Året i sammandrag. Sida 1 av 46

Årsredovisning 2012

Året i sammandrag Januari Premiär för teckenspråksvisningar på Flygvapenmuseum (FVM). Armémuseum (AM) påbörjar arbetet med att flytta 800 troféfanor och standar samt 700 stänger från Skansenberget till magasinet i Frihamnen. Februari Det gestaltande ljudrummet, seminarium på FVM i samarbete med Forum för utställare. Vernissage för utställningen Skala på FVM. På AM öppnas utställningen På farligt uppdrag med bilder tagna av pressfotograf Yvonne Åsell, Svenska Dagbladet. Hon har följt ett svensk skyttekompani under dess tjänstgöring i Afghanistan. Mars Modevisning på FVM i samarbete med Anders Ljungstedts gymnasium lockade 1 000 åskådare. AM:s vandringsutställning Saker och ting mellan liv och död invigs i Bryssel på Musée de l Armé. April Saab AB firade 75-årsjubileum på FVM i närvaro av kungaparet. Stormaktskrig och häxfeber familjevisning med dramatiserade inslag visades på AM under påsklovet. Maj FVM nominerat till och representerat på European Museum of the Year Award i Penafiel, Portugal. En utställning öppnar på Historiska museet i Kiev, med kossackfanor ur AM:s samlingar. Boken The Odyssé of Cossack flags, som är ett svensk ukrainskt samarbete kommer ut samtidigt. Tillsammans med Statens fastighetsverk (SFV) arrangerar AM Hemliga rum. Visningen Om kriget kommer kalla kriget och skyddsrummen, genomförs sex gånger under dagen, alla turer är fullbokade. Juni 34 000 besökare på FVM under två flygdagar i samband med Aerospace Forum. Utställningen Mat för en hel armé öppnas på AM. AM lämnar tillbaka nyckeln till magasinet i Skansenberget till SFV fanflytten är avslutad! Försvarets traditionsnämnd ger ut boken Försvarets traditioner med översiktlig historik från 1500-talet. Juli En stor yttre renovering av TP 85, Caravelle, genomförs på FVM. AM erhåller 100 000 kronor från nationalkommittén Raoul Wallenberg. Pengarna ska användas till lön för en pedagog som ska genomföra visningar för skolungdomar. Augusti Premiär för nytt visningstema, Kärlekens villkor, på FVM. På Wismar Schwedenfest deltar delar av myndigheten med gemensam marknadsföring gentemot den tyska marknaden. Representanter från Sveriges militärhistoriska arv (SMHA) och AM finns på plats. September SVT spelar in Antikrundan på FVM. FVM deltar på konferensen The Best in Heritage i Dubrovnik, Kroatien. AM är på plats med egen monter på Nordens största årliga kulturevenemang Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Oktober Välbesökt föredrag av f.d. rallyföraren, Erik Carlsson på taket, på FVM. Tusen kvadratmeter utställningar öppnar! Första etappen av förändringen i basutställningen på AM öppnar, Margot Wallström invigningstalar. November FVM anordnar berättarcafé på temat Kalla kriget, under ledning av cafévärden Ragnar Dahlberg. Särskilda operationsgruppens nya förbandsfana färdigställs med högtidlig och traditionsenlig fanspikning på AM. December Hemvärnets julkonsert lockade 375 besökare till FVM. AM:s utställningskatalog To Feed an Army, utses av Gourmand World Cookbook Awards till Best Culinary History Book in Sweden 2012. Sida 1 av 46

Innehåll Året i sammandrag 1 1 Överintendentens förord 3 2 Sammanfattande resultatbedömning och ekonomisk översikt 4 3 Verksamhetsområde Bevarande 6 3.1 Armémuseum 6 3.2 Flygvapenmuseum 6 3.3 Resultatbedömning 7 4 Verksamhetsområde Förmedling 9 4.1 Armémuseum 9 4.2 Flygvapenmuseum 10 4.3 Resultatbedömning 11 5 Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad 14 5.1 Armémuseum 14 5.2 Flygvapenmuseum 15 5.3 Övriga publikationer 16 5.4 Resultatbedömning 16 6 Verksamhetsområde Stöd 18 6.1 Sveriges militärhistoriska arv 18 6.3 Resultatbedömning 19 7 Verksamhetsområde Traditionsvård 22 7.1 Resultatbedömning 22 8 Övrig återrapportering 24 8.1 Samverkan med andra myndigheter och aktörer 24 8.2 Internationellt utbyte och samverkan 25 8.3 Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv 27 8.4 Barn och ungdomar 27 8.5 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 29 8.6 Kvalitetsredovisning 29 8.7 Lokalkostnader 32 8.8 Avgiftsbelagd verksamhet 33 9 Kompetensförsörjning 34 10 Finansiell redovisning 36 10.1 Resultaträkning 36 10.2 Balansräkning 37 10.3 Anslagsredovisning 38 10.4 Tilläggsupplysningar och noter 38 10.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter 45 11 Beslut 46 Sida 2 av 46

1 Överintendentens förord Att sammanställa en resultatredovisning för det gångna året är ett bra sätt att påminna sig om det engagemang och den kompetens som ligger bakom verksamheterna som vi redogör för och som ligger bakom de annars så anonyma siffrorna i prestationstabellerna. Det är också ett tillfälle att reflektera över hur vi, med 72 årsarbetskrafter, egentligen hunnit med allt. Hur gick det till? Allt som görs under ett år följer inte verksamhetsplanen strikt och det är nog bra att det är så. Oförutsedda saker händer, nya möjligheter öppnar sig och omprioriteringar måste göras. I huvudsak har vi dock, med gott resultat, lyckats genomföra det vi föresatt oss och lite till. Ett område som förtjänar att lyftas fram är den positiva utvecklingen av vårt internationella deltagande och samarbete. Exempelvis kan nämnas de arbetsplatsbyten som under året har genomförts med museer i Moskva, Bryssel och Sankt Petersburg, ett utmärkt sätt att bygga relationer och lära sig av varandra. Det faktum att företrädare för SFHM nu sitter i ledningen för den internationella museiorganisationen inom sektorn utgör en god grund för fortsatta initiativ inom området. Vi har också haft ett givande forskarutbyte med Ukraina som under året resulterade i boken The Odyssey of Cossack Flags. Utgångspunkten för denna forskning har varit fanorna i trofésamlingen. Det har också visat sig att Armémuseum, genom trofésamlingen, kan ha världens största innehav av kinesiskt 1600- och 1700-tals siden utanför Kina. Något som har intresserat forskare i Kina och diskussioner förs nu om ett eventuellt gemensamt projekt. Andra inslag i den internationella bilden är t.ex. att Armémuseums prisbelönta vandringsutställning Saker och ting mellan liv och död är efterfrågad och fortsätter att vandra mellan olika länder i Europa, från Norge till Belgien och nu till Polen. Flygvapenmuseum nominerades under 2012 till European Museum of the Year Award samt ingår numera i gruppen The Best in Heritage. En av Armémuseums utställningskataloger tilldelades en internationell utmärkelse under året. Osv. Kan man då med hänvisning till exemplen ovan hävda att dessa delar av vår verksamhet håller hög kvalitet? Ett nationellt eller internationellt pris kanske kan sägas borga för kvalitet. Men om det är ett kvalitetsmått, innebär det då att verksamheten höll lägre kvalitativ nivå året innan eller året efter utmärkelsen? De publikundersökningar som görs av Armémuseum och Flygvapenmuseum visar att ca 90 procent av besökarna ger museibesöket fyra eller fem på en femgradig skala. Ett mycket bra resultat, men kan man av det dra slutsatsen att utställningarna håller hög kvalitet? Uppdraget i regleringsbrevet att definiera och redovisa kvalitativa aspekter av verksamhetens resultat är angeläget och har inneburit intressanta diskussioner. I avsnitt 8.6 av resultatredovisningen problematiserar vi något kring kvalitetsbegreppet men försöker oss också på att definiera kvalitetskriterier. Jag tycker själv att vi lägger ett resultatmässigt väldigt bra år bakom oss och jag vill tacka alla engagerade medarbetare för de mycket goda arbetsinsatser som ligger till grund redovisningen i det följande. Staffan Bengtsson Överintendent Sida 3 av 46

2 Sammanfattande resultatbedömning och ekonomisk översikt Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift att främja kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen. Myndighetens verksamhet regleras i Förordning (2007:1178) med instruktion för Statens försvarshistoriska museer, Förordning (2007:1438) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter samt i regleringsbrev. I myndigheten ingår Armémuseum i Stockholm, Flygvapenmuseum i Linköping, Sveriges militärhistoriska arvs kansli, Försvarets traditionsnämnd, samt en myndighetsgemensam administrativ avdelning. Resultatredovisningen är indelad i fem verksamhetsområden: - Bevarande - Förmedling - Kunskapsuppbyggnad - Stöd - Traditionsvård För varje verksamhetsområde redovisar SFHM verksamhetens resultat och prestationer i förhållande till uppgifter och återrapporteringskrav enligt instruktion och regleringsbrev. Därefter gör SFHM en bedömning av resultatet. Kvalitativa aspekter I regleringsbrevet för 2012 anges att SFHM i sin resultatredovisning ska, utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat. Regeringen har i den förvaltningspolitiska propositionen pekat på frågan om myndigheternas prestationer svarar mot medborgarnas legitima behov och krav och har den kvalitet som kan förväntas. En redovisning som enbart omfattar utförda prestationer i termer av volymer och kostnader ger inte tillräcklig information om detta. En redovisning av prestationernas kvalitet och medborgarnas uppfattning om dessa är viktig, konstaterar regeringen. Under punkt 8.6 Kvalitetsredovisning redovisar SFHM den definition av de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat och de kvalitetsindikatorer som har identifierats. Själva redovisningen av kvalitativa aspekter görs under respektive verksamhetsområde. Sammanfattande resultatbedömning per verksamhetsområde Under verksamhetsområde Bevarande ser verkligheten annorlunda ut för myndighetens båda museer. Armémuseums samlingar är under god uppsyn och hela föremålsbeståndet finns registrerat i föremålsdatabasen Primus. Hos Flygvapenmuseum har arbetet med förteckning och dokumentation av samlingarna fått stå tillbaka för ständiga magasinsflyttar och för museets om- och utbyggnad. Detta är ett område som prioriteras och förbättringar kommer att ske redan 2013. För verksamhetsområde Förmedling är den sammanfattande bedömningen att utställningsverksamheten håller hög kvalitet. Totalt har sju tillfälliga utställningar öppnat under 2012. Besökssiffrorna ökar och det är glädjande att se de goda omdömen museerna och deras utställningar får i publikundersökningarna. För verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad är den sammanfattande bedömningen att verksamheten varit framgångsrik. Det har varit ett händelserikt år med bl.a. 36 publicerade artiklar, nio anordnade seminarier och sju utgivna publikationer. Dessutom ökar antalet besökare hos biblioteken och två publikationer har vunnit priser under året. För verksamhetsområde Stöd är den sammanfattande bedömningen att myndighetens stödjande verksamhet är mycket framgångsrikt. SFHM har aktivt stöttat museerna i nätverket Sveriges militärhistoriska arv i deras museala utveckling. Varumärket SMHA har också stärkts ytterligare och allt fler länder och museikollegor i vårt närområde inspireras av den svenska modellen SMHA. Sida 4 av 46

För verksamhetsområde Traditionsvård är den sammanfattande bedömningen att verksamheten präglas av hög kvalitet. Traditionsnämndens samlade kunskap är stor, och dess rådgivande och stödjande roll i traditionsfrågor är efterfrågad. Verksamhetsområde 2012 2011 2010 Bevarande Kostnader 22 758 25 666 22 619 Anslagsintäkter 21 819 24 161 21 315 Övriga intäkter 953 1 492 1 010 Förmedling Kostnader 67 669 65 373 70 992 Anslagsintäkter 49 308 46 999 55 931 Övriga intäkter 18 737 18 792 13 698 Kunskapsuppbyggnad Kostnader 12 686 9 254 6 032 Anslagsintäkter 9 519 8 134 5 419 Övriga intäkter 3 167 1 121 588 Stöd Kostnader 10 270 10 587 9 000 Anslagsintäkter 8 490 8 422 7 172 Övriga intäkter 1 781 2 165 1 829 Traditionsvård Kostnader 217 205 216 Anslagsintäkter 217 205 216 Övriga intäkter 0 0 0 Summa kostnader 113 601 111 086 108 858 Summa anslagsintäkter 89 353 87 921 90 052 Summa övriga intäkter 24 638 23 569 17 125 Verksamhetsutfall 389 404-1 681 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av 17 456 17 857 17 517 bidrag Lämnade bidrag 17 456 17 857 17 517 0 0 0 Årets kapitalförändring 389 404-1 681 Sida 5 av 46

