Medlingsinstitutets årsredovisning för år (34)

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2015 1(34)

2(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 Innehållsförteckning Resultatredovisning... 3 1. Inledning... 3 2. Medling i arbetstvister... 3 2.1 Central medlingsverksamhet... 4 2.2 Lokal medlingsverksamhet... 5 2.3 Tillsyn av medlare... 8 2.4 Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 2015... 8 2.5 Medlingsinstitutets prestationer medling i arbetstvister... 10 3. Analys och information... 11 3.1 Samråd och överläggningar med arbetsmarknadens parter... 12 3.2 Konferenser och seminarier... 12 3.3 Publikationer... 12 3.4 Publiceringar på webbplatsen och övriga informationsinsatser... 13 3.5 Avrapporterade uppdrag... 14 3.6 Medlingsinstitutets prestationer Analys och information... 15 3.7 Statistik över löneutvecklingen i Sverige... 16 3.8 Kommentarer om analys- och informationsverksamheten under 2015... 18 4. Kompetensutveckling... 19 4.1 Analys av kompetensbehovet... 19 4.2 Åtgärder för att säkerställa rätt kompetens och uppföljning av myndighetens mål för 2015... 20 4.3 Bedömning... 21 4.4 Mål för kompetensförsörjningen 2016 2017... 21 5. Verksamhetens kostnader och intäkter 2013 2015... 22 Finansiella dokument... 23 RESULTATRÄKNING... 23 BALANSRÄKNING... 24 ANSLAGSREDOVISNING... 25 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 26 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 32

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 3(34) Resultatredovisning 1. Inledning Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har i uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning, att ansvara för medling i arbetstvister och att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutets verksamhet kan delas in i två områden: Medling i arbetstvister Analys och information De viktigaste uppgifterna samt de återrapporteringskrav som myndigheten har enligt sin instruktion och regleringsbrevet för 2015 redovisas och kommenteras under respektive verksamhetsområde. Den avgiftsfinansierade verksamhet som Medlingsinstitutet tidigare har bedrivit avslutades och slutredovisades 2014 och ingår därför inte längre i årsredovisningen. Myndighetens viktigaste prestationer presenteras för verksamhetsområden Medling i arbetstvister i avsnitt 2.5 och för Analys och information i avsnitt 3.6. För en mer utförlig beskrivning av bland annat löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning under 2015 hänvisas till Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2015. Den publicerades i februari 2016 och finns tillgänglig på Medlingsinstitutets webbplats www.mi.se/arsrapport. 2. Medling i arbetstvister Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet ansvara för medling i tvister på arbetsmarknaden. Medlingsinstitutet förordnar medlare vid arbetstvister dels på central nivå, när en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation förhandlar om löner och allmänna anställningsvillkor, dels på lokal nivå, mellan arbetstagarorganisationer och enskilda oorganiserade arbetsgivare. Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev för 2015: Medlingsinstitutet ska rapportera antalet medlingsärenden på såväl central som lokal nivå. För centrala ärenden redovisas antalet anmälda tvister, tvister där varsel lagts, tvister där medlare förordnats, utlösta konflikter samt antalet ärenden där institutet har utsett medlare utan samtycke från parterna. För lokala ärenden redovisas antalet ärenden. För samtliga ärenden redovisas antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikt. Medlingsinstitutet ska kommentera insatser och prestationer samt redovisa en bedömning av hur egna insatser respektive yttre faktorer påverkat utfallet.

4(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 2.1 Central medlingsverksamhet Kort om avtalsrörelsen 2015 Avtalsrörelsen 2015 var av begränsad omfattning. Under året tecknades 40 nya kollektivavtal om löner och allmänna villkor. Dessa avtal omfattade 410 000 arbetstagare. I den siffran ingår de som omfattas av de nya avtalen för lärare och hälso- och sjukvårdspersonal med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Pacta som parter på arbetsgivarsidan. De avtalen hade utlöpningstidpunkter under 2016 men tecknades redan under 2015. Räknar man bort de avtalen omfattades cirka 110 000 anställda av de nytecknade avtalen under 2015. Generellt sett kan sägas att den norm som lades fast i avtalen inom industrin 2013 fick ett mindre tydligt genomslag än vanligt i de nya avtalen. Orsaken är konstruktionerna i de avtal som träffades. Exempelvis innebär Bemanningsavtalet mellan LO-förbunden och Bemanningsföretagen att lönen för den bemanningsanställde avgörs av lönenivån i det inhyrande företaget. En annan orsak är att flera av 2015 års avtal var så kallade sifferlösa avtal eller processavtal. Medling, varsel och stridsåtgärder Medlingsinstitutet utsåg under 2015 särskilda medlare i två avtalsförhandlingar mellan förbundsparter: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) respektive Arbetsgivarförbundet Pacta och Brandmännens Riksförbund (BRF) angående förhandlingar om ett nytt kollektivavtal för räddningspersonal i beredskap samt Svenska Flygbranschen (SFB)/Scandinavian Airlines System (SAS) och Svensk Pilotförening (SPF) angående ett nytt kollektivavtal för SAS piloter. I den först nämnda tvisten utsågs medlare efter gemensam begäran från parterna. I den andra tvisten utsågs medlare efter parternas samtycke. Tvisten avseende SAS gällde ett så kallat företagsavtal där, förutom bolaget, arbetsgivarorganisationen var part på arbetsgivarsidan. Utvecklingen av antalet medlingsärenden, varsel och stridsåtgärder på central nivå under perioden 2005 2015 beskrivs i tabell 2.1. Tabell 2.1 Medlingsärenden på central nivå 2005 2015 År Anmälda ärenden Tvister där varsel lagts Tvister där medlare förordnats Tvister där medlare förordnats utan samtycke Utlösta konfliktåtgärder 2005 14 9 11 0 3 2006 12 8 7 0 0 2007 33 22 30 0 5 2008 9 8 9 0 7 2009 6 4 6 0 1 2010 28 16 27 0 7 2011 10 9 10 0 4 2012 23 19 23 0 6 2013 25 19 25 0 7 2014 7 5 6 0 2 2015 2 2 2 0 1 Källa: Medlingsinstitutet (W3D3)

