BÖRSBOLAGS REDOVISNING AV ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures

Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No.1258 BÖRSBOLAGS REDOVISNING AV ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures Mikael Scheja Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet, 581 83 Linköping Linköping 2009

Mikael Scheja 2009 Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No. 1258 ISBN: 978-91-7393-778-8 ISSN: 0345-7524 Avhandlingen har finansierats av PricewaterhouseCoopers AB Tryckeri: LiU-Tryck, Linköping Distribuerad av: Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling 581 83 Linköping Tel: 013-281000

BÖRSBOLAGS REDOVISNING AV ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures Av Mikael Scheja Juni 2009 ISBN: 978-91-7393-778-8 Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No. 1258 ISSN: 0345-7524 SAMMANFATTNING Det har det blivit vanligt att alternativa resultatbegrepp, resultatmått som inte är definierade enligt GAAP, förekommer i börsnoterade företags finansiella rapportering. Sådana alternativa resultatbegrepp uttrycks ofta som Non-GAAP Measures, förkortat NGM. Tidigare forskning om NGM har i stor utsträckning bedrivits med kvantitativa metoder och undersökt hur väl redovisningen av NGM förklarar ett värde på företags aktier i jämförelse med GAAP men inte inriktats på vad upprättarnas motiv är för redovisningen. Forskning om bolagens utformning av NGM och i vilken utsträckning måtten förekommer har dessutom haft en begränsad omfattning. Syftet med avhandlingen är därför att öka kunskapen om och förståelsen av börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp. Som titeln anger behandlas två forskningsfrågor: hur redovisar bolag på Stockholmsbörsen andra resultatbegrepp än de som definieras av GAAP (Non-GAAP Measures)? och varför redovisar bolagen på Stockholmsbörsen NGM?. Redovisningsnormering utgår från att redovisningen ska upprättas för att ge användbarhet till användaren. Redovisningsteorier ger dock uttryck för att upprättare kan ha andra motiv. Inom Positiv redovisningsteori framförs att upprättare kan ha incitament att redovisa NGM p.g.a. kontrakt vars utfall beror av redovisningsmått. Teori om resultatutjämning anger att upprättare är opportunistiska nyttomaximerare som tror att de kan påverka användare genom redovisningens utformning. Olika förklaringar finns därför till varför upprättare kan komma att tillämpa s.k. earnings management. I redovisningslitteratur avser begreppet earnings management företagsledningars avsiktliga val av redovisningsprinciper för att uppnå ett visst redovisningsresultat. Principvalen berör en post eller transaktions värdering och när, eller om, transaktionen ska redovisas. I avhandlingen förklaras att earnings management även kan tillämpas av upprättare genom att principer väljs för utformningen av redovisade resultatbegrepp.

Avhandlingen visar bl.a. att NGM förekommer i stort antal, används av de flesta upprättare och i stor utsträckning är unika för varje företag. Bolag redovisar oftast NGM för att justera ett resultat för jämförelsestörande poster och för att möjliggöra jämförelser av en enhet över tiden. Det är vanligt att bolagen i sina delårsrapporter redovisar NGM på ett mer framträdande sätt relativt GAAPmåtten. Användare behöver vara medvetna om att NGM i de flesta fall är unika för olika bolag och innehåller summeringar av olika intäkts- och kostnadsposter. Många NGM redovisas utan att det upprättande bolaget definierar resultatbegreppets innehåll och det är vanligt att en läsare av en rapport inte kan se hur ett NGM beräknats. Ett bolags redovisning av NGM förändras även över året i stor utsträckning. En svår aspekt är kompromissen mellan olika kvalitativa egenskaper i ett NGM. Ska måttet vara relevant kan det bli svårt att kombinera med jämförbarhet och tillförlitlighet. Osäkerhet beträffande vad NGM innehåller för intäkts- och kostnadsposter och förändringen av innehållet i måtten över tiden leder till att redovisade NGM är svåra att jämföra inom och mellan bolag. Men det kan också leda till ytterligare konsekvenser. Informationsasymmetri, kontraktskostnader, kostnader för allokering av kapital, risk för negativt urval och moralisk risk hos upprättare kan minska nyttan i redovisade NGM för användare. Tidigare litteratur har fört fram två huvudsakliga motiv och förklaringar till upprättarnas redovisning av NGM: förbättrad information till användaren och earnings management p.g.a. opportunism eller kontrakt. Genom avhandlingens metod, en kombination av en genomgång av finansiella rapporter tillsammans med intervjuer med upprättare, framkommer dock slutsatsen att det också finns upprättare vilka saknar ett övergripande motiv för redovisning av NGM. De kan från tid till annan styras av olika faktorer utan något mönster av samvariation mellan faktorerna eller upprättarna. Dessutom visar det sig att en del upprättare med förbättrad information som motiv inte fullt ut klarar att redovisa NGM som tillfredställer de underliggande normativa kvalitativa egenskaperna jämförbarhet, tillförlitlighet och relevans. Avhandlingen har finansierats av PricewaterhouseCoopers AB.

LISTED CORPORATIONS PRESENTATION OF ALTERNATIVE EARNINGS MEASURES A study of how, and why, corporations listed on the Stockholm stock exchange presents Non-GAAP Measures By Mikael Scheja June 2009 ISBN: 978-91-7393-778-8 Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No. 1258 ISSN: 0345-7524 SUMMARY It has become common for listed companies to present earnings measures undefined by GAAP. These measures are commonly referred to as Non-GAAP Measures, or in short: NGM. Prior NGM research has to a large extent been undertaken with quantitative methods in order to compare the relevance of NGM with GAAP as explanations for company value, but has not been directed towards prepares motives for the presentation of NGM. Research about companies presentation of NGM and to what extent such measures are presented has been limited. The purpose of the dissertation is therefore to increase the knowledge and understanding of listed corporations presentations of Non-GAAP Measures. As is implied by the title two research questions are addressed: How do companies listed on the Stockholm stock exchange present other earnings measures than those defined by GAAP (Non-GAAP Measures)? and Why do companies on the Stockholm stock exchange present NGM?. According to accounting standardization accounting information should be presented to provide usefulness to users. However, accounting theories expresses that preparers may have other motives. Positive Accounting Theory suggests that prepares may have incentives to present NGM because accounting measures effect the outcome in contracts. Smoothing theory states that preparers are opportunistic and strive to maximize personal benefits, they believe they can influence users through the accounting presentation. Thus, there are different explanations as to why preparers may use earnings management. In accounting literature the term earnings management means that management deliberately chooses accounting principles in order to achieve a certain earnings number. The chosen principles affect the measurement and recognition of an accounting item. In the dissertation earnings management is explained to also comprise when preparers choose principles for the presentation of an earnings measure.

