Handlingsprogram för adoptivbarn i Jönköpings län

Transkript

1 Handlingsprogram för adoptivbarn i Jönköpings län

2 Innehåll Barn med särskilda behov... 4 Adoptionsprocessen... 4 Familjerätten/ socialtjänsten... 4 Familjerådgivarna... 4 Träffarnas innehåll... 4 Barnhälsovården inför resan... 5 Spädbarnsenheten... 5 Hälsoundersökning på Barn och ungdomsmedicinsk mottagning... 6 Syftet med hälsoundersökning... 6 Barnhälsovård/familjecentral efter hemkomst... 6 Socionomen på familjecentral... 6 Mödra- och barnhälsovårdspsykolog... 7 Lathund - Handlingsprogram för Barnhälsovården... 7 Inför resan till barnets hemland... 7 Efter hemkomst... 8 Föräldragrupp för adoptivfamiljer i Jönköpings län Sida 2

3 Bakgrund Adoption är en möjlighet för barn, som mist sina föräldrar, att få en egen familj samt att ge vuxna som längtar efter barn en möjlighet att bli förälder. Adoption är en lång resa för både barn och föräldrar. En adoption skapar livslånga familjeband och förändrar barnets hela livssituation. Adopterade barn kan ha en särskild sårbarhet p.g.a. sina erfarenheter före adoptionen. Alla adopterade barn har utsatts för mist en separation. Barnet kan ha utsatts för påfrestningar under graviditeten om den biologiska mamman var sjuk, traumatiserad, undernärd eller hade missbruksproblem. Många adopterade barn är födda för tidigt och låg födelsevikt är vanligt. En del barn har varit en tid med sin biologiska familj medan andra lämnats direkt vid födseln. De har tillbringat tid på ett eller flera barnhem och ibland hos en eller flera fosterhem. Många barn har under sin första tid i livet fått för lite näring, för lite närhet, för mycket stress och för lite stimulans. Barnen kan också ha varit utsatta för psykiska och fysiska övergrepp. Alltfler barn har fått diagnoser i födelselandet. Det blir också vanligare att äldre barn och syskongrupper adopteras. De blivande adoptivföräldrar behöver ha insikt om vad barnets erfarenheter kan innebära så att de kan hjälpa sitt barn att bli tryggt. Det som är avgörande för barnets framtida relationer är vilken omvårdnad de får av sina adoptivföräldrar. Därför är det först och främst viktigt att stödja barnets anknytning till sina nya föräldrar. Det är vanligt att barnet gör allt för att anpassa sig till den nya situationen den första tiden. När barnet börjar lita på sina föräldrar vågar barnet hävda sin vilja och visa sina behov mer. Det kan t.ex. ta sig uttryck i protester och trots eller klängighet, problem med mat, sömn eller toalettrutiner. Det som kan te sig som en tillbakagång i utvecklingen kan vara tecken på framsteg i anknytningsprocessen. Genom att adoptivföräldrarna får möjlighet att bearbeta sina upplevelser och känslor kan det gå lättare och snabbare för dem att förstå och ta till sig barn. Föräldrastöd i form av generell gruppverksamhet ingår i barnhälsovårdens uppdrag, Föräldrastöd ska erbjudas alla blivande och nyblivna föräldrar. Eftersom adoptivbarnet oftast är flera månader eller år gammalt vid ankomsten till Sverige behöver kontakten med BVC individualiseras då familjen behöver mer stöd, hjälp och information än det gängse basprogrammet erbjuder (för den ålder där barnet befinner sig). För att ge adoptivfamiljen det adoptionsspecifika stöd som ett adoptiv- föräldraskap innebär är det av stor vikt att föräldrastödet ges av professioner med god förankring i vad adoption innebär för både barn och föräldrar. Med detta handlingsprogram, som följer föräldrar och barn igenom hela adoptions och familjebildningsprocessen med stöd, rådgivning, kunskap och utbildning ges föräldrarna stöd att möta sitt barns specifika behov och växa samman som adoptivfamilj Sida 3