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 5(34) Det förelåg varsel om stridsåtgärder i båda tvisterna under 2015. I SAS-tvisten hade SPF varslat om total arbetsnedläggelse (strejk), ett varsel som senare möttes av en motåtgärd från arbetsgivarsidan i form av indragna biljettförmåner. Tvisten löstes innan varslen verkställdes. I konflikten mellan SKL/Pacta och BRF löstes varslet om blockadåtgärder ut och åtgärderna pågick under perioden 15 juni 21 juli. Avtal om förhandlingsordning varsel och stridsåtgärder 2015 På områden med avtal om förhandlingsordning utser parterna själva sina medlare. Det har inte förekommit några varsel eller stridsåtgärder på dessa områden under 2015. Avtal om förhandlingsordning förändringar under 2015 Enligt sin instruktion ska Medlingsinstitutet registrera avtal om förhandlingsordning, efter ansökan av kollektivavtalsparterna. När de registrerade avtalen summeras vid utgången av år 2015 uppgår de till 15. Under året har Medlingsinstitutet registrerat ett tillägg till Industriavtalets förhandlingsordning. Tillägget består av dels ett förtydligande avseende bestämmelserna om partsgemensamma överläggningar, dels en ny slutförhandlingsmodell. Kommentarer om central medlingsverksamhet under 2015 Den begränsade omfattningen av avtalsrörelsen 2015 utgör en bakgrund till att medlare utsetts i endast två förhandlingar på förbundsnivå. Inga arbetsdagar har förlorats på grund av arbetsnedläggelse (strejk och lockout) i samband med förbundsförhandlingar under året. 2015 är därmed det tredje året sedan Medlingsinstitutets inrättande då inga arbetsdagar förloras på grund av arbetsnedläggelse i samband med förbundsförhandlingar. De tidigare åren utan arbetsnedläggelse i samband med förbundsförhandlingar är 2009, som liksom 2015 var ett år med ett mycket begränsat antal sådana förhandlingar, och 2011 då cirka 150 nya avtal förhandlades. 2.2 Lokal medlingsverksamhet För medling i lokala tvister förordnade Medlingsinstitutet under 2015 fyra fasta medlare med varsitt geografiskt verksamhetsområde. De fasta medlarna handlägger i första hand tvister mellan enskilda oorganiserade arbetsgivare och fackliga organisationer där den fackliga organisationen kräver att företaget ska träffa kollektivavtal, s.k. hängavtal eller bli medlem i en arbetsgivarorganisation och därmed bli bunden av kollektivavtal. År 2001 var sex fasta medlare knutna till Medlingsinstitutet, 2008 minskades antalet till fem och sedan 2012 har fyra personer uppdrag som fast medlare. Medling, varsel och stridsåtgärder Antalet nya ärenden under 2015 uppgick till 30. Det kan jämföras med 35 nya ärenden 2014. I tabell 2.2 redovisas förändringarna under de senaste tio åren med en uppdelning mellan avtalstvister, Sveriges Arbetares Centralorganisations (SAC) tvister och övriga ärenden.

6(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 Tabellen visar att under åren 2009 2011 var SAC-ärendena fler än avtalstvisterna. Under 2012 och 2013 var fördelningen jämn, men 2014 och 2015 dominerar åter avtalstvisterna. Tabell 2.2 Ärendefördelning åren 2005 2015 * I huvudsak Svenska Hamnarbetarförbundets avdelningar. ** I huvudsak varsel från organisationer utanför etablerade fackförbund. Källa: Medlingsinstitutet (W3D3) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Avtalstvister 55 102 44 13 18 17 12 16 17 27 25 varav LOförbund TCOförbund Sacoförbund 51 98 43 12 16 16 8 13 11 20 21 2 -- -- -- -- 1 2 2 4 6 -- 1 1 -- -- -- -- -- -- -- -- -- Övriga* 1 3 1 1 2 -- 2 1 2 1 4 SAC 15 36 37 55 45 45 33 15 14 8 4 Övriga ärenden** -- -- 2 -- 5 -- 1 1 -- -- TOTALT 70 138 83 68 68 62 46 32 31 35 30 I samtliga registrerade ärenden under 2015 förelåg varsel om stridsåtgärder och i fyra tvister verkställdes stridsåtgärderna. Varsel om stridsåtgärder är regel i dessa tvister, men verkställs sällan då tvisterna vanligtvis får sin lösning under varseltiden. Livsmedelsarbetareförbundet verkställde varsel om strejk och blockad i två tvister (se även avsnitt 2.4). IF Metall verkställde varsel om nyanställnings-, inhyrningsoch övertidsblockad i en tvist med ett elektronikindustriföretag. Under året genomfördes också en kortare blockad mot bekvämlighetsflaggat fartyg i en av Sekos tvister. Fyra av de registrerade lokala ärendena under 2015 kan tillskrivas SAC. Inte någon av SAC:s tvister handlade om tecknande av kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. Orsakerna till SAC:s varsel var i två fall missnöje med lönenivåer och i ett fall en uppsägning som organisationen menade var ogiltig. Orsaken till det fjärde varslet har institutet ingen information om. Ett SAC-ärende som påbörjades 2014 pågick även under 2015. I tvisten hade arbetsgivarsidan under 2014 utlöst en lockout (se vidare avsnitt 2.4). I Svenska Hamnarbetarförbundets avtalstvister har de varslade stridsåtgärderna syftat till att få till stånd kollektivavtal för att reglera förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare som ej är reglerade i Svenska Transportarbetareförbundets avtal, eller annan nöjbar lösning. Inget av varslen har lett till verkställda stridsåtgärder under 2015. Av tabell 2.3 framgår att inget medlingsärende under 2015 gällde utländska entreprenadföretag. Tre av tvisterna gällde tecknande av avtal med bekvämlighetsflaggade fartyg. 1

