Förvaring Produkthantering/tillhandahållande Receptfria läkemedel som inte får lämnas ut Kundreklamationer/kundåterlämnande/indragningar/återkallelser/ returer (Svensk dagligvaruhandel, 2010 10 19b) Spårbarhet/dokumentation Utbildning Rutiner för ålderskontroll Vilken information får detaljhandeln ge om receptfria läkemedel? Försäljningsstatistik till Apotekens Service AB Uppdateringsrutiner Apoteksombud Symbol Svensk dagligvaruhandel svarade på frågan om en generell utbildning vid försäljning utanför apotek att Varje kedja eller handelsaktör svarar för att en relevant utbildning anordnas, det finns inget central framtaget material., se bilaga 4. I november 2010 gav Apotekarsocietetens bokförlag ut boken Handel med receptfria läkemedel utanför apotek. (Läkemedelsakademin, 2010 11 24) 14

Boken innehåller bland annat regelverket kring handel med receptfritt, utbildning av kontrollpersonal inom kommun, utbildningsbehovet inom detaljhandeln samt försäljningsstatistik för receptfria varor. Egentillsynen innefattar bland annat ankomstkontroll. Butiken ska dokumentera sin kontroll av säkerställandeprocessen att inkommande varor är original, inte är brutna eller skadade. (Svensk dagligvaruhandel, 2010 10 19b) Datummärkningen ska även vara korrekt. Varans förbrukningstid bör inte understiga sex månader och får ej vara kortare än tre månader. Kunden måste hinna förbruka läkemedlet enligt förskriven dosering innan utgånget datum. Vid försäljning ska kassapersonalen utföra liknande kontroll av varan som leveransmottagningskontrollen. Mottagning av leveranser med receptfria läkemedel ska följa Läkemedelsverkets bestämmelser. De lyder följande: Vid mottagande av leveranser ska det kontrolleras att läkemedel som levererats inte har synliga fel eller brister och att leveransen överensstämmer med gjord beställning. Läkemedel som kräver särskilda förvaringsbetingelser ska omhändertas direkt vid mottagandet och förvaras i enlighet med dessa. (Läkemedelsverket, 2010 09 15h) Egenvårdsutbildning Egenvårdsrådgivning ges från utbildad personal. Den lägsta utbildningsnivån för rådgivning är apotekstekniker. Utbildningen ges som kvalificerad yrkesutbildning (KY) under ett och ett halvt års heltidsstudier (Frans Schartaus Handelsinstitut, 2010 09 22) Andra utbildningar som ger berättigande till rådgivning är receptarieprogrammet, tre års heltidsstudier (Uppsala universitet, 2010 09 22a) och apotekarprogrammet, fem års heltidsstudier (Uppsala universitet, 2010 09 22b). Apotekare och receptarier går under samlingsnamnet farmaceuter samt hälso och sjukvårdspersonal. Kassapersonalens roll som försäljare av receptfria läkemedel styrs mer eller mindre av ett regelverk. Om regelverket fullt nått ut till kassapersonalen och om de receptfria läkemedlen tagit plats i detaljhandelns försäljning är därför av intresse att studera. Syfte Syftet med arbetet är att utifrån kassapersonalens perspektiv studera utbildning och regelverk kring försäljning av läkemedel samt önskan om och behovet av att ge läkemedelsrådgivning i detaljhandeln. Metod Metodkrav En metod är ett verktyg för att lösa problem och införskaffa ny kunskap. Det finns många metoder, men alla väger inte lika tungt. Enligt Holme & Solvang ska en metod uppfylla följande krav för att vara gångbar vid vetenskapligt arbete (Holme & Solvang, 1997): Studien och verkligheten måste överensstämma. Valet av information måste ske systematiskt. Den införskaffade informationen måste utnyttjas på bästa sätt. Resultatet måste presenteras på ett sätt så att tillförlitligheten kan bli kontrollerad och utvärderad. 15