3 Verksamhetsområde Bevarande Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Bevarande SFHM ska vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten. 3.1 Armémuseum Vård och förvaring Armémuseums magasin är bemannade med välutbildad personal som kontinuerligt studerar och vårdar samlingarna. Det pågår målmedvetna arbeten med förvaringssystemen för att de ska vara rena och hålla god standard för föremålens bästa. Liksom föregående år präglades 2012 av en magasinsflytt. En betydande del av samlingen av fanor har flyttats från ett bergrumsmagasin till huvudmagasinet i Frihamnen. Fanorna var i god ordning eftersom fanmagasinet iordningställdes med ny inredning och nytt emballage så sent som 2008 under Accessprojektet. Årets flytt berodde på att lokalerna hade dömts ut och hyresavtalet blivit uppsagt av Statens fastighetsverk. Arbetet med att iordningställa förvaringen i det nya magasinet kommer att pågå under en rad år framöver och den är väsentlig för samlingarnas långsiktiga bevarande. Ett annat omfattande arbete som pågår med föremålen är att skilja en samling vimplar från sina stänger. Vimplarna, som är flera meter långa, är från slaget vid Narva 1700 och slaget vid Saladen 1703. De är fastspikade på sin stång med en rad nubb och tyget spricker långsamt sönder när det förvaras hoprullat runt sin stav. Ideallösningen vore stora skåp där stång och vimpel skulle kunna planförvaras. Eftersom så pass stora förvaringsskåp är orealistiska skiljer vi försiktigt på stång och vimpel. Alla nubb dokumenteras och därefter förvaras föremålen var för sig. Armémuseums samlingar tilldrar sig stort intresse från museer och institutioner både i Sverige och utomlands. Under 2012 har 278 nya föremål deponerats och lånats ut. Bland annat har kossackfanor ur Armémuseums samlingar lånats ut till en utställning på Historiska museet i Kiev, Ukraina. Registerhantering Alla Armémuseums föremål är registrerade i föremålsdatabasen Primus. Genom Primus har museet en god överblick över samlingarna och det pågår ett kontinuerligt arbete med dokumentation och vetenskapliga studier av föremålen. Armémuseums samlingar är tillgängliga för allmänheten genom internetsöktjänsten Digitalt museum. Digitalt museum har skapat goda förutsättningar för forskare och andra specialintresserad att använda museisamlingen som källmaterial. Tillgängligheten till föremålen har därmed ökat. Webbplatsen har blivit en ny informationskanal och antalet besökare har nästan fördubblats sedan 2011. Under 2012 har Armémuseums samlingar kompletterats med 23 nyförvärv. Bland nyförvärven finns bl.a. en fana från Svea ingenjörregemente, Ing 1, tillverkad 1935. 3.2 Flygvapenmuseum Vård och förvaring Arbetet med att komplettera och konvertera museets föremålsdatabas till Primus slutfördes under 2012. Genomgången av föremålssamlingen har skett kategorivis och koncentrerats på uniformer och beklädnad, flygplansmodeller samt plaketter. I februari 2012 transporterades museets flygplan TP 85 Caravelle från flottiljområdet på Malmen ner till Flygvapenmuseum för slutlig placering framför museet. Under sommaren genomgick flygplanet en utvändig sanering och ompolering. Caravellen har blivit en uppseendeväckande utomhusattraktion för museet och den syns från såväl vägen som från järnvägen. I april tvingades Flygvapenmuseum att destruera flygplan Viggen 37-1, som införlivades med museets samlingar 1981. Flygplanet har under årens lopp varit förvarat utanför museet. När Försvarsmaktens demonteringsgrupp skulle demontera flygplanet för placering i museets magasin, visades det sig, att flygplanet var i så pass dåligt skick så att endast destruktion återstod. Andra åtgärder var inte ekonomiskt försvarbara. Sida 6 av 46

Under året har arbetsinsatserna i museets magasin koncentrerats kring ombyggnad av magasinet i Lägerhyddan för att kunna inhysa museets reservdelssamling. På så sätt frilades magasinsytor för föremålssamlingen i verkstadsmagasinet, Flygvapenmuseums huvudmagasin. Östergötlands Flyghistoriska Sällskaps (ÖFS) publika restaureringsarbete med museets Saab B 18B fortsatte under året liksom arbetet med fullskalemodellen av S 16 Caproni. Svensk Flyghistorisk Förenings arbetsgrupp på Tullinge arbetade vidare med restaureringen av museets flygplan Donnet-Lévêque, Flygfisken, som ska ställas ut i Flygvapenmuseums pionjäravdelning under 2013. Dessutom påbörjades restaurering av flygplan Macchi M.7. Flygvapenmuseums fordonsgrupp fortsatte under året arbetet med att restaurera radarhöjdmätaren till radarstation PJ-21. Arbetsgruppen flyttade under året från arbetslokalen på Garnisonen i Linköping till museets fjärrmagasin utanför Linköping. Flygvapenmuseums depositionsverksamhet till lokala museer ute i landet sprider kunskap om föremålen, ökar variationen hos dessa museer och bidrar därmed till att locka en större publik. Dessutom är det positivt för Flygvapenmuseum då många flygplan av utrymmesskäl inte kan visas i museets lokaler och det råder brist på utrymme i magasinen. Under 2012 har 56 nya föremål deponerats och lånats ut. Registerhantering Antalet registrerade föremål i databasen Primus har under 2012 ökat med 4 228 stycken. Arbetet fortgår kontinuerligt även om det fortfarande återstår mycket arbete med att inventera, registrera och gallra bland de uppskattningsvis 200 000 föremål som finns i samlingarna. Överföringen av individhandlingar för flygplan från verkstadsmagasinet till den nya arkivlokalen pågick under året. En arkivassistent arbetade under fyra månader 2012 främst med genomgång av fotografier i databasen Primus. I arbetsuppgifterna ingick även vård av fotooriginal, fysisk uppordning och skanning samt en del nyregistrering av fotografier. Flygvapenmuseum gör riktade insatser för att fylla de historiska luckor som finns i samlingen. Under 2012 har 99 nyförvärv införlivats i samlingarna. 3.3 Resultatbedömning Armémuseum har under året lagt stora resurser på att flytta ett magasin med fanor vilket har tagit personalresurser från annat arbete med vård av samlingarna. I fjolårets årsredovisning påpekades att hotbilden mot bevarandearbete är magasinsflyttar eftersom de ger driftsstopp i den långsiktiga föremålshanteringen. Därför har museet inte arbetat vidare med vårdplaner och metodisk föremålsvård. Bedömningen är ändå att museets samlingar är under god uppsyn. Kvaliteten avseende föremålens vård är god men det är otillfredsställande att inte kunna arbeta mer med förvaringssystemen för att kunna ge intresserade besökare specialvisningar samt god forskarservice. Alla Armémuseums föremål är registrerade i föremålsdatabasen Primus. Genom Primus har museet en god överblick över samlingarna och det pågår ett kontinuerligt arbete med dokumentation och vetenskapliga studier av föremålen. Kvaliteten på förteckningen över Armémuseums samlingar är mycket god. Flygvapenmuseums magasinssituation är efter omflyttningen år 2011 fortsatt problematisk. Mycket kostsamma omflyttningar av skrymmande, svårdemonterade och svårflyttade föremål pågår fortfarande mellan de olika magasinen. Ombyggnaden av museets lokal för reservdelar har under året prioriterats och krävt stora personalinsatser på bekostnad av andra vård- och uppordningsprojekt. På grund av magasinsbrist har Flygvapenmuseum genom åren tvingats förvara ett antal flygplan utomhus. Resultatet har blivit att de har farit mycket illa och 2012 tvingades Flygvapenmuseum till följd av detta att låta destruera ett flygplan. Flygvapenmuseum har de senaste åren ofta tvingats flytta mellan olika magasin och inrätta sig i nya lokaler. Den konstanta magasinsbristen och ständiga omflyttningsinsatser har medfört, att det finns brister i kvaliteten på den vård föremålen får. Utrymme för förbättringar finns även om det är komplicerat. Sida 7 av 46

Förteckningen och dokumentationen av Flygvapenmuseums samlingar är ett område som har fått stå tillbaka för ständiga magasinsflyttar och för museets om- och utbyggnad. Museet har uppskattningsvis 200 000 föremål i sin samling. Av dessa är 25 559 föremål registrerade i föremålsregistret. Det ska påpekas att siffran 200 000 endast är en kalkylerad siffra och den omfattar även museets stora lager av reservdelar. År 2007 påbörjades arbetet med att separera reservdelarna från museisamlingen. Målet är att samlingarna ska delas upp på reservdelar och museiföremål. När det är klart är bedömningen att Flygvapenmuseums samlingar kommer att bestå av ca 50 000 museiföremål. Kvaliteten på förteckningen över Flygvapenmuseums samlingar får bedömas som mindre tillfredställande, men detta är ett område som kommer att prioriteras under 2013. SFHM arbetar idag med en aktiv insamlingsmodell. Det innebär att myndighetens museer aktivt och planerat tar in föremål som på olika sätt berikar samlingarna. Insamlingen styrs av ett policydokument: SFHM förvärvs- och gallringspolicy samt handlingsregler. Det fungerar som ett stöd för myndighetens förvärvs- och gallringsgrupp och är ett levande dokument. Kvaliteten hos Flygvapenmuseum och Armémuseum avseende nyförvärv anses vara mycket god. Tabell: Volymer avseende prestationer inom Bevarande Prestationer 2012 2011 2010 Vård och förvaring Antal föremål totalt* Antal föremål som fått vård/översyn under året Antal depositioner och utlån (totalt) Antal depositioner och utlån under året Registerhantering Antal dataregistrerade föremål Antal föremål i digitalt museum** Antal besök på digitalt museum (effekt)*** Antal nyförvärv under året 313 889 814 6 270 334 139 448 81 027 281 545 122 314 054 1 862 6 067 937 135 385 80 074 148 440 *Siffran är lägre än föregående år eftersom dubblettposter i Primus har rensats bort under året. **Enbart Armémuseums föremål då Flygvapenmuseum inte deltar i Digitalt museum. ***Avser hela webbplatsens besök. 301 413 863-5 130 169 134 823 79 480 95 391 622 Tabell: Kostnader avseende prestationer inom Bevarande Prestationer 2012 2011 2010 Vård och förvaring 20 722 20 468 - Registerhantering 1 701 2 500 - Summa 22 423 22 968 - Tabell: Kostnader och intäkter avseende verksamhetsområde Bevarande Bevarande 2012 2011 2010 Kostnader 22 758 25 666 22 619 Anslagsintäkter 21 819 24 161 21 315 Övriga intäkter 953 1 492 1 010 Minskningen av kostaderna sedan föregående år beror till största delen på minskade kostnader för registerhantering på Armémuseum. Sida 8 av 46

4 Verksamhetsområde Förmedling Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Förmedling SFHM ska hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten samt driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet. 4.1 Armémuseum Utställningar Under 2012 har Armémuseum visat fyra tillfälliga utställningar varav två av dem öppnade redan 2011 och har stått delar av respektive hela 2012. Utställningsserien Uniform, som pågått med olika teman sedan februari 2010 avslutades i början av februari 2012, det sista temat var Uniform-Personligt. Vem äger bilden av historien King, Queen and Queer, som öppnade sommaren 2011 och förlängdes fram till 31 december 2012, har varit populär bland skolor som använt den i sin undervisning om genusfrågor. Fotoutställningen På farligt uppdrag öppnades i februari och visade 100 fotografier tagna av pressfotograf Yvonne Åsell, Svenska Dagbladet. Fotografierna skildrade en skytteplutons vardag och arbete från missionsutbildningen i Kungsängen till det farliga uppdraget i Afghanistan. Utställningen Mat för en hel armé öppnade till sommarens turistsäsong. I den visas föremål ur samlingarna och bilder från museets arkiv. Sex olika teman beskriver hur födan och försörjningen påverkat krigshistorien och hur den svenska armén har löst sina mat- och logistikproblem. Under 2012 påbörjade Armémuseum arbetet med att förnya basutställningarna, i mitten av oktober öppnade den första etappen. Fredssoldater utökades med den svenska soldatmässen Muddy Mess, från Camp Victoria i Kosovo. Margot Wallströms uppdrag i FN, att lyfta fram hur våldtäkt används som vapen, visas i en filmsekvens gjord av frilandsjournalisten Marika Griehsel. Vapen & rockar är det nya namnet på det som tidigare kallades Studiesamling äldre vapen. Utställningen har kompletterats med uniformer, moderniserats med ny design och presenterar nu 200 års vapen- och uniformsutveckling. Utställningen Artillerihallen har genomgått en ansiktslyftning. Armémuseums vandringsutställning Saker och Ting mellan liv och död visades på Forsvarsmuseet i Oslo, Norge fram till den 31 januari 2012. Därefter flyttades den vidare till Museé de l Armé i Bryssel, där den invigdes den15 mars med invigningstal av Armémuseums chef. Article One, en vandringsutställning som lyfter fram homo-, bi- och transsexuella grupper som varit osynliga i historie- och samtidsskrivningen, ställdes ut i Skopje, Makedonien. Utställningen är ett samarbete mellan Armémuseum, Tekniska museet och Nobelmuseet. Sista dagen arrangerades en paneldebatt där en av Armémuseums pedagoger deltog. Museet stödjer också utställningsverksamhet genom att aktivt bistå andra museer med föremålslån såväl inom som utanför Sveriges gränser. Låneverksamheten växer och den kommer även i framtiden att vara en viktig del av verksamheten. Pedagogik Armémuseum har fortsatt med drop-in-visningar för allmänheten. Den tillfälliga utställningen Mat för en hel armé har visats varje torsdag, sommartid genomfördes visningar på svenska och engelska varje dag och under året har allmänna visningar som knyter an till Raoul Wallenbergs gärning genomförts. För att möta intresset från ryska turister har Armémuseum haft ryska visningar med inhyrda guider under sommaren samt jul/nyår/trettonhelg, som är en stor resehelg för ryska medborgare. Armémuseums historiska utställningar lämpar sig bra för skolor, flera av ämnena i basutställningarna finns med i läroplanen; t.ex. stormaktstiden, kalla kriget, och världskrigen. Den pedagogiska verksamheten för skolor är ett kännetecken för Armémuseum och under året uppgick skolvisningar till 320 stycken. Ett populärt inslag i pedagogiken är de dramatiserade visningarna. Sida 9 av 46