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 7(34) Tabell 2.3 Avtalstvister 2005 2015 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal tvister 55 102 44 13 18 17 12 16 17 27 25 varav fartyg varav utländska företag Källa: Medlingsinstitutet (W3D3) 12 7 5 1 4 2 1 3 2 4 3 11 4 1 1 0 0 0 0 0 0 0 Kommentarer om lokal medlingsverksamhet under 2015 Från toppnoteringen 2006 har antalet avtalstvister minskat väsentligt, även om en viss uppgång kan noteras under 2014 och 2015. För att få en uppfattning om hur arbetsmarknaden fungerar bör antalet medlingsärenden ställas i relation till det totala antalet nya kollektivavtal som under ett år träffas mellan enskilda arbetsgivare och fackliga organisationer. Att antalet ärenden för de fasta medlarna har varit lågt betyder inte att de olika fackförbundens aktiviteter i syfte att få till stånd kollektivavtal med avtalslösa arbetsgivare har avstannat. Medlingsinstitutet uppskattar att cirka 14 000 kollektivavtalsanslutningar har ägt rum under året. Mot detta ska ställas 25 varsel i avtalstvister och fyra verkställda stridsåtgärder. Varsel och stridsåtgärder för att åstadkomma kollektivavtal är alltså undantag. I likhet med tidigare år kan den svenska arbetsmarknaden även under 2015 betecknas som i det närmaste konfliktfri i detta avseende. Att arbetsdagar förlorats i en tvist med en SAC-organisation är i detta sammanhang inte relevant då denna tvist (liksom andra tvister med SAC-organisation som part) inte avser tecknande av kollektivavtal. Det kan vidare noteras att avtalstvisterna med utländska företag praktiskt taget har upphört. I huvudsak är det Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) som har varit part i tvister med utländska företag. Från Byggnads har rapporterats att i genomsnitt 40 utländska företag per år har blivit avtalsbundna med förbundet under perioden 2009 2014. Inte något av dessa avtal föregicks av varsel om stridsåtgärder. Under 2015 tecknade Byggnads 18 hängavtal med utländska företag och 12 blev avtalsbundna genom inträde i en arbetsgivarorganisation. Inte heller under 2015 varslade Byggnads något utländskt företag. Vad gäller den lokala medlingsverksamheten har som nämnts antalet avtalstvister varit något högre under 2014 och 2015 än närmast föregående år. Dimensioneringen av den lokala medlingsverksamheten bedöms motsvara det behov som finns av denna typ av medlingsinsatser. Medlingsinsatser aktualiserades i 21 av de 25 avtalstvisterna under året. De 21 ärendena avsåg samtliga tvister där något LO-förbund var inblandat på arbetstagarsidan. (Varsel i avtalstvister från Svenska Hamnarbetarförbundet föranleder normalt inte medling.) De flesta av de 21 tvisterna löstes genom att medlaren hade telefonöverläggningar med parterna. I några av tvisterna hölls medlingsförhandlingar i möteslokal.

8(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 2.3 Tillsyn av medlare Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet ha tillsyn över de medlare som förordnats enligt förordningen (1976:826) om arbetstvister. Enligt denna förordning kan en medlare förordnas av Medlingsinstitutet på ett fast medlingsuppdrag (fast medlare) eller för medling i en viss uppkommen arbetstvist (särskild medlare). Medlarna står under tillsyn av Medlingsinstitutet. Av förordningen framgår vidare att närmare föreskrifter om medlarnas verksamhet meddelas av Medlingsinstitutet. Medlingsinstitutet har under 2015 förordnat fyra fasta medlare med ansvar för varsitt geografiskt distrikt. De har ett månatligt arvode. För deras verksamhet har utfärdats närmare föreskrifter genom generaldirektörens beslut nr 36/2011 (dnr 2011/176). Därutöver sker tillsyn genom att medlarna efter varje avslutat ärende skickar in en rapport där deras åtgärder redovisas liksom resultatet i ärendet. Minst en gång om året kallas de fasta medlarna till ett seminarium hos Medlingsinstitutet för genomgång av olika rutiner och diskussion om gemensamma frågor. Särskilda medlare utses bland en grupp bestående av ett fyrtiotal personer. Tillsynen består i kontinuerlig kontakt med medlarna under medlingen. Efter avslutat uppdrag lämnas en skriftlig rapport, vilken som regel är en detaljerad redogörelse över medlingen och medlarnas åtgärder. Medlingsinstitutet har tagit fram riktlinjer för redovisning av medlingsuppdrag och ersättning till särskilt förordnad medlare (generaldirektörens beslut 11/2015, dnr 2015/98). Medlingsinstitutets tillsyn av de särskilda medlarna sker i efterhand genom granskning av rapporten och genom samtal med medlarna efter avslutat uppdrag. Medlarna bjuds även in till Medlingsinstitutets konferenser och seminarier. Dessutom ordnar myndigheten regelbundet särskilda medlarseminarier. 2.4 Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 2015 Totalt förlorades 234 arbetsdagar under år 2015 på grund av konflikter på arbetsmarknaden (se tabell 2.4). Tabell 2.4 Förlorade arbetsdagar 2005 2015 (både lovliga och olovliga konflikter ingår) År Förlorade arbetsdagar 2005 568 2006 1 971 2007 13 666 2008 106 801 2009 1 560 2010 28 892 2011 254 2012 37 072 2013 7 084 2014 3 450 2015 234 Anmärkning: En arbetsmarknadskonflikts omfattning redovisas i antalet hela förlorade arbetsdagar. Det betyder t.ex. att en strejk av tio personer under en halv dag räknas om till fem hela dagar. Konfliktstatistiken över förlorade arbetsdagar grundas inte på några exakta uppgifter. Medlingsinstitutet samlar in uppgifter genom kontakter med berörda parter för besked om i vilken omfattning konfliktersättning har utbetalats. Medlingsinstitutets kännedom om olovliga konflikter grundas i första hand på uppgifter i massmedia. Källa: Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 9(34) Lovliga arbetsnedläggelser Förbundsförhandlingar Under avtalsrörelsen 2015 förlorades inga arbetsdagar på grund av arbetsnedläggelse vid tvister i förbundsförhandlingar. Företagsförhandlingar regionala medlarnas tvister I regionala tvister förlorades 167 arbetsdagar. Livsmedelsarbetareförbundet./. Kabes AB (bageri) Strejk 23 mars 1 april 2015 - Antal arbetstagare: 1 - Antal förlorade arbetsdagar: 7 Livsmedelsarbetareförbundet./. Sunsalat AB (livsmedelsföretag) Strejk 9 november 19 december 2015 - Antal arbetstagare: 2 - Antal förlorade arbetsdagar: 60 SAC Syndikalisterna./. Aleris AB (hemtjänst) Lockout 1 januari 17 februari 2015 - Antal arbetstagare: 3 - Antal förlorade arbetsdagar: 100 Olovliga arbetsnedläggelser Norrlands trä AB i Älandsbro Strejk under en dag - Antal arbetstagare: 50 - Antal förlorade arbetsdagar: 50 Peab AB, olika platser i Skåne En s.k. bodsittning under ett par timmar - Antal arbetstagare: 70 - Antal förlorade arbetsdagar: 17 Kommentarer om förlorade arbetsdagar och andra konsekvenser av arbetstvister under 2015 Totalt förlorades 234 arbetsdagar under 2015 på grund av konflikter på arbetsmarknaden. Inga dagar förlorades i samband med förbundsförhandlingar och 67 dagar förlorades i samband med lokala avtalstvister. En majoritet av dagarna förlorades således i konflikten med en SAC-organisation som part och i olovliga arbetsnedläggelser. Medlingsinstitutet har inga uppgifter om de ekonomiska konsekvenserna för berörda företag till följd av förlorade arbetsdagar på grund av arbetsnedläggelser under året. Det kan läggas till att även varsel om arbetsnedläggelse kan påverka såväl varslade företag och verksamheter som tredje man. Det gäller till exempel varsel om arbetsnedläggelse inom flyget och sjöfarten samt vissa entreprenadbranscher.