Findings in the dissertation are, among other things, that NGM can be found in large numbers, are presented by most preparers and are to a great extent unique for each company. Companies mostly report NGM to adjust earnings for items affecting comparability and to enable comparison of an entity over time. It is common for companies in their interim reports to present NGM prominent relative to GAAP earnings. Users need to be aware of the uniqueness of a company s NGM and that NGM with similar names can contain summarizations of different income and expense items. Many NGM are presented unaccompanied by a definition from the preparer and it is common for a user of a report to be unable to see how a NGM has been computed. A company s presentation of NGM is also often changed during the year. A difficult issue is the trade-off between different qualitative characteristics in a NGM. If a measure should be relevant it may be hard to combine with comparability and reliability. Uncertainty regarding what items of income and expense NGM contains and the change of the composition of the measures over time results in NGM that are hard to compare within and between companies. But it can also result in additional consequences. Information asymmetry, contractual costs, costs in the allocation of capital, risks of adverse selection and moral hazard with preparers can decrease the benefit of presented NGM for users. Prior literature has put forth two principal motives and explanations for preparers presentation of NGM: improved information to the user and earnings management due to either opportunism or contracts. The method used in the dissertation, a combination of an analysis of financial reports and interviews with preparers, has resulted in the conclusion that there are also preparers who do not have an overall motive for the presentation of NGM. They are from time to time influenced by different factors without any pattern of co variation between either the factors or the preparers. Furthermore some preparers who have the motive of improved information cannot fully master to present NGM that satisfies the underlying normative qualitative characteristics of comparability, reliability and relevance. The dissertation has been financed by PricewaterhouseCoopers AB.

Företal Ekonomiska informationssystem bedriver forskning och utbildning i gränslandet mellan ekonomi och IT. Mer precist handlar ämnesområdet om hur information överförs från, mellan och till människor. Särskilt intresse riktas mot vilken roll strategier och informationssystem har när människor samverkar i olika slags organisationer (företag, myndigheter, förvaltningar och föreningar), men också deras samspel med till exempel kunder och medborgare. Vår forskning är inriktad på följande områden: * Strategisk IT-användning, med fokus på organisering kring IT-utnyttjande * Strategisk ekonomistyrning * Extern redovisning, revision samt ekonomisk brottslighet * IT och produktivitet Inom ämnesområdet tillhör flertalet doktorander antingen forskarskolan Management och IT (MIT) eller the Research programme for Auditors and Consultants (RAC). I MIT medverkar ett tiotal högskolor och universitet. Inom ramen för detta nätverk erbjuds en doktorandutbildning med inriktning på frågeställningar i gränslandet mellan ekonomi och IT. RAC är en forskarutbildning med inriktning mot redovisning och revision och med tonvikt på hantering av information. Den kombinerar praktik på revisionsbyrå med forskarkurser och licentiatarbete. Föreliggande arbete, Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp - En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures, är skriven av ekonomie magister Mikael Scheja, som tillhör forskarskolan RAC. Han presenterar det som sin doktorsavhandling inom ämnesområdet Ekonomiska informationssystem, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Linköping i april 2009 Fredrik Nilsson Professor Ekonomiska informationssystem

AVHANDLINGAR INOM ÄMNESOMRÅDET EKONOMISKA INFORMATIONSSYSTEM DOKTORSAVHANDLINGAR 1. Savén, Bengt, 1995, Verksamhetsmodeller för beslutsstöd och lärande En studie av produktionssimulering vid Asea/ABB 1968-1993. Doktorsavhandling 371, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 2. Villegas, Jaime, 1996, Simulation Supported Industrial Training from an Organizational Learning Perspective. Development and Evaluation of the SSIT Method. Doktorsavhandling 429, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 3. Nilsson, Fredrik, 1997, Strategi och ekonomisk styrning En studie av hur ekonomiska styrsystem utformas och används efter företagsförvärv. Doktorsavhandling 475, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 4. Moberg, Anna, 1997, Närhet och distans Studier av kommunikationsmönster i satellitkontor och flexibla kontor. Doktorsavhandling 512, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 5. Lindström, Jörgen, 1999, Does Distance Matter? On Geographical Dispersion in Organisations. Doktorsavhandling 567, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 6. Tjäder, Jimmy, 2000, Systemimplementering i praktiken En studie av logiker i fyra projekt. Doktorsavhandling 618, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 7. Petri, Carl-Johan, 2001, Organizational Information Provision Managing Mandatory and Discretionary Use of Information Technology. Doktorsavhandling 720, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 8. Gäre, Klas, 2003, Tre perspektiv på förväntningar och förändringar i samband med införande av informationssystem. Doktorsavhandling 808, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 9. Skåmedal, Jo, 2004, Telecommuting s Implications on Travel and Travel Patterns. Doktorsavhandling 869, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 10. Askenäs, Linda, 2004, The Roles of IT Studies of Organising when Implementing and Using Enterprise Systems. Doktorsavhandling 870, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 11. Wang, Zhiping, 2004, Capacity-Constrained Production-Inventory Systems Modelling and Analysis in both a Traditional and an E-Business Context. Doktorsavhandling 889, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 1

12. Kald, Magnus, 2004, In the Borderland between Strategy and Management Control Theoretical Frameworks and Empirical Evidence. Doktorsavhandling 910, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 13. Cäker, Mikael, 2005, Management Accounting as Constructing and Opposing Customer Focus: Three Case Studies on Management Accounting and Customer Relations. Doktorsavhandling 933, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 14. Keller, Christina, 2007, Virtual Learning Environments in Higher Education A Study of User Acceptance. Doktorsavhandling 1114, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 15. Cöster, Mathias, 2007, The Digital Transformation of the Swedish Graphic Industry. Doktorsavhandling 1126, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 16. Ahlström, Petter, 2008, Strategier och styrsystem för seniorboendemarknaden. Doktorsavhandling 1188, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 17. Scheja, Mikael, 2009, Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp - En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures. Doktorsavhandling 1258, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. LICENTIATAVHANDLINGAR 1. Larsson, Rolf, 1992, Aktivitetsbaserad kalkylering i ett nytt ekonomisystem. Licentiatavhandling 298, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 2. Noghabai, Mehran, 1993, Värdering av strategiska datorinvesteringar Med ett ledningsperspektiv på FMS- och KIS-investeringar. Licentiatavhandling 371, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 3. Moberg, Anna, 1993, Satellitkontor En studie av kommunikationsmönster vid arbete på distans. Licentiatavhandling 406, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 4. Carlsson, Peter, 1994, Separation av företagsledning och finansiering Fallstudier av företagsledarutköp ur ett agentteoretiskt perspektiv. Licentiatavhandling 414, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 5. Sjöström, Camilla, 1994, Revision och lagreglering Ett historiskt perspektiv. Licentiatavhandling 417, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 6. Poignant, Lars, 1994, Informationsteknologi och företagsetablering Effekter på produktivitet och region. Licentiatavhandling 441, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 7. Lind, Jonas, 1994, Creditor Firm Relations: An Interdisciplinary Analysis. Licentiatavhandling 451, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 8. Nilsson, Fredrik, 1994, Strategi och ekonomisk styrning En studie av Sandviks förvärv av Bahco Verktyg. Licentiatavhandling 463, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 2

