NVDB SPECIFIKATION AV INNEHÅLL FÖRETEELSETYPER

NVDB SPECIFIKATION AV INNEHÅLL FÖRETEELSETYPER VERSION 5.0

Ändringsförteckning Version Datum Orsak ändring mot tidigare version Ansvarig Version 1 1997-03-27 Första version av dokumentet. Mari-Louise Lundgren Version 2 1998-02-03 Precisering av innehåll. Mari-Louise Lundgren Version 3 1999-12-01 Ytterligare precisering samt anpassning av dokumentet Björn Finnhammar för målgruppen leverantörer Version 4 2000-12-13 Förtydligande av innehåll samt uppdelning av det Björn Finnhammar tidigare dokumentet i fyra nya dokument Version 4.1.0 2004-04-06 Förtydligande av innehåll samt förändringar avseende Björn Finnhammar trafikregelföreteelsetyper Version 4.1.1 2004-09-09 Redaktionella rättningar. Nytt avsnitt: 5.5. Björn Finnhammar Förtydliganden angående företeelsetypen cirkulationsplats Version 5.0 2006-07-12 Nya avsnitt: Gatunamn och Bro och tunnel. Förändringar av avsnitten Planskild korsning, Väghållare, Vägnamn (nu Övrigt vägnamn), Funktionell vägklass samt några av trafikregel-företeelsetyperna. Generell översyn av kvalitetskrav samt avsnitt 9. Redaktionella förändringar och förtydliganden Louise Norlin TITEL: NVDB Specifikation av innehåll Företeelsetyper version 5.0 FÖRFATTARE: Vägverket avdelning Sitd ANSVARIG FÖR DOKUMENTET: Louise Norlin KONTAKTPERSONER: NVDB ansvariga på Vägverkets regioner PUBLIKATION: 2006:77 UTGIVNINGSDATUM: 2006-07-12 ISSN: 1401-9612 DISTRIBUTÖR: Vägverket avdelning Sitd, nvdb@vv.se KOMPLETTERINGAR: tillkännages på NVDBs websida www.vv.se/nvdb [2]

Innehåll 1 INLEDNING... 5 2 FÖRETEELSETYPER I NVDB... 6 3 VÄGNÄTSANKNYTNING AV FÖRETEELSER... 8 4 OLIKA TYPER AV UTBREDNINGAR... 8 5 REGLER FÖR UTBREDNINGAR... 10 5.1 RIKTNING FÖR UTBREDNINGEN... 10 5.2 SIDOLÄGE FÖR UTBREDNING... 11 5.3 SAMTIDIGA UTBREDNINGAR FÖR FÖRETEELSER AV SAMMA TYP... 11 5.4 FÄRJELED... 11 5.5 GENERALISERING... 11 5.6 VÄRDVÄG/GÄSTVÄG... 12 5.7 LÄNKROLL... 13 6 FÖRETEELSETILLKOMST... 16 7 FRÅN-DATUM OCH TILL-DATUM... 17 8 REGLER FÖR ATTRIBUTVÄRDEN... 19 8.1 OBLIGATORISKA ATTRIBUT... 19 8.2 OLIKA SORTERS ATTRIBUT... 19 8.3 VÄRDET OKÄNT... 19 9 HUR KRAV PÅ DATA ANGES... 20 9.1 INDELNING AV VÄGNÄTET EFTER KVALITETSKRAV... 20 9.2 KVALITETSKRAVENS BESTÄNDIGHET... 21 9.3 KVALITETSPARAMETRAR... 21 9.4 AVVIKELSEKVOTER... 23 9.5 REDOVISNING AV KRAV OCH KRAVUPPFYLLELSE... 24 9.6 TOLKNING AV KRAV OCH KRAVUPPFYLLELSE... 24 10 ADMINISTRATIVA FÖRETEELSETYPER... 25 10.1 DRIFTSBIDRAG... 25 10.2 GATUNAMN... 27 10.3 VÄGHÅLLARE... 30 10.4 VÄGNUMMER... 33 10.5 ÖVRIGT VÄGNAMN... 36 11 TRAFIKREGELFÖRETEELSETYPER... 38 11.1 BEGRÄNSAD BRUTTOVIKT... 38 11.2 BEGRÄNSAD FORDONSBREDD... 40 11.3 BEGRÄNSAD FORDONSLÄNGD... 41 11.4 BEGRÄNSAT AXEL - BOGGITRYCK... 42 11.5 BÄRIGHET... 44 11.6 CIRKULATIONSPLATS... 45 11.7 FÖRBJUDEN FÄRDRIKTNING... 47 11.8 FÖRBJUDEN SVÄNG... 50 11.9 FÖRBUD MOT TRAFIK... 52 11.10 GÅGATA... 57 11.11 GÅRDSGATA... 58 11.12 HASTIGHETSGRÄNS... 59 11.13 INSKRÄNKNINGAR FÖR TRANSPORT AV FARLIGT GODS... 61 11.14 MILJÖZON... 63 11.15 MOTORTRAFIKLED... 64 11.16 MOTORVÄG... 65 [3]