4 Barn med särskilda behov Allt fler barn med diagnoser adopteras. Det betyder att föräldrarna behöver rådgivning från barnläkare med särskild erfarenhet av adoptionsfrågor. Det är ofta svåra samtal där föräldrarna snabbt måste fatta beslut om adoption eller ej. Ca 47 % av alla barn som adopteras som har särskilda behov. Är dysfunktion inte åtgärdad i hemlandet när barnet var baby, kan det innebära många omfattande operationer i Sverige eftersom barnet då är äldre och dysfunktionen har blivit mer omfattande. Det kan innebära långa och många resor beroende på var föräldrarna bor. Specialistvård i Sverige är ju centraliserat till vissa orter. Adoptionsprocessen Familjerätten/ socialtjänsten Dem eller den som vill adoptera, skickar in en ansökan om medgivande till familjerätten. Till ansökan bifogas ett intyg om att man deltagit i den förberedande utbildningen. Medgivandeutredningen tar ca 4 månader. Man träffar två handläggare under 5-6 samtal med olika tema, samt hembesök. Fokus är frågan om lämplighet och om de sökande har kunskap och insikt i adopterade barns behov. De sökande skriver också en s.k. livsberättelse. Beslut om medgivande att få ta emot ett barn för adoption, fattas av en av de sociala områdesnämnderna. Skäl till avslag på ansökan om medgivande kan bero på hälsa, ekonomi, ålder etc. Beslutet kan överklagas till förvaltningsdomstolen. När de blivande adoptivföräldrarna har fått ett medgivande, vänder de sig till en adoptionsorganisation. När de sedan får en förfrågan från sin organsation om de önskar ta emot ett visst namngivet barn, ska de ansöka om samtycke hos socialnämnden/familjerätten. I samband med besöket på familjerätten, skickar familjerättssekreteraren en information till ansvarit BVC-sjuksköterska om ett visst väntat barn. Familjerådgivarna Föräldrarna får ett intyg att man har genomgått föräldrautbildningen hos familjerådgivarna, intyget måste följa med adoptionsansökan. Utbildningen är 6 tillfällen a 3 timmar. Upptagningsområdet är hela länet. Utbildningen kostar 3000 kr per person. Träffarnas innehåll Anknytning, samtal om barnlöshet, tidslinjen. Samspel och kommunikation hur man pratar med varandra (Marte Meo-inspiration, vuxenkommunikation, föräldrar barn kommunikation) turtagning i ett samtal. Mentalisering-metaperspektiv på vem jag är för att kunna förstå dig/mitt barn. Film från barnhem utomlands. Resan till barnet vad har barnet med sig när det kommer till familjen. Språkutveckling anknytning och språkutveckling hänger ihop Sida 4

5 Identitet, självkänsla självförtroende, lugnare takt i vardagslivet- bara var tid. Katastrof-tankar. Risk och skyddsfaktorer i familjelivet, adoptivförälder berättar, KASAM. Barnen har haft både anknytningsbrott och språkbrott föräldrarna behöver finnas där hänga i. Föräldrarna reflekterar över egna anknytningsmönster. Hur fungerar ni som par som team? Barnhälsovården inför resan När Barnhälsovården har fått barnbeskedet från socialtjänsten kallas de blivande adoptivföräldrarna till ett besök på BVC. Huvudsyftet med besöket är att etablera en god kontakt för att kunna vara ett gott stöd och att ge en kort presentation av vad BVC/familjecentralen kan erbjuda. Samtalet kan handla om förväntningar, funderingar kring hur mötet kommer att bli för dem som föräldrar och för barnet. Möjlighet att samtala om praktiska råd inför resan och vistelsen i barnets hemland. Vistelsen i hemlandet kan vara allt mellan en vecka till drygt nio månader beroende på land. Informera föräldrarna om eventuellt kommunikationsstöd, teckenspråk - informationsbroschyr till föräldrarna (Marie Hallberg, logoped) och visa appen teckna.se till familjer som kan behöva kommunikationsstöd i samband med lång vistelse i hemlandet. Spädbarnsenheten När BVC-sjuksköterskan har fått besked från socialtjänsten att en familj ska hämta sitt adoptivbarn så kontaktas Spädbarnsenheten som bokar en tid för hembesök hos familjen innan de reser iväg. Syftet med mötet redan innan barnet kommer till sin nya familj är att samtala kring hur barnets anknytningsmönster skulle kunna se ut nu och hur föräldrarna på bästa sätt kan möta barnet i anknytningsrelevanta situationer när de träffar barnet för första gången och den första tiden med barnet. Spädbarnsenheten bokar också in ytterligare tre hembesök under första året oavsett barnets ålder. Det första, kort efter att familjen och barnet kommit hem, nästa när familjen varit hemma 1-2 månader och det sista ungefär 6 månader efter det. Vid behov planeras ytterligare hembesök in. Syftet med hembesöken är att stötta barnets anknytningsprocess i sin nya familj. Forskning visar att separation i samband med adoption är en signifikant riskfaktor för att barn ska utveckla ett otryggt eller desorganiserat anknytningsmönster. Ett otryggt eller desorganiserat anknytningsmönster ökar risken för att barnet ska utveckla psykisk ohälsa under sin uppväxt och sitt fortsatta liv. Barn som adopteras har ofta haft begränsad tillgång till en eller få lyhörda vuxna innan de adopteras och därför sällan tillägnat sig en trygg anknytning. Detta har då ofta lett till att barnet förmedlar sina behov med svaga och/eller otydliga signaler som för de nya föräldrarna kan vara svåra att upptäcka och att tolka. Spädbarnsenhetens stöd syftar till att hjälpa föräldrarna bli mer lyhörda och uppmärksamma Sida 5