9. Lagerström, Bo, 1995, Successiv resultatavräkning av pågående arbeten Fallstudier i tre byggföretag. Licentiatavhandling 476, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 10. Andersson, Jörgen, 1995, Bilder av småföretagares ekonomistyrning. Licentiatavhandling 522, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 11. Larsen, Kristina, 1996, Förutsättningar och begränsningar för arbete på distans Erfarenheter från fyra svenska företag. Licentiatavhandling 550, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 12. Lindström, Jörgen, 1996, Chefers användning av kommunikationsteknik. Licentiatavhandling 587, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 13. Larsson, Annika, 1996, Ekonomisk styrning och organisatorisk passion Ett interaktivt perspektiv. Licentiatavhandling 595, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 14. Ollinen, Jan, 1997, Det flexibla kontorets utveckling på Digital Ett stöd för multiflex? Licentiatavhandling 623, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 15. Zetterlund, Per-Ove, 1998, Normering av svensk redovisning En studie av tillkomsten av Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning, RR01:91. Licentiatavhandling 668, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 16. Tjäder, Jimmy, 1998, Projektledaren & planen En studie av projektledning i tre installations- och systemutvecklingsprojekt. Licentiatavhandling 675, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 17. Wennestam, Christina, 1998, Information om immateriella resurser Investeringar i forskning och utveckling samt i personal inom skogsindustrin. Licentiatavhandling 712, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 18. Westin, Carl-Johan, 1998, Informationsförsörjning: En fråga om ansvar Aktiviteter och uppdrag i fem stora svenska organisationers operativa informationsförsörjning. Licentiatavhandling 730, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 19. Jansson, Åse, 1998, Miljöhänsyn En del i företags styrning. Licentiatavhandling 731, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 20. Bäckström, Anders, 1998, Värdeskapande kreditgivning Kreditriskhantering ur ett agentteoretiskt perspektiv. Licentiatavhandling 734, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 21. Ferntoft, Anders, 1999, Elektronisk affärskommunikation Kontaktkostnader och kontaktprocesser mellan kunder och leverantörer på producentmarknader. Licentiatavhandling 751, IDA- EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 22. Alvehus, Johan, 1999, Mötets metaforer. En studie av berättelser om möten. Licentiatavhandling 753, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 23. Skåmedal, Jo, 1999, Arbete på distans och arbetsformens påverkan på resor och resemönster. Licentiatavhandling 752, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 24. Gäre, Klas, 1999, Verksamhetsförändringar i samband med IS-införande. Licentiatavhandling 791, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 3

25. Björkegren, Charlotte, 1999, Learning for the Next Project Bearers and Barriers in Knowledge Transfer within an Organisation. Licentiatavhandling 787, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 26. Askenäs, Linda, 2000, Affärssystemet En studie om teknikens aktiva och passiva roll i en organisation. Licentiatavhandling 808, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 27. Nilsson, Håkan, 2000, Informationsteknik som drivkraft i granskningsprocessen En studie av fyra revisionsbyråer. Licentiatavhandling 788, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 28. Kald, Magnus, 2000, The Role of Management Control Systems in Strategic Business Units. Licentiatavhandling 842, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 29. Cäker, Mikael, 2000, Vad kostar kunden? Modeller för intern redovisning. Licentiatavhandling 844, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 30. Lindahl, Magnus, 2000, Bankens villkor i låneavtal vid kreditgivning till högt belånade företagsförvärv En studie ur ett agentteoretiskt perspektiv. Licentiatavhandling 754, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 31. Bergum, Svein, 2000, Managerial Communication in Telework. Licentiatavhandling 807, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 32. Svarén, Stefan, 2001, Styrning av investeringar i divisionaliserade företag Ett koncernperspektiv. Licentiatavhandling 894, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 33 Sandell, Niklas, 2001, Redovisning i skuggan av en bankkris Värdering av fastigheter. Licentiatavhandling 915, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 34. Odar, Susanne, 2002, IT som stöd för strategiska beslut, en studie av datorimplementerade modeller av verksamhet som stöd för beslut om anskaffning av JAS 1982. Licentiatavhandling 916, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 35. Hansson, Emma, 2001, Optionsprogram för anställda En studie av svenska börsbolag. Licentiatavhandling 917, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 36. Sevenius, Robert, 2002, On the Instruments of Governance - A Law & Economics Study of Capital Instruments in Limited Liability Companies. Licentiatavhandling 956, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 37. Berglund, Fredrika, 2002, Management Control and Strategy A Case Study of Pharmaceutical Drug Development. Licentiatavhandling 958, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 38. Nilsson, Peter, 2003, Svenska bankers redovisningsval vid reservering för befarade kreditförluster En studie vid införande av nya redovisningsregler. Licentiatavhandling 1033, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 39. Stoltz, Charlotte, 2004, Calling for Call Centres A Study of Call Centre Locations in a Swedish Rural Region. Licentiatavhandling 1084, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 4

40. Sällberg, Henrik, 2004, On the Value of Customer Loyalty Programs A Study of Point Programs and Switching Costs. Licentiatavhandling 1116, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 41. Vascós Palacios, Fidel, 2005, On the Information Exchange between Physicians and Social Insurance Officers in the Sick Leave Process: An Activity Theoretical Perspective. Licentiatavhandling 1165, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 42. Keller, Christina, 2005, Virtual Learning Environments in Higher Education. A Study of Students' Acceptance of Educational Technology. Licentiatavhandling 1167, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 43 Ahlström, Petter, 2005, Affärsstrategier för seniorbostadsmarknaden. Licentiatavhandling 1172, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 44. Cöster, Mathias, 2005, Beyond IT and Productivity How Digitization Transformed the Graphic Industry. Licentiatavhandling 1183, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 45. Horzella, Åsa, 2005, Beyond IT and Productivity Effects of Digitized Information Flows in Grocery Distribution. Licentiatavhandling 1184, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 46. Kollberg, Maria, 2005, Beyond IT and Productivity Effects of Digitized Information Flows in the Logging Industry. Licentiatavhandling 1185, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 47. Käll, Andreas, 2005, Översättningar av en managementmodell En studie av införandet av Balanced Scorecard i ett landsting. Licentiatavhandling 1209, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 48. Mihailescu, Daniella, 2006, Implementation Methodology in Action A Study of an Enterprise Systems Implementation Methodology. Licentiatavhandling 1233, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 49. Park-Westman, Misook, 2006, Managing Competence Development Programs in a Crosscultural Organisation What are the Barriers and Enablers? Licentiatavhandling 1263, IDA- EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 50. Flodström, Raquel, 2006, A Framework for the Strategic Management of Information Technology. Licentiatavhandling 1272, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 51. Fryk, Pontus, 2007, Beyond IT and Productivity Effects of Digitized Information Flows in Health Care. Licentiatavhandling 1328, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 52. Lundmark, Erik, 2008, Organisational Adoption of Innovations Management Practices and IT. Licentiatavhandling 1352, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 53. Anjou, Annette, 2008, Scanias framgång Betydelsen av strategisk kongruens och integrerad styrning. Licentiatavhandling 1364, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 5