Forskningssyfte Med ett outforskat område blir forskningssyftet explorativt (Robson, 2002). Efter artikelsökning om studier på området ansågs att kassapersonalens perspektiv på försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln var ett outforskat område och således användes en explorativ studiedesign. Studien genomfördes som en pilotstudie. En pilotstudie passade bra eftersom den ger övergripande information om nya situationer som kan tänkas studeras mer på djupet vid ett senare tillfälle. Receptfritt utanför apotek är relativt nytt i Sverige och med denna pilotstudie ges en första inblick i kassapersonalens del i den receptfria försäljningen. Metodval Vilket angreppssätt, kvantitativt eller kvalitativt, som används styrs av vilken typ av undersökning det är frågan om samt vilken typ av data som eftersträvas. Att kombinera de två angreppssätten är inte fel då de båda har sina starka och svaga sidor och passar in i olika kontext. Kvantitativ forskning samlar fakta samt skapar och studerar relationer mellan olika fakta. Resultaten kan oftast kvantifieras och generaliseras. Kvalitativ forskning har intresse av att studera människor och deras uppfattningar. (Bell, 2000) Att studera receptfria läkemedel i detaljhandeln och göra jämförelser mellan olika försäljningsställen samt studera kassapersonalens åsikter om receptfria läkemedel motiverade både kvantitativ och kvalitativ metod. En kombination av kvantitativt och kvalitativt tillvägagångssätt har använts i denna studie. Enkäten Undersökningen var en icke experimentell tvärsnittsstudie (Robson, 2002). För insamling av data användes en enkätundersökning vilken var delvis kvantitativ och delvis kvalitativ till sin karaktär. Avsaknaden av urvalsram påverkade möjligheten till ett obundet slumpmässigt urval. Möjligheten att dra generaliserbara slutsatser från enkätundersökningen blev således små, därav var studien inte helt kvantitativ. De kvalitativa inslagen följde i analysen och tolkningen av resultaten, dock heller inte helt kvalitativt eftersom kunskap om fenomen dels erhölls i sifferform. Fördelar med enkätundersökningar är att det är enkelt att samla stora mängder data under en kortare tidsperiod samt till låga kostnader. Vid examensarbete är tillgången på tid och ekonomiska resurser begränsade. Information om händelser i dåtid samlas enkelt från många människor med enkäter. Denna studie frågar delvis efter sådan historisk information. Nackdelar med enkäter är dels att de är förknippade med låg svarsfrekvens, missförstånd kring frågorna och att respondenten inte tar enkäten seriöst vilket kan vara svårt att upptäcka. (Robson, 2002) Enkäten utformades som en pappersenkät för självifyllnad med standardiserade frågor, se bilaga 1. Enkätkonstruktionen baserades på arbetets frågeställning om kassapersonalens perspektiv på receptfria läkemedel i handeln. Frågor konstruerades utifrån syftet och bakgrunden i detta arbete. Tillsammans med studenter och lärare vid gruppen för samhällsfarmaci, Uppsala universitet utvärderades och förbättrades enkätfrågorna. Enkäten testades inför undersökningen av personer som var utomstående målgruppen för studien. Enkäten bestod av 17 frågor och var indelad i fyra delar. Delarna bestod i Några frågor om dig, Några frågor om läkemedelsinformation, Några frågor om utbildning och regler samt Några frågor om försäljning. Svarsalternativen i enkäten var 16

främst fasta med flera svarsalternativ. På två frågor kunde flera val göras. Även sex öppna frågor ingick i enkäten. Enkäterna distribuerades av författaren under perioden 16 17 oktober 2010. Med enkätundersökningen bifogades ett missivbrev till alla tänkta deltagare i undersökningen, se bilaga 2 och 3. Missivbrevet innehöll syftet med undersökningen, hur insamlad data kommer att hanteras samt hur insamling av enkäterna sker. Insamling av enkäten skedde antingen postalt eller med lokal insamling. Till 98 av de 188 utdelade enkäterna bifogades ett frankerat svarskuvert för postal inlämning av enkäten senast den 25 oktober. Den sista enkäten inkom dock den 15 november. Kuverten var frankerade och adresserade till handledarens adress på Uppsala universitet. Övriga 90 enkäter lämnades ifyllda i slutna kuvert i en svarslåda hos respektive studieobjekt. Svarslådan var avsedd att hämtas av författaren efter tio dagar. Vid insamling var ytters få enkäter ifyllda varför svarslådan lämnades