Ett viktigt tema under 2012 har varit Raoul Wallenberg med anledning av det nationella märkesåret Raoul Wallenberg 1912-2012. Museets utställning om Raoul Wallenberg har gjorts större och bl.a. utökats med ett auditorium som visar det historiska sammanhanget kring Raoul Wallenbergs gärning. Ett skolprogram utformat som dialogvisningar har utvecklats. Visningarna med samtal har berört tre teman: tidsandan, den svenska politiska hållningen och Raoul Wallenbergs roll. Samtalen kretsar kring svåra frågor som folkmord, mänskliga rättigheter och politiska misslyckanden. Visningarna har i första hand vänt sig till skolklasser från årskurs 9 till gymnasiet. Vid varje terminsstart arrangerar Armémuseum lärarkvällar där nyheter i det pedagogiska programmet presenteras, under 2012 har två lärarkvällar arrangerats. Ett annat tillfälle att möta lärare är i samband med mässan Skola+Museum=Sant där Armémuseum deltar. Mässan arrangeras av Föreningen för undervisning vid svenska museer (FUISM). Programverksamhet Programverksamheten under året har varit omfattande och är ett prioriterat verksamhetsområde. Programverksamheten kan både bidra till fördjupningar inom militärhistoria för de specialintresserade besökarna och till bredare mer publikfriande arrangemang vars syfte är att höja museets besökssiffror. I maj arrangerades tillsammans med Statens fastighetsverk programverksamheten Hemliga rum. Visningen Om kriget kommer kalla kriget och skyddsrummen, genomfördes sex gånger under dagen, alla turer var fullbokade. Under dagen hade Armémuseum över 1 300 besökare. 4.2 Flygvapenmuseum Utställningar Under 2012 har Flygvapenmuseum haft tre tillfälliga utställningar. Utställningen Skala, som öppnade i februari, var ett utställningsprojekt i samarbete med allmänheten. Utvalda modellbyggare från hela landet fick tillfälle att visa sina skalamodeller och presentera sin hobby via film som visades på skärm direkt invid den utställda modellen. I utställningen tillgängliggjordes också efterfrågade skalamodeller ur Flygvapenmuseums samlingar. Utställningen Saab 75 år, öppnade i april. I utställningen visades både museets flygplan Saab 91A Safir och bilen Saab 92, inlånad från Saab Car Museum. Dessutom producerades en film med historiskt reklammaterial och arkivfilmer om Saab. Barnkulturåret uppmärksammades genom konst- och barnutställningen Drakel & Viggos verkstad. Utställningen uppmuntrar till lekfullt lärande och appellerar till flera sinnen. Utställningen bidrog till att fler förskoleklasser besökte Flygvapenmuseum under 2012 jämfört med tidigare. Utvecklingen och förbättringen av Flygvapenmuseums basutställningar pågår kontinuerligt. Under året påbörjades arbetet med att justera utställningstexter och komplettera med engelska översättningar där sådana fattas. Interiörerna som visar den fiktiva familjen Folkessons hem under 1950-, 1960-, 1970- och 1980-talen har kompletterats. Med anledning av Saabs 75-årsjubileum utarbetades en audioguide med information om utställda Saab-flygplan. Flygvapenmuseums science center Flyglabbet har utökats med två nya stationer: Bygg och flyg samt Flygträna. Båda stationerna är framtagna för att uppmuntra till lekfullt lärande, inlevelse och förståelse. Stationerna fungerar även för rullstolsburna och instruktioner finns på svenska och engelska. Pedagogik Flygvapenmuseums utställningar har en tydlig koppling till många olika ämnen i skolan vilket gör att pedagogerna fortsätter att utveckla nya skolprogram anpassat för olika kursplaner. Ämnen som berörs i Flygvapenmuseums skolvisningar är samhällskunskap, svenska, historia, teknik, fysik, bild och matematik. Under 2012 utvecklades ett nytt koncept för matematik på museet för årskurs 1-9 i tre olika nivåer. Konceptet utvecklades tillsammans med studenter från Linköpings universitet. Det har även hållits visningar inom flygmeteorologi för flera klasser efter lärares önskemål och ett nytt visningsunderlag om samhällsnormer under 1900-talet utarbetades. Sida 10 av 46

Under 2011 påbörjades ett samarbete med Kärna skola i Malmslätt, ett samarbete där Flygvapenmuseum utbildade elever att guida på museet. I januari 2012 hölls dessa visningar för över 300 skolbarn och samarbetet fortsatte senare under året. Under året har Flygvapenmuseum satsat på att nå ut till fler förskolor i Linköpings kommun. Med hjälp av den tillfälliga barnutställningen Drakel & Viggos verkstad, och samarbeten i olika kommunala projekt inom förskoleverksamheten har fler förskolor än tidigare besökt museet. En audioguide för barn togs fram i barn- och ungdomsstrategins anda. Målgruppen för audioguiden är barn som ännu inte kan läsa. Bredd och nytänkande i det pedagogiska utbudet gör att antalet skolvisningar på Flygvapenmuseum ökar. Programverksamhet Ambitionen med programverksamheten på Flygvapenmuseum är att utbudet ska vara attraktivt för besökare i olika åldrar och med olika förkunskaper. Programmen skapas för vår, sommar och höst av Flygvapenmuseums programråd som samlar personal från Publika enheten och Samlingsenheten. Visningar med olika teman riktade till enskilda besökare - vuxna eller barn, på svenska eller engelska - liksom föredrag, fördjupning i form av seminarier om olika flygplan och konserter är aktiviteter som museet arrangerar. Vid flera tillfällen har initiativ tagits av föreningar, institutioner och nätverk att anordna arrangemang i samverkan med museet. Exempel på detta är Hemvärnets årligen återkommande julkonsert och en köp-sälj-byt-mässa med modellflygplan som arrangerades av Linköpingseskadern. Den 31 mars, efter ett år av förberedelser, hölls en modevisning på Flygvapenmuseum i samarbete med tre gymnasieprogram från Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping. Arrangemanget var resultatet av Flygvapenmuseums del i projektet Mode och minne, som drevs i samverkan med flera museer i regionen. Under modevisningen visades museets uniformer från olika decennier under 1900- talet upp liksom ett fyrtiotal av elever producerade plagg inspirerade av utställningar, föremål och uniformer. Dagens två modevisningar besöktes av omkring 1 000 personer, varav majoriteten var barn och ungdomar, och utgjordes till stor del av personer som inte hade besökt museet tidigare. Innehållet i föredragen har speglat såväl allmänhistoriska händelser som flyg- eller försvarshistoria. Föredragen har främst hållits i museets hörsal men även i faktarummet. Exempel på föredrag arrangerade under året är: HKP 4; anpassningen av tekniken i försvaret efter inriktning och insats; fältflygarkåren; genus och yrkesrelationer i Försvarsmakten; bärgningen av ett tyskt flygplan som nödlandade i Sverige 1940; kvinnliga flygare genom historien; arbetet med boken om F 3; flygvapnets nya helikoptrar; 50 år sedan Kubakrisen samt svenskt militärflyg 100 år. Rallyföraren Erik Carlsson, Carlsson på taket lockade många åhörare när han med anledning av Saabs 75-årsjubileum berättade om sina år bakom ratten på rallybilar av märket Saab. Genom museets programverksamhet erbjuds föredrag, flygplanspresentationer och visningar vilket fördjupar kunskapen hos såväl besökare som personal. 4.3 Resultatbedömning 1 Armémuseum Under 2012 hade Armémuseum 83 473 besökare 2, det är en ökning med 3 859 personer, dvs. 5 procent jämfört med föregående år. Av det totala antalet besökare var 70 procent 19 år eller äldre och 30 procent yngre än 19 år. Under året har enkäter delats ut till museets besökare för att genomföra en publikundersökning. Det har samlats in 575 enkätsvar, och av dem var 455 från svenska besökare och 120 från utländska besökare. Av besökarna var 34 procent kvinnor och 66 procent män, 37 procent kom från Stockholms län, 42 procent från övriga Sverige och 22 procent var utländska besökare. Majoriteten av besökarna kom till museet för att se de historiska basutställningarna. 1 Alla siffror i procent är avrundade till närmaste hela tal. 2 varav 812 var besökare till Bibliotek och Arkiv. Sida 11 av 46

Helhetsupplevelsen på museet fick det högsta betyget 5 (Mycket bra) från 43 procent av besökarna och 46 procent gav museet betyget 4. Endast 3 procent gav museet betyget 2 eller 1 (Mycket dåligt). Med stor sannolikhet kommer 64 procent av besökarna att rekommendera museet. Publikundersökningen är väldigt positiv för Armémuseum. En stor majoritet av besökarna ger helhetsbedömningen av museet goda betyg och kommer att rekommendera museet till sina vänner och bekanta. Det finns dock utrymme för förbättringar. Det mer aktiva pressarbetet som påbörjades 2011 har gett resultat. Utställningen Mat för en hel armé har uppmärksammats i mat- och livsstilstidningar, historisk media och recenserats på kultursidorna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och av Sveriges Radios finska redaktion Sisu. Utställningen På farligt uppdrag uppmärksammades av Sveriges Radios arabiska redaktion. Armémuseum har vid flera tillfällen använts av radio och tv som bakgrund/kuliss i samband med intervjuer av författare som skrivit böcker som berör militärhistoria. Flygvapenmuseum Flygvapenmuseum besöktes av 155 522 personer under 2012. Det är en ökning med 13 294 personer, dvs. 9 procent jämfört med föregående år. Av det totala antalet besökare på Flygvapenmuseum 2012 var 71 procent 19 år eller äldre och 29 procent yngre än 19 år. Besökarna har möjlighet att framföra sina synpunkter om bl. a. utställningar, bemötande, service, restaurang och café och pedagogisk verksamhet via ett digitalt enkätsystem. Av de totalt 1 176 enkäter som har besvarats på svenska sedan installationen av systemet 2011 har 45 procent besvarats av kvinnor och 55 procent av män. I sina svar ger de flesta besökare museet mycket höga betyg. Av de 1 176 respondenterna i enkätundersökningen har 60 procent gett museet i allmänhet högsta betyg 5 och 32 procent ger betyget 4. När det gäller betyg för utställningar ger 57 procent betyg 5 och 31 procent ger betyget 4. Resultatet av Flygvapenmuseums publikundersökning är mycket tillfredställande. Flygvapenmuseums sammanlagda utbud utställningar, Flyglabbet, butik, pedagogisk verksamhet, programaktiviteter, café och restaurang och konferensmöjligheter bidrar på olika sätt till besökarnas goda omdömen. Såväl kvalitet som kvantitet i museets verksamhet har ökat jämfört med före ombyggnaden och återinvigningen 2010. Faktorer bakom detta är bättre lokaler och utrustning liksom ökad personalstyrka. Ett attraktivt utbud, synnerligen goda omdömen i massmedia, i kombination med medvetet riktade marknadsföringsinsatser är förmodligen anledningen till att så många personer lockas till Flygvapenmuseum. Flygvapenmuseum blev under året nominerat till European Museum of the Year Award och ingår numera i gruppen The Best in Heritage, vilket bekräftar museets kvalitet i ett internationellt sammanhang. Den pedagogiska verksamheten för skolorna anpassas till kursplaner vilket gör att skolorna tar del av museets pedagogiska program mer aktivt. Besöket följs upp genom att lärare som bokade och deltog med sin klass i en pedagogledd visning på Flygvapenmuseum via e-post från Flygvapenmuseums pedagog får möjlighet att svara på några frågor om besöket. Museet har oftast erhållit toppresultat när det gäller visningarnas innehåll, elevernas respons, pedagogens professionalitet, helhetsintryck etc. Den pedagogiska satsningen gentemot förskolor har gett bra resultat. Sida 12 av 46

Tabell: Volymer avseende prestationer inom Förmedling Prestationer 2012 2011 2010 Utställningar Antal basutställningar Antal tillfälliga utställningar Antal besökare (effekt) Pedagogik Barn och ungdom Skolvisningar, antal Skolvisningar, antal deltagare Antal besökande under 19 år (effekt) Övrig pedagogisk verksamhet Visningar, antal Visningar, antal deltagare Programverksamhet 13 7 238 995 584 13 296 69 537 1 186 21 865 13 8 221 842 559 12 374 70 172 1 348* 25 404 12 6 197 347 310 7 636 53 007 702 13 553 Övrig programverksamhet, antal 77 68 - *Siffran har justerats ner från 2011 eftersom vissa visningar hade räknats två gånger. Tabell: Kostnader avseende prestationer inom Förmedling Prestationer 2012 2011 2010 Utställningar Basutställningar 35 544 28 965 - Tillfälliga utställningar 10 717 14 997 - Pedagogik Barn och ungdom 4 260 5 009 - Övrig pedagogisk verksamhet 4 025 2 970 - Programverksamhet 628 662 - Summa 55 174 52 603 - Tabell: Kostnader och intäkter avseende verksamhetsområde Förmedling Förmedling 2012 2011 2010 Kostnader 67 669 65 373 70 992 Anslagsintäkter 49 308 46 999 55 931 Övriga intäkter 18 737 18 792 13 698 De ökade kostnaderna sedan föregående år består i huvudsak av ökning av kostnaderna för utställningar i Armémuseum. Sida 13 av 46

5 Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad SFHM ska främja studier och forskning i ämnen som tillhör verksamhetsområdet, och verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde. 5.1 Armémuseum Publikationer Två prisbelönta bokutgivningar, pågående forskningsprojekt tillsammans med universitet och högskolor samt rekordmånga artiklar och föredrag kännetecknar det gångna året. Vårt mest omfattande internationella forskningsprojekt har varit ett svensk-ukrainskt samarbete som handlat om kossackfanor i samlingarna. Under året publicerades den första boken i ämnet The Odyssey of Cossack Flags som är ett samarbete mellan Armémuseum och Yurii Savchuk från vetenskapsrådet i Kiev. I samband med att boken gavs ut gjordes en specialutställning på Historiska museet i Kiev med inlån från Armémuseum. Två av Armémuseums publikationer har blivit prisade under året. Armémuseums årsbok Mat & Krig belyser i sju uppsatser matens stora betydelse för historiens många krig och konflikter. I oktober blev Mat & Krig tilldelad Måltidsakademins pris för Årets bästa måltidslitteratur Årets årsbok. Motiveringen löd: I denna unikt initierade årsbok betonas matens och logistikens oundgängliga betydelse för historiens alla krig, ett gediget komplement till utställningen Mat för en hel armé. Utställningskatalogen Mat för en hel armé blev i december utsedd till Best Culinary History Book in Sweden på den internationella Gourmand World Cookbook Awards. Armémuseums personal har 2012 skrivit 16 artiklar till olika tidskrifter och böcker. Efterfrågan på museets personal är stor och Armémuseum tvingas ibland av tidsbrist säga nej till olika artikelförslag. Kunskapsservice Det har varit ett mycket framgångsrikt år för Armémuseum inom området kunskapsservice. Det stora forskningsprojektet Lumpen identitet och materiella minnen, som påbörjades 2011 har samlat in och analyserat ett stort material lumpenminnen. Projektet genomförs tillsammans med bl.a. Södertörns högskola och Flygvapenmuseum och kommer att resultera i en publikation och så småningom i en utställning. Projektet har fått genomslag i pressen och personalen har föreläst om projektet både i Sverige och i Norge. Museet har valt att prioritera projekt som utgår från samlingarna eftersom det är just föremålen som är det unika innehållet i institutionen till skillnad från universitet och andra forskningssäten. Exempel på prioriterade forskningsområden är sådana som utgår från fanorna i samlingarna. Därför har Armémuseum genomfört besök till ryska museer och aktivt sökt samarbetspartners i både Ryssland och Polen. Under året har samlingarna beforskats i en mycket högre takt än tidigare. Dessutom har museet haft förberedande möten med en kinesisk forskare om ett eventuellt projekt om kinesiskt siden i fanorna, då det visat sig att Armémuseum kan vara den största innehavaren av kinesiskt siden utanför Kinas gränser. Detta projekt befinner sig ännu på planeringsstadiet. Under 2012 har Armémuseums personal hållit 24 föredrag på så vitt skilda platser som Forsvarsmuseet i Oslo och Västerås domkyrka. Armémuseums expertis inom militärhistoria är mycket eftertraktad och i mån av tid försöker museets personal ställa upp och hålla föredrag när det efterfrågas. Under 2012 har Armémuseum hållit åtta seminarier både för den egna personalen och med externa forskare. Den 4 september samlades till exempel företrädare för Uppsala universitet, Armémuseum, Etnologiska museet, Nordiska museet och Historiska museet för att planera arbetet med metodboken Fråga föremålen som kommer att ges ut av Studentlitteratur 2014. Sida 14 av 46