11.17 TÄTTBEBYGGT OMRÅDE... 66 11.18 VÄRDEMÄNGDER FÖR OCH BESKRIVNING AV VISSA ATTRIBUT TILLHÖRANDE TRAFIKREGELFÖRETEELSETYPER... 67 12 VÄGTEKNISKA FÖRETEELSETYPER... 71 12.1 BRO OCH TUNNEL... 71 12.2 FÄRJELED... 74 12.3 HÖJDHINDER UPP TILL 4,5 METER... 75 12.4 PLANSKILD KORSNING... 78 12.5 SLITLAGER... 80 12.6 VÄGBOM... 81 12.7 VÄGBREDD... 82 13 SÄRSKILDA FÖRETEELSETYPER FÖR TRANSPORTER PÅ SKOGSBILVÄGNÄTET... 85 13.1 FRAMKOMLIGHET FÖR VISSA FORDONSKOMBINATIONER... 85 13.2 SVÄNGMÖJLIGHET...87 13.3 TILLGÄNGLIGHET... 89 13.4 VÄNDMÖJLIGHET... 90 14 ÖVRIGA TRAFIKFÖRETEELSETYPER... 92 14.1 FUNKTIONELL VÄGKLASS... 92 14.2 REKOMMENDERAD VÄG FÖR FARLIGT GODS... 96 15 FÖRETEELSETYPER FÖR TILLKOMST... 97 15.1 FÖRETEELSETILLKOMST... 98 15.2 REFERENSLINJETILLKOMST... 104 15.3 REFERENSLINJENS REPRESENTATION... 108 16 KVALITETSKRAVKLASS... 109 16.1 KVALITETSKRAVKLASS... 109 [4]

1 INLEDNING Detta dokument är ett av fyra dokument i serien NVDB Specifikation av innehåll. NVDB - Specifikation av innehåll - översikt NVDB - Specifikation av innehåll - företeelsetyper NVDB - Specifikation av innehåll - vägnät NVDB - Exempelsamling generaliseringsregler Dokumenten i serien publiceras på NVDB:s webbsidor: www.vv.se/nvdb. Där kan alltid den gällande versionen att återfinnas. I dokumentet presenteras inledningsvis hur företeelser knyts till vägnätet samt några generella aspekter på företeelser. Därefter presenteras alla företeelsetyperna i NVDB med definitioner, insamlingsregler och krav. Målgrupp för dokumentet är dataleverantörer av NVDB-data.. Observera att dokumentet inte speglar databasens aktuella innehåll. Detta beskrivs i andra dokument. För den som vill ha en komplett teknisk beskrivning av alla företeelsetyper hänvisas till NVDB - datakatalog där bl.a. alla giltiga värden och datatyper presenteras. För den som vill ha ytterligare information om vägnätsanknytning hänvisas till dokumentet VägMod översiktlig informationsmodell [5]

