RUC/LTU kompetensutveckling 2011-2012 26 januari 2012 utvärdering, uppföljning och utveckling av verksamheten Del 1: Systematiskt kvalitetsarbete Vad är det? Arbetet med målen en grundbult i kvalitetsarbetet! Att organisera för delaktighet Vad är systematiskt kvalitetsarbete? Systematiskt kvalitetsarbete är en process som innefattar dialog, arbete och dokumentation kring: 1. Nationella mål och kunskapskrav 2. Uppföljning och utvärdering 3. Analys, bedömning, utvecklingsåtgärder Nya skollagen om kvalitetsarbete Systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling. Rätt till medverkan från olika intressenter i skolan. Rektorn ansvarar. Inriktning! Måluppfyllelse - nationella mål. Dokumentation ett krav! Jfr Skollagen 2010-06-23, Kap. 4 Kvalitet och inflytande 3-6 1
Nya skollagen om kvalitetsarbete Huvudmannen måste vidta åtgärder om uppföljningen visar brister! Skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Kap 4 7-8 Utformningen av barns och elevers inflytande ska framgå av planeringen för det systematiska kvalitetsarbetet. Kap 4 14 Nya krav på kvalitetsarbetet en tolkning Betoning på att de nationella målen uppfylls! Fundera över balansen kunskapskrav övergripande mål. Uppföljning och utvärdering av övergripande mål (normer, värden, demokrati osv.) viktigt i sig men också som medel att analysera kunskapsresultat = integration av mål. Stora förändringar i förskolans läroplan, men inte i grsk och gy varför? Att fundera på! Hur påverkar förändringarna ert systematiska kvalitetsarbete? - på skolan/fritidshemmet, - i arbetslaget/ämneslaget, - i relation till barnen/eleverna, - i förhållande till föräldrarna? 2
Varför mål? Om man inte vet vart man ska, är det ingen idé att skynda sig. Man vet ju ändå inte när man är framme. Nalle Puh Målen en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet Skilj på mål och medel dvs. - Ett mål är något man vill uppnå, förvärva, förverkliga genom att använda vissa medel och är INTE samma sak som, - regler, riktlinjer, rekommendationer, åtgärder, metoder eller aktiviteter Målen hjälper oss att välja väg! Alice: Vill du vara snäll och tala om hur jag ska gå för att komma härifrån. Katten: Det beror mycket på vart du ska. Alice: Det betyder inte så mycket vart. Katten: Då kvittar det åt vilket håll du går. Ur Lewis Carroll, Alice i underlandet 3
Starkt forskningsstöd för arbetet med tydliga mål Tydliga mål på kort och på lång sikt påverkar studieprestationer positivt (jfr Nordenbo m.fl., 2008). Lärares tydlighet kring mål- och kunskapskrav visar höga effekter i metaanalyser. (d=0.75) (jfr Hattie, 2009). Men vi behöver komma ihåg att Det är eleverna själva som slutligen avgör vad de lär sig. Därför måste vi anknyta till vad de tänker, vilka mål de har, och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan (Hattie, 2009). Hur ser målen ut (i Lgr 11)? Ex Lgr 11, 2.2 Kunskaper: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Jfr tidigare Mål att uppnå 4
Hur ser kunskapskraven ut? Kunskapskrav = tidsangivet önskvärt framtida tillstånd (jfr tidigare Mål att uppnå) Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3, svenska: Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Hur ser de övergripande målen ut? Ex Lgr 11, 2.1 Normer och värden: Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Jfr tidigare Mål att sträva mot Fritidshemmets mål! Lgr 11 gäller fritidshemmet, MEN Skollagen formulerar också fritidshemmets uppdrag ( mål ): - komplettera utbildningen i skolan, - stimulera elevernas utveckling och lärande, - erbjuda meningsfull fritid och rekreation, - främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skollagen 14 kapitlet 2 ) 5