6 på barnets anknytningsbeteende så att de kan samspela med sitt barn på sätt som främjar en tryggare anknytning. Hälsoundersökning på Barn och ungdomsmedicinsk mottagning Syftet med hälsoundersökning Att bedöma om allvarlig ohälsa finns och att tillgodose barnens eventuella behov av omedelbar vård. Hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar. Genomgång av vaccinationsstatus. Undersökande läkare har ansvar att upprätta en skriftlig vaccinationsordination. Information till familjen om hur svensk barnhälsovård, sjukvård och tandvård fungerar. Underlätta fortsatt kontakt med barnhälsovård, skolhälsovård och folktandvård. Öronstatus och hörselundersökning ska göras på alla barn. Sammanställning av hälsostatus skickas till ansvarig BVC. Viktigt att veta är att den tillväxt och utvecklingsbedömning inte kan jämföras med Svenska barns normala mönster. Skillnaderna kan bero på vilken omsorg barnet har fått under första tiden i livet samt arv från biologiska föräldrar. Ibland kan man behöva göra åldersbestämning. Barnhälsovård/familjecentral efter hemkomst Viktigt är att barnhälsovården och familjecentralen ska erbjuda lika täta besök och barnhälsovårdsprogram som om barnet vore nyfödd. Att bli en adoptivfamilj är en omtumlande upplevelse för både barn och föräldrar där familjen behöver mycket råd och stöd i omställningen. En del av barnen har varit en kort tid i sin biologiska familj medan andra lämnas direkt vid födseln. Barnet kan ha tillbringat tid på ett eller flera barnhem och ibland hos ett eller flera fosterhem. Många barn har under sin första tid i livet fått för lite näring, för lite närhet, för mycket stress och för lite stimulans. Vanliga frågor som kan komma upp vid besöken handlar om mat, sömn, anknytning och stimulans. Det är viktigt att vi samverkar utifrån den enskilda familjens behov. Socionomen på familjecentral Socionomen finns tillgänglig på familjecentralen och erbjuder föräldravägledning till alla föräldrar enskilt eller i grupp. Efter föräldrarnas kontakt med spädbarnsenheten kan det bli en naturlig övergång till fortsatt kontakt med socionomen på familjecentralen för ett vidare stöd i föräldraskapet Sida 6

7 Socionomen kan bl.a. erbjuda följande: Fortsatta samtal kring samspel och anknytning Samtal kring föräldraskapet, syskonrelationer mm Där det finns socionomer med Marte Meo utbildning kan detta stöd erbjudas. Det gäller även Vägledande samspel (ICDP) som kan erbjudas enskilt eller i grupp. I Jönköpings kommun medverkar en familjecentralssocionom tillsammans med BVCsjuksköterska i de adoptivföräldragrupper som föräldrarna inbjuds till under barnets första år. Föräldragrupperna rekryteras från hela länets barnhälsovård. Föräldra- och barnhälsovårdspsykolog Att bli förälder till ett adoptivbarn väcker många och ibland motstridiga känslor. Föräldrarna har lång tid under adoptionsutredningen varit under hård press. Lång väntan och längtan efter ett barn kan vara påfrestande, med blandade känslor av hopp och förtvivlan. En rädsla över att inte känna kärlek och tillit till sitt barn när det kommer. Svårigheter kan uppstå om barnet till en början har svårt att ta emot omsorg och närhet från sina nya föräldrar. Ibland kan dessa känslor av skuld och sorg tynga föräldern så mycket så att samtalskontakt och stöd från psykolog kan bli aktuellt. Lathund - Handlingsprogram för Barnhälsovården Inför resan till barnets hemland Meddelande om barnbesked till ansvarig BVC från socialtjänsten Meddela spädbarnsenheten familjens kontaktuppgifter Möte med de blivande föräldrarna på BVC/familjecentralen. Kort presentation av barnhälsovårdens roll. Viktigast att etablera kontakt och att de blivande föräldrarna får berätta sin historia. Ge praktiska råd inför resan. Ge kontaktuppgifter till BVC-sjuksköterskan så familjen kan kontakta vid behov av vidare råd. Mat och näring till adopterade barn (Rikshandboken) Visa Barn och föräldrar på 1177 vårdguiden om adoption. Adoption (1177 vårdguiden) Informera familjen om att spädbarnsverksamheten kommer att kontakta familjen för ett besök innan avresa. Informera om hälsoundersökning som görs på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen och lämna aktuella telefonnummer Överlämna broschyr om kommunikation och tecken som stöd. Lokala rutiner i Jönköpings län - Adoption Sida 7