Genom kunskapsuppbyggandet i form av publikationer, seminarier och föredrag har museet blivit mer synliggjort och personalen mer efterfrågad till seminarier, konferenser, bokproduktioner och forskningsprojekt. Armémuseums bibliotek har fördubblat sina besökarsiffror jämfört med 2011. Anledningarna till detta är flera. Under året har en biblioteksassistent arbetat halvtid i biblioteket. Det har inneburit att biblioteket kunnat hållas öppet fler timmar under året. Dessutom har det genomförts flera specialvisningar av biblioteket dels för studenter från Försvarshögskolan, dels för allmänheten. 5.2 Flygvapenmuseum Publikationer Under året gav Flygvapenmuseum ut en årsbok och 20 artiklar av museets personal publicerades. Nämnas kan också dokumentationsprojektet Yrkesliv flygvapen, arméflyg och flygindustri, som slutfördes under 2012. Ett antal pensionerade före detta anställda inom flygvapnet och arméflyget samt före detta personal inom flygindustrin intervjuades och målet var att dokumentera personliga yrkeslivsberättelser för museets minnes- och kunskapsbank. Projektet redovisades även med en artikel i museets årsbok Ikaros 2012. Bland personalens skrivna artiklar kan särskilt nämnas Marinflyget, publicerad i Stockholm örlogstaden, Sjöhistorisk årsbok 2012-2013. Kunskapsservice Det har varit ett händelserikt år för Flygvapenmuseum inom området kunskapsservice. Forskningsprojekten som Flygvapenmuseum har deltagit i är många. I dokumentationsprojektet DC-3: och den så kallade Catalinaaffären, genomfördes en rad intervjuer med personer, som på ett eller annat sätt hade haft anknytning till händelserna kring DC-3:ans nedskjutning 1952 och de efterföljande utredningarna. I januari arrangerade Flygvapenmuseum tillsammans med bl.a. Forum för utställare, Östgötaljud, Arbetets museum, Östergötlands museum, Norrköpings konstmuseum och Kulturarv Östergötland seminariet Det gestaltande ljudrummet. Museets tekniske producent hade en framträdande roll och återgav både allmän kunskap om ljudteknik i utställningar och specifikt om lösningar på Flygvapenmuseum. Omkring 70 personer från främst museer och universitet i hela Sverige deltog i seminariet. En av museets pedagoger fick under våren möjlighet att fungera som testelev vid Försvarsmaktens flygskola och lärde sig då de grundläggande kunskaperna för att flyga SK 60. De egna erfarenheterna och djupare insikterna i att lyfta, spaka och landa ett flygplan kom därefter väl till användning i det pedagogiska arbetet. Flygvapenmuseum var nominerat till och deltog i the European Museum of the Year Award i Penafiel i Portugal i maj. Representanter från Flygvapenmuseum fick via intervjufrågor möjlighet att berätta om museets verksamhet. Under konferensen kunde de även ta del av presentationer av de övriga nominerade museerna och fick på så sätt en god insikt i museiverksamhet i framkant i övriga Europa. Med anledning av att Flygvapenmuseum utsågs till Årets museum 2011 bjöds museet in till konferensen The Best in Heritage som arrangerades i Dubrovnik i Kroatien i september. En representant från Flygvapenmuseum höll där ett föredrag om museet och tog del av övriga föredrag under konferensen. Museets utställningsproducent kunde tack vare ett stipendium från Riksutställningar följa med på en studieresa en så kallad armkroksresa till Bangalore i Indien under hösten. Besök gjordes bl.a. på Hindustan Aeronautics Limited Heritage Centre & Aerospace Museum. Under 2012 gjordes många särskilda studiebesök från andra museer på Flygvapenmuseum. Museets egen personal genomförde inspirerande och kunskapsfördjupande enhetsresor; i oktober reste Samlingsenheten till Munktellmuseet i Eskilstuna, Robotmuseet i Arboga och Länsarvet i Örebro och i november reste Publika enheten till Göteborg och besökte där Universeum, Volvo och Aeroseum. Sida 15 av 46

Flygvapenmuseums faktarum har under året erbjudit alla intresserade besökare att forska, studera arkivmaterial, läsa tidskrifter och bläddra i nyutkommen litteratur. Det innehåller såväl museets bibliotek som arkiv. I biblioteket fortsatte arbetet med streckkodning av böcker och tidskrifter. Arbetet med registrering av bibliotekets bokbestånd genomförs fortlöpande och sammanlagt 10 608 poster i Libris och 16 678 poster i Mikromarc fanns inlagda vid årets slut. 5.3 Övriga publikationer Försvarets traditionsnämnd har under 2012 gett ut skriften Försvarets traditioner med översiktlig historik från 1500-talet. SMHA har under året gett ut en manual och handledning för marknadsföring av museerna i SMHA:s nätverk vid namn Träffsäker marknadsföring: Konsten att skjuta rätt. 5.4 Resultatbedömning Armémuseum kan se tillbaka på ett framgångsrikt 2012 inom verksamhetsområdet kunskapsuppbyggnad. Tillsammans har personalen publicerat 16 artiklar och hållit 24 föredrag. Satsningen mot Ryssland har gett resultat och ett gemensamt specialistseminarium om fanor genomfördes för andra året i rad, denna gång på Eremitaget i Sankt Petersburg. Publikationerna har hållit hög kvalitet och två av dem har blivit prisbelönta. Samlingarna har varit i fokus och museet har fortsatt att satsa på kärnverksamheten. Sedan 2009 finns en FOU-samordnare anställd med uppdrag att bevaka forsknings- och utvecklingsfrågor och kvalitetssäkra det vetenskapliga arbetet. I arbetsuppgiften ingår också att arbeta med metodutveckling när det gäller forskning på samlingarna. Det övergripande målet är att öka forskningen. Under 2012 medverkade Flygvapenmuseum i fler internationella sammanhang än tidigare, både för att dela med sig av kunskap och att som åhörare ta del av övriga presentationer. Specifik kunskap om utställningsproduktion i större och toppmodernt format och erfarenhet av utbyggnadsprojektet har likaså delgivits ett stort antal kollegor från andra museer på plats på Flygvapenmuseum. Responsen har varit översvallande positiv. Flygvapenmuseum bedrev under året tre omfattande dokumentationsprojekt. Genom arbetet kunde en ovärderlig minnes- och kunskapsbank tillvaratas, som även blir tillgänglig för forskning och framtida museiproduktioner. Vid Flygvapenmuseum har verksamheten i arkiv och bibliotek samt föremålsregistrering genomförts enligt plan, vilket innebär att servicenivån successivt ökar genom tillgängliggörande av samlingarna digitalt. Utlånen från faktarummet ökar för varje år som går. Sida 16 av 46

Tabell: Volymer avseende prestationer inom Kunskapsuppbyggnad Prestationer 2012 2011 2010 Publikationer Antal egna publikationer Antal publicerade artiklar författade av egen personal Kunskapsservice Antal utlån biblioteket 6 750 5 393 5 784 Antal katalogiserade böcker i bibliotek 42 096 37 076 32 460 Antal öppethållande timmar på bibliotek 1 663 1 712 1 227 Antal besökare på bibliotek (effekt) 4 911 4 796 4 829 Antal nyförvärv 631 624 646 Antal förfrågningar 1 074 1 004 602 Antal seminarier 9 7-7 36 10 33 7 - Tabell: kostnader avseende prestationer inom kunskapsuppbyggnad Prestationer 2012 2011 2010 Publikationer 755 951 - Kunskapsservice 11 932 8 303 - Summa 12 686 9 254 - Tabell: Kostnader och intäkter avseende verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad Kunskapsuppbyggnad 2012 2011 2010 Kostnader 12 686 9 254 6 032 Anslagsintäkter 9 519 8 134 5 419 Övriga intäkter 3 167 1 121 588 Ökningen av kostnaderna innehåller i huvudsak kostnader för projektet Lumpen-identitet och materiella minnen. Sida 17 av 46

6 Verksamhetsområde Stöd Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Stöd SFHM ska stödja andra samlingar av militär art i Sverige. 6.1 Sveriges militärhistoriska arv Genom kansliet för Sveriges militärhistoriska arv (SMHA-kansli), som samfinansieras med Sveriges maritima museer (SMM), stöder myndigheten museiverksamheter som är berättigade till bidrag enligt regleringsbrev och enligt förordning (2007:1438) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter. SMHA-kansli utgör en resurs för att bygga upp, vidareutveckla, kvalitetssäkra och marknadsföra bidragsmuseernas verksamhet och samlingar. Kansliets stöd sker genom fortlöpande konsultation, kurser, konferenser, handledningar och projektledning. Under 2012 har kansliets funktioner och organisation setts över vilket de närmaste åren kommer resultera i en minskad personalstyrka och därmed lägre kostnader. Flera funktioner som varit nödvändiga i SMHA:s startskede har snart spelat ut sin roll och kansliet kommer allt mer att koncentrera sin kompetens på rent museala områden. SMHA-kansli anordnar årligen en utbildningskonferens för nyckelpersoner vid samtliga SMHA-museer. År 2012 valde kansliet en annan modell mot bakgrund av det översynsarbete kring bidragshanteringen som genomförts under året (se separat redovisning). Delar av kansliets personal samt en representant från myndighetens administrativa avdelning träffade museerna distriktsvis (Norrland, Svealand, Götaland) vid tre olika tillfällen för en endags genomgång av nya rutiner och anvisningar rörande statsbidragen. Med en bättre struktur och tydligare anvisningar kommer bidragsprocessen att effektiviseras, för såväl de sökande museerna som för kansliets handläggare. Stöd till utställningsproduktion och museipedagogik Under 2012 har arbetet fokuserat på uppbyggnaden av Infanteribrigadmuseum i Karlstad och Miliseum i Skillingaryd. Museerna har under 2012 färdigställt sina respektive museibyggnader och är för närvarande i full gång med utställningsproduktion. Infanteribrigadmuseum invigs den 1 juni 2013 och Miliseum 14 september 2013. Kansliet har i bägge fall medverkat i planeringsarbetet av såväl byggnadernas utformning som utställningarnas innehåll. Arbetet har intensifierats under senare delen av 2012. Andra insatser i nätverket som särskilt kan nämnas är utställningen Pansarlöss, på Maritiman i Göteborg, där kansliet stöttat med planering och formgivning. Vidare har utställningsstöd givits Artillerimuseum i Kristianstad för planering av en ny utställningshall samt Gotlands Försvarsmuseum för det pågående arbetet med ny flygplanshall. Dessutom har kansliet bidragit med projektledning och viss utställningsproduktion till vandringsutställningen City Fortress in the Baltic Sea Region (se även under rubriken Internationell samverkan). Utställningsprojektets svenska part har varit Artillerimuseum i Kristianstad. En fyradagarskurs i docktillverkning genomfördes under hösten med tolv deltagare från sju SMHAmuseer. Vid denna typ av utbildning ges museerna också tillfälle att möta varandra och utbyta viktiga erfarenheter i andra aktuella frågor. Stöd till föremålshantering och registrering SMHA-kansli stöder museerna med råd, anvisningar och praktiska insatser i hanterandet av museernas föremålssamlingar. Redan 2010 producerades en handledning för museerna att använda i det dagliga arbetet med föremålen; hur dessa ska registreras, hanteras, vårdas etc. Under 2012 har handledningen kompletterats med en bilaga i form av en uppslagsbok med benämningar av delar och tillbehör inom fyra föremålskategorier: handeldvapen, artilleripjäser, blankvapen och skyddsvapen. Syftet med bilagan är att museerna i samband med registrering och katalogisering av sina samlingar ska finna ett stöd och enkelt kunna finna adekvat terminologi. Därmed skapas också förutsättningar för konsekventa registreringar som i sin tur leder till en ökad tillgänglighet och större träffbild när allmänheten gör sökningar i museernas samlingar via Digitalt museum. Under 2012 har föremålsregistrering i Primus för vidare publicering på Digitalt museum fortsatt i samma takt som tidigare år. Totalt finns i föremålsdatabasen 55 398 poster. Av dessa poster är idag Sida 18 av 46