10(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 Tvisten på SAS fick konsekvenser såväl för bolaget som för tredje man trots att varslet aldrig löstes ut. Enligt uppgifter i media ställdes ett drygt hundratal flygningar in inför det att den varslade strejken skulle träda ikraft. Detta påverkade cirka 11 000 resenärer. De ekonomiska konsekvenserna för bolaget har Medlingsinstitutet ingen uppgift om. Det kan också nämnas att det under året förekom vissa sympativarsel från svenska arbetstagarorganisationer i konflikter med internationell bakgrund. Hos Medlingsinstitutet registrerades sympativarsel i fem sådana konflikter (varav ett riktades mot en utländsk arbetsgivare). I två fall trädde sympativarslen i kraft. Det ena fallet avsåg Svenska Hamnarbetarförbundets sympativarsel till stöd för Norsk Transportarbeiderforbund i samband med konflikten vid en norsk terminal. Blockaden av gods och fartyg till eller från den norska terminalen ledde till att transporter fick omdirigeras till Rotterdam. Hamnen i Göteborg förlorade därmed arbete med cirka 200 containrar per vecka under perioden 15 juli 2 september. Den ekonomiska konsekvensen för berörda företag är inte känd av Medlingsinstitutet. Det andra fallet avsåg de svenska piloter hos Norwegian Air Norway som sympatistrejkade till stöd för Norwegian Pilot Union (NPU) i dess konflikt med bolaget. De svenska piloternas sympatiåtgärder påverkade tredje man i Sverige eftersom flygningar här fick ställas in. Medlingsinstitutet har ingen information om omfattningen av denna påverkan. 2.5 Medlingsinstitutets prestationer medling i arbetstvister I detta avsnitt redovisas Medlingsinstitutets prestationer under 2015 för verksamhetsområdet Medling i arbetstvister. Av tabell 2.5 framgår Medlingsinstitutets prestationer under 2015 för den centrala medlingsverksamheten. Tabell 2.5 Prestationer Central medlingsverksamhet 2013 2015 År Antal träffade kollektivavtal på arbetsmarknaden* Antal tvister där medlare förordnats av MI Andel tvister som gått till medling (procent) Kostnad** (tkr) 2013 500 25 5 3 887 2014 43 6 14 1 003 2015 40 2 5 578 * Antal träffade kollektivavtal ska ses som en ungefärlig siffra. ** Avser kostnaden för den centrala medlingsverksamheten, bl.a. arvoden till medlare, resekostnader, seminarier som MI har ordnat för medlare, medlarnas deltagande i MI:s övriga seminarier och konferenser, exkl. kostnad för arbetstiden för myndighetens egen personal samt myndighetens OH-kostnader. Medlingsverksamheten är till sin natur sådan att den inte går att skilja från MI:s löpande verksamhet på ett tillförlitligt sätt. Det finns t.ex. både formella och informella kontakter och en uppskattning av antalet arbetstimmar för personalen och OH-kostnader skulle bli så översiktlig att den inte skulle ge en rättvisande bild. Källa: Medlingsinstitutet (Avtalsdatabas, W3D3, Agresso) Medlingsinstitutet har valt att som prestation redovisa det totala antalet träffade kollektivavtal på arbetsmarknaden i relation till antalet tvister där myndigheten har förordnat medlare.

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 11(34) Det är inte meningsfullt att jämföra kostnaderna mellan de enskilda medlingsuppdragen då inget uppdrag är det andra likt. Det finns stora variationer bl.a. beroende på hur lång tid ett medlingsuppdrag tar. Även parterna och avtalen är olika från år till år. Antalet tvister där medlare förordnats varierar mellan åren p.g.a. att vissa år är stora avtalsår då stora delar av arbetsmarknaden förhandlar om nya kollektivavtal. Under de åren förordnar Medlingsinstitutet medlare i fler ärenden och därmed blir också kostnaden högre för medlingsverksamheten. Åren mellan de stora avtalsåren är siffran naturligtvis lägre både för antalet medlingsärenden och för Medlingsinstitutets kostnad då det endast är en mindre del av arbetsmarknaden som förhandlar om nya kollektivavtal. Tabell 2.5 visar att 2013 var ett omfattande avtalsår när man jämför både antalet träffade kollektivavtal, medlingar och Medlingsinstitutets kostnad för den centrala medlingsverksamheten. År 2014 och 2015 var båda mellanår i avtalssammanhang då både antalet träffade avtal och medlingar liksom myndighetens kostnad för denna verksamhet var avsevärt lägre än 2013. 3. Analys och information Som en del i uppdraget att verka för en väl fungerande lönebildning bedriver Medlingsinstitutet en omfattande analys- och informationsverksamhet som redovisas och kommenteras i detta kapitel. Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet verka för en väl fungerande lönebildning. Detta sker bl.a. genom att: samråda med parterna om de samhällsekonomiska förutsättningarna för avtalsförhandlingar samt utifrån de rapporter om samhällsekonomin som Konjunkturinstitutet upprättar uppmärksamma lönebildningsproblem tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll analysera löneutvecklingen från ett jämställdhetsperspektiv och vid överläggningar med arbetsmarknadens parter peka på vikten av att de centrala kollektivavtalen konstrueras så att de främjar de lokala parternas arbete med jämställda löner Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev för 2015: Medlingsinstitutet ska redovisa och kommentera sina insatser i form av information till parter och allmänhet samt andra aktiviteter som vidtagits för att främja en väl fungerande lönebildning. Härvid ska Medlingsinstitutet redovisa en bedömning av hur egna insatser respektive yttre faktorer påverkat utfallet.