kvar i ytterligare sju dagar. Insamlingstekniken med okodade svarskuvert stärker de svarandes anonymitet respektive konfidentialitet. Urval Urvalet var icke slumpmässigt på grund av avsaknad av urvalsram. Livsmedelsbutiker och bensinstationer inkluderades i studien. Övriga försäljningsställen så som närbutiker (Seven eleven, Pressbyrån, kiosker) och handel med receptfritt via Internet exkluderades. De exkluderades på grund av att de står för en väldigt liten del av den totala försäljningen av receptfria läkemedel. (Apoteken Service AB, 2010 09 10b). Genom att använda ett strategiskt urval erhölls studieobjekt som gav varierande svar (Trost, 2007). Strategin i urvalet var att undersöka kassapersonalens perspektiv i större liksom mindre butiker samt på bensinstationer. Vid undersökningar då antalet studieobjekt endast blir ett fåtal som vid undersökningar av organisationer, företag eller skolor kan det vara av nytta att undersöka hela populationen snarare än ett urval (Robson, 2002). All kassapersonal så som heltidsanställd, deltidsanställd och timanställd, är inkluderad i undersökningen. Studiepopulation De utvalda livsmedelsbutikerna och bensinstationerna ligger i södra Stockholm. Av de åtta utvalda livsmedelsbutikerna var fyra större livsmedelsbutiker och fyra mindre livsmedelsbutiker. Bensinstationerna var två till antalet. Kontakten med livsmedelsbutikerna och bensinstationerna gjordes av författaren via telefon. För fördelning av antalet enkäter på respektive studieobjekt, se tabell 3. Till livsmedelsbutiker delades 169 enkäter och till bensinstationer 19 enkäter. Baserat på den procentuella fördelningen av försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln, andra kvartalet 2010, skulle 165 enkäter respektive 23 enkäter delas ut till livsmedelsbutiker respektive bensinstationer för exakt fördelning. 17

Tabell 3: enkätfördelning mellan studieobjekten. Studieobjekt Studieobjektsnummer Antal enkäter Stora livsmedelsbutiker 1 6 2 11 3 30 4 60 Mindre livsmedelsbutiker 1 5 2 12 3 20 4 25 Bensinstationer 1 8 2 11 Totalt 10 188 Reliabilitet och validitet Reliabilitet handlar om tillförlitlighet. Traditionellt avser reliabiliteten om mätningen är stabil och att slumpen inte spelar in. Idag handlar det snarare om reliabilitet som att en mätning vid en viss tidpunkt skulle ge samma resultat som vid en ny mätning. Inom begreppet reliabilitet kan fyra komponenter urskiljas. De är kongruens, precision, objektivitet och konstans. Vid enkätundersökning är alla fyra komponenterna av betydelse. Kongruens innebär att ifall flera frågor ställs om samma ämne kan mer nyanserade svar erhållas. Precisionen är viktig, särskilt vid utformningen av enkäten. En enkel enkät att fylla i ger god precision. Objektivitet fokuserar på undersökaren. Vid kodning och inmatning i datorn är det av vikt att ett kryss uppfattas lika varje gång och ger samma information. Konstans innebär att tidsaspekten inte ska spela någon roll och passar därför in på kvalitativa studier där det inte spelar roll om svaret kommer idag eller imorgon. (Trost, 2007) Ett annat ord för validitet är giltighet. Validiteten har betydelse vid enkätundersökningar. Mäter frågan det den är avsedd att mäta. Det är därför viktigt att utvärdera sina svarsalternativ för att uppnå en hög validitet. Trots en låg validitet kan reliabiliteten vara hög. Är reliabiliteten låg blir även validiteten det. (Trost, 2007) Analys Analysen är deskriptiv och den utfördes med hjälp av datorprogrammet Microsoft Excel 2010 på insamlad data. Resultat Resultaten från enkätundersökningen redovisas i textform och i tabellform. Tabellerna visar resultat antingen uppdelat på livsmedelsbutik och på bensinstation eller som större och mindre butiker samt på bensinstation. En tabell är uppdelad på hur män och kvinnor har svarat. Det totala antalet svar på enkäten blev 72 stycken av 188 utdelade enkäter vilket ger en svarsfrekvens på 38 procent. Av de tillfrågade var 22 män (31 procent) och 50 kvinnor (69 procent), se appendix 1:1. Fler enkätsvar erhölls från de som skickade in sina svar gentemot de som lämnade in sina svar på plats i en svarslåda, se appendix 1:2. För fördelningen av de erhållna svaren mellan mindre och större butik samt bensinstation, se tabell 4. 18