20 515 publicerade på Digitalt museum. Tre museer har under året genomgått kansliets utbildning i databasprogrammet Primus. Marknadsföringsstöd De senaste åren har kansliet fokuserat på nationell och internationell marknadsföring av SMHAmuseerna. Den lokala och regionala marknadsföringen har museerna ansvarat för själva. Ett tillvägagångssätt i arbetet med den nationella och internationella marknadsföringen har varit att delta på rese- och turistmässor samt workshops i Sverige och utlandet men också genom aktiviteter i samarbete med svenska och utländska researrangörer. År 2012 deltog kansliet i bl.a. Matka 2012 i Helsingfors, TUR-mässan i Göteborg och Senior 2012 i Stockholm samt vid Swedish Workshop i Malmö. Visit Sweden och Reseskaparna event & resor har varit viktiga samarbetspartners vid dessa evenemang. Samarbeten med olika researrangörer har fortsatt i samma utsträckning som tidigare. I augusti deltog kansliet och representanter från ett par SMHA-museer med en egen informationsmonter vid Wismar Schwedenfest i norra Tyskland. SMHA medverkade vid arrangemanget i samarbete med Riksförbundet Sveriges militärkulturhistoriska föreningar (RSMF). Under ett par dagar drog festivalen mer än 100 000 besökare där en stor mängd historiskt intresserade tog del av kansliets egenproducerade informationsmaterial. Med SMHA:s närvaro på Wismar Schwedenfest hoppas kansliet locka intresserade från norra Europa att besöka SMHAmuseerna framför allt i södra Sverige. Under 2012 har SMHA-kansli samarbetat med Statens fastighetsverk inom projektet Hemliga rum. Det resulterade i att ett flertal av SMHA-museerna aktivt deltog i det uppskattade och välbesökta evenemanget som gick av stapeln den 24 maj. Kansliet fick den dagen också möjligheten att i samarbete med SFV iordningställa en mindre utställning i bergrummet på Skeppsholmen i Stockholm. Utställningen bidrog till att sprida kunskapen om SMHA-museerna och nätverket. Under 2012 har representanter från fem museer under ledning av kansliets marknadsförare arbetar fram en manual och handledning i marknadsföring. Manualen ska ge basinformation, tips och rekommendationer för hur museerna kan bedriva och utveckla sin marknadsföring utifrån den verklighet de lever i. Uttrycket i skriften har hållits på en allmän och bred nivå för att alla museer i nätverket utifrån sina specifika förutsättningar ska kunna dra nytta av innehållet. Målet har även varit att de redan väl etablerade museerna med väl fungerande marknadsföring också ska kunna få nya tips och idéer. Stöd till materielavveckling Försvarsmakten och SFHM har på olika sätt samverkat i syfte att bevara det försvarshistoriska arvet i Sverige. Arbetet har bl.a. inneburit komplettering med och bevarande av sådan materiel som överförts från Försvarsmakten till SFHM för vidare utlåning till försvarshistoriska museer. När det gäller vapen som lånats ut av SFHM till museer har dessa regelmässigt åtgärdats så att de, utan alltför stora kostnader, kan innehas av museerna i enlighet med gällande vapenlagstiftning. Tvisten med Beredskapsmuseet Den 6 december 2012, en dag efter att huvudförhandlingen inletts vid Helsingborgs tingsrätt, träffades en förlikning i tvisten mellan SFHM och Beredskapsmuseet (BM). Innehållet i förlikningen har stadfästs i en dom i Helsingborgs tingsrätt. Förlikningen innebar bl.a. att statens äganderätt till de omtvistade föremålen (ca 60 vapen) erkändes av BM, Det gäller även föremålen i mål 2, en kompletterande stämning avseende ytterligare drygt 20 vapen, fordon m.m. som lämnades in av SFHM i december 2011. Därutöver omfattar förlikningen även ett stort antal vapen och vapendelar som inte tagits upp i de två stämningarna. Statens äganderätt till ytterligare ca 100 vapen och vapendelar med ursprung i Försvarsmakten bekräftades i förlikningen. För ett 60-tal handeldvapen och kulsprutepistoler, som SFHM inte gjort anspråk på, ska BM rätta uppgifterna om vapnens härkomst hos polisen. Vissa av de statliga vapnen ska utgöra depositioner på BM och depositionsavtal ska upprättas. Övriga vapen och föremål ska återlämnas till staten och kommer att avhämtas. Beredskapsmuseet ska betala delar av statens rättgångskostnader 6.3 Resultatbedömning SMHA-kansli har efter fyra år visat sig vara en framgångsrik organisation som lyckats väl med att vid sidan om bidragsgivningen stötta museerna i deras museala utveckling och dessutom vidarutveckla Sida 19 av 46

museinätverket i en positiv riktning där vi-känsla och samarbete präglar museerna. Varumärket SMHA har också stärkts ytterligare och allt fler länder och museikollegor i vårt närområde inspireras av den svenska modellen SMHA. Som exempel kan nämnas Army Museum i London som står i startgroparna för en liknande organisation. Även Finlands Krigsmuseum har påbörjat arbetet med en motsvarande modell. Det stöd för utställningsproduktion och pedagogik som kansliet erbjuder har resulterat i flera uppskattade utställningar genom åren. Genom att arbeta nära varandra överförs kansliets mångåriga erfarenheter på området direkt till det enskilda museet. Många av museerna har kommit väldigt långt i sin utveckling på denna punkt, men för några av dem återstår en hel del arbete. De museer som är under uppbyggnad har fått en närmast grundläggande utbildning i utställningsproduktion och pedagogik. På det sättet har de klarat sig från många misstag men även skapat en stabil grund att stå på inför det fortsatta utvecklingsarbetet. En stor fördel med kansliets deltagande tidigt i planeringsarbetet är att museerna fått hjälp att utforma sina respektive museibyggnader för att klara den kommande uppgiften på bästa sätt. Som exempel kan nämnas till synes banala men viktiga frågor som val och anpassning av belysningssystem och placering av fönster för att begränsa infallande dagsljus. Det tidiga och grundläggande stödet har besparat museerna både tid och framtida bekymmer. Arbetet med registrering av de museala samlingarna går långsamt och är en uppgift som de flesta museer lägger långt ner på sin prioriteringslista, framför allt på grund av bristande personalresurser. Kansliet fyller där en viktig funktion genom att kontinuerligt påpeka vikten av god ordning bland museiföremålen samt tillgängligheten till dem. Sakta men säkert sjunker budskapet in och flera museer har nu på allvar påbörjat ett registreringsarbete. Kansliet avser att arbeta mer intensivt med föremålsfrågor framöver för att på så sätt få museerna att höja ambitionsnivån när det gäller just registrering av museisamlingarna. Den långsiktiga målsättningen är att alla museer ska ha sina samlingar publicerade på Digitalt museum. Kansliets deltagande på mässor och konferenser i Sverige och utomlands har efter några års arbete börjat ge effekt. Researrangörer och bussbolag känner nu väl till museerna i nätverket. Varumärket SMHA har också blivit en kvalitetsstämpel och allt fler besökare hittar till de olika anläggningarna. Antalet besökare under 2012 var 254 976, en ökning från 2011 med 11 procent. Det nära samarbetet med Statens fastighetsverk och arrangemanget Hemliga rum har resulterat i att flera av SMHA-museerna fått möjlighet att exponeras i den kommande tv-produktionen med samma namn. Värdet av en sådan exponering är svår att uppskatta men förhoppningsvis kommer det att generera många nya besökare under 2013. Genom den internationella samverkan har under året relationen med museer och andra institutioner i det grannländerna ytterligare konsoliderats. Det har skapat en bra plattform för de museer som engagerats men också för kansliet i arbetet att stötta fler av de nätverksmuseer som önskar ingå i eller fördjupa internationella samarbetsprojekt. Kansliets arbete har sedan 2009 präglats av igångsättande och nystart. I många fall har stödet och utbildningen legat på en mycket grundläggande, och ibland handgriplig, nivå. Det är däremot ett stadium som vi är på väg att lämna. Ambitionen framöver är att skapa en tydligare struktur på kansliets arbete med tydligare målsättningar och ett mer planlagt stöd. Att driva en kulturhistorisk anläggning är i många fall en ekonomisk utmaning och det behövs både kreativitet och uppfinningsrikedom för att locka besökare. För SMHA-museerna är denna idérikedom en förutsättning för att locka en stor publik så att de på sikt ska kunna klara sig helt utan statliga bidrag. Däremot kommer kansliets stödfunktion att bli allt viktigare så att de museala frågorna inte glöms bort i ivern att ständigt locka allt fler besökare. Sida 20 av 46

Tabell: Volymer avseende Stöd Prestationer 2012 2011 2010 Stöd till utställningsproduktion och museipedagogik Antal besöksdagar 36 Antal mail- och telefonkontakter 1 042 Antal utbildningstimmar 610 810 956 Stöd till föremålshantering och registrering Antal dataregistrerade föremål 55 398 - - Antal föremål i digitalt museum 20 515 - - Marknadsföringsstöd Antal trycksaker* 7 - - Antal tryckta exemplar** 38 000 - - Deltagande i event och mässor*** 12 - - Stöd till materielavveckling Antal arbetstimmar 2 159 - - *Broschyrer, flyers i marknadsföringssyfte. ** Det totala antalet tryckta exemplar av broschyrer och flyers. ***Antal event och mässor av SMHA-kansli har deltagit i. Tabell: Kostnader avseende prestation Stöd Kostnader 2012 2011 2010 Stöd till utställningsproduktion och museipedagogik 1 500 - - Stöd till föremålshantering och registrering 1 514 - - Marknadsföringsstöd 2 129 - - Stöd till materielavveckling 2 014 - - Summa 7 157 - - Nya prestationsmått framtagna år 2012, innebär att jämförelse saknas med tidigare år. Tabell: Kostnader och intäkter avseende verksamhetsområde Stöd Stöd 2012 2011 2010 Kostnader 10 270 10 587 9 000 Anslagsintäkter 8 490 8 422 7 172 Övriga intäkter 1 781 2 165 1 829 Sida 21 av 46

7 Verksamhetsområde Traditionsvård Uppgifter för verksamhetsområde Traditionsvård enligt instruktion SFHM ska även handlägga frågor som rör traditioner, traditionsvård och liknande ärenden på det militära området. Försvarets traditionsnämnd ska fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör militära traditioner. Försvarsmaktens (FM) omfattande omstrukturering präglade även 2012. Detta har inneburit och kommer även fortsatt att innebära: överförande till och hanterande av traditioner vid kvarvarande förband och våra nya utlandsstyrkor nya fälttecken och ny heraldik i vissa fall för nyorganiserade enheter översyn av vilka tjänstetecken som kan behållas respektive behöver nytillverkas. Därtill kommer att ett antal fälttecken vid kvarvarande förband är slitna och behöver ersättas. Framtagande av nya ritningar för ersättande av slitna fälttecken är därför en kontinuerlig verksamhet vid Traditionsnämnden. Traditionsnämnden har haft nio protokollförda sammanträden under 2012. Samlad nämnd har under året behandlat eller diskuterat totalt ca 80 protokollförda ärenden. Många av dem har kunnat avhandlas under sammanträdena eller efter (vid behov) underhandskontakter med Traditionsnämndens medlemmar. Därutöver har sekreteraren haft ett antal löpande ärenden i traditionsfrågor. Sekreteraren har även handlagt eller rådgivit i bl.a. medaljfrågor (även inom SFHM). Av principiella och mera intressanta frågor som har beretts och förts upp till nämnden 2012 kan särskilt nämnas: slutförandet och utsändandet av ett traditionsdokument med förslag till inriktning av framtida traditioner inom FM. Detta arbete har under året varit fortsatt omfattande och bedrivits i form av arbetsgrupper, intern remisshantering mellan främst ledamöterna samt i anslutning till de ordinarie sammanträdena. fortsatt löpande medverkan i Högkvarterets traditionsarbete, bl.a. framtagande av underlag för fyra andra fälttecken, då särskilt underlag för Livgardets nya standar. fortsatt framtagande av heraldik och fälttecken för FM:s nya specialförband Särskilda operationsgruppen, SOG (löpande ärende under hela året). Det nya fälttecknet, som framtagits, resulterade i en fanspikningsceremoni på Armémuseum i november, 2012. SFHM har under 2012, genom Traditionsnämnden, gett ut skriften Försvarets traditioner med översiktlig historik från 1500-talet. 7.1 Resultatbedömning Traditionernas roll i verksamheten är fortsatt stor, vilket alla löpande kontakter på såväl chefs- som gräsrotsnivå visat även detta år. Traditionsnämndens rådgivande och stödjande roll i traditionsfrågor upplevs som mycket positiv och även myndigheter, organisationer och enskilda utanför Försvarsmakten har frågat Traditionsnämnden om råd. Nämnden är nämligen främst rådgivande, ej beslutande i traditionsfrågor. Nämndens sammansättning med de under året ständigt adjungerade täcker aktuella traditionsområden på ett mycket bra sätt. Därigenom erhålls ett utmärkt kontaktnät och samlad erfarenhet på traditionsområdet i vid bemärkelse. Därigenom kan också en hög kvalité på nämndens svar ges. Underhandskontakter och frågor från myndigheter och enskilda har behandlats snabbt, oftast inom en vecka där så varit möjligt. Även det löpande samarbetet med främst produktionsledningen inom Försvarsmaktens högkvarter har fungerat mycket smidigt och väl. Traditionsnämnden har både varit ett bollplank och ett stöd för de beslut, som fattas av Högkvarteret i traditionsfrågor. Sida 22 av 46

Tabell: Volymer avseende prestationer Traditionsvård Prestation 2012 2011 2010 Antal sammanträden 9 8 9 Antal behandlade ärenden 82 63 71 Tabell: Kostnader avseende prestation Traditionsvård Tabell: Kostnader 2012 2011 2010 Traditionsvård 217 205 216 Tabell: Kostnader och intäkter avseende verksamhetsområde Traditionsvård Traditionsvård 2012 2011 2010 Kostnader 217 205 216 Anslagsintäkter 217 205 216 Övriga intäkter - - - Sida 23 av 46

