Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Relevanta dokument
ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Presentation Kenneth Lind

Metoddagen 11 februari, 2010

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

PUBLIKATION 2008:112 Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten

Information om ATB VÄG 2002 och införandet av CEN-metoder och CENspecifikationer. Bo Simonsson, Vägverket Produktion Metoddagen 2002

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Fredd Larsson. Projektmål. Bakgrund. (termografisk mätning VV Publ. 2006:114) Beställarens erfarenhet av upplevd varierad kvalitet som

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg

Nr: Utgivningsår: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21

Funktionsupphandlingar i kommuner

Dokumentation från Metoddagen 6 feb 2014

Regelvärk. Trafikverkets regelverk

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

PUBLIKATION 2009:115. Vägverkets regler för reglering av beläggningarbeten

PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III

Erfarenheter av funktionskrav

Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten. Publ. 2010:092

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

H K. Väg-ochTrafik- Institutet. Nummer: V 159 Datum: Slutrapport - Provväg på väg E4 i Gävleborgs län. Projektnummer:

Regler, krav och metoder inom asfaltområdet

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 6

Nya publikationer from Oktober 2010 METODDAGEN 10 FEB STOCKHOLM. Nyheter i VVTBT och Regler för reglering. Kenneth Lind

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel F Bitumenbundna lager

AMA och VV TBT. Metoddagen Pereric Westergren, Stev

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Anläggnings-AMA. Metoddagen 11 febr Anvisningar i AMA Anläggning. Anläggnings-AMA. Anläggnings-AMA. Vad är Anläggnings AMA?

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA

Möte Metodutskott bitumen. Solna 11 december Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Regelverk Foi

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

MÄNGDFÖRTECKNING

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Utvärdering av bitumenbundet bärlager, E4 Skånes Fagerhult

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

Närvarande: Torbjörn Jacobson, Vägverket Leif Viman, VTI Hamid Sedaghati, Skanska Thomas Karlsson, Skanska Mats Jonsson, Svevia Henrik Arnerdal, Nynas

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2003 VV Publ 2003:111 Kapitel F Bitumenbundna lager

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001

Presentation Kenneth Lind

Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik

väg/beläggningsarbeten (TBv/bel) för utförande av beläggningsobjekt år 2003 Vägverket Region? Handlingen upprättad 2002-?-?

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

Beläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås.

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2002 VV Publ 2001:111 Kapitel F Bitumenbundna lager

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Fundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3. Safwat Said. Konstruktion& Byggande. Skanska, ATC

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Varm återvinning i asfaltverk

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK

Besiktning av KGO-sträckor

Ringanalyser. Metodgruppens Ringanalysgrupp. Deltagare: Senaste möte: Metoddagen Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

Energiförbrukning och kvalité

FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING

Presentation Kenneth Lind

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Kap 2 BYGGNATION. HANDBOK KSF Gatu- och trafikavdelningen,nbf Gatu- och parkdriftavdelningen Huddinge Kommun 1

Kall och halvvarm återvinning

Utvärdering av sammansättningens. inverkan på utmattning och styvhet

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Val av beläggning. Val av beläggning Kunskapsdokument

Miljöanpassade beläggningar

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Hur klarar vi funktionskraven eller utförandefunktion

Utvärdering av ny metod för vattenkänslighet

2 Broisolering & beläggning.

KRAV. Bitumenbundna lager. FORTV TBT 2015:01 Version

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

Mät- och ersättningsregler för underhållsbeläggningar

Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet

Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och vägar

Uppföljning av vägar utförda med KGO III-metoden

Metodgruppens styrgrupp

Funktionskrav i upphandling. Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Nr Utgivningsår: Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB (SVB)

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Transkript:

Metoddagen 2007 Vägverket Produktion Beläggning Mansour Ahadi Chef avdelning Industri Nöjd Medarbetare Index (NMI) Vägverket Fråga: Jag känner mig trygg när jag arbetar på väg 2004 1,2 2005 1,3 2006 3,5