12(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 3.1 Samråd och överläggningar med arbetsmarknadens parter Medlingsinstitutet har inför och under avtalsrörelsen 2015 haft överläggningar med parter på arbetsmarknaden för att uppmärksamma parterna på de samhällsekonomiska förutsättningarna samt vikten av den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Parterna har också redovisat sina synpunkter och tidsplaner inför avtalsrörelsen 2015 för Medlingsinstitutet. 3.2 Konferenser och seminarier Konferenser, seminarier och personliga möten är några av Medlingsinstitutets viktigaste verktyg i arbetet med att verka för en väl fungerande lönebildning. De externa kontakterna är viktiga också för andra delar av Medlingsinstitutets verksamhet till exempel när det gäller kvalitetssäkring och utveckling av den lönestatistik som Medlingsinstitutet är ansvarig myndighet för. Under 2015 har Medlingsinstitutet arrangerat flera konferenser och seminarier med skilda teman för arbetsmarknadens parter, medlare, ekonomer, statistiker och massmedia. Även representanter för Konjunkturinstitutet, Riksbanken, affärsbankerna, forskarvärlden, Industrins ekonomiska råd samt Regeringskansliet har deltagit. Presskonferens om årsrapporten (17 februari) Konferens för arbetsmarknadens parter om årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014 (18 februari) Seminarium för särskilda medlare (26 mars) Presskonferens om lönestrukturstatistik för hela ekonomin 2014 och om rapporten Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2014? (17 juni) Konferens om lönebildning och jämställdhet (17 juni) Seminarium för särskilda medlare (23 september) Konferens om samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen (12 oktober) Utbildning för nya medlare (10 november) Statistikintressentmöte (3 december) Möte för fasta medlare (7 december) 3.3 Publikationer Årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet årligen upprätta en rapport om löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning. 2014 års rapport publicerades i februari 2015 vid en presskonferens. Rapporten presenterades även för arbetsmarknadens parter vid en särskild konferens.

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 13(34) Rapporten Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2014? Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet också upprätta en årlig rapport om den årsvisa lönestatistiken. I juni 2015 presenterades den årliga lönestrukturstatistiken för hela ekonomin 2014 vid en presskonferens då även en särskild rapport med titeln Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2014? publicerades. Skriften Lön för mödan Skriften Lön för mödan som vänder sig till gymnasierna och beskriver arbetsmarknadens funktionssätt möter också stort intresse. Under 2015 har skriften uppdaterats och ett nytryck beställts. Skriften har distribuerats i cirka 21 000 exemplar under året. Intervjuboken Evigt ung svensk modell? I juni 2015 presenterades boken Evigt ung svensk modell? i samband med en konferens för arbetsmarknadens parter. Medlingsinstitutet har gjort intervjuer och dokumenterat den moderna lönebildningens utveckling. I boken ger några av de nyckelpersoner som sett utvecklingen sina personliga perspektiv på den moderna lönebildningens framväxt och på dess framtid. Rapporten Lönebildning och jämställdhet I juni 2015 presenterades också rapporten Lönebildning och jämställdhet i samband med en konferens för arbetsmarknadens parter. I rapporten redovisas uppdraget som Medlingsinstitutet fick i regleringsbrevet för 2015 om löneskillnader mellan kvinnor och män (se avsnitt 3.5). 3.4 Publiceringar på webbplatsen och övriga informationsinsatser Publicering av konjunkturlönestatistik Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet upprätta en månatlig rapport om konjunkturlönestatistiken. Denna statistik har som huvudsyfte att månatligen belysa lönenivån och dess förändring över tid. Konjunkturlönestatistiken har publicerats på Medlingsinstitutets webbplats tio gånger under 2015. Pressmeddelanden En viktig informationskanal för att sprida kunskap om myndighetens verksamhet är pressmeddelanden. Medlingsinstitutet skickar ut pressmeddelanden bland annat till massmedier och fackförbundstidningar när medlare utses i tvister om tecknande av kollektivavtal på både central och lokal nivå. Därutöver informeras massmedia, fackförbundstidningar samt organisationerna på arbetsmarknaden med ett pressmeddelande bland annat när konjunkturlönestatistik publiceras på webbplatsen eller när nya publikationer presenteras. Alla pressmeddelanden publiceras även särskilt på webbplatsen. Under 2015 har antalet pressmeddelanden varit sammanlagt 34.

14(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 Medlingsinstitutet medverkar i konferenser, seminarier och arbetsgrupper Medlingsinstitutet medverkar ofta i konferenser och seminarier i andras regi. Kunskapen om arbetsmarknaden i stort, avtalsförhandlingar och frågor kring löneoch arbetskraftskostnadsstatistik är efterfrågad. Medlingsinstitutet får regelbundet besök av delegationer från andra länder som är intresserade av den svenska modellen och av Medlingsinstitutets sätt att arbeta. Under 2015 hade Medlingsinstitutet besökare från Nederländerna, Myanmar (Burma) och Island. De externa kontakterna är viktiga för Medlingsinstitutets verksamhet även när det gäller kvalitetssäkring och utveckling av den lönestatistik som Medlingsinstitutet är ansvarig myndighet för. Medlingsinstitutet har kontinuerligt kontakt med huvudanvändarna av konjunkturlönestatistiken: Riksbanken, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. Även vid andra tillfällen har intressenter och användare framfört synpunkter på statistiken, oftast genom direktkontakter med Medlingsinstitutet. Medlingsinstitutet deltar även i olika officiella arbetsgrupper: expertgruppen för arbetsmarknadsstatistik (EFAM), Statistiska centralbyråns (SCB) användarråd för arbetsmarknadsstatistik samt SCB:s arbetsgrupp för uppgiftslämnarfrågor. Medlingsinstitutet ansvarar även för SALA (Samarbetsgruppen Avseende Löneoch Arbetskraftskostnadsstatistik). 3.5 Avrapporterade uppdrag Löneskillnader mellan kvinnor och män I regleringsbrevet för 2015 fick Medlingsinstitutet följande uppdrag: Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev för 2015: Medlingsinstitutet ska analysera hur de centrala kollektivavtalen har konstruerats för att underlätta de lokala parternas arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Utifrån den officiella lönestatistiken ska Medlingsinstitutet även undersöka om de centrala löneavtalens konstruktion har haft någon effekt för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Medlingsinstitutet ska även redovisa vilka relativlöneförändringar som har skett för olika yrken mellan 2008 och 2013. I uppdraget ingår även att på basis av ovan nämnda analyser och redovisningar initiera en diskussion i syfte att främja arbetsmarknadens parters arbete med att minska löneskillnader mellan kvinnor och män. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 30 september 2015. Som redovisning av uppdraget lämnades i juni 2015 en särskild rapport Lönebildning och jämställdhet till Arbetsmarknadsdepartementet (dnr 2015/71). Rapporten presenterades även för arbetsmarknadens parter vid en konferens om lönebildning och jämställdhet den 17 juni 2015.