8 Övrig återrapportering 8.1 Samverkan med andra myndigheter och aktörer Uppgifter enligt regleringsbrev SFHM ska i årsredovisningen lämna en samlad redovisning av genomförda insatser och en bedömning av resultatet av samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. Inom ramen för sitt uppdrag samverkar SFHM med en mängd olika aktörer i Sverige, statliga som privata och ideella. En samlad redovisning av SFHM:s genomförda insatser är därför en komplex uppgift. SFHM har valt att dela in redovisningen i samverkanspartners och i något fall samverkansområde (turism och marknadsföring). På så sätt kan redovisningen av myndighetens samlade insatser bli så heltäckande som möjligt. Samverkan med museisektorn SFHM har i samarbete med Arbetets museum, Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd, Statens Maritima Museer och Sveriges Järnvägsmuseum utsett och delat ut priset Årets arbetslivsmuseum. Till vinnare 2012 utsågs Qvarnsgrensgruvan Minnesfjället i Västergötland. Armémuseum samverkar med övriga museer i Stockholms län genom Stockholms museichefskollegium och Stockholms museiinformatörer. Flygvapenmuseum samverkar med övriga museer i Östergötland genom Östgöta museichefkollegium men även genom samarbetsorganet Kulturarv Östergötland. Inom ramen för Kulturarv Östergötland medverkar Flygvapenmuseum i projekten Östgötaljud och Östgötafilm genom museets bild- och ljudproducent och museichefen ingår i samarbetsorganets ledningsgrupp. Seminariet Det gestaltade ljudrummet genomfördes i början av 2012 i samverkan med flera museer i Östergötland. Projektet Mode och minne genomfördes i samverkan mellan flera museer i Östergötland. Samverkan i samband med märkesåret Raoul Wallenberg Ett viktigt samarbetsprojekt under året har handlat om Raoul Wallenberg och hans gärning. Eftersom Armémuseum är det enda museet i Sverige som har en permanent utställning om honom har museet varit mycket aktivt under märkesåret Raoul Wallenberg 100 år och samarbetet med olika aktörer. Utställningen om Raoul Wallenberg har gjorts större och utökats med ett auditorium för skolklasser och Armémuseum har bl.a. samverkat med Forum för levande historia. Den 10 mars arrangerades en temadag med utländska föreläsare på temat Är du oegennyttig lilla vän? om mänsklig altruism i krigstid. En annan samarbetspart var Ungerns ambassad som var en av värdarna på konferensen The place where it happened om Raoul Wallenbergs tid i Budapest 1944 1945. Bland föreläsarna fanns den ungerska ambassadören. Samverkan med Saab Flygvapenmuseum samarbetar fortlöpande med Saab AB i enlighet med det långsiktiga samarbetsavtal som träffades våren 2008. Samarbetet med Saab AB omfattar även planering, underhåll och uppvisningsverksamhet med museets B 17 (Saab 17A). Mot slutet av 2012 skrevs ett avtal om underhåll av museets Gripensimulator. Genom lån från Saab Car Museum i Trollhättan fick Flygvapenmuseum möjlighet att visa äldre Saabbilar i jubileumsutställningen Saab 75 år. Bilmuseet medverkade även i en av höstens programaktiviteter då före detta rallyföraren Erik Carlsson berättade om sitt liv som förare av Saabbilar. Samverkan med Försvarsmakten Flygvapenmuseum och SMHA har haft ett nära samarbete med Försvarsmakten avseende avvecklingsärenden och fördelning av materiel till landets övriga militärhistoriska museer. Samverkan med ideella organisationer och föreningar Flygvapenmuseum samverkar med Östergötlands Flyghistoriska Sällskap (ÖFS) och Svensk Flyghistorisk Förening (SFF) när det gäller iordningställande av museets äldre flygplan. Under året har Sida 24 av 46

två aktiva grupper från dessa föreningar lagt ner drygt 7 000 volontärtimmar på restaureringsprojekt åt museet. Museets vänförening ÖFS har dessutom bidragit med drygt 1 000 timmar frivilliginsatser i form av vakthållning på helger, städkvällar och redaktionsarbete m.m. Beträffande uppvisningsverksamhet samverkar Flygvapenmuseum med Swedish Airforce Historic Flight (SwAFHF), Flygvapenmuseum Helicopter Lovers (FVMHL) samt Malmens Veteranflygklubb (MVFK), vilka opererar museets flygande flygplan respektive helikoptrar. I samarbete med RFSL Linköping genomförde Flygvapenmuseum visningen Kärlekens villkor. Flygvapenmuseum upplät lokaler för IPMS (International Plastic Modeller s Society) den sista söndagen varje månad under vår och höst och i mars genomförde Linköpingseskadern en köp-säljbyt-marknad med modellflygplan på Flygvapenmuseum. I början av december genomförde Hemvärnet sin traditionsenliga julkonsert på Flygvapenmuseum. Samverkan med Folke Bernadotteakademin Armémuseum har under året varit medarrangör i flera konferenser. Som exempel kan nämnas ett samarbete med Folke Bernadotteakademin. Den 10 oktober arrangerade Folke Bernadotteakademin och Armémuseum tillsammans en konferens om veteranpolitik, Sveriges veteranpolitik ur fyra perspektiv. Armémuseum har dessutom ett avtal som ger dem fri tillgång till Folke Bernadottesamlingarna. Folke Bernadottesamlingarna är en tillgång både för intern forskning men även som en service gentemot besökare i bibliotek och arkiv. Under 2013 kommer även ett flertal av museerna i SMHA-nätverket att teckna avtal med Folke Bernadottesamlingarna. Samverkan inom turism och marknadsföring En mycket viktig samarbetspartner för svenska museer är turistbyråerna. I Stockholm har Stockholm Visitors Board, Visit Sweden och Armémuseum utvecklat ett mycket gott samarbete. Museet deltar i deras gemensamma marknadsföringssatsningar både i Sverige och utomlands. Museet har också gott samarbete med rederierna som anlöper Stockholms hamn samt med den ryska turistbyrån som hjälper ryska turister till rätta. Fler utländska turister hittar till Armémuseum och de senaste årens arbete med att marknadsföra museet till utlandet har gett resultat. Flygvapenmuseum samverkar med Visit Linköping, NuLink, Visit Östergötland, East Sweden Convention Bureau, Resia, Svecia Travels och Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen AB. Samverkan med universitet och högskolor Armémuseum ingår ett forskningsprojekt om lumpen, Lumpen identitet och materiella minnen, som är ett samarbete med Flygvapenmuseum, Marinmuseum och Arbetets museum. Dessutom är forskare i historia, ekonomisk historia och etnologi från Södertörns högskola, Stockholms, Lunds, och Uppsala universitet involverade i olika delar av projektet. Flygvapenmuseums pedagoger utvecklade tillsammans med studenter från Linköpings universitet ett nytt koncept för matematiklektioner som kan genomföras på museet. Kommunal och regional samverkan Flygvapenmuseum bedriver ett fortlöpande samarbete med Linköpings kommun inom olika verksamhetsområden såsom skolan, turismnäringen (genom Visit Linköping), kommunens näringslivbolag NuLink, och kommunens evenemangsbolag Arenabolaget. 8.2 Internationellt utbyte och samverkan Armémuseums chef sitter i styrelsen för International Committee of Museums and Collections of Arms and Military History (ICOMAM). Styrelsen planerar och arrangerar konferenser där militärhistoriska museers frågor aktualiseras och olika länders syn på just armémuseer diskuteras. Styrelsen arbetar aktivt för att göra det enklare att transportera utställningar och lån över nationsgränserna. Genom styrelseposten har museet idag en plattform som förenklar det internationella samarbetet och som gör det möjligt att genomföra arbetsplatsbyten över nationsgränserna. Två sådana byten genomfördes under året samt ett längre forskarbesök. En intendent från Armémuseum praktiserade på Historiska Museet i Moskva under 14 dagar och senare på året var en Sida 25 av 46

konservator från Musée de l Armée i Bryssel praktikant på Armémuseum i motsvarande tid. I slutet av året var slutligen en forskare från Eremitaget i Sankt Petersburg i en månad på Armémuseum. Detta utbyte ger en värdefull insikt i statusen på museala frågor och i hur andra arbetar med dessa frågor. Konferenser för museisektorn är numera alltid internationella. Även de som sker i Sverige har ofta utländska talare och utländska deltagare. På flertalet av de konferenser där Armémuseum deltog under 2012 gavs möjlighet till internationella samtal. Exempel som kan nämnas är en gallringskonferens på Nordiska Museet där huvudtalarna kom från England respektive Holland. De gav museet nya erfarenheter om gallring och berättade om hur de säljer gallrade museiföremål via internet. En intressant erfarenhet för oss här i Sverige. Förutom konferenser finns det andra arenor för internationellt samarbete. Armémuseum har initierat flera kontakter med utländska ambassader i Stockholm. Syftet har varit att de kan använda SFHM:s lokaler, komma på visningar, samt att de kan ge museet värdefulla kontakter till forskare eller museer i respektive land. Ett sådant exempel är Litauens ambassad som firade sitt lands självständighetsdag på Armémuseum den 16 mars. Vandringsutställningen Saker och ting mellan liv och död (Bits and pieces between life and death) som har befunnit sig i Bryssel på Musée de l Armée under större delen av året är också en form av internationellt samarbete. Vi har fått en stor kontaktyta på museet i Bryssel. Delar av utställningen flyttades under några dagar från museet till ett Nato-toppmöte i början av hösten. Det gav Armémuseum en stor exponering bland delegater som annars inte hinner gå på museum. Detta gav nyttiga erfarenheter kring museets arbetsytor och hur vi kan synas utanför de traditionella museala väggarna. Flygvapenmuseums tekniske producent och föremålsintendent deltog under 2012 i Mutual Concerns of Air and Space Museums Conference i Washington i USA. Temat för konferensen var konservering och representanterna för museet höll ett föredrag om DC-3:an med fokus på bärgning, konservering och utställning. Flygvapenmuseum var nominerat och deltog i the European Museum of the Year Award i Penafiel i Portugal i maj. Representanter från Flygvapenmuseum fick via intervjufrågor möjlighet att berätta om museet. Med anledning av att Flygvapenmuseum utsågs till Årets museum 2011 bjöds museet in till konferensen The Best in Heritage i Dubrovnik i Kroatien i september 2012. Enhetschefen för Publika enheten höll där ett föredrag om museet och tog del av övriga föredrag under konferensen. Museets utställningsproducent kunde tack vare ett stipendium från Riksutställningar följa med på en studieresa en så kallad armkroksresa till Bangalore i Indien under hösten. Besök gjordes bland annat på Hindustan Aeronautics Limited Heritage Centre & Aerospace Museum. SMHA-kanslis stödfunktion för internationell samverkan syftar till att hjälpa nätverksmuseerna att utveckla samarbetet med museer och andra samarbetspartners i utlandet. Särskild vikt fästs här vid samarbetet kring utställningar, lån, konferenser och andra projekt av museiutvecklande karaktär. Stöd ges främst genom förmedling av kontakter men också genom projektbidrag till utställningar, resor och konferenser (se separat redovisning). I juni invigdes på Kiek in de Kök (Tallins stadsmuseum) vandringsutställningen City Fortresses in the Baltic Sea Region av statssekreteraren vid Estlands kulturministerium tillsammans med den svenske ambassadören i Estland. Samarbetspartners har varit Artillerimuseum i Kristianstad, Estonian War Museum, Kiek in de Kök i Tallin, Narva Museum samt Stevnsfort i Danmark. Projektet initierades redan 2011 och fullbordas 2014 då utställningen besökt samtliga museer i projektet. Utöver vandringsutställningen omfattas projektet av en sammanfattande publikation, konferenser samt befästningsexkursioner. Årets exkursion hade estländska äldre och moderna befästningar som tema. SMHA-kansli stöder också nätverksmuseernas engagemang i projektet The Baltic Initiative and Network som syftar till att dokumentera och berätta kalla krigets historia med tonvikt på norra Europa. Utöver en hemsida ansvarar organisationen för en reseguide på temat Travel Guide Traces of the Cold War Period, där ett flertal av SMHA-museerna också finns representerade. Organisationen Sida 26 av 46

ordnar årliga konferenser och utbyten mellan de olika deltagande museerna. I september deltog kansliet i konferensen Cold War Hot Topic in Europe, som hölls i Tallinn, Estland. Medarrangörer var Estonian Heritage Society och Estonian War Museum. Bland deltagarna märktes bl.a. Estlands tidigare utrikesminister Trivimi Velliste. Samarbetet mellan SMHA och de estländska museerna är något som är mycket uppskattat i Estland. 8. 3 Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Uppgifter enligt instruktion SFHM ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. SFHM förvaltar kulturhistoriska samlingar som spänner över ca 500 år av Sveriges historia och genom sitt ämnesområde finns möjlighet att diskutera och problematisera begrepp som mångfald, jämställdhet och mångkultur i den publika verksamheten. I den publika verksamheten är jämställdhets- och mångfaldsperspektivet ständigt närvarande och SFHM lyfter medvetet fram frågor om etnicitet, kön och sexualitet. Utställningstexter och publikationer granskas ur ett genusperspektiv och jämställdhetsperspektivet är något som genomsyrar hela verksamheten. Inom SFHM har det under året gjorts ett antal riktade insatser. Här kan nämnas Armémuseums utställning Vem äger bilden av historien King, Queen and Queer, som har varit populär bland skolor som använt den i sin undervisning om genusfrågor. Article One är en vandringsutställning som lyfter fram homo-, bi- och transsexuella grupper som varit osynliga i historie- och samtidsskrivningen ställdes ut i Skopje, Makedonien. En av Armémuseum pedagoger deltog även i en paneldebatt i Skopje. Armémuseum deltog i november vid seminariet Genusmedveten museipedagogik hur gör vi i praktiken? på Historiska museet med föredraget Krig, kön och sexualitet på Armémuseum. I samband med RFSL Linköpings arrangemang av en kärleksparad i september bjöds besöksmål i kommunen in till samverkan på detta tema. Flygvapenmuseums bidrag var att skapa en ny visning, Kärlekens villkor. Med basutställningen, som speglar 1900-talets utveckling, som bakgrund återgav visningen hur samhället förändrades och därmed villkoren för den enskilda medborgaren när det gäller normer för kärlek, äktenskap och barn. På internationella kvinnodagen hölls föredraget Genus och yrkesrelationer i Försvarsmakten på Flygvapenmuseum. Föredraget handlade om könsmönster i Försvarsmakten. Har normer och värderingar i Försvarsmakten förändrats sedan även kvinnor fick möjlighet att utbilda sig till officer? SFHM har en medveten strategi vad gäller jämställdhet i verksamheten. En jämställdhetsplan finns som ska se till att samma grunder ska gälla i allt från lönesättning till representation och deltagande i projektgrupper och konferenser oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller sexualitet. 8.4 Barn och ungdomar Uppgifter enligt regleringsbrev SFHM ska redovisa den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken. Varje lördag har Armémuseum haft barnvisningar, både av basutställningarna och av de tillfälliga utställningarna. Visningarna genomförs av museets pedagoger, rekvisita som hör till ämnet är ofta inslag i visningen, det gör att barnen får använda flera sinnen. På skolloven genomförs familjevisningar med dramatiserade inslag. Visningarna knyter an till museets utställningar, de tillfälliga och basutställningarna. På sportlovet framfördes Korset, kniven och kopparmynten som utspelade sig på 1600-talet bland basutställningarnas scenerier. På påsklovet var temat häxor och en stor skara besökare följde med på visningen Stormaktskrig och häxor. Höstlovets dramatiserade familjevisning Äta bör man annars dör man utspelade sig i utställningen Mat för en hel armé. Musik och sång är ofta inslag i visningarna och uppskattas av såväl vuxna som barn. Sida 27 av 46

