Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Inledning Socialstyrelsen har i uppdrag att under perioden 2011-2014 i samråd med Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges Kommuner och Landsting(SKL) leda, samordna och stimulera ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller där våld förekommer. Utvecklingsarbetet ska ske i enlighet med regeringens strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitik (ANDT). I uppdraget uppmärksammas strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Regeringen träffade i augusti 2011 även en överenskommelse med SKL kring arbetet inom kunskap till praktik med stöd i föräldrarollen för vuxna inom missbruks- och beroendevården och ökat stöd till deras barn. Det övergripande målet är att stärka föräldra- och barnperspektivet inom missbruks- och beroendevården och att barn i dessa familjer ska erbjudas ett ändamålsenligt stöd. Målet för överenskommelsen är att den missbruks- och beroendevård som kommuner och landsting erbjuder ska utveckla ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv. SKL avsätter medel motsvarande 0,50 tjänst för att möjliggöra anställning av 0,50 utvecklingsledare på länsnivå. Utvecklingsledaren ska inneha särskild kompetens att driva förbättringsarbete inom missbruks- och beroendevården och angränsande områden inom hälso- och sjukvården. Sannolikt kommer det ekonomiska stödet från SKL att fortsätta även under 2013 och 2014. I denna skrivelse presenterar Region Dalarna sin plan för hur en regional utvecklingsledare ska främja och stödja kommuner, landsting, offentliga- och privata vårdgivare i förbättringsarbetet med att utveckla ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv samt främja utveckling av en långsiktig struktur för kunskapsförsörjning inom länet. Den bärande idén är att kommunerna och landstingen tar ett gemensamt ansvar för implementeringen och att utvecklingen ska ses i förhållande till den egna verksamheten. Bakgrund Barn som lever i missbruksmiljöer är en utsatt grupp som löper fyra gånger större risk än andra att hamna i eget missbruk. Enligt Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät (2010) lever 385 000 barn i familjer där en eller båda föräldrarna är riskkonsumenter och enligt Missbruksutredningen är det ca 25 000 föräldrar som har vårdats inom hälso- och sjukvården med alkohol- eller narkotikadiagnos (Folkhälsoinstitutet 2008). En relativt färsk dansk studie redovisar att barn som lever i familjer med missbruk även riskerar utveckla posttraumatisk stressyndrom. 1
Barn har behov av vuxna i sin vardag som kan ge dem kontinuerligt stöd. Det gäller främst föräldrarna men även myndighetspersoner. Myndighetspersoner bör utarbeta handlingsplaner och rutiner med syfte att tidigt upptäcka och stödja barnen i förskola, skola, på fritidsgården samt inom socialtjänst och hälso- och sjukvården. Barnskyddsutredningen (2009) konstaterar att en fortsatt utveckling av stödet till utsatta barn och unga bör bygga på ett tvärprofessionellt arbete baserat på en strukturerad samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola. Under senare år har stödgrupper för barn kommit igång i många kommuner, men problemen kvarstår då det fortfarande är för få barn som får stöd och flera kommuner upplever att det är svårt att rekrytera barn till grupperna. I Dalarna har satsningar gjorts för utbildning av gruppledare och i flera kommuner finns väl fungerande gruppverksamheter för både yngre barn och tonåringar. Tidig upptäckt och rekrytering av barn till grupperna i länet är ett fortsatt förbättringsområde. Föräldrar med missbruksproblem kan delta och deltar i viss utsträckning i generella föräldrastödsprogram. Målet med de generella föräldrastödsprogrammen är att skapa ett samarbete i positiv anda mellan föräldrar och barn. Föräldrar med missbruksberoendeproblem sviktar i sitt föräldraskap och saknar ofta kunskap om barns behov av struktur, kontinuitet, förutsägbarhet och trygghet. Ett riktat stöd specifikt till dessa föräldrar skulle öka deras förutsättningar att främja barnets utveckling. Stödinsatserna ska även riktas till de föräldrar som inte bor varaktigt tillsammans med barnen. Barn som anhöriga eller barn som närstående är begrepp som avser barn till föräldrar med missbruk, läkemedelsberoende eller sådan sjukdom eller funktionsnedsättning som kan påverka såväl barnets vardagsvillkor som föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov. Den 1 januari 2010 infördes en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen som ger hälsooch sjukvårdens verksamheter och dess personal skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd: Bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (2009:979, 2 g ) och patientsäkerhetslagen (2010:659, 6 kap. 5 ) som rör barn som anhöriga: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1.har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Denna lagstiftning stärker barns rätt och ställer krav på att ett familjeorienterat synsätt utvecklas inom verksamheter som möter vuxna patienter inom de ovan nämnda grupperna. Motsvarande behov av att uppmärksamma barns behov av stöd finns också i den kommunala missbruks- och beroendevården, liksom behovet att samarbeta med den sociala barn- och 2
ungdomsvården kring bedömningen av barnens behov av insatser. Förändringen avser de enheter där man vårdar vuxna patienter. Lagstiftningen omfattar såväl späda barn som ungdomar upp till 18 år. Socialnämndens ansvar för insatser till barn och unga regleras i Socialtjänstlagen, se bif bilaga. Utsatta barn ett prioriterat område inom SKL och arbete pågår med modellkommuner som syftar till att åstadkomma effektiva former för mer hälsofrämjande och en första linjens vård och omsorg för barn och ungdom med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Modellkommunerna får stöd från SKL för att utveckla en gemensam strategi för dessa barn för att samverka över sektorsgränser utifrån barnens behov istället för att utgå från aktörernas olika ansvarsområden. Inom ramen för länets stödstruktur har en länsstyrgrupp för barn och ungdomsområdet bildats. Ett prioriterat område är uppbyggnaden av en strukturerad samverkan i de femton kommunerna för samordning och kunskapsutveckling i stödet till utsatta barn och ungdomar. En målsättning är att det på lokal nivå bildas lokala styrgrupper med uppdrag att utveckla lokalt anpassade arbetsformer och samverkansmodeller med utgångspunkt från SKLs så kallade modellområden. Förändringsarbete förutsätter att man kan mäta resultat på grupp- och individnivå. Socialstyrelsen påtalar behovet av att utveckla modeller för systematiska uppföljningar av olika insatser för att öka kunskapen om effekter av genomförda insatser samt ge underlag för förbättringar. Vid Socialstyrelsen pågår även ett utvecklingsarbete för stöd till systematiserad dokumentation och lokal uppföljning med ett fokus på stödgruppsverksamheter. I Dalarnas län finns behov av att utveckla och implementera modell/er för systematisk lokal uppföljning och utvärdering av insatsens/vårdens kvalitet och resultat för både vuxna (föräldrar) och utsatta barn. SKLs plan för utvecklingsarbetet 2012-2014 Under 2011-2012 kommer en nationell överenskommelse att träffas mellan SKL och en FoUverksamhet som syftar till en nationell kartläggning av föräldrar inom missbruks- och beroendevården och deras barn. Alla län kommer att erbjudas medel motsvarande en halvtidstjänst som får i uppdrag att inledningsvis hjälpa till med kartläggningen, senare bli utbildare/metodstödjare och arbeta med implementering av stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården. Expertgruppen inom Kunskap till praktik kommer att utvidgas till att även omfatta en forskare och en praktiker med barn- och föräldrastödskompetens. Expertgruppen kommer att ta fram en fördjupningskurs med fokus på hur missbruks- och beroendevården kan stärka föräldrarollen. När den nationella kartläggningen har sammanställts analyseras vilka insatser som erbjuds dessa barn i respektive län och vad som saknas i relation till kartläggningen. Resultatet från kartläggningen kommer sedan att vara utgångspunkt för det fortsatta arbetet med stöd till dessa barn under 2013-2014. 3