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 15(34) I rapporten konstateras bland annat att resultaten för den studerade perioden tyder på att avtalens konstruktion spelar mindre roll för löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Inom alla avtalskonstruktioner finns det vinnare och förlorare. Skillnaderna är större inom konstruktionerna än mellan dem. 3.6 Medlingsinstitutets prestationer Analys och information I detta avsnitt redovisas Medlingsinstitutets prestationer under 2015 för verksamhetsområdet Analys och information. Seminarier och konferenser som Medlingsinstitutet ordnar är en viktig mötesplats för alla parter på arbetsmarknaden och fungerar som ett forum för diskussion om aktuella frågor, bl.a. om lönebildning. Därför väljer myndigheten att redovisa dessa som prestationer (se tabell 3.1). Läs mer om seminarier och konferenser i avsnitt 3.2. Även olika publikationer är en viktig informationskanal där myndigheten har möjlighet att lyfta fram viktiga frågor och bidra till den samhällsekonomiska debatten om aktuella ämnen. Olika publikationer som Medlingsinstitutet har producerat redovisas som prestationer i tabell 3.2. Läs mer om publikationerna i avsnitt 3.3. Tabell 3.1 Seminarier/konferenser (exkl. presskonferenser) 2013 2015 Antal och kostnader (tkr) År Antal seminarier/ konferenser Kostnader totalt (tkr) 2013 9 709 2014 7 866 2015 8 888 Anmärkning: Presskonferenser redovisas i tabell 3.2, då dessa i regel hör ihop med olika publikationer. I övrigt har Medlingsinstitutet inte ordnat presskonferenser. Källa: Medlingsinstitutet (W3D3, Agresso) Tabellen 3.1 visar att under 2015 var antalet seminarier och konferenser sammanlagt åtta (exklusive två presskonferenser som redovisas i tabell 3.2 med publikationer). Under de två senaste åren har några av Medlingsinstitutets arrangemang varit större både vad gäller antalet deltagare och innehåll jämfört med till exempel konferenser och seminarier under 2013. Två av konferenserna under 2015 hade mer än 300 deltagare: junikonferensen om jämställda löner och konferensen om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen i oktober. Omfattningen av olika konferenser och seminarier vad gäller innehåll och antal deltagare kan variera från år till år och därför kan det vara svårt att jämföra bl.a. kostnaderna för denna verksamhet.

16(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 Tabell 3.2 Publikationer (inkl. presskonferenser) 2013 2015 Antal och kostnader (tkr) År Antal publikationer Kostnader totalt (tkr) Varav kostnad (tkr) för årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen 2013 3 1 659 1 007 2014 3* 1 602 1 005 2015 5* 2 559 981 * Varav en publikation avser nytryck av tidigare publicerad skrift. Källa: Medlingsinstitutet (Agresso) Under 2015 producerades fyra nya publikationer, den årliga rapporten om löneskillnaden mellan kvinnor och män samt den årliga rapporten om avtalsrörelsen och lönebildningen. Rapporterna presenterades vid presskonferens (i februari för årsrapporten och i juni för rapporten om löneskillnaden). Även en ny bok om lönebildning Evigt ung svensk modell? och en rapport om Lönebildning och jämställdhet publicerades i juni. Därutöver uppdaterades och trycktes skriften Lön för mödan om under 2015 eftersom intresset har varit så stort. Den innehållsmässiga omfattningen av årsrapporten varierar från år till år och även kostnaderna kan därför variera en del beroende på vilket år rapporten avser. Under 2014 publicerades rapport för det stora avtalsåret 2013. Kostnaden för den är ungefär lika stor som för föregående års rapport som också avsåg en stor avtalsrörelse. Under 2015 publicerades årsrapport som sammanfattar år 2014, ett mellanår i avtalssammanhang och därför blev kostnaden också något lägre än de två tidigare åren. 3.7 Statistik över löneutvecklingen i Sverige Den officiella lönestatistiken Medlingsinstitutet är statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutets ansvarsområde är den officiella statistiken över löner och arbetskraftskostnader. Statistik över utbetalda lönesummor ligger däremot utanför ansvarsområdet. Den officiella lönestatistiken kan grovt delas in i tre delar: konjunkturlönestatistiken, som är månatlig, lönestrukturstatistiken som är årlig samt EU-statistik. Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev 2015: Medlingsinstitutet ska redovisa löneutvecklingen på hela arbetsmarknaden mätt som procentuell förändring från föregående år. redovisa arbetskraftskostnaden per timme inom näringslivet, mätt som procentuell förändring från föregående år i förhållande till euroområdet och USA.