54. Fagerberg, Jesper, 2008, Occupational Fraud Auditors Perceptions of Red Flags and Internal Control. Licentiatavhandling 1369, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 6

FÖRORD Det här förordet har jag nog skrivit 100 gånger, på promenader, under sena kvällar på kontoret, tågresor till Linköping eller närhelst det funnits tid över för korta reflektioner över vad jag egentligen håller på med. De stunderna har inte varit så många de senaste åren. Några saker har jag dock lärt mig. Jag skrev in mig som doktorand 2001. Åtta år är en lång tid och många saker hinner inträffa. För att lyckas som s.k. industridoktorand behövs envishet och tålamod. Det är en lång resa och för mig markerar det en speciell episod i livet. Nu är den avslutad och jag är för första gången på länge helt öppen för nya äventyr. Vi får se vad som nu väntar. Det blir spännande. Min största insikt från de här åtta åren är dock att livet inte blir intressantare och större än vad man själv gör det till. En av de saker som bidrar mest är människorna omkring mig. Därför följer här en rad av tack till er som betytt mycket under den här episoden. Först och främst gäller det min familj: mamma, pappa och bröderna. Ni är min grundläggande trygghet. Utan er vore jag vilsen. Ett extra tack vill jag rikta till Dr Tennis som såg till att jag fick välförtjänt vila under våren 2009. Jag vet att stoppbollen var avsiktlig men det är ändå faktiskt inte ditt fel att hälsenan gick av. I framtiden kommer jag att ha all tid för att försiktigt satsa på min comeback. Mina vänner, speciellt: Petter, Molle, Fredrik, Mattias (så där ja, nu har jag också lämnat någonting kvar efter mig till historien), Rosis och så Bossakungen, Jocke, och Astro. Tack för att ni finns, ni tvingar mig trots min otillgänglighet att reflektera och agera utifrån olika aspekter. I mina mörkaste och ljusaste stunder finns ni där, det betyder fantastiskt mycket. En speciell tanke skänker jag också till en fantastisk intellektuell människa som är för god för denna världen. Jonna, ingen kan läsa så snabbt och ha så många kloka synpunkter som du på struktur och språk. Du är ämnad för något stort. Den fantastiska herrklubben GK som skänker inspiration och nödvändig distans till vardagen. Mina arbetskamrater på PwC:s avdelning för redovisningstekniska frågor: Accounting Consulting Services (ACS), framför allt till mina chefer Jan Buisman, Ek. Lic. Bo Lagerström, Robert Barnden och Claes Janzon som sponsrat mitt projekt och stått upp för mig på sätt jag egentligen inte vet allt om. Jag har trots allt hunnit förbruka tre chefer och är inne på min fjärde. Naturligtvis är jag tack skyldig till min arbetsgivare PricewaterhouseCoopers AB för det finansiella stödet. Alla revisorer och konsulter på PricewaterhouseCoopers, framför allt alla som kommit förbi och bett om hjälp med redovisningstekniska frågor samtidigt som ni undrat över varför jag aldrig blir färdig med min avhandling Speciellt vill jag tacka Ek. Dr. Gunilla Eklöv-Alander som i ett tidigt skede läste ett utkast till metodkapitel och därefter kommit med många kloka kommentarer och litteraturtips under resans gång. Seniora forskare och doktorander på EIS-seminarierna i Linköping men framför allt till doktoranderna inom Research programme for Auditors and Consultants (RAC). Ett särskilt tack vill jag uttrycka till doktorand Olof Arwinge som ihärdigt stött och blött olika frågor med mig de senaste åren. Dessutom är han en föredömlig kapten i Stockholms skärgård. Handfast handledning, trevliga diskussioner och många kloka kommentarer har jag fått från professor Fredrik Nilsson, huvudhandledare, och professorerna Nils-Göran Olve och Rolf Rundfelt. Er kunskap har varit ovärderlig i det här arbetet. På slutseminariet i augusti 2008 gjorde professor Walter Schuster en föredömlig genomgång av mitt dåvarande manus. De synpunkter som framfördes och den diskussion som följde har lett till att en väsentligt förbättrad slutprodukt nu kan läggas fram. Tack Henric för hjälpen med minnesnoteringarna! En sista sak ska nämnas och det rör min nu avslutade utbildning. Det stora bidraget från doktorandstudierna är att jag först nu vet hur jag egentligen borde ha genomfört hela det här projektet. Just därför tror jag inte att jag gör om någonting liknande. Mikael Scheja Stockholm, april 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 7 1.1 BAKGRUND 7 1.1.1 BETYDELSEN AV RESULTATRAPPORTERING 8 1.1.2 PROBLEMEN MED ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP 12 1.1.3 NORMGIVARES ARBETE MED FINANSIELL RAPPORTERING 12 1.1.4 FÖRTROENDEPROBLEM PÅ MARKNADEN 16 1.1.5 FÖRETAGS ÖPPENHET 18 1.2 AVHANDLINGENS FOKUS 19 1.3 FORSKNINGSFRÅGOR, SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR 22 1.3.1 FORSKNINGSFRÅGOR OCH SYFTE 22 1.3.2 AVGRÄNSNINGAR 22 1.4 AVHANDLINGENS INOMVETENSKAPLIGA BIDRAG 25 1.5 AVHANDLINGENS UTOMVETENSKAPLIGA BIDRAG 26 1.6 AVHANDLINGENS STRUKTUR 28 1.6.1 SAMBANDET MELLAN AVHANDLINGENS OLIKA DELAR 28 1.6.2 REFERENSRAM 28 1.6.3 EMPIRI OCH RESULTAT 30 1.6.4 SLUTSATSER 30 2 STUDIENS GENOMFÖRANDE 31 2.1 VALD METOD 31 2.1.1 FORSKNINGSDESIGN 31 2.1.2 RATIONELLA INDIVIDER OCH RESULTATBEGREPPET 32 2.1.3 KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA TEKNIKER 34 2.1.4 ALTERNATIVA METODER 35 2.2 REFERENSRAM 36 2.2.1 LITTERATURSÖKNING 37 2.2.2 REDOVISNINGSBEGREPP PÅ ENGELSKA OCH ANDRA SPRÅKLIGA PRINCIPER 38 2.3 DOKUMENTSTUDIER 39 2.3.1 DESKRIPTIV STUDIE 39 2.3.2 AVGRÄNSNINGAR 39 2.3.3 URVAL 40 2.3.4 ANALYS AV DOKUMENT 43 2.4 KLASSIFICERING OCH SAMMANSTÄLLNING AV NGM 44 2.4.1 KLASSIFICERING AV NGM 44 2.4.2 SAMMANSTÄLLNING AV NGM 48 2.4.3 SKILLNADER I UNDERSÖKNINGEN MELLAN DELÅRSRAPPORTER OCH ÅRSREDOVISNINGAR 50 2.4.4 KLASSIFICERING AV NGM SPECIFIKT FÖR DELÅRSRAPPORTSTUDIEN 51 2.4.5 FRAMTRÄDANDE REDOVISNING AV NGM 53 2.5 INTERVJUER 58 2.5.1 INTERVJUSTUDIE 58 2.5.2 URVAL 59 2.5.3 INTERVJUTEKNIK OCH ANALYS 60