Principer vid målanalys och målformulering Skilj på mål (vad?) och medel (hur?) Skilj på måltyper (vem och när?): - övergripande mål i Lgr 11 (eleverna subjekt), ej tidsangivna (utom 2.2 kunskaper) - kunskapskrav i Lgr 11(eleverna subjekt) tidsangivna - verksamhetsmål (personal, föräldrar, verksamheten subjekt), kan vara tidsangivna Uppmärksamma nivå (huvudman, enhet, grupp, individ) Tolka, förtydliga och precisera med målkriterier Exempel mål med kriterier Eleverna utvecklar sin förmåga att samarbeta med andra. (jfr Lgr 11) Detta sker när eleverna utvecklar sin förmåga att 1. arbeta med olika personer, 2. lösa olika typer av uppgifter tillsammans, 3. hantera konflikter i olika grupper, 4. finna glädje i att arbeta/leka med med olika personer. Lösningen på problemet med otydliga mål eller kunskapskrav? Målkriterier är lika med en definition av målet för en inlärning eller en prestation. en definition som man använder som tecken (kriterium) för att målet uppnåtts. (Egidius, 1995) 6
Mål i den lokala pedagogiska planeringen Exempel från Hällefors kommun: Vid vårterminens slut i årskurs 1 kan eleven doppa huvudet under vattnet, samt bubbla på grunt vatten. Vid vårterminens slut i årskurs 2 kan eleven hoppa från bassängkanten, och simma 25 meter bröstsim på djupt vatten. Eleven kan flyta 10 m eller flyta i en minut. Vid vårterminens slut i årskurs 3 kan eleven simma 50 meter bröstsim på djupt vatten. Vi slutet av årskurs 3 har eleven har kännedom om bad-, båt- och isvett. Målet är uppnått när eleven kan: ge tre exempel på handlingssätt i nödsituationer, gällande bad-, båt och isvett. Inriktning nationella mål = kvalitetsarbetets innehåll Alla skolformer har mål för: Utveckling och lärande Kunskaper Normer och värden Barns och elevers inflytande Inriktning nationella mål = kvalitetsarbetets innehåll Grundskolan, grundsärskolan Mål för: -Skolan och omvärlden -Bedömning och betyg De frivilliga skolformerna Mål för: -Utbildningsval, arbete och samhällsliv -Bedömning och betyg 7
Inriktning nationella mål = prio 2 läroplanernas riktlinjer Förskolan: -Förskola och hem -Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem -Uppföljning, utvärdering och utveckling -Förskolechefens ansvar Grundskolan, grundsärskolan: -Skola och hem -Övergång och samverkan -Rektorns ansvar De frivilliga skolformerna: -Rektorns ansvar Planeringen av det systematiska kvalitetsarbetet: Tar sin utgångspunkt i de nationella målen. Innebär urval av nationella mål. Underlättas av om mål som är öppet formulerade (t.ex. inflytande, samarbete, respekt) förtydligas. Kan stödja analys om integration mellan mål läggs in i planen för uppföljning och utvärdering. Att organisera för delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet! Fundera på! Processer (t.ex. kommunikation, årsplanering, mötesrutiner) Innehåll (t.ex. nationella mål, riktlinjer, huvudmannens styrning) Metoder (t.ex. för uppföljning och utvärdering, underlag som kan stödja analys) Jfr MSU (2007) Kvalitetsarbete i förskola och skola. Handbok i kvalitetsredovisning. 8
Att organisera för delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet! Vad krävs för att detta ska fungera? Att ge ansvar till enskilda personer och/eller grupper Att medvetet låta olika intressenter med olika perspektiv medverka i kvalitetsarbetet Att använda särskilda rutiner för kommunikation kring det dokumentationen. Jfr MSU (2007) Kvalitetsarbete i förskola och skola. Handbok i kvalitetsredovisning. Det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken! Arbete i grupper med eget material: Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut med avseende på processer, innehåll och metoder på era respektive skolor? Vad fungerar väl och vad behöver utvecklas? 9