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 17(34) Löneökningarna blev något lägre 2015 jämfört med 2014. Enligt det preliminära utfallet för månaderna januari t.o.m. november 2015 uppgick löneökningarna till 2,4 procent för hela ekonomin, att jämföras med 2,8 procent 2014 (se tabell 3.3). Motsvarande utfall för näringslivet var 2,2 procent 2015 respektive 2,9 procent 2014. Till följd av retroaktiva utbetalningar bedöms det slutliga utfallet för hela ekonomin bli någon tiondels procentenhet högre än det preliminära. Tabell 3.3 Löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden 2006 2015 Procentuell förändring från föregående år 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015* 3,1 3,3 4,3 3,4 2,6 2,4 3,0 2,5 2,8 2,4 * Uppgifterna avser löneutvecklingen jan nov 2015. Källa: Medlingsinstitutets sammanvägning av konjunkturlönestatistiken Arbetskraftskostnaderna i Sverige har ökat med cirka en halv procentenhet mer per år än i euroområdet och USA det senaste decenniet (se tabell 3.4). För 2015 visar preliminära utfall att skillnaden består, både gentemot euroområdet och USA. De svenska arbetskraftskostnaderna beräknas ha ökat med 2,8 procent att jämföras med 2,1 i USA och 1,5 procent i euroområdet. Tabell 3.4 Arbetskraftskostnadsutvecklingen per timme inom näringslivet 2006 2015 Procentuell förändring från föregående år Euroområdet USA Sverige 2006 2,3 2,9 1,7 2007 2,5 3,1 3,4 2008 2,7 2,9 2,4 2009 2,8 1,4 3,7 2010 1,6 1,9 2,0 2011 2,7 2,2 2,7 2012 2,8 1,9 4,0 2013 1,4 1,9 1,8 2014 1,4 2,1 2,8 2015* 1,5 2,1 2,8 Genomsnitt 2006-2015* 2,3 2,2 2,7 * Uppgifterna för 2015 avser utvecklingen 1 3 kv jämfört med samma period 2014, uppgifterna i LCI revideras kontinuerligt. Källor: Eurostat, Labour Cost Index (LCI) och Bureau of Labour Statistics, USA I diagram 3.1 redovisas nominell och real löneutveckling för samtliga anställda i Sverige, samt prisutvecklingen enligt konsumentprisindex (KPI). Under perioden 1998 till 2015 steg de nominella lönerna med i genomsnitt 3,3 procent per år och konsumentpriserna med 1,1 procent. Därmed har reallönerna stigit med 2,2 procent per år, eller sammanlagt 47 procent sedan 1997.

18(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 Diagram 3.1 Nominell lön, reallön och KPI, procentuell förändring 1960 2015 Anmärkning: 2015 delvis prognos Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet År 2015 beräknas lönerna ha ökat med cirka 2,5 procent i nominella termer. Eftersom konsumentpriserna enligt KPI låg oförändrad på 0,0 procent innebär det ökade reallönerna med 2,5 procent under året. 3.8 Kommentarer om analys- och informationsverksamheten under 2015 För att bedöma om lönebildningen har fungerat väl har propositionen 1999/2000:32, Lönebildningen för full sysselsättning anvisat ett antal kriterier. Den ska ge ökad reallön, medverka till ökad sysselsättning, ge få konflikter, möjliggöra förändringar av relativa löner och kunna förenas med att den konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande samt att industrins kostnader inte ökar mer än i våra viktiga konkurrentländer. Lönebildningen påverkas av ett stort antal aktörer och av utvecklingen såväl på det nationella som på det internationella planet. Som Medlingsinstitutet framhållit i tidigare årsredovisningar är det inte möjligt att med någon större säkerhet bedöma vilken påverkan myndighetens åtgärder under ett visst år haft i jämförelse med yttre faktorers påverkan under samma år. Den påverkan Medlingsinstitutet haft på lönebildningen bör i första hand ses som det samlade resultatet av femton års arbete för att verka för en väl fungerande lönebildning. Detta har skett bl.a. genom att tillvarata och vidmakthålla den samsyn som finns bland arbetsmarknadens parter om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Seminarier och konferenser erbjuder inte bara redovisning av rapporter och paneldebatter mellan företrädare för olika intressen. De skapar också en informell mötesplats för parterna. Att erbjuda tillfällen till sådana informella möten mellan parterna är en del av Medlingsinstitutets arbete för en väl fungerande lönebildning.

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 19(34) Utöver de olika aktiviteter som Medlingsinstitutet står värd för förs också en ständig dialog med parterna i mindre organiserad form och i mindre skala. Under 2015 arrangerade Medlingsinstitutet 10 konferenser och seminarier av olika storlek och format. Intresset har varit fortsatt stort och mer än 1 000 besökare har deltagit i dessa möten. Två konferenser hade mer än 300 deltagare: junikonferensen om jämställda löner och konferensen om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen i oktober. Under 2015 har liksom tidigare år samråd om den officiella lönestatistiken ägt rum med användare av lönestatistik. Samråden är forum för diskussion och reflektion och därför viktiga i Medlingsinstitutets roll som ansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Också ett seminarium om löneskillnader mellan kvinnor och män i samarbete med Statistiska centralbyrån under Almedalsveckan i Visby möttes med stort intresse trots den hårda konkurrensen från andra seminarier. Besökarna på Medlingsinstitutets webbplats fortsätter att bli fler. Jämfört med 2014 ökade antalet besök på webbplatsen med cirka 30 procent. Störst intresse fanns det för lönestatistik och för rapporten om löneskillnader mellan kvinnor och män, men också allmän information om arbetsmarknaden drog många besökare. Bland annat mot denna bakgrund bedömer Medlingsinstitutet att den verksamhet och de insatser som gjorts under året utgjort ett väsentligt bidrag till utfallet. 4. Kompetensutveckling Enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket (d.v.s. uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut). i redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Medlingsinstitutet är en myndighet med unik kompetens inom sina verksamhetsområden. Förutom den ordinarie personalstyrkan har myndigheten för medlingsverksamheten på lokal nivå förordnat fyra medlare. För tvister på central nivå förordnar Medlingsinstitutet medlare särskilt för varje uppdrag. Ett 40-tal personer står till Medlingsinstitutets förfogande för sådana uppdrag. 4.1 Analys av kompetensbehovet Medlingsinstitutets bedömningar av kompetensförsörjningsbehoven inför 2015 visade att myndigheten stod inför stora utmaningar inom personalområdet. Både chefsjuristen och myndighetschefen med lång anställningstid inom myndigheten och med brett och specifikt kunnande inom olika verksamhetsområden skulle gå i pension. Löpande kompetensöverföring var därför prioriterad åtgärd för 2015 samt att förbereda verksamheten och medarbetarna för det stora avtalsåret 2016.