Tabell 4: antal utdelade enkäter, erhållna svar och svarsrespons för mindre butik, större butik samt bensinstation. I vilken butik arbetar du? Utdelade enkäter Antal svar Svarsrespons Mindre butik 79 22 28 Större butik 90 39 43 Bensinstation 19 11 58 Totalt 188 72 38 Åldersfördelningen hos de deltagande var 31 personer (43 procent) i åldersgrupp I (17 30 år), 27 personer (38 procent) i grupp II (31 44 år) och 14 personer (19 procent) i grupp III (45 59 år), se appendix 1:3. Medelåldern var 35 år och medianåldern var 37 år. Av de 61 svarande som arbetade i livsmedelsbutik var deras arbetsplats antingen i kassalinjen (40 procent), i förbutiken (3 procent) eller både i kassalinje och i förbutik (38 procent). En jobbade i delikatessavdelningen, se appendix 1:4. Läkemedelsrådgivning i handeln Kassapersonalen får inte ge läkemedelsrådgivning till kunderna. Bland kassapersonal ville majoriteten (81 procent) heller inte ge rådgivning, se appendix 1:5. Kvinnor svarade i större utsträckning än män att de inte visste om de vill ge rådgivning (18 procent respektive 5 procent). För fördelning om önskan att få ge rådgivning uppdelat på män och kvinnor, se tabell 5. Tabell 5: viljan att få ge läkemedelsrådgivning uppdelat på manlig och kvinnlig kassapersonal. Män Män Kvinnor Kvinnor Totalt Totalt Skulle du vilja få ge läkemedelsrådgivning till kunderna? Ja 1 4,5 3 6 4 5,5 Nej 20 91 38 76 58 80,5 Vet inte 1 4,5 9 18 10 14 Totalt 22 100 50 100 72 100 För att ge rådgivning kring receptfria läkemedel krävs ett behov från kunderna att få råd. Ingen av de tillfrågade som jobbade på bensinstation ansåg att det fanns ett behov av rådgivning hos dem. En person var osäker på behovet av rådgivning. I livsmedelsbutik ansåg 11,5 procent att det fanns ett behov av att ge råd till kunderna, se tabell 6. Behov av rådgivning ansågs olika av de tre åldersgrupperna. Från åldersgrupp I ansåg 3 av 31 och från åldersgrupp II ansåg 4 av 27 att ett behov av rådgivning fanns i deras butik. Ingen från åldersgrupp III ansåg detta, se appendix 1:6. 19

Tabell 6: uppskattat behov av att ge läkemedelsrådgivning i livsmedelsbutiker och på bensinstationer. Livsmedelsbutik Livsmedelsbutik Bensinstation Anser du att det finns ett behov av att ge rådgivning i din butik? Bensinstation Totalt Totalt Ja 7 11,5 0 0 7 10 Nej 46 75 10 91 56 78 Vet inte 7 11,5 1 9 8 11 Ej svar 1 2 0 0 1 1 Totalt 61 100 11 100 72 100 Antalet frågor som kassapersonal får per dag varierar brett, se appendix 1:7. Från noll frågor till sju och en halv frågor per dag. Det vanligaste antalet frågor per dag är noll (47 procent) och det näst vanligaste är en fråga per dag (19 procent). Två svarande hade aldrig fått frågor om själva läkemedlen utan istället var kunden hittade läkemedlen i butiken. Fördelningen mellan noll frågor per dag och minst en fråga per dag hos större och mindre livsmedelsbutiker och på bensinstationer var jämn, se tabell 7. Tabell 7: antal, i större och mindre butik samt på bensinstation, som får noll frågor per dag eller minst en fråga per dag. Större Mindre Bensinstation Totalt Totalt butik butik Antal som inte får någon fråga eller får en eller flera frågor Noll frågor per dag 16 13 5 34 47 Minst en fråga per dag 17 9 6 32 44 Ej svar 4 0 0 4 6 Övrigt* 2 0 0 2 3 Totalt 39 22 11 72 100 * Väldigt sällan och bara frågor om var de finns, inte om produkten i sig. Informationsutlämning Trots att flera från kassapersonalen i livsmedelsbutiker och en från bensinstationer visste att bipacksedeln fanns tillgänglig utanför läkemedelsförpackningen (19 procent) svarade fler att den inte fanns att tillgå på annat sätt än från läkemedelsförpackningen (43 procent), se tabell 8. De som var medvetna om tillgängligheten av bipacksedeln svarade att den fanns i en informationspärm antingen i kassan, förbutiken eller vid varorna, se appendix 1:8. 20

