MÄKLARHUSET BO-OPINION
1 Mäklarhuset Bo-opinion tar tempen på: Amorteringskrav på bolån Mäklarhuset Bo-opinion är en återkommande temperaturmätare bland bostadsägare. I denna upplaga har Mäklarhuset valt att undersöka hur 6 387 hushåll* ställer sig till ett amorteringskrav på bolån. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring om amorteringskravet kommer införas, hur det påverkar marknaden och det egna hushållet. 17 procent av hushållen säger att det har påverkat deras flyttplaner. Resultatet i korthet: 7 av 10 är övervägande positiva till ett amorteringskrav. Men endast 3 av 10 anser sig säkra på att det kommer träda ikraft. Majoriteten anser att en rimlig belåningsgrad är betydligt högre än de 50 procent som föreslås gälla för amorteringskravet. 6 av 10 tror att amorteringskravet kommer dämpa prisutvecklingen. 3 av 10 tror inte att prisutvecklingen påverkas. Vart femte hushåll tror att amorteringskravet får stor påverkan på deras privatekonomi och 14 procent är oroliga för effekterna av ett amorteringskrav. 17 procent av hushållen säger att amorteringskravet påverkat deras flyttplaner. *Om undersökningen Undersökningen genomfördes mellan 6 13 oktober 2015 bland 6 387 respondenter som äger sin bostad. Respondenterna rekryterades via Mäklarhusets nyhetsbrev. Respondenterna fick besvara en digital enkät.
2 Hur ser hushållen på amorteringskravet? 7 av 10 är övervägande positiva till ett amorteringskrav Majoriteten av de tillfrågade hushållen är övervägande positiva till ett amorteringskrav. Vad anser du om införandet av ett amorteringskrav? Endast 3 av 10 är säkra på att amorteringskravet kommer införas Trots att regeringen i september 2015 lämnade besked om att ett amorteringskrav ska införas är det bara 3 av 10 hushåll som känner sig säkra på att så blir fallet. Tror du att amorteringskravet kommer att träda i kraft?
3 Vad är en rimlig belåningsgrad? I det senast presenterade förslaget om amorteringskrav föreslås stegvis amortering ned till en belåningsgrad motsvarande 50 procent av bostadens marknadsvärde. 7 av 10 hushåll anser att en rimlig belåningsgrad är högre än 50 procent Majoriteten anser att en rimlig belåning på den egna bostaden är betydligt högre än de 50 procent som föreslås gälla för amorteringskravet. Omkring hälften anser att en rimlig belåningsgrad är mellan 70-80 procent. En fjärdedel anser att den bör vara 50 procent eller lägre. Vad anser du är en rimlig belåningsgrad på din bostad?
4 Hur påverkas marknaden av ett amorteringskrav? Syftet med ett amorteringskrav är att dämpa belåningen och därmed prisutvecklingen. Mäklarhuset har frågat hushållen hur de tror att priserna och utbudet påverkas av ett amorteringskrav. 6 av 10 anser att priserna dämpas och utbudet förblir opåverkat eller ökar. 3 av 10 tror att prisutveckling blir opåverkad och att utbudet minskar. Hur tror du priserna på bostadsmarknaden kommer påverkas av ett amorteringskrav? Hur tror du att utbudet på bostadsmarknaden kommer påverkas av ett amorteringskrav?
5 Hur påverkas ditt hushåll? En femtedel (19 %) tror att privatekonomin påverkas i stor utsträckning I vilken utsträckning tror du att ett amorteringskrav skulle påverka din privatekonomi? 14 procent känner oro för effekterna av ett amorteringskrav Känner du dig orolig för vilka effekter ett amorteringskrav skulle få för dig/ditt hushåll?
6 Påverkas dina flyttplaner av amorteringskravet? 17 procent säger att amorteringskravet påverkat deras flyttplaner. Bland de tillfrågade hushållen svarar 17 procent att amorteringskravet påverkat deras flyttplaner. 4,9 procent säger att det har aktualiserat frågan, 5,7 procent säger att de vill flytta innan kravet införs och 6,8 procent säger att de har bestämt sig för att bo kvar. Ett amorteringskrav förväntas träda i kraft efter den 1 maj 2016. Påverkar det din syn på att flytta?
7 Mäklarhusets kommentarer till undersökningsresultatet Just nu råder stor osäkerhet på bostadsmarknaden. På många platser runt om i landet finns en stor efterfrågan och ett allt för litet utbud vilket gör att priserna drivs uppåt i snabbt takt. Osäkerheten späs på ytterligare av att politiker och myndigheter diskuterar allt fler sätt att dämpa efterfrågan. I september meddelade regeringen att ett amorteringskrav ska införas våren 2016. Sedan dess har även nedtrappning av ränteavdragen diskuterats allt mer. Tyvärr är dock förslag som syftar till att öka utbudet och rörligheten på bostadsmarknaden inte lika framträdande. Bostadsbyggandet ser inte ut att öka i önskvärd takt och flyttskatten, som hämmar rotationen på bostadsmarknaden, förblir orörd. Alla människor behöver flytta ett antal gånger i livet. Det är stora beslut som människor vill känna sig trygga i. Men just nu är det svårt att se hur bostadsmarknaden kommer att se ut ens på ett års sikt. I vår undersökning om amorteringskravet ser vi att hushållen är positiva till amortering men osäkra på vad som kommer hända. 8 av 10 hushåll säger att de idag amorterar eller saknar bolån. 7 av 10 är övervägande positiva till ett amorteringskrav. Resultatet visar dock att vad som är en rimlig belåningsgrad är ytterst individuellt. Intressant är att endast 3 av 10 hushåll säger sig vara säkra på att amorteringskravet faktiskt införs. Möjligtvis speglar det den osäkerhet som omgärdat amorteringskravet och marknaden i stort. I undersökningen finns en splittrad bild av hur marknaden kommer utvecklas till följd av amorteringskravet. 6 av 10 tror att priserna dämpas. Men 3 av 10 tror att prisutvecklingen förblir opåverkad. Framför allt ser vi att närapå var femte hushåll, 17 procent, säger att amorteringskravet påverkat deras flyttplaner. 12 procent har tagit ett beslut om hur de vill agera och 5 procent säger att det har aktualiserat frågan. Det visar att många hushåll påverkas av besked om nya spelregler för bostadsmarknaden. Detta trots att det ännu inte står helt klart hur amorteringskravet kommer utformas. Mäklarhusets slutsats är att det är ytterst viktigt att ge hushållen tydliga besked om vilka spelregler som ska komma att gälla på den framtida bostadsmarknaden samt att det är hushållens förmåga att bära och överblicka sina boendekostnader som bör vara det viktiga, inte att alla i hela Sverige ska ha samma belåningsgrad.