När utställningsserien Uniform visades bedrevs en öppen verksamhet med uniformsprovning där barn (och vuxna) provade jackor och huvudbonader. På skolloven har temat tagits upp men nu under rubriken Fixa uniformen!. Armémuseum har alltid specialöppet för skollovslediga barn under loven. Museet har då öppet sju dagar i veckan för att öka möjligheten för skollediga barn att besöka museet. Armémuseum har en ung målgrupp och alla utställningstexter ska förstås av en tolvåring. Inför utställningen Mat för en hel armé, bjöds en skolklass årskurs 6 in för en workshop kring texterna i utställningen och deras synpunkter togs tillvara vid utformningen. Under sommarmånaderna och hela december genomfördes familjevisningar varje dag av museets personal. Med visningar sommartid når Armémuseum även barn som är turister i Stockholm och som inte har möjlighet att besöka museet och ta del av verksamheten andra tider på året. Hela 2012 har Armémuseum haft tre pedagoger anställda. Dessutom har gruppen intendenter genomfört flera visningar än tidigare och tränats i att vara aktörer. Totalt finns idag 50 roller som personalen kan ikläda sig för att genomföra dramatiserade visningar. En metod för att ge liv åt berättelsen och förstärka besöket genom att låta enskilda människoöden komma till tals under visningarna. En aktivitet som museet är stolt över och som idag är en del av Armémuseums varumärke. Museet har under årets sista kvartal haft en extra pedagog anställd för att genomföra ett skolprogram om Raoul Wallenberg. Visningarna har i första hand vänt sig till skolklasser från årskurs 9 till gymnasiet och behandlat svåra frågor som folkmord, mänskliga rättigheter och politiska misslyckanden. Intresset för Flygvapenmuseums barn- och ungdomsverksamhet har ökat starkt jämfört med tiden före utbyggnaden och återinvigningen 2010. Under året genomfördes 264 skolvisningar för 5 627 skolever och 54 barnkalas. Motsvarande siffra för 2011 var 260 skolvisningar för 5 925 elever och 63 barnkalas för 875 barn. Under året har pedagogerna vid flera tillfällen även deltagit i pedagogisk verksamhet på arenor utanför Flygvapenmuseum, exempelvis vid olika barnarrangemang i Linköpings kommun. Den nationella ideella organisationen Framtidsfrön arrangerade tillsammans med Flygvapenmuseum en miljömässa. Skolelever visade där upp sina idéer för en hållbar och miljövänlig framtid. Pedagogerna samverkade med Kärna skola i ämnet presentationsteknik som ingår i elevens val. Skolungdomar utbildade sig därmed till miniguider och fick träna sig i att tala inför grupp och öka sina kunskaper om Sveriges militär- och flyghistoria. Lärprogrammen för skolan lockar många klasser att besöka museet. De utvecklades och anpassades under 2012 till den nya kursplanen för grundskolan. Ett för året nytt digitalt dialogsystem kan användas vid skolbesök där elever anonymt ger svar via mentometerapparater på pedagogernas frågor om t.ex. krig och försvar. Ett nytt inslag under året var även matematiklektioner på museet. Lektionerna utvecklades i samarbete med studenter från Linköpings universitet. Aktiviteter på olika teman har arrangerats under sportlov, påsklov och höstlov. Teman för lovaktiviteterna var modellbygge, mode och makalösa manicker. I faktarummet arrangerades sagoläsning under lovveckorna. 8.5 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Uppgifter enligt regleringsbrev SFHM ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. SFHM:s lokaler, verksamhet och information skall så långt som möjligt göras tillgängliga för alla. Därför arbetar SFHM målmedvetet med att öka tillgängligheten vid våra museer för exempelvis Sida 28 av 46

personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighetsfrågorna ingår i såväl verksamhetsplanering som i myndighetens arbetsmiljöarbete. Inom myndigheten finns en tillgänglighetsgrupp som arbetar kontinuerligt med tillgänglighetsfrågor. Gruppen ansvarar för att underlag till SFHM:s Handlingsplan avseende tillgänglighet tas fram och jobbar aktivt för att handlingsplanen ska omvandlas till faktiska åtgärder enligt årliga åtgärdsplaner. Genom att arbeta långsiktigt och enligt plan förbättras tillgängligheten vid myndigheten kontinuerligt. Varje museum är unikt och utgångspunkten för arbetet för ökad tillgänglighet måste vara museets egna förutsättningar. I frågor som rör tillgänglighet i myndighetens lokaler har SFHM nära kontakt med hyresvärdarna Statens fastighetsverk respektive Specialfastigheter. I en enkätundersökning från Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, där tio museer jämförs konstateras att inget museum uppfyller kraven på grundläggande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Längst har man nått på SFHM tillsammans med Nationalmuseum och Prins Eugens Waldemarsudde. Alla tre har lyckats nå 11 av de 13 kriterier som Handisam kräver för att man ska uppfylla grundläggande tillgänglighet. SFHM är således på god väg men kan bli ännu lite bättre. De samlade insatserna för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning under 2012 har varit tillfredsställande. Utvecklingen går i rätt riktning, även om det återstår en del arbete. Några exempel på riktade insatser under 2012 är starten av visningar på teckenspråk på Flygvapenmuseum. Under året genomfördes visningar för sammanlagt 94 barn och vuxna med hörselnedsättning. Det har även genomförts en taktil visning för synskadade barn. 8.6 Kvalitetsredovisning Uppgifter enligt regleringsbrev SFHM ska definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat. Bakgrund I regleringsbrevet för 2012 anges att SFHM i sin resultatredovisning ska, utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat. Regeringen har under de senaste åren genomfört ett antal förändringar i resultatstyrningen, i syfte att få den mer långsiktig och strategisk, och i högre grad anpassad till myndigheternas verksamheter. 3 I den ekonomiska vårpropositionen 2008 aviserades att den enhetliga verksamhetsstrukturen skulle utgå. Borttagandet av verksamhetsstrukturen har följts av bl.a. nya regler i förordningen (FÅB, 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som gällt från och med budgetåret 2009. De nya reglerna ger myndigheterna en större frihet än tidigare att själva utforma både hur resultatredovisningen ska utformas, men också vad som ska redovisas. Redovisningen ska nu göras i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till krav som har angetts i regleringsbrev eller i något annat beslut. FÅB:en lyfter fram att redovisningen främst ska avse utvecklingen av verksamhetens prestationer, med avseende på volym och kostnader, men detta utesluter inte att annan information lämnas i resultatredovisningen. Förutom rutiner och processer kan myndigheterna exempelvis redovisa information om måluppfyllelse, kvalitet och effekter. Effekt och kvalitet I den förvaltningspolitiska propositionen 4 påpekar regeringen att det fortsatta arbetet med myndigheternas redovisning av kostnader och prestationer måste sträva mot att redovisa vad som faktiskt uppnås inom olika områden, dvs. effekterna i samhället. En huvudfråga, skriver regeringen, är om de politiska målen har förverkligats och om det har blivit som det var tänkt för medborgarna. En annan central fråga regeringen pekar på är om myndigheternas prestationer svarar mot medborgarnas legitima behov och krav och har den kvalitet som kan förväntas. En redovisning som enbart omfattar 3 Budgetpropositionen 2009/10:1 4 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt. Prop. 2009/10:175 Sida 29 av 46

utförda prestationer i termer av volymer och kostnader ger inte tillräcklig information om detta. En redovisning av prestationernas kvalitet och medborgarnas uppfattningar om dessa är viktig. I och med den förvaltningspolitiska propositionen beslutade riksdagen om ett nytt mål för förvaltningspolitiken: En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete. Vad är kvalitet? En internationellt vedertagen definition av kvalitet är alla sammantagna egenskaper i en produkt eller en tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. 5 Kvaliteten kan avse produkten eller tjänsten som sådan, t.ex. om ett beslut är formellt riktigt. Frågan om enskilda prestationer är juridiskt korrekta kan normalt besvaras först efter särskild granskning (rutinmässiga stickprov, prövning i samband med överklagan). Kvaliteten kan även avse relationerna mellan inblandade parter. I den bemärkelsen kan redovisningen handla om hur användarna har uppfattat sig bli bemötta (korrekt, vänligt, etc.) och hur lång tid olika saker har tagit (väntetid i telefon, svarstid på e-post, ärendets genomströmningstid, etc.). Både enkäter till användarna och räkneverk i olika datasystem kan användas för att samla in data om denna kvalitetsaspekt. Vidare kan kvaliteten avse produktens eller tjänstens ändamålsenlighet. I den meningen kan redovisningen handla om hur prestationerna har passat in i sammanhanget och vilken nytta de har gjort. Information om prestationernas kvalitet kan till viss del vara information om prestationernas effekter. Effektinformation uttrycker vad som fungerar och prestationer som inte fungerar (i bemärkelsen att de saknar önskvärda effekter) är inte ändamålsenliga. Att mäta och följa upp kvalitet 6 Att operationalisera kvaliteten och göra den mätbar är en utmaning. Det svåra är att ta fram metoder för att mäta kvalitet som är tillräckligt anpassade efter verksamhetens behov och förutsättningar. Kvalitet kan operationaliseras som förvaltningens förmåga att producera tjänster med egenskaper som tillfredsställer uttalade och underförstådda behov hos myndigheternas brukare. Dessa egenskaper kan t.ex. handla om kompetens, saklighet, oberoende, begriplighet, trovärdighet, tillgänglighet, tjänstvillighet, bemötande, inlevelseförmåga. 7 Uppföljning av kvalitet handlar om att fånga upplevd och observerad kvalitet för tjänster som produceras i förvaltningen. Med upplevd (subjektiv) kvalitet menas kvalitetsmått som baseras på erfarenheter hos brukare av specifika tjänster eller på uppfattningar om en viss tjänst hos medborgare i allmänhet. Expertbedömningar eller erfarenheter hos anställda kan också ligga till grund för upplevd kvalitet. Den upplevda kvaliteten kan i sin tur delas in i en allmän och en professionell dimension. Det är inte säkert att professionen har samma åsikt om kvaliteten som politiker eller brukare har. Upplevd kvalitet kan därmed inte mätas skilt från brukarnas uppfattningar. Det behövs därför undersökningar som riktar sig till och baserar sig på brukarnas uppfattningar. Avnämarna för myndigheters verksamhet kan vara av olika slag, bl.a. enskilda, företag, statliga myndigheter, kommuner, regering och departement. Bedömningen av kvalitet beror, utöver egenskaperna i den aktuella tjänsten, bl.a. också på användarens specifika behov, preferenser, förväntningar, erfarenheter och kompetens. 5 Denna definition används vid ISO 9001-certifiering. ISO 9001 är ett system för kvalitetsledning i organisationer, främst i syfte att öka kundnöjdhet och att få lägre kostnader. 6 Förutsättningar för en samlad och systematisk uppföljning av kvalitet, produktivitet och effektivitet i offentlig sektor. Delrapport i Uppdrag om att utveckla redovisningen av den offentliga sektorn. Statskontoret 2011:13 7 Modell för förvaltningspolitisk uppföljning i staten. Delrapport i Uppdrag om att utveckla redovisningen av den offentliga sektorn. Statskontoret 2011:9 Sida 30 av 46

Med observerad (objektiv) kvalitet menas kvalitetsmått som skolelevers kunskaper eller betyg eller personaltätheten på ett äldreboende. Denna typ av mått bygger till stor del på krav som huvudmän och de professioner som arbetar inom verksamheterna är överens om är ett uttryck för god kvalitet. Den objektiva kvaliteten mäts utifrån observerade istället för upplevda värden. Att redovisa kvalitet Idealt sett bör varje väsentlig kvalitetsaspekt speglas i en redovisning av kvalitet, eftersom alla aspekter sällan kan förväntas peka åt samma håll. Särskilt mellan kundorienterade och rättsorienterade aspekter kan det finnas spänningar. Exempelvis kan en person som har varit föremål för ett negativt beslut vara missnöjd med beslutet. Den berörda personen skulle därför kunna anse sig vara illa behandlad av myndigheten och därmed ge låga betyg i en kundundersökning. Samtidigt kan handläggningen av ärendet ha varit perfekt utförd i formell mening. Om endast ett nöjd-kund-index redovisades skulle det alltså kunna bli en ganska skev bild av prestationens kvalitet. SFHM:s verksamhet är mångfacetterad och enligt vår bedömning mer svårfångad än för en traditionell förvaltningsmyndighet. Kunderna, brukarna av SFHM:s verksamhet är dessutom en mycket heterogen grupp människor med mycket olika behov, preferenser, förväntningar, erfarenheter och kompetens. Det vanligaste verktyget för att mäta kvalitet inom sektorn är publikundersökningar. Sådana undersökningar är ett utmärkt sätt att mäta upplevd kvalitet hos ett museums besökare men det är inget fungerande verktyg för att mäta kvaliteten inom andra delar av verksamheten som t.ex. forskning och föremålsvård. Inom dessa delar av SFHMs verksamhet lämpar det sig bättre att mäta och bedöma kvalitet genom självutvärdering eller kollegiebedömning av en utomstående part. Men för att kunna göra det behöver kvalitetsindikatorer identifieras. I det följande gör SFHM ett första försök att definiera vissa kvalitativa aspekter av verksamheten. Alla verksamhetsområden täcks inte in och det återstår en hel del utvecklingsarbete. Den kvalitativa bedömningen av verksamhetens resultat görs under respektive verksamhetsområde. Bevarande SFHM menar att en bedömningsgrund för god kvalitet inom verksamhetsområdet Bevarande innebär att samlingarna är i ordning och reda, d.v.s. att det finns en god organisation vad gäller föremålssamlingarna med en professionell föremålshantering. Vår bedömning av kvalitet inom verksamhetsområde utgår från tre aspekter. Vård Att föremålen i samlingarna får den vård de behöver, att de förvaras på rätt sätt och i rätt klimat. Förteckning Att dokumentationen av föremålen är korrekt, fackmannamässig och lättillgänglig. Nyförvärv Att det finns en aktiv strategi och en policy för hur nyförvärv av föremål ska kunna berika samlingarna. Förmedling SFHM gör regelbundet kvalitativa publikundersökningar. För att få en så rättvis bild som möjligt av besökarnas upplevda kvalitet ska publikundersökningar göras kontinuerligt under året. Målet med undersökningarna är dels att få uppgifter om besökardemografi, dels att undersöka den upplevda kvaliteten utifrån besökarnas perspektiv. Massmedias rapportering i form av artiklar, programinslag och recensioner utgör också en form av kvalitetsbedömning även om den ofta inte är enkelt mätbar. Nomineringar samt tilldelade priser och utmärkelser kan också ses som kvalitetsindikatorer. Problemet är att det inte är rimligt att årligen förvänta sig den typen av utmärkelser. Kunskapsuppbyggnad Inom verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad har vi funnit det svårt att identifiera kvalitetsindikatorer som går att mäta och är jämförbara över tid. Ett mått på kvalitet skulle kunna vara hur SFHM:s publikationer bedöms. Goda recensioner och prisbelönta böcker kan utgöra en kvalitetsindikator. Här finns samma problem som under Förmedling, Sida 31 av 46