SKLs delmål: att kunskapen på länsnivå om antal barn som lever i familjer med missbruksberoendeproblem tydliggörs, även deras kön och ålder, att stöd i föräldrarollen är en integrerad del inom missbruks- och beroendevården, att mentorskap i föräldrarollen är utvecklad inom några brukarorganisationer, att landstingets beroendevård, regionalt och lokalt, beaktar barns behov av information, råd och stöd, att barnen erbjuds ålders-, köns- och behovsrelaterat stöd. SKL har fört diskussioner med det nationella brukarrådet och ideér har väckts som bygger vidare på det utvecklingsarbete som bedrivs när det gäller utveckling av brukarmedverkan inom missbruks- och beroendevården. En av brukarorganisationerna har en verksamhet som benämns quinnoqulor och som i nuläget finns i sju städer. Dessa verksamheter kommer att utgöra en bas för vidareutveckling av mentorsskap för föräldrar med missbruk och beroendeproblem. Metoden går i korthet ut på att med kamratstöd som arbetssätt; stödja mammor i sin föräldraroll, i dialog med myndigheter, och i processen att återta en kontinuerlig kontakt med barnen, liksom att fokusera på vilket ansvar mödrarollen innebär. Under 2012 kommer detta arbete att bedrivas i Stockholm och Gävle. Under 2013 sprids modellerna för föräldrastöd till övriga quinnoqulorna i landet. 2014 sprids modellerna till övriga brukarorganisationer som FRIO, RiksBryggan, Attention, FMN, IOGT-NTO m fl. När det gäller stöd till fäder har SKL inlett diskussioner med brukarorganisationen Rainbow Sweden. Prioriterade utvecklingsområden Arbetet i Dalarnas län kommer att inriktas mot sex prioriterade områden: 1. Ökad kunskap om barn som lever i familjer med missbruksberoendeproblem Länsövergripande nivå Utvecklingsledaren biträder den FOU-verksamhet som får i uppdrag att kartlägga föräldrar i vården och deras barn genom att identifiera de verksamheter som bedriver öppen- respektive slutenvård i Dalarnas län. Utveckla samverkan med länsstyrgrupper inom missbruks- beroendevården och barn och ungdom samt privata och offentliga vårdgivare och andra berörda myndigheter och organisationer. Samverkan med länsstyrgrupp och utvecklingsledare för Barn och unga området. 4
Lokal nivå Kartlägga föräldrar i vården och deras barn genom att identifiera de verksamheter som bedriver öppen- respektive slutenvård i Dalarnas län. Utveckla samverkan med lokala styrgrupper inom missbruks- och beroendevården samt lokala styrgrupper/modellområden inom barn och ungdom. 2. Stöd i föräldrarollen Länsövergripande och Arrangera och sprida information om SKLs utbildnings satsning inom föräldrastöd. Implementering och metodstöd till landstings- och kommunala verksamheter, privata och offentliga vårdgivare inom missbruks- och beroendevården. lokalnivå Samverkan med lokala styrgrupper inom missbruks- beroendevården. 3. Systematiskt Kvalitetsarbete Länsövergripande nivå Pilotprojekt UIV Borlänge-Säters kommuner vilket möjliggör uppföljning av stöd i föräldrarollen till personer i missbruks- beroendevården. Har beviljad föräldrastödjande insats stärkt föräldraförmågan? Deltagande i UIV (Utvärdering av insatser för vuxna) erbjuds övriga kommuner i länet. Planering för ett pilotprojekt Barn och unga H.U.U.S (HVB ungdom uppföljningssystem) i två kommuner i länet vilket möjliggör uppföljning av stöd och insatser för barn och unga. Samverkan med länsstyrgrupp och utvecklingsledare för Barn och unga området. Lokal nivå Stöd i implementering av systematiskt kvalitetsarbete. 4. Stödinsatser till barn Länsövergripande nivå Utveckling av insatser för barn och unga bygger på den kartläggning som genomförs under 2012. Samverkan med länsstyrgrupp och utvecklingsledare för Barn och unga området. 5
Lokal nivå Stöd för lokal samverkan 5. Beakta barns behov av information, råd och stöd Länsövergripande nivå Planering för pilotprojekt landsting-kommuner i samverkan för genomförande av kraven i HSL och Patientsäkerhetslagen. Samverkan med länsstyrgrupp och utvecklingsledare för Barn och unga området. Lokal nivå Stöd för lokal samverkan 6. Mentorskap i föräldrarollen Länsövergripande nivå Inleda samverkan med de brukarorganisationer som berörs av det nationella utvecklingsarbetet Lokal nivå Samverkan med lokala styrgrupper Mål för arbetet inom de prioriterade områdena 2012 Den bärande idén är att kommunerna och landstingen tar ett gemensamt ansvar för utveckling och implementering av ett förstärkt föräldra- och barnperspektiv inom missbruks- och beroendevården i Dalarna. Under det första verksamhetsåret ska: - En utvecklingsledare vara tillsatt, - Samverkan mellan länsstyrgrupp för missbruk- och beroende samt barn och ungdom inledas, - Samverkan med lokala styrgrupper inledas, - Kartläggning av föräldrar inom missbruks- och beroendevården genomföras, - Identifiering av barnen till föräldramålgruppen genomföras se ovan, 6