3 RESULTATBEGREPPET 63 3.1 PROBLEM MED DEFINITIONEN AV RESULTAT 63 3.2 OLIKA RESULTATBEGREPP FÖR OLIKA SYFTEN 67 3.3 RESULTATBEGREPP FÖR BOLAGSVÄRDERING 68 3.4 REDOVISNING AV OLIKA RESULTATBEGREPP 70 3.5 SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN 72 3.5.1 BESKRIVNING AV UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM 72 3.5.2 ANVÄNDBARHET SOM ARGUMENT FÖR NGM 73 4 NORMGIVARNAS UTGÅNGSPUNKTER 75 4.1 ANVÄNDBARHETSKRITERIET 75 4.1.1 ANVÄNDBARHETENS RELEVANS OCH TILLFÖRLITLIGHET 76 4.1.2 ANVÄNDBAR INFORMATION FÖR VÄRDERING AV EN AVGRÄNSAD ENHET 76 4.2 FASB:S KONCEPTUELLA UTTALANDEN 77 4.2.1 FASB:S UTTALANDE NR 1: MÅL MED FINANSIELL RAPPORTERING 77 4.2.2 FASB:S UTTALANDE NR 2: KVALITATIVA EGENSKAPER 78 4.2.3 FASB:S UTTALANDE NR 5: REDOVISNING OCH VÄRDERING 81 4.3 SYFTEN MED FINANSIELL RAPPORTERING 82 4.4 SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN 85 4.4.1 KOMPROMISSEN MELLAN DE KVALITATIVA EGENSKAPERNA 85 4.4.2 KVALITATIVA EGENSKAPER SOM MOTIV FÖR NGM 86 5 LAG OCH NORMER FÖR UTFORMNING AV RESULTATBEGREPP 88 5.1 RESULTATRÄKNINGENS UPPSTÄLLNING 88 5.1.1 ÅRSREDOVISNINGSLAGEN (ÅRL) 89 5.1.2 REDOVISNINGSRÅDET 89 5.1.3 FAR:S VÄGLEDNING OM ÅRSREDOVISNING I AKTIEBOLAG 90 5.1.4 PÅVERKAN AV ÖVERGÅNGEN TILL IFRS OCH TILLÄMPNING AV IAS 1 91 5.1.5 BÖRSNOTERADE BOLAGS DELÅRSRAPPORTERING 92 5.2 NORMER FÖR SPECIFIKA RESULTATBEGREPP 94 5.2.1 BEGREPPET RÖRELSERESULTAT 94 5.2.2 EXTRAORDINÄRA OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 95 5.2.3 JÄMFÖRBARHET OCH OLIKA NORMER 100 5.3 VERKSAMHETER UNDER AVVECKLING 100 5.4 NORMGIVNING FÖR NGM 101 5.4.1 NORMGIVNING I USA 101 5.4.2 NORMGIVNING I EUROPA 103 5.5 SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN 103 5.5.1 ANVÄNDBARHET SOM MOTIV FÖR NGM 104 5.5.2 UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM 105 6 UPPRÄTTARNAS SYFTEN 107 6.1 POSITIV REDOVISNINGSTEORI 107 6.1.1 UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR POSITIV REDOVISNINGSTEORI 107 6.1.2 EFFEKTIVA ELLER INEFFEKTIVA MARKNADER 108 6.1.3 INFORMATIONSASYMMETRI OCH INCITAMENT FÖR NGM 110 2

6.1.4 KONTRAKTSTEORI OCH KONTRAKTSKOSTNADER 112 6.1.5 INFORMATIONSVÄRDET I NGM (INFORMATIONSPERSPEKTIVET) 115 6.2 EARNINGS MANAGEMENT 116 6.2.1 EARNINGS MANAGEMENT AV REDOVISAT NETTORESULTAT 116 6.2.2 EARNINGS MANAGEMENT OCH REDOVISNINGENS UTFORMNING 118 6.2.3 EXEMPEL PÅ EARNINGS MANAGEMENT GENOM UTFORMNING 119 6.3 SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN 121 6.3.1 EARNINGS MANAGEMENT SOM MOTIV TILL NGM 121 6.3.2 BESKRIVNING AV UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM 123 7 TIDIGARE STUDIER OM UPPRÄTTARES SYFTEN 124 7.1 INFORMATIONSVÄRDET I NGM 124 7.2 FÖRETAGSLEDARES RAPPORTERINGSSTRATEGIER 125 7.3 UPPLYSNINGSVILJA OCH BOLAGETS RESULTAT 127 7.4 FÖRETAGSLEDNINGAR OCH FINANSIELLA UPPLYSNINGAR 128 7.5 NGM I RESULTATRÄKNINGEN INOM EU 131 7.6 ORSAKER OCH DRIVKRAFTER 133 7.7 SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN 134 7.7.1 ANVÄNDBARHET OCH EARNINGS MANAGEMENT SOM MOTIV TILL NGM 135 7.7.2 ANDRA FAKTORER FÖRUTOM ANVÄNDBARHET OCH EARNINGS MANAGEMENT 136 7.7.3 BESKRIVNING AV UPPRÄTTARNAS REDOVISNING AV NGM 137 8 ANVÄNDARNA AV DEN FINANSIELLA RAPPORTEN 138 8.1 INFORMATIONENS SAMMANSÄTTNING PÅVERKAR BESLUTSFATTARE 139 8.1.1 INTRYCKSSTYRNING 140 8.1.2 PRO FORMA-REDOVISNING 140 8.1.3 UPPLYSNING OM FÖREGÅENDE PERIODS RESULTAT 141 8.2 ANVÄNDARNAS INFORMATIONSBEHOV OCH NYTTJANDE AV REDOVISNINGSDATA 143 8.2.1 ANVÄNDARE I EN AMERIKANSK GAAP-MILJÖ 143 8.2.2 INVESTERARBETEENDEN 144 8.3 AFFÄRSPRESSENS BEHANDLING AV RESULTATMÅTT 148 8.4 SLUTSATSER FÖR DEN EMPIRISKA STUDIEN 149 8.4.1 KUNSKAP OM ANVÄNDARE 150 8.4.2 ANVÄNDARES BEHOV 150 9 RESULTAT AV ÅRSREDOVISNINGSSTUDIEN 152 9.1 OMFATTNING OCH UTFORMNING 153 9.1.1 NGM PÅ OLIKA NOTERINGSLISTOR 154 9.1.2 FÖREKOMST AV NGM I OLIKA DELAR AV ÅRSREDOVISNINGEN 155 9.1.3 MÅNGA UNIKA NGM 157 9.1.4 NGM I BRANSCHER 157 9.1.5 KATEGORIER AV NGM 166 9.2 ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER 169 9.2.1 DEFINITIONER AV NGM 169 9.2.2 AVSTÄMNINGAR AV NGM 172 9.2.3 MOTIV TILL NGM 172 3