det är inte rimligt att förvänta sig att myndighetens publikationer ska vinna priser varje år. Jämförbarhet över tid blir således något haltande. Forskningen inom SFHM ökar för varje år som går. Publikationer ges ut, fler artiklar skrivs och museerna inom myndigheten samarbetar med en rad universitet och institutioner i olika dokumentationsprojekt. Men är det liktydigt med god kvalitet? Detta är ett område där utvecklingsarbete behövs och ett samarbete mellan centralmuseerna i sådana här frågor känns angelägen. Stöd Inom verksamhetsområde Stöd har SFHM inte kommit fram till någon indikator som säger något om verksamhetens kvalitet. En kvalitetsindikator som ofta används för ärendehandläggning är genomströmningstid. Ett problem med en sådan indikator är att snabb handläggningstid inte nödvändigtvis är liktydigt med hög kvalitet, exempelvis i bemärkelsen hög rättssäkerhet. Arbetet med att kvalitetsbedöma verksamhetsområdet Stöd får sägas vara i sin inledning. 8.7 Lokalkostnader Uppgifter enligt regleringsbrev SFHM ska i årsredovisningen specificera myndighetens totala lokalkostnader för 2012 enligt följande: hyra, el och uppvärmning, reparationer och underhåll, samt övriga driftskostnader. Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska kostnaderna fördelas per hyresvärd. Sida 32 av 46

8.8 Avgiftsbelagd verksamhet Uppgifter enligt regleringsbrev SFHM ska redovisa avgiftsbelagd verksamhet enligt specificerad indelning. För försäljning av varor respektive undersökningar, utredningar och andra tjänster ska såväl intäkter som kostnader redovisas. För övrig avgiftsbelagd verksamhet redovisas endast de sammanlagda intäkterna. Sida 33 av 46

9 Kompetensförsörjning Myndighetens ska, enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna varit ändamålsenliga vid måluppfyllelsen. Vid SFHM fanns år 2012 i medeltal 35 kvinnor (45 procent) och 42 män (55 procent). Antalet årsarbetskrafter var under året 72 stycken. Stockholm SFHM Linköping Övriga landet* Totalt Ålder K M K M K M K M - 34 5 6 11 5 2 7 0 0 0 10 8 18 35-54 12 10 22 3 5 8 0 1 1 15 16 31 55-5 7 12 5 6 11 0 5 5 10 18 28 Totalt 22 23 45 13 13 26 0 6 6 35 42 77 Fördelning ålder och kön vid SFHM * Kristianstad, Halmstad, Strängnäs och Luleå SFHM kan genom den egna personalens kompetens kompletterad med externa konsulter tillgodose verksamhetsmålen. Möjligheterna för myndigheten att attrahera ny kompetens upplevs som god. SFHM verkar inom kultursektorn, vilket innebär att myndigheten får många sökande till utlysta anställningar och att spontanansökningar skickas till myndigheten. Förutom medarbetare som anställts för kortare perioder har SFHM under året som gått rekryterat åtta nya medarbetare, fyra kvinnor och fyra män med en medelålder på 43 år. Rekryteringarna bygger på tydliga kravprofiler utifrån verksamhetens behov och har genomförts både via rekryteringsbolag, extern konsult och med egen personal. En viktig förutsättning för att göra ett gott arbete är att få en god introduktion, ett led i detta är att myndighetens nya medarbetare och praktikanter med längre praktikperioder utöver den ordinarie introduktionen får s.k. introduktionsdagar. Syftet med dessa är att ge en inblick i myndighetens olika verksamheter och arbetsmiljöarbete. En ny modell för utvecklings- och utvärderingssamtal med individuella kompetensutvecklingsplaner utarbetades i samverkan mellan arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanter under 2011. Tanken är att på ett tydligare sätt fokusera på hur medarbetarens kompetens tillvaratas och utvecklas för att stödja verksamheten. Samtalsmodellen tillämpades under 2012 och kommer att utvärderas partsgemensamt under 2013. För att kunna uppfylla kraven i Riksarkivets föreskrift 2008:4 avseende verksamhetsbaserad arkivredovisning har ett projekt som involverat alla medarbetare genomförts under 2012. Under ledning av en projektgrupp har SFHM:s verksamhetsprocesser kartlagts vilket bl.a. resulterat i en ny klassificeringsstruktur och diarieplan. Från den första januari 2013 hanteras SFHM:s handlingar enligt den nya klassificeringsstrukturen. Arbetet med att förnya myndighetens intranät i SharePoint har fortgått under året. I ett första steg läggs bl.a. policys, information och blanketter ut och gemensamma arbetsytor skapas för avdelningar och projekt. Den nya informationsportalen tas i bruk i februari 2013. Utvecklingsinsatser har planerats och erbjudits samtliga medarbetare på myndigheten. Dessa har bl.a. varit projektledarutbildning, utbildning i att redigera information på Wikimedia, användardagar i Sida 34 av 46

Mikromarc, studieresor inom och utom landet samt ledarskapsutveckling via utbildning och konsultstöd. Under året har kontakterna med forskarvärlden utanför myndigheten intensifierats. Myndighetens experter har getts möjlighet att fördjupa sig inom sina specialområden och publicera artiklar. Arbetsplatsutbyten har under året genomförts med museer i Belgien och Ryssland. Flygvapenmuseums medarbetare genomförde tillsammans med hyresvärden Specialfastigheter en miljöutbildning som resulterade i ett tydligare fokus på miljöfrågorna med nya satsningar i en gemensam handlingsplan, som kommer att följas upp regelbundet under det närmaste året. Med anledning av att fyra medarbetare i den centrala administrationen under året slutat eller aviserat sin uppsägning, samt att vissa funktioner outsourcats till Statens servicecenter, genomförde externa konsulter en mindre organisationsöversyn. Översynen innehöll analys av funktioner och förslag på ny organisationsstruktur, vilken innebar att de centrala administrativa funktionerna organiseras i en stab. Rekrytering av nya medarbetare, i första hand en stabschef pågår. För att säkerställa tillgång till viss expertkompetens på sikt har myndigheten avsatt resurser för att äldre medarbetare ska ges möjlighet att överföra kunskap och förmedla kontaktnät, såväl internationellt som nationellt, till yngre medarbetare. I samband med pensionsavgångar har myndigheten valt att delvis byta kompetenser för att uppnå verksamhetens mål. Under året har SFHM tagit emot fem praktikanter under 1-10 veckor från gymnasium och högskola. Praktikanterna har snabbt kommit in i arbetet och på ett positivt sätt bidragit till verksamheten. De vidtagna åtgärderna med syfte att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens anses ha säkerställt att det inom myndigheten finns kompetens att nå verksamhetens mål på ett ändamålsenligt sätt. Arbetsmiljö SFHM:s arbetsmiljöarbete genomförs systematiskt genom t.ex. utvecklingssamtal, skyddsronder, friskvård och rutiner för rapportering av iakttagna risker, tillbud och incidenter. Skyddsronder genomfördes i både Linköping och Stockholm. Uppföljningar har gjorts och förbättringar har vidtagits utifrån vad som framkommit, t.ex. har ergonomiföreläsning och defibrillatorutbildning erbjudits under året. Sedan 2005 har SFHM:s medarbetare möjlighet till friskvårdsbidrag och fr.o.m. 2008 finns även alternativet friskvårdstimme. Cirka 36 procent av medarbetarna använde någon av friskvårdsförmånerna 2012, det är i stort sett oförändrat jämfört med 2011. Genom företagshälsovården har SFHM:s personal tillgång till medicinsk, teknisk, ergonomisk och psykosocial expertis. SFHM:s medarbetare erbjuds vart tredje år en hälsoundersökning och varje år vaccination mot säsongsinfluensa via företagshälsovården. Under 2012 erbjöds myndighetens Linköpingsbaserade medarbetare att delta (ca 90 procent deltog). Flygvapenmuseum har ett omfattande friskvårdsprogram vars huvudsyfte är att uppmuntra medarbetarna till regelbunden motion. Sida 35 av 46

10 Finansiell redovisning 10.1 Resultaträkning Sida 36 av 46

10.2 Balansräkning Sida 37 av 46

10.3 Anslagsredovisning Enligt regleringsbrev ska minst 23 000 tkr av anslagsposten användas för bidragsgivning enligt förordning (2007:1438) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter samt till kostnader vid myndigheten som är förenade med etablerande och upprätthållande av dessa verksamheter. Under 2012 var anslagsanvändningen 25 946 tkr, varav bidragsgivningen 17 456 tkr. Årets minskning av semesterlöneskulden intjänad t.o.m. år 2008 på 420 tkr har redovisats mot anslaget enligt undantagsregeln. 10.4 Tilläggsupplysningar och noter Uppgifter enligt regleringsbrev SFHM ska särredovisa eventuella sponsringsintäkter i not till resultaträkningen. Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I de fall faktura eller motsvarande handling inte inkommit/avsänts per brytdagen, som inföll 2013-01-04, redovisas skuld/fordran under periodavgränsningsposter. Beloppsgräns är 20 tkr exkl. moms. De redovisade kostnaderna för de respektive prestationerna och verksamhetsområdena är såväl direkta som indirekta. Direkta kostnader är de kostnader direkt bokförda på olika projekt i den löpande bokföringen, samt fördelning av lönekostnader enligt tidredovisning, lokalkostnader enligt mätning av ytor och avskrivningar enligt specifikation i anläggningsregister. För indirekta kostnader som gemensamma lokaler och administration är personalkostnader fördelningsnyckel. Prestationerna har fr.o.m. 2011 redovistas på en mer detaljerad nivå än tidigare år. Jämförelsesiffror finns därför inte för 2010. Generellt har volymmåtten till prestationerna verifierats genom olika affärssystem som t.ex. Blå boken för publik verksamhet och Primus för föremålssamlingarna, övriga uppgifter har sammanställts i Wordoch Exceldokument baserat på dagliga noteringar av händelser. Mätning av antalet besökare har gjorts med kassasystemet Blå boken. Antalet betalande och icke betalande besökare till utställningarna har registrerats. Delar av avgiftsbelagda verksamheten ska, enligt regleringsbrev, ha full kostnadstäckning. Verksamheterna är fantillverkning och museibutiker. Samtliga belopp är avrundade var för sig. Sida 38 av 46

Värdering av anläggningstillgångar Som anläggningstillgång redovisas maskiner, inredning och inventarier för stadigvarande bruk, d.v.s. med en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller därutöver. Investeringsbeloppet ska överstiga 20 tkr exkl. moms. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning utifrån den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningstider Immateriella tillgångar Datautrustning Kontorsmaskiner AV-utrustning Bilar Verkstadsutrustning, laboratorieutrustning Förbättringsutgift annans fastighet, nätverk Basutställningar Inredning 3-5 år 3 år 5 år 5 år 5 år 10 år 5-10 år 3-10 år 10 år Värdering av omsättningstillgångar Fordringar värderas till det belopp varmed de beräknas inflyta. Andra omsättningstillgångar tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Butikslagret är värderat till anskaffningsvärde efter avdrag för inkurans. Skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 Förordningen om Årsredovisning och budgetunderlag Utbetald skattepliktig ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare vid SFHM, utsedda av regeringen (tkr): Överintendenten Staffan Bengtsson 961 Överintendenten Staffan Bengtsson har under 2012 varit representant i Statskontorets råd. Sjukfrånvaro enligt 7 kap. 3 Förordningen om Årsredovisning och budgetunderlag Den totala sjukfrånvaron skall anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Uppgift skall också lämnas om 1. den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer, 2. sjukfrånvaron för kvinnor respektive män, samt 3. sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30-49 år och 50 år eller äldre. Sjukfrånvaro 2012 2011 Totalt 2,0 % 2,3 % Långtidssjuka 52,3 % 69,5 % Kvinnor 1,5 % 2,2 % Män 2,6 % 2,4 % Anställda 29 år eller yngre 1,3 % 0,1 % Anställda 30-49 år 2,4 % 2,3 % Anställda 50 år eller äldre 1,8 % 3,0 % Sida 39 av 46

Noter Belopp i tkr Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 2 Intäkter av bidrag Sida 40 av 46

Not 3 Finansiella intäkter Not 4 Kostnader för personal Not 5 Finansiella kostnader Not 6 Årets kapitalförändring Not 7 Rättigheter och andra immateriella tillgångar Sida 41 av 46

Not 8 Materiella anläggningstillgångar Not 9 Periodavgränsningsposter Sida 42 av 46

Not 10 Avräkning med statsverket Not 11 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Not 12 Myndighetskapital Not 13 Lån i Riksgäldskontoret Sida 43 av 46

Not 14 Periodavgränsningsposter Sida 44 av 46

10.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter Sida 45 av 46

Beslut Jag intygar att Statens försvarshistoriska museers årsredovisning för räkenskapsåret 2012 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat, kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm 2013-02-22 Staffan Bengtsson Överintendent Sida 46 av 46