Insatser från Barnhälsovården

Relevanta dokument
NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Stina Lasu leg psykolog

Rutiner vid användande av

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Barnhälsovård - att främja barns hälsa. Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Psykisk hälsa 1 KAPITELRUBRIK

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård

Barnhälsovårdens årsredovisning 2011

Dags att välja Barnavårdscentral

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

Tvärprofessionella samverkansteam

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Samordnade insatser för barn och unga

Verksamhetsbeskrivning

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata. Anvisningar för dokumentation av kvalitetsdata i Cosmic

BHV-programmet i Sverige

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Verksamhetsbeskrivning

Barnhälsovård i Skåne

Förstärkt hembesök BVC

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

NATIONELL MÅLBESKRIVNING

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

En god start i livet, ett jämlikt GBG

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Familjecentraler. -det är grejor det

Handlingsprogram för adoptivbarn i Jönköpings län

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj

Här växer människor och kunskap

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON

Psykisk ohälsa under graviditet

Vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och barnafödande

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Februari Varför Familjecentral?

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Stödjande samtal vid nedstämdhet och depression i tidigt föräldraskap

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

P L A N E R A. Syskon som anhöriga

Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT

Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Ansökan från Vårdcentralen Smeden om bildande av en familjecentral

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom


Föräldrastödets Röda Tråd. Föräldrastöd - en vinst för alla

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland

Barns psykosociala ohälsa

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Transkript:

Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Barnhälsovården en unik verksamhet Når alla föräldrar och barn i förskoleåldern Generellt basprogram Hög kontinuitet under lång tid Har ett högt förtroendekapital Möter människor i deras livssituation Lättillgänglig Kostnadsfri Ingår EJ i vårdval! Renodlad Barnhälsovård

Barnet är huvudperson! BHV möter alla barn! Carin Oldin feb 2012

Barnhälsovårdens mål Bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn genom att: främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn, tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö.

Barnhälsovårdens mål är att främja barnets hälsa, trygghet och utveckling 0-5 v 6 v - 3 m 4-7 m 8-12 m 13-16 m 18 m 2-4 år 5-5½ år Föräldraskap Hälsa och utveckling Barns miljö

Barnhälsovården har en viktig roll för att stärka föräldraskapet och samspelet föräldrar barn Carin Oldin feb 2012

Hur? Tidig kontakt hembesök Hälsofrämjande (frisk- och skyddsfaktorer) Täta besök Hög tillgänglighet och kontinuitet Depressionsscreening för nyblivna mödrar Spädbarnsmassage Föräldragrupper Mötesplatser/familjecentraler

Teamarbete Sjuksköterskans, läkarens och psykologens kompetenser och erfarenheter kompletterar och stärker varandra i arbetet inom barnhälsovården BHV-sjuksköterskan är nyckelpersonen i arbetet

Viktiga samverkanspartners utöver barn och föräldrar är: Förskola Kvinnohälsovård/BB/ Förlossning Elevhälsan Sjukvården Tandvården Socialtjänst Samverkan

Exempel på samverkan Informationsutbyte Familjecentral Gemensamma hembesök Besök i varandras verksamheter Gemensam fortbildning Konsultmottagningar Upprättande av individuella planer Oldin 2014

Olika perspektiv och kompetens Olika perspektiv PSYKOLOGISKT PERSPEKTIV PEDAGOGISKT PERSPEKTIV SOCIALT PERSPEKTIV MEDICINSKT PERSPEKTIV

Anamnes familj/barn Eventuellt hembesök Barn med utökade behov BHVsjuksköterskan Teambesök, föräldrar, personal Förskola Ev. teamkonsultation Utvärdering avslut Stödinsatser Fortsatt stöd Otillräckligt med stödinsats Basutredning, ev spec. remiss

Viktiga aspekter att fundera över: Hur påverkas vardagen? Vad ser vi tillsammans? Vad bär barnet på? Hur kan vi stödja? Hur kan vi göra det bättre för barnet? Lotta Lilja Carin Oldin Barnhälsovården

Det lilla barnets viktigaste miljö och trygghet utgörs av föräldrarna Lotta Lilja Carin Oldin Barnhälsovården

Föräldrarnas psykiska hälsa kan påverka även barnets mående och utveckling Lotta Lilja Carin Oldin Barnhälsovården

EPDS - Edinburgh Postnatal Depression Scale Screening av nyblivna mödrar, 6-8 veckor efter förlossning Användning av EPDS ska ske inom ramen för ett samtal för att förvissa sig om att kvinnan har depressiva symtom och inte tillfälliga problem. Samtalet utgör underlag för en diskussion med mamman om lämpligt stöd. Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Utmärkande för depression post partum Dold Debuterar ofta under en period då man har regelbundna möten med hälsovården Unik tidsperiod i livet Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam, Victoria Laag, leg. psykolog

Vad särskiljer Föräldra-/Barnhälsovårdspsykologen från andra psykologer? FBHV-psykologen verkar i en vårdkedja från graviditet till övergång till skolhälsovård och är en länk mellan olika verksamheter. Fokus för verksamheten är tidig upptäckt och tidig insats, samt att jobba förebyggande. FBHV-psykologen jobbar både gentemot vuxna och små barn under en speciell period av livet. Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Vad erbjuder FBHV-psykologen? Konsultation till barnmorskor/bvc-sjuksköterskor Föräldrastöd Korttidsterapi, t.ex. genom KBT, IPT eller psykodynamisk terapi Krissamtal Utvecklingsbedömning som en del av en basutredning av barnet Barnpsykologisk rådgivning Remiss vidare till annan instans Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Tidigt stöd i Jönköpings län - samverkan Familjecentraler = utökat team utöver BHV-teamet (snart i alla kommuner) Samverkansteam för föräldrar i behov av särskilt stöd under graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap Spädbarnsenheten Utvidgad språkscreening i samband med 2,5 års besöken Hälsosamtal till alla förstagångsföräldrar Samverkan med alla förskolor i länet, universellt genom Mitt barn-formuläret och vid behov riktat

Tidig upptäckt handlar om: Kunskap om barns normala utveckling Kunskap om vad eventuella tecken på avvikelser kan stå för Att lyssna in och inte för snabbt avfärda föräldrars oro Att ge stöd och samverka utifrån behov och befintliga resurser på BVC/ Familjecentral Ibland krävs en fördjupad utredning, men tidig upptäckt handlar inte bara om att fler barn ska utredas! (ange enhet via Infoga sidfot)

Generella insatser bygger nätverk som håller när vi behöver rikta insatser Lotta Lilja Carin Oldin Barnhälsovården

Det nya barnhälsovårdsprogrammet Jönköpings län Bästa möjliga hälsa för alla barn i vårt län - Bra folkhälsa!

Tack!