Figur 8: kassapersonalens vetskap om att bipacksedeln finns tillgänglig utanför läkemedelsförpackningen i livsmedelsbutik respektive på bensinstation. Livsmedelsbutik Livsmedelsbutik Bensinstation Bensinstation Finns bipacksedlarna att tillgå i butiken utanför läkemedelsförpackningen? Totalt Totalt Ja 13 21 1 9 14 19,5 Nej 26 43 5 45,5 31 43 Vet 21 34 5 45,5 26 36 inte Ej svar 1 2 0 0 1 1,5 Totalt 61 100 11 100 72 100 Vid frågor om receptfria läkemedel hänvisade 22 personer (30,5 procent) till apotek som enda informationskälla medan 20 personer (28 procent) hänvisade både till apotek och till sjukvårdsrådgivningen. För fullständiga kombinationer av hänvisningsställen, se tabell 9. Tabell 9: vilket informationsställe eller kombination av ställen som kassapersonal hänvisar till vid kundfrågor om läkemedel. 21 Antal Antal Till vilken eller vilka informationsställen hänvisar du vid kundfrågor om läkemedel? FASS eller uppslagsverk 3 4 Sjukvårdsupplysningen 3 4 Apotek 22 30,5 Sjukvårdsupplysningen+Apotek 20 28 Apotek+Läkare 1 1,5 FASS+Apotek 8 11 Apotek+Läkemedelsverket 2 2,5 FASS+Apotek+Internet 1 1,5 FASS+Sjukvårdsupplysningen 3 4 FASS+Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Läkemedelsverket 2 2,5 Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Kunnig på jobbet 1 1,5 FASS+Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Internet 1 1,5 FASS+Internet 1 1,5 FASS+Sjukvårdsupplysningen+Apotek 1 1,5 Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Läkemedelsverket 1 1,5 Övrigt* 1 1,5 Ej svar 1 1,5 Totalt 72 100 * Aldrig hänvisat till något informationsställe.

Den vanligaste informationshänvisningen är både för livsmedelsbutiker och för bensinstationer till apotek med 67 procent respektive 46 procent, se tabell 10. Mellan övriga informationsställen var fördelningen jämn. Två tillfrågade hade aldrig behövt hänvisa till någon informationskälla. Tabell 10: de vanligaste informationsställena som kassapersonal hänvisar till vid kundfrågor om läkemedel uppdelat på livsmedelsbutiker och på bensinstationer. Livsmedelsbutik Livsmedelsbutik 22 Bensinstation Bensinstation Totalt Ange den vanligaste informationskällan som du hänvisar till Apotek 41 67 5 46 46 64 Sjukvårdsupplysningen 5 8 1 9 6 8 FASS 5 8 0 0 5 7 Internet 1 2 1 9 2 3 Inte hänvisat 2 3 0 0 2 3 Ej svar 7 12 4 36 11 15 Totalt 61 100 11 100 72 100 Köpare av receptfria läkemedel Av de tre ålderskategorierna som svarsalternativ (under 30 år; 31 60 år samt över 60 år) för vilka som köper mest receptfria läkemedel i handeln ansåg ingen tillfrågad att det var åldersgruppen över 60 år, se appendix 1:9. Majoriteten av alla svarande (82 procent) ansåg att det var gruppen med åldrar mellan 31 och 60 år. Det gäller även vid uppdelning på livsmedelsbutiker och på bensinstationer, se tabell 11. Tre svar om vilka som köper mest var också alla köper lika mycket, åldersspann mellan 20 80 år och upp till 60 år. Tabell 11: kassapersonalens uppfattning om vilken åldersgrupp som köper mest receptfritt i detaljhandeln uppdelat på livsmedelsbutiker och bensinstationer. Totalt Livsmedelsbutik Livsmedelsbutik Bensinstation Bensinstation Totalt Totalt Vilken ålderskategori köper mest läkemedel? Under 30 år 8 13 1 9 9 13 31 60 år 49 80 10 91 59 82 Över 60 år 0 0 0 0 0 0 Ej svar 1 2 0 0 1 1 Övrigt* 3 5 0 0 3 4 Totalt 61 100 11 100 72 100 * Alla köper lika mycket, åldersspann 20 80 år och upp till 60 år. Utbildning och regelverk Av de svarande hade 57 procent erhållit utbildning kring försäljning av receptfria läkemedel, se appendix 1:10. Den vanligaste utbildningsformen var via medier på Internet (59 procent). Det stämmer både för män och för kvinnor. Utbildningen gavs till personalen i livsmedelsbutiker på ett mer varierande sätt än personalen på bensinstationer, se tabell 12. Även skillnad i utbildningsform fanns mellan män och kvinnor, se appendix 1:11.