20(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 4.2 Åtgärder för att säkerställa rätt kompetens och uppföljning av myndighetens mål för 2015 Arbetet under 2015 präglades av stora personalförändringar på Medlingsinstitutet. En ny chefsjurist tillträdde sin tjänst i januari 2015 och ny generaldirektör började i september. Under sommaren rekryterades också en ny nationalekonom som tillträdde sin tjänst i slutet av november. Under året har den fasta personalgruppen fortsatt kompletterats med två visstidsanställningar för att behålla det breda och specifika kunnandet inom myndighetens verksamhetsområden. Kompentensöverföring i samband med personalförändringar har varit en prioriterad åtgärd år 2015. Myndigheten har även förbättrat rutiner kring den interna informationen bland annat genom att ordna regelbundna gemensamma möten. Det har bidragit bland annat till ett utökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medarbetarna. Medarbetarna har också under året deltagit i externa konferenser, seminarier, kurser och nätverk inom sina respektive sak- och expertområden. Utöver myndighetens chef, som utses av regeringen, var sju personer tillsvidareanställda, två kvinnor och fem män i december 2015. Därutöver har sammanlagt två visstidsanställda personer anlitats för särskilda uppgifter under året. Åldersfördelningen bland den fasta personalen (inkl. myndighetens chef) är spridd mellan 39 år och 61 år (december 2015). Medelåldern för denna personalgrupp är 50,3 år (jfr 2014 54 år och 2013 54,1 år). Under 2015 har sammanlagt fyra personer haft uppdrag som särskilda medlare. Medlingsinstitutet har förordnat tre män och en kvinna som medlare i totalt två ärenden på central nivå. Tabell 4.1 visar hur medlingsuppdragen fördelats mellan kvinnor och män under åren 2007 2015. Tabell 4.1 Medlingsuppdragen på central nivå 2007 2015 Antal medlingsärenden Antal män som medlat Antal kvinnor som medlat* Antal medlingar där kvinnor förordnats 2007 30 20 7 18 2008 9 11 3 5 2009 6 9 3 4 2010 27 24 8 17 2011 10 10 5 6 2012 23 21 7 13 2013 25 18 5 12 2014 6 10 2 2 2015 2 3 1 2 * Under perioden 2010 2014 är två av de fyra mest anlitade medlarna kvinnor. Källa: Medlingsinstitutet (W3D3)

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 21(34) 4.3 Bedömning Kompetensöverföringen i samband med personalförändringar och att behålla den breda och specifika kompetensen som finns på myndigheten var prioriterade åtgärder under 2015. Som tidigare redovisats har myndigheten under året fått tre nya medarbetare (inkl. myndighetschef). Medlingsinstitutet gör utifrån verksamhetens samlade resultat bedömningen att de genomförda kompetensförsörjningsåtgärderna har bidragit till att myndigheten haft den kompetens och bemanning som behövts för att kunna åstadkomma efterfrågat resultat. 4.4 Mål för kompetensförsörjningen 2016 2017 Inför åren 2016 2017 kommer kompetensförsörjningen huvudsakligen att syfta till att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas inom sina sak- och expertområden. Målsättningen är att myndigheten behåller en bred och aktuell kompetens inom verksamheten. Viktiga åtgärder för att uppnå denna målsättning är att fortsätta med att satsa på att kunskaper och erfarenheter delas mellan medarbetarna. Också deltagande i externa konferenser, kurser och nätverk inom de olika sak- och expertområden kommer att vara en prioriterad åtgärd. Myndigheten har löpande arbetat med att utveckla den kommunikativa kompetensen på myndigheten. Under 2016 kommer medarbetarna att erbjudas möjlighet till att gå en kurs i presentationsteknik för att ytterligare förbättra presentationerna och pedagogiken i den utåtriktade informationen. Det kommer även erbjudas möjlighet till vidareutbildning i olika dataprogram som används på myndigheten. Medlingsinstitutet kommer också att analysera rekryteringsbehovet inom statistik/ utredning där myndigheten har haft en vakant tjänst. Arbetsuppgifterna har hittills huvudsakligen hanterats med hjälp av visstidsanställd personal. I rekryteringsarbetet är ambitionen och målsättningen även i fortsättningen att på sikt åstadkomma en ökad etnisk och kulturell mångfald liksom en ändamålsenlig ålders- och könsfördelning.

22(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 5. Verksamhetens kostnader och intäkter 2013 2015 Tabell 5.1 Verksamhetens kostnader 2013 2015 (tkr) År Medling (tkr) Verksamhet Analys/information (tkr) Avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) Summa (tkr) 2013 7 675 47 145 3 366 58 186 2014 5 227 42 295 944 48 466 2015 5 463 44 203 0 49 666 Källa: Medlingsinstitutet (Agresso) Tabell 5.2 Verksamhetens intäkter 2013 2015 (tkr) År Medling (tkr) Verksamhet Analys/information (tkr) Avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) Summa (tkr) 2013 Intäkter av anslag 7 660 47 056 0 54 716 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 3 19 3 366 3 388 Finansiella intäkter 11 71 0 82 2014 Intäkter av anslag 5 223 42 258 0 47 481 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0 0 944 944 Finansiella intäkter 5 37 0 42 2015 Intäkter av anslag 5 463 44 199 0 49 662 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0 0 0 0 Finansiella intäkter 0 4 0 4 Källa: Medlingsinstitutet (Agresso)

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 23(34) Finansiella dokument RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2015 2014 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 49 662 47 481 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0 944 Finansiella intäkter 2 4 42 Summa 49 666 48 466 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 3-11 276-11 560 Kostnader för lokaler -1 024-1 066 Övriga driftkostnader 4-37 022-35 523 Finansiella kostnader 5-28 -5 Avskrivningar och nedskrivningar -316-312 Summa -49 666-48 466 Verksamhetsutfall 0 0 Årets kapitalförändring 0 0

24(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2015 BALANSRÄKNING (tkr) Not 2015-12-31 2014-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 6 208 440 Summa 208 440 Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier, installationer m.m. 7 213 297 Summa 213 297 Kortfristiga fordringar Fordringar hos andra myndigheter 8 145 436 Summa 145 436 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 9 369 315 Summa 369 315 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 10-7 838-9 957 Summa -7 838-9 957 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 9 094 10 806 Summa 9 094 10 806 SUMMA TILLGÅNGAR 2 190 2 337 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 11 Balanserad kapitalförändring 0 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa 0 0 Avsättningar Övriga avsättningar 12 215 193 Summa 215 193 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 13 421 701 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 390 297 Leverantörsskulder 245 230 Övriga kortfristiga skulder 14 205 236 Summa 1 261 1 463 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 15 715 681 Summa 715 681 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 190 2 337