9.2.4 EXEMPEL PÅ BRISTER I KVALITATIVA EGENSKAPER 175 9.2.5 EXEMPEL PÅ INKONSEKVENT REDOVISADE RESULTATBEGREPP 177 9.2.6 KVALITATIVA EGENSKAPER I VISSA NGM: EBIT, EBITA OCH EBITDA 182 9.3 MÖJLIG EARNINGS MANAGEMENT 185 9.3.1 RESULTATUTJÄMNING 186 9.3.2 PRO FORMA 186 9.4 SAMMANFATTNING 189 9.4.1 OMFATTNING OCH UTFORMNING 189 9.4.2 ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER 190 9.4.3 TILLÄMPNINGEN AV TEKNIKER FÖR EARNINGS MANAGEMENT GENOM UTFORMNING 191 10 RESULTAT AV DELÅRSRAPPORTSSTUDIEN 192 10.1 OMFATTNING OCH UTFORMNING 193 10.1.1 TOTALT ANTAL FÖREKOMMANDE NGM 193 10.1.2 BOLAG MED MÅNGA UNIKA NGM 193 10.1.3 KATEGORIER AV NGM 195 10.1.4 NGM PÅ OLIKA NOTERINGSLISTOR 195 10.1.5 NGM I BRANSCHER 196 10.1.6 FÖREKOMSTEN AV NGM I RESULTATRÄKNINGEN 202 10.1.7 FÖREKOMST AV NGM I INLEDANDE PUNKTER 204 10.1.8 FÖREKOMST AV NGM I TEXTER 205 10.2 NGM I DELÅRSRAPPORTERING JÄMFÖRT MED I ÅRSREDOVISNING 205 10.2.1 BEGREPPSFÖRVIRRINGEN KRING OMSÄTTNING 205 10.2.2 JÄMFÖRELSE AV NGM I RESULTATRÄKNINGEN 206 10.2.3 JÄMFÖRELSE AV NYTTJANDET AV NGM UTANFÖR RESULTATRÄKNINGEN 211 10.2.4 REDOVISNINGEN AV NGM I KVARTAL JÄMFÖRT MED I ÅRSREDOVISNING 213 10.3 FRAMTRÄDANDE REDOVISNING AV NGM 215 10.3.1 NGM MED FRAMTRÄDANDE REDOVISNING I RESULTATRÄKNINGEN 216 10.3.2 NGM MED FRAMTRÄDANDE REDOVISNING I PUNKTER 217 10.3.3 NGM MED FRAMTRÄDANDE REDOVISNING I TEXTER 220 10.4 ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER 222 10.4.1 JÄMFÖRBARHET MELLAN BOLAGEN 223 10.4.2 JÄMFÖRBARHET MELLAN KVARTALEN 229 10.4.3 FÖRÄNDRINGAR AV NGM MELLAN KVARTALEN 231 10.4.4 EXEMPEL PÅ FÖRÄNDRINGAR AV NGM MELLAN KVARTALEN 233 10.4.5 DEFINITIONER AV NGM 235 10.4.6 AVSTÄMNINGAR AV NGM 240 10.5 MÖJLIG EARNINGS MANAGEMENT 246 10.5.1 PRO FORMA I RESULTATRÄKNINGAR 246 10.5.2 EXEMPEL PÅ FÖRETEELSEN STRATEGISK PÅMINNELSE 248 10.6 SAMMANFATTNING 250 10.6.1 OMFATTNING OCH UTFORMNING AV NGM 250 10.6.2 NGM I DELÅRSRAPPORTERING JÄMFÖRT MED I ÅRSREDOVISNING 251 10.6.3 FRAMTRÄDANDE REDOVISNING AV NGM 252 10.6.4 ANVÄNDBARHET OCH KVALITATIVA EGENSKAPER 252 4

10.6.5 MÖJLIG EARNINGS MANAGEMENT 254 11 RESULTAT AV INTERVJUSTUDIEN 255 11.1 MÖJLIG FÖRKLARING: ANVÄNDBARHET 255 11.1.1 ANVÄNDBARHET OCH UTVÄRDERING 255 11.1.2 INFORMATIONSASYMMETRI OCH KOMPROMISS MELLAN KVALITATIVA EGENSKAPER 259 11.1.3 JÄMFÖRBARHET 260 11.1.4 TILLFÖRLITLIGHET 262 11.1.5 RELEVANS 263 11.1.6 RESULTATPOSTER I RESULTATRÄKNING OCH EGET KAPITAL 263 11.2 MÖJLIG FÖRKLARING: EARNINGS MANAGEMENT 265 11.2.1 INFORMATIONSASYMMETRI OCH NEGATIVT URVAL 265 11.2.2 OPPORTUNISM 266 11.2.3 EARNINGS MANAGEMENT GENOM PRO FORMA 267 11.2.4 EARNINGS MANAGEMENT GENOM RESULTATUTJÄMNING 268 11.2.5 EARNINGS MANAGEMENT GENOM STRATEGISK PÅMINNELSE 269 11.3 MÖJLIG FÖRKLARING: AVSAKNAD AV ÖVERGRIPANDE MOTIV 272 11.3.1 BRANSCH 272 11.3.2 ANVÄNDARE 274 11.3.3 AFFÄRSPRESS 277 11.3.4 ÖVRIGA FAKTORER OCH ORSAKER 277 11.4 SAMMANFATTNING 279 12 ANALYS, SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 281 12.1 TIDIGARE FORSKNING 283 12.1.1 TIDIGARE FORSKNINGS OM EARNINGS MANAGEMENT AV REDOVISAT NETTORESULTAT 284 12.1.2 TIDIGARE FORSKNING OM NGM 284 12.2 AVHANDLINGENS SLUTSATSER OM HUR NGM REDOVISAS AV UPPRÄTTARE 286 12.2.1 OMFATTNINGEN AV REDOVISADE NGM 286 12.2.2 REDOVISNINGEN AV NGM 288 12.3 AVHANDLINGENS SLUTSATSER OM UPPRÄTTARES ANLEDNINGAR TILL REDOVISNINGEN AV NGM 301 12.3.1 ANVÄNDBARHET 304 12.3.2 EARNINGS MANAGEMENT 312 12.3.3 AVSAKNAD AV ÖVERGRIPANDE MOTIV 317 12.4 AVHANDLINGENS BIDRAG 321 12.4.1 KUNSKAPEN OM OCH FÖRSTÅELSEN AV NGM 321 12.4.2 METODIK I FORSKNING OM NGM 323 12.4.3 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 327 12.4.4 FÖRÄNDRAD NORMGIVNING OCH AKTUALITET 330 KÄLLFÖRTECKNING 331 LITTERATUR 331 OFFENTLIGT TRYCK 342 ÖVRIGT MATERIAL 342 5

