Nya värdekedjor baserade på restströmmar från lantbruk, livsmedels- och skogsindustri samt nya bioråvaror

Relevanta dokument
En utlokaliserad energiproduktion

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Delprojektidéer presenterade vid Öppen dialog Chemicals and Energy. 30 September 2016

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering

Innovationsprojekt Omröstning kring Diskussionsunderlag

INFO från projektet 04

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier

Vinnovas projekt inom Klimatsmart protein

Basprogram Systemteknik

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Innehåll

Pelletsplattformen (2011)

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson

Basprogram Systemteknik

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Lönsamhet och konkurrenskraft från jord till bord med lantbruksföretaget i centrum

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Nya produkter från skogsråvara. Birgit Backlund, Innventia

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Klimatneutralt jordbruk 2050

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Bioekonomi, Skåne län. 14 juni 2016 WSP Charlotte Hauksson & Karin Carlsson

Bioraff Botnia Lasse Jansson, Centria

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Nyfiken på ekologisk mat?

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Tillförsel av agrara råvaror till bioraffinaderiprocesser. Carina Gunnarsson,

HUBER Vakuum Roterande Membran VRM Bioreaktor

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Biogas Research Center

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

FoU-program för Stiftelsen JTI

Lektion nr 3 Matens resa

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

YOUR PARTNER EVERY STEP OF THE PROCESS

Ramdirektivet för f r Vatten

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Hållbara drivmedel finns de?

Stad/land-kopplingen och energin. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Workshop om ekologisk produktion och konsumtion i Skara 20 oktober 2009

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Vårt ansvar för jordens framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid

Varför studera Naturmaterialteknik?

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan DAS (EFSA- NL )

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

Energihushållning i växtodling

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Förnybara energikällor för produktion av bioplast

Hur hållbara produkter från skogen ska kunna ersätta fossila alternativ?

Vegetation som föroreningsfilter

Fossilfritt Sverige 2

Transkript:

Nya värdekedjor baserade på restströmmar från lantbruk, livsmedels- och skogsindustri samt nya bioråvaror Teknikutveckling och Uppskalning Produktifiering Restström t ex vetekli Restström t ex rapspresskaka Restström t ex dissolvingmassa Tekniskt Marknads - perspektiv Processteg Förbehandling Konvertering: enzym-process, fermentation, kemisk process Separation: membran-process, extraktion m.m. Liknande processteg i flera exempel Synergieffekter

Nya värdekedjor baserade på restströmmar från lantbruk, livsmedels- och skogsindustri samt nya bioråvaror Möjliga intressenter Restströmmar Produkttyper Möjliga intressenter Lantmännen Gunnarshög SwePharm Södra Domsjö Vetekli Rapspresskaka Dissolvingmassa M.m. NYA VÄRDE- KEDJOR Livsmedel Kosmetika Egenvård Ytbehandling Prebiotika Fler förslag? Lantmännen Carbiotix Oriflame Perstorp AkzoNobel BASF Fördel med produkttyper där Gröna produkter efterfrågas

Fraktionering med membranfiltrering Mikrofiltrering Ultrafiltrering Nanofiltrering Socker Makromolekyler Kolloider Omvänd osmos Vatten Salt

Bioraffinaderi-exempel: Lantmännen Agroetanol Från: www.agroetanol.se/bioraff/ Mängder 600 000 ton spannmål 230 000 m 3 etanol 190 000 ton foder Möjliga nya produkter (alternativ till Foder) Prebiotika Barriär/film-material Tensider m.m.

Hypotesprövningsprojekt: Oleosin (ytaktivt protein) ur rapspressrester. Lunds universitet - Inst för livsmedelsteknik Gunnarshögs jordbruks AB - Rapsproducent på Österlen SwePharm - Partner för utvinning och optimering Det är möjligt att isolera oleosin från rapspressrester Oleosin fungerar som emulgeringsmedel och skyddar mot oxidation

oxidation i produkter efter 16 dagar Oleosin ur rapspressrester Oleosin hindrar oxidation av känsliga fettsyror mer än andra konventionella emulgeringsmedel 600 500 400 300 200 100 Fleromättad olja Framtida potential? 0 mjölk protein soya lecitin raps oleosin tensid Möjlighet att framställa ett emulgeringsmedel som är producerat i Sverige av svenska råvaror tar tillvara en outnyttjad resursström inte är en allergen alla kan äta motverkar oxidation mer än andra vanliga emulgeringsmedel Ökar nyttan för konsumenten Ökar lönsamheten för bönderna

Varför är projektet viktigt? Flera produkter, t.ex. Biobränsle + högvärdesprodukter (Bioraffinaderi) Ökade intäkter, Förbättrad totalekonomi Mindre avfall, mindre miljöpåverkan Nya samarbeten i nya värdekedjor Intressera andra branscher för Bioinnovation Viktigt med deltagare från hela värdekedjan Förslagsställare och kontaktpersoner Kemiska institutionen, Lunds Universitet, Patrick.Adlercreutz@biotek.lu.se Institutionen för Livsmedelsteknik, LU, Marilyn.Rayner@food.lth.se Institutionen för Kemiteknik, LU, Ann-Sofi.Jonsson@chemeng.lth.se

Halm och annan outnyttjad biomassa för utvinning av nya gröna material och produkter såsom lignin och fibrer Utvärdera potentialen för gröna material och produkter hos olika outnyttjade biomassor. Identifiering av kostnadseffektiva tillförselsystem från fält till användning. Förslagsställare: Carina Gunnarsson, JTI

Optimerad lagring av biomassa Tryggad försörjning av biomassa ställer krav på rätt hantering och lagring Ger halvering av förlustnivåerna Reducerar arbetsmiljöriskerna med mikrobiellt damm Optimerar kostnaderna för hanteringen av biomassan beroende på användningsområde. Förslagsställare: Nils Jonsson, JTI

Marina råvaror Viktig framtida råvarukälla Vidareförädlng ger förnyelsebara energibärare eller råvara till kemikalieproduktion. Ger upptag av närsalter, som fosfor och kväve, som sedan kan användas som gödsel samtidigt som kan lösa problem med övergödda marina miljöer. Sverige har unika möjligheter på området med sin långa kust. Förslagsställare: Lena Heuts, Västsvenska Kemi- och Materialklustret