Regelverk Bya84 Väg 94 ATB-väg2000 ATB-väg2005 Egenskaper Hålrum 4 provkroppar 4 provkroppar 8 provkroppar 8 provkroppar Yta=10.000m² Yta=12.000m² Yta=12.000m² Yta=12.000m² Tjocklek Beräkning av 10 provkroppar 10 provkroppar Använder hålrumms utlagda ton Yta>10.000m² Yta>10.000m² provkroppar Endast nybyggnad Vattenkänslighet Marshallprov- Marshallprov- 10 provkroppar kroppar 1gg/täkt år kroppar 1gg/täkt år ca. 20.000m² Deformationsresistens 6 provkroppar 6/12 provkroppar Abb tjocklek>40 mm ca. 40.000m² Summa 4st 14st 18/24st 18/24/30 40.000 m² Funktionsprovning ATB-väg 2005 Slitlager Bindlager Bärlager Nötningsresistens Deformationsresistens Styvhetsmodul Utmattningsmotstånd Vattenkänslighet Summa 10 6/12 6 6 6 12 12 12 10 10 10 38 34/40 28

Egenskaper ATB-väg; borrprov slumpas enligt FAS 418 Nötningsresistens Styvhetsmodul Vattenkänslighet Deformationsresistens Abb/slitlager Hålrum och tjocklek 5 provkroppar. Yta 20.000m² 6 provkroppar. Yta 40.000m² 10 provkroppar. Per 8.000 ton, vid mängd >2.000 ton 6/12 provkroppar. Yta 40.000m² 4 provkroppar. Yta 6.000m² Frekvens Om varje analystyp/egenskapsprovning slumpas strikt efter sin frekvens blir antalet flytt med TMA etc ganska omfattande. Dessutom följer man FAS 418 att slumpa som om hela ytan vore ett enda lång drag, blir det näst till omöjligt att hålla isär och hålla alla totala samt mellan liggande ytor. Hur gör man vid ett nybyggnadsprojekt. Man flyttar ofta inom bygget!!!!

Vidhäftningstal 80 60 % 40 20 0 Väg94 ATB-väg 2005 Kravnivån på vidhäftningstalet har ökat med 50% Krav ställs på draghållfastheten i Region Väst Vilka parametrar påverkar vidhäftningstalet? Bindemedlet Bindemdelstyp, mängd och sammansättning Vidhäftningsmedel, mängd och typ Stenmaterialet Packningsarbete

Möjliga förbättringar Arbeta med att standardisera metoden ännu mer Är det Ok med reproducerbarhet på Hålrumshalt ca? Prall ca? Vattenkänslighet ca? Dynamiskkryp ca? Styvhet ca? mm Bättre förtydligande i nuvarande regelverk Lika många provkroppar på en cykelväg som hög trafikerade väg Lika många provkroppar på vägar med ett lager beläggning som fler lager konstruktioner

Beläggningar med funktionskrav Tbv bel. Cirkulationsplats Rondellmassa Krav skall verifieras på uppborrade provkroppar Stabilitet Vattenkänslighet Prall 12 st Provkroppar 10 st provkroppar 6 st provkroppar ATB-Väg F4.8.4 Provning: Hålrumshalt Är frekvensen för provtagningen enligt hålrumshalt eller dynkryp?

1.2 HÅLRUMSHALT Borrprov Om hålrumshalten avviker från den tillåtna för aktuell beläggningstyp görs avdrag enligt tabell 1. Vid hålrumshalt understigande godkänt värde i tabell för AG, ABb, ABT, ABS och Remixing skall stabiliteten provas enligt ATB VÄG F5.3. Om krav för stabilitet enligt tabell F5.3-1 uppfylls skall inget avdrag göras. Om kraven inte uppfylls skall avdrag göras enligt tabell 1 nedan. Är kravet enligt kap. F5.3-1 relevant för alla Beläggningstyper oavsett bindemedelstyp?

Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten Avdrag på grund av för stor avvikelse i hålrumshalt. Exempel, slitlager 1,5-5,0%: Hålrum överstigande i intervall 5,1-6,0% 15% avdrag Finns det någon vetenskaplig undersökning för att livslängden på ett slitlager med hålrumshalt 5,5%, minskar med 15%? Hur gamla är dessa krav? Är dessa krav relevanta med avseende på metodens spridning?

Vad gör Vi? Metod gruppen ansvarar för att alla metoder ses över samt att precisionen förbättras. Beställaren måste tillskjuta medel för att dessa metoder kan verifieras innan de införs i regelverket. Entreprenörerna ansvarar för att deras medlemmar i metodgruppen aktivt arbetar med att förbättra metoder. Tack för Er uppmärksamhet!