MUNTLIGA KÄLLOR 343 DEFINITIONER 344 FÖRKORTNINGAR 348 BILAGA 1: INTERVJUGUIDE OM RESULTATBEGREPP OCH MOTIV 349 BILAGA 2: EXEMPEL PÅ SAMMANSTÄLLNINGSDOKUMENT FÖR ÅRSREDOVISNINGSSTUDIER 356 BILAGA 3: EXEMPEL PÅ SAMMANSTÄLLNINGSDOKUMENT FÖR DELÅRSRAPPORTER 357 BILAGA 4: BOLAG SOM INGÅR I ÅRSREDOVISNINGSSTUDIEN 358 BILAGA 5: STRATIFIERAT URVAL AV BOLAG FÖR ANALYS AV NGM I DELÅRSRAPPORTERING 2004 361 BILAGA 6: NGM I DELÅRSRAPPORTERING 363 BILAGA 7: BOLAG SOM ANVÄNDER NGM I SIN DELÅRSRAPPORTERING FÖRDELAT PER NOTERINGSLISTA 368 BILAGA 8: EXEMPEL PÅ NGM I KATEGORIER 370 BILAGA 9: REDOVISNING AV NGM I PUNKTER OCH TEXTER ÖVER 4 KVARTAL 377 BILAGA 10: JÄMFÖRBARHETEN I KATEGORIER 381 BILAGA 11: SAMMANSTÄLLNING AV ANTALET BOLAG SOM STÄMMER AV SINA NGM 382 6

1 INLEDNING Som titeln anger handlar denna studie dels om hur alternativa resultatbegrepp ( Non-GAAP Measures ) 1 används i börsbolags finansiella rapportering till sina intressenter, dels om varför andra resultatbegrepp än de som ges av GAAP 2 kommuniceras. Anledningen till att problemområdet studeras är mångfacetterad. Det här introducerande kapitlet tecknar en bakgrund till områdets relevans. Problemområdet beskrivs med åskådliggörande exempel, det diskuteras kring hur normgivare arbetar med resultaträkningen, de förtroendeproblem som redovisning haft på marknaden de senaste åren och betydelsen av företags öppenhet ( corporate transparency ). Problemområdet avgränsas därefter och de för avhandlingen aktuella forskningsfrågorna och dess syfte presenteras. Det redogörs även för avhandlingens bidrag i förhållande till ett inomvetenskapligt och utomvetenskapligt sammanhang och därefter introduceras läsaren till strukturen för hela avhandlingen. 1.1 BAKGRUND Genom en ökad internationalisering (se bl.a. Edenhammar och Hägg, 1997, s. 7, och Heurlin och Weiner, 2001, s. 9 ff.) har kapital kommit att lättare flyttas mellan länders kapitalmarknader. Kapitalrörligheten har skapat ett ökat behov av jämförbar information för att kunna utvärdera olika placeringsalternativ (Edenhammar och Hägg, 1997, s. 10). Den svenska kapitalmarknaden har också fått ett allt kortare tidsperspektiv i rapporteringen av prestationen hos svenska börsbolag. Kvartalsrapportering är ett krav från Stockholmsbörsen och andra handelsplatser som Aktietorget och New Growth Market. Allt mer fokus har också kommit att hamna på mätningen och redovisningen av kassaflöde och allt mindre på hur bolagets förmögenhet egentligen förändrats från en period till en annan (Törngren, 2005, s. 54). Fokuseringen på kassaflöde har som syfte att möjliggöra för en investerare att bedöma ett bolags framtida vinster och därigenom värde. I det sammanhanget har det blivit vanligt att alternativa resultatbegrepp förekommer i börsnoterade företags finansiella rapportering av en periods resultat. Exempel på begrepp som inte är definierade enligt lag eller 1 Med alternativa resultatbegrepp avses här sådana resultaträkningsmått för ett företags prestation under en period, en summering av intäkter och kostnader ur resultaträkningen, som inte finns angivna och definierade i lag eller redovisningsnormer. Sådana mått kallas internationellt ofta för Non-GAAP Measures och förkortas NGM. Se även avhandlingens definitioner. 2 GAAP = Generally Accepted Accounting Principles. På engelska skulle svensk lag om redovisning, svenska rekommendationer och uttalanden från normgivande organ om redovisningssed benämnas Swedish GAAP. 7

redovisningsnormer är bl.a. EBIT och EBITDA. 3 Sådana alternativa resultatbegrepp uttrycks ofta som Non-GAAP Measures, förkortat NGM. I den här avhandlingen kommer förkortningen NGM genomgående att användas för företeelsen. 1.1.1 BETYDELSEN AV RESULTATRAPPORTERING Artikeln i figur 1.1 (se nästa sida) är ett exempel på att det sätt som resultatinformation redovisas på skulle kunna ge en viss effekt på användaren. 4 Här handlar det om den jämförelsestörande posten som bolagets VD, enligt artikelförfattaren, önskar att bolaget hade fört fram i samband med sin resultatrapport. Det är inte säkert att bolagets aktiekurs hade utvecklats annorlunda med en annan redovisning av periodens resultat, men utformningen av den finansiella rapporten kan ha påverkat värderingen av bolaget och därigenom dess aktiekurs. I alla fall verkar företagets VD vara av åsikten att kursraset berodde på att en enskild jämförelsestörande resultatpost inte var tillräckligt tydligt beskriven. Upprättares 5 idéer om att marknaden inte är effektiv, utan påverkas av det sätt som resultat redovisas på diskuteras inom positiv redovisningsteori. Teorin med avseende på avhandlingens problemområde beskrivs i kapitel 6. Studier som visar att utformningen och redovisningen av resultatmått i den finansiella rapporten för en period kan påverka användaren diskuteras i kapitel 8. I Redovisningsrådets rekommendation RR 4 Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader samt upplysningar för jämförelseändamål föreskrivs att: Upplysning skall lämnas om resultateffekten av händelser och transaktioner, som är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med andra perioder och företag. (Redovisningsrådet 1993, p. 11) Det kan därför tyckas rimligt att företag redovisar NGM som t.ex. resultat före och resultat efter jämförelsestörande poster trots att begreppet jämförelsestörande inte är definierat i GAAP, och därigenom inte heller de två exemplifierade måtten. Den normgivning som rådde 2004 6 tillät inte en redovisning i resultaträkningen av de två uppräknade måtten men angav att upplysningar skulle lämnas. 3 EBIT = Earnings Before Interest and Taxes. EBITDA=Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization. 4 Användare används i avhandlingen som generellt uttryck för den eller de som tar emot finansiella rapporter och använder dem för att ta ekonomiska beslut. Det kan även benämnas intressenter eller mottagare. Här avses främst investerare och analytiker. 5 Genomgående i avhandlingen benämns företagen (eller de som representerar företagen) som avger finansiella rapporter för upprättare. 6 Den redovisningsnormgivning som gällde för resultatrapportering 2004 (avhandlingens undersökning är baserad på årsredovisningar och delårsrapporter 2004) kommenteras i detalj i kapitel 5. 8