8 Efter hemkomst Hembesök från BVC planeras ca en vecka efter hemkomst. Samtal kring barnets situation i hemlandet, resan, mat, sömn, anknytning mm. Planera in besöken på BVC enligt barnhälsovårdsprogram för nyfödda. Planera in sjuksköterskebesök tillsammans med FBHV- psykolog i samband med 2- månadersbesök oavsett ålder. Informera om, och planera in barnets vaccinationer. Bedömning av barnets språkutveckling. Ankomst Före 12 mån ålder Vid mån ålder Vid 24 mån ålder eller äldre Förväntat antal ord på svenska efter 6 mån i sin nya familj Enligt bas program 8-15 ord ord Barn som adopteras före 6 månaders ålder får sällan språkliga problem pga. språkbytet. Barn som är ett år eller yngre vid adoptionen bör kunna fångas upp på samma sätt som övriga barn inom barnhälsovårdens program. För barn som kommit igång med språkutvecklingen på sitt första språk är det vanligt med en tyst period efter ankomsten. Barnet samlar på sig ord och språk. Barnet bör ha börjat prata lite på svenska inom sex månader efter ankomst till sin adoptivfamilj. Barn som inte har kommit igång med lite svenska, enligt tabellen nedan, inom sex månader remitteras till logoped. Viktigt med öronstatus och hörselkontroll via audionommottagningen vid remiss till logoped. Rekommendera häftet Hur får man ett språk av Christina Lagergren. Häftet beställs från Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam i Jönköping. Spädbarnsenheten erbjuder hembesök till alla oavsett ålder. Hembesöket ger möjlighet till konkret handledning i anknytningsrelevanta situationer. Uppföljande hembesök efter ytterligare en månad och efter sex månader eller fler träffar vid behov/önskemål. Samtalskontakt med socionom på familjecentralen erbjuds vid behov. Föräldrarna inbjuds att delta i föräldragrupp för adoptivfamiljer utöver vanlig föräldragrupp. Läkarundersökning på BVC när hälsokontrollen är klar. Ytterligare läkarundersökningar efter barnets och familjens behov, samt anpassning till barnhälsovårdsprogrammet och planerade besök på barnmottagning/ barnklinik. Dock minst två läkarbesök under första året i Sverige oavsett barnets ålder vid ankomst. Tandvården kallar barnet enligt sitt program när barnet är folkbokfört. Besöket kan skyndas på via BVC-sjuksköterskan om det finns behov Sida 8

9 Föräldragrupp för adoptivfamiljer i Jönköpings län Föräldragrupper anordnas två gånger årligen. Alla föräldrar från hela länet är välkomna att delta i föräldragrupp vid sex tillfällen, där man deltar vid alla tillfällen. Även flergångsföräldrar är välkomna att delta. Höstgrupp: Familjecentralen Dalvik Vårgrupp: Familjecentralen Huskvarna Framtagen för Region Jönköpings län av Agneta Settfors Lejon Familjerätten, socialtjänsten Ann Falck, logoped Anna-Karin Lofthammar, skolsköterska, suppleant Adoptionscentrum Carin Oldin, barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam Carina Allzén, barnsjuksköterska BVC Dalvik FC Edla Henrics, socionom Huskvarna FC Eva Lindh, socionom Dalvik FC Helena Fride FBHV- psykolog Kent Eklöv och Peter Levin Familjerådgivningen adoptionsutbildningen Lotta Lilja, verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam Lotten Lidén, specialpedagog, elevhälsan Jönköpingskommun Margareta Gunnarsson, barnsjuksköterska BVC Huskvarna FC Marie Hallberg, logoped Viktoria Laag, samordnande FBHV-psykolog Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam Åsa Grankvist, Spädbarnsenheten Sida 9