- Kartläggning av vuxna med riskbruk, missbruk och beroende inom MVC och vårdcentraler påbörjas, - Planering inför kartläggning 2013 inom arenor som syftar till att stödja barnen t ex BVC, BuP, familjecentraler, elevhälsa och ungdomsmottagningar samt barn placerade inom familjehem eller HVB, - Utvecklingsledaren utbildas till utbildare och metodstödjare (SKL), - Kartläggning av befintliga resurser för barn och unga i länet påbörjas, - Implementering av metod för föräldrastöd påbörjas, - Utveckling och implementering av system för uppföljning påbörjas, - Inleda samverkan med kommunernas anhörigkonsulenter. Insatser under 2013 Planen för 2013 och 2014 bygger vidare på den kartläggning som genomförs under 2012. Implementeringen av stöd i föräldrarollen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst fortsätter i länet liksom utveckling av insatser för barn. System för uppföljning av resultat individ- och gruppnivå utarbetas och implementeras. Flera verksamheter inom missbruks- och beroendevården erbjuds ekonomiskt stöd för genomförande av kraven i HSL och Patientsäkerhetslagen när det gäller att erbjuda barn till föräldrar med missbruks- eller beroendeproblem information, råd och stöd. Fortsatt erfarenhetsutbyte och stöd till metodstödjarna. SKL bjuder kontinuerligt in metodstödjarna för påfyllnad och erfarenhetsutbyte. Insatser under 2014 Under 2014 fullföljs det påbörjade arbetet på länsplanet och året avslutas med en avslutande konferens för chefer och politiker. Chefer och politiker involveras redan tidigare i arbetet genom den struktur som byggts upp inom Kunskap till praktik. Utvecklingsledarens uppdrag Utvecklingsledaren ska inneha särskild kompetens att driva förbättringsarbete och ha hög kompetens och erfarenhet av myndighetsutövning, systematiskt kvalitetsarbete samt missbruks- och beroendevård för vuxna. Anställningen ska vara kopplad till den regionala stödstrukturen. Avsikten är att statliga medel utgår för att initiera ett utvecklingsarbete under perioden 2012-14. Förbättringsarbetet ska utgå från bästa tillgängliga kunskap om 7
förbättringsmetodik och implementeringsforskning samt Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd. Utvecklingsledaren ska i samarbete med länsstyrgruppen: - Stödja uppbyggnad och utveckling av det länsövergripande och lokala utvecklings/ förbättringsarbete, - Leda och samordna arbetet inom de prioriterade förbättringsområdena, informationsspridning och omvärldsbevakning, - Bereda ärenden och utarbeta beslutsunderlag till länsstyrgruppen, - Representera länet på nationell nivå och delta i nationellt nätverk inom området, - Utveckla former för samverkan med Högskola och FOU-enheter som bidrar till evidensbaserat arbete. Framtagande av projektbeskrivning 2011-11-14 Ewa Kjell och Ann-Marie Mohlin På uppdrag av länsstyrgruppen för missbruks- och beroendevården Bilaga: Socialnämndens ansvar för barn och unga enligt Socialtjänstlagen kap 3 Vissa uppgifter inom Socialtjänsten mm samt kap 5 Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 och 1a SKLs förslag till överenskommelse med Dalarnas län 8
Referenser SKL (2011) Utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården. Genomförandeplan för regionalt utvecklingsarbete 2011-2014. Socialstyrelsen och Statens Folhälsoinstitut (2011) Stöd för barn i familjer med missbruk m.m. Genomförandeplan för nationellt utvecklingsarbete 2011-2014. Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Socialstyrelsen (2011) Mod och mandat ny lagstiftning stärker barn som anhöriga, har vi modet att möta dem? Sverige. Barnskyddsutredningen (2009) Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU): betänkande. Stockholm, Fritze. Övrigt SKLs informationsmaterial om Modellområden. 9
BILAGA 1 3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m. 1 Till socialnämndens uppgifter hör att- göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, - informera om socialtjänsten i kommunen, - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, - svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden skall- verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, - aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, - i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Lag (2007:1315). Ändrad 2007-12-21 gm SFS 2007:1315, ikraft 2008-04-01, överg.best. 1 a Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Ifråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Lag (2009:496). Införd 2003-06-23 gm SFS 2003:407, ikraft 2003-07-01 Ändrad 2009-06-02 gm SFS 2009:496, ikraft 2009-06-30 10