Figur 1.1 VD skyller kursras på missförstånd (källa: Hammarström, 2005) 9

Andra summeringar av intäkter och kostnader i resultaträkningen var dock inte uttryckligen förbjudna och någon normering som reglerade nyttjandet av NGM utanför resultaträkningen fanns inte heller. De resultatbegrepp som definierades av GAAP var, och är, få (se kapitel 5). Ett problem som normgivare brottats länge med är vad som är en jämförelsestörande post. Att försöka hitta en allmängiltig definition och redovisa ett resultat utan jämförelsestörande poster har varit, och är, ett svårt problem (se kapitel 3). Det är inte bara jämförelsestörande poster som är ett problem när ett resultat ska redovisas och ett resultatbegrepp utformas. Det kan även handla om vad ett resultatbegrepp ska användas till och vilka specifika poster som ingår eller inte ingår i ett resultatbegrepp. Det är t.ex. inte självklart att resultat efter skatt eller nettovinst är det resultatbegrepp som ger bäst nytta för en användare. Beroende på bolagets situation och vad användaren av en finansiell rapport ska använda bolagets finansiella rapport till kan olika resultatbegrepp ge olika nytta. Artikeln i figur 1.2 kan exemplifiera tankegångar i detta avseende. Som påpekas i artikeln är nettovinst inte alltid relevant för jämförelser mellan bolag i olika situationer. T.ex. kan ett resultatbegrepp ibland innehålla orealiserade vinster vilket kanske inte är ett innehåll som användaren önskar när en värdering av ett bolag ska utföras. 7 Dessutom kan det vara så att ett nettovinstbegrepp inte är rimligt att använda för värdering av vissa bolag. Här finns ett problem: hur ska en uppställning för resultatprestationer skapas och hur ska olika resultatbegrepp utformas av (och för) det enskilda bolaget så att det ger nytta för användaren? Det återgivna citatet från redovisningsrådets rekommendation RR 4 visar vikten av att upprättaren diskuterar händelser och transaktioner av olika slag när olika rapportperioders resultat ska jämföras. Sådana händelser kan vara minst lika intressanta för en investerare som själva nettovinsten eftersom det finns många olika värderingsmodeller som används. Exempelvis kan användaren av den finansiella rapporten studera direktavkastning, framtida prognoser, sannolikheten för uppköp etc. Beroende på hur användaren värderar ett bolag kan olika resultatbegrepp behövas. En faktor som ytterligare komplicerar redovisning av resultatmått är att det finns transaktioner som ökar eller minskar ett företags kapital under en period utan att de redovisas i en resultaträkning. Transaktionerna redovisas istället direkt i eget kapital. 7 I vilken utsträckning värdeförändringar i olika balansposter ska ingå i ett resultat är och har varit en kontroversiell fråga för normgivare och akademiker (Barker, 2004). 10

11 Figur 1.2 Därför kör DI med nettovinsten (källa: Wilke, 2005)

Ett resultat i resultaträkningen kan i ett sådant fall bli svårtolkat på grund av poster som vid en tidsperiod förs direkt mot det egna kapitalet, utan att ge resultateffekt, i senare perioder återförs via resultaträkningen och påverkar de periodernas redovisade resultat. Det kanske därför är en idé att som användare av rapporten välja att justera resultatet, d.v.s. ta bort eller lägga till vissa poster. Upprättaren av rapporten kan också anse att resultatet blir missvisande och därför välja att redovisa ett NGM som exkluderar eller inkluderar en viss post. Den situation som bolagen står inför när de ska upprätta sina rapporter är inte okomplicerad. Det visar de två artiklarna. Att ekonomijournalister väljer att skriva en artikel om ett bolags delårsrapportering eller bokslutskommuniké på ett visst sätt borde dock inte påverka professionella analytiker och investerare. De sistnämnda gör sina egna analyser på basis av den information de erhåller från bolagens direkta kommunikation, från analytikermöten och från andra källor (Hellman, 2000). Forskning visar dock att analytiker och investerare inte alltid uppvisar ett beteende där de gör en analys opåverkade av hur informationens sammansättning utformats. De olika sätt som företag redovisar resultat på kan ge olika påverkan på användarens bedömning (Bazerman, 1994). 1.1.2 PROBLEMEN MED ALTERNATIVA RESULTATBEGREPP Artiklarna är exempel på de olika problem som förekommer när NGM används och inte används. Det kan uppstå effekter både när NGM redovisas i en finansiell rapport och återges i ett journalistiskt referat och när sådana resultatbegrepp inte förekommer. Vilket sätt är lämpligt för rapportering av resultatet för en period (och för jämförelseperioden)? Vad bör förklaras för läsaren? Vem är den tänkta läsaren? Vad ska informationen användas till, vilken sorts prognos eller investeringsstrategi ska den stödja? Vad är tillåtet att rapportera enligt gällande regelverk? Vad är normgivarnas syfte med att reglera rapporteringen? Mängder av sådana frågor framkommer när man sätter sig in i situationen för den som upprättat den finansiella rapporten. Det som därför blir intressant att undersöka är bland annat: vilka aspekter som upprättaren beaktar, hur det ser ut på den svenska kapitalmarknaden och om det finns många olika NGM i de finansiella rapporter som Stockholmsbörsens bolag upprättar. 1.1.3 NORMGIVARES ARBETE MED FINANSIELL RAPPORTERING Det finns sålunda problem dels med bolagens redovisning av NGM, dels med vad normgivarnas uppställningsformer för resultat tillåter och kräver. Om resultatbegreppen som redovisas (både i den formella resultaträkningen och i andra delar av en finansiell rapport) är de relevanta, om de är jämförbara, förstådda, och behövda är intressanta frågeställningar. Detta är flera normgivare medvetna om och arbete pågår med att utreda frågorna och försöka förändra normerna för redovisning av resultat. International Accounting Standards Board (IASB), en dominerande inter- 12