2 FÖRETEELSETYPER I NVDB Följande företeelsetyper ingår i NVDB. De definieras och beskrivs i detalj med början på sidan 25. Administrativa företeelsetyper Driftsbidrag Gatunamn Väghållare Vägnummer Övrigt vägnamn Väg till vilken bidrag till drift och underhåll erhålls från Vägverket enligt förordningen om statsbidrag till enskild väghållning (1989:891), eller från en kommun Officiellt adressbildande namn på gatan Den som är ansvarig för väghållningen Vägnummer för allmänna vägar Ej adressbildande identifikation av vägen Trafikregelföreteelsetyper Begränsad bruttovikt Begränsad fordonsbredd Begränsad fordonslängd Begränsat axel/boggitryck Bärighet Cirkulationsplats Förbjuden färdriktning Förbjuden sväng Förbud mot trafik Gågata Gårdsgata Hastighetsgräns Inskränkningar för transport av farligt gods Miljözon Motortrafikled Motorväg Tättbebyggt område Trafikregel om begränsad bruttovikt meddelad genom föreskrift eller annat beslut Trafikregel om begränsad fordonsbredd meddelad genom föreskrift eller annat beslut Trafikregel om begränsad fordonslängd meddelad genom föreskrift eller annat beslut Trafikregel om trafik med visst axeltryck och/eller boggitryck och/eller trippelaxeltryck meddelad genom föreskrift eller annat beslut Tillåten bärighetsklass, normalt gällande för vägen enligt den länsvisa sammanställningen över allmänna vägar Trafikregel om cirkulationsplats meddelad genom föreskrift Uppgift om förbjuden färdriktning på vägsträcka meddelad genom föreskrift eller som resultat av fysisk vägutformning Trafikregel om förbjuden sväng genom korsning Trafikregel om förbud mot trafik Trafikregel om gågata Trafikregel om gårdsgata Trafikregel om med vilken högsta hastighet fordon får föras Trafikregel om inskränkningar för transport av farligt gods Trafikregel om miljözon meddelad genom föreskrift Trafikregel om motortrafikled Trafikregel om motorväg Trafikregel om tättbebyggt område meddelad genom föreskrift Vägtekniska företeelsetyper Bro och tunnel Färjeled Höjdhinder upp till 4,5 meter Planskild korsning Slitlager Vägbom Vägbredd Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord. Vägförbindelse över vattendrag med fartyg (vägfärja). Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild Höjdhinder i form av konstbyggnad eller annan konstruktion som medför begränsning av fri höjd upp till 4,5 meter Förekomst av en planskild korsning mellan två vägar som ingår i NVDB:s vägnät Vägens slitlager Förekomst av vägbom, grind eller annat öppningsbart hinder vars syfte är att möjliggöra avstängning av en väg för trafik. Vägbanans bredd. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna eller kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, d.v.s. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten [6]

Särskilda företeelsetyper för transporter på skogsbilvägnätet Framkomlighet för vissa fordonskombinationer Svängmöjlighet Tillgänglighet Vändmöjlighet Vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen i Sverige De möjligheter olika typer av fordonskombinationer har att svänga i en korsning till följd av dess utformning Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året Förekomst av slinga, yta eller vändficka som möjliggör vändning av fordon Övriga trafikföreteelsetyper Funktionell vägklass Rekommenderad väg för farligt gods En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter Anger om en väg är av länsstyrelsen rekommenderad för transport av farligt gods Tillkomstföreteelsetyper Företeelsetillkomst Referenslinjetillkomst Referenslinjens representation En beskrivning av den process som skapat och hanterat en företeelses data En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen Beskrivning av vilken del av en körbana som referenslinjen skall avbilda Kvalitetskravklass Kvalitetskravklass Indelning av vägnätet för att möjliggöra differentierade kvalitetskrav på olika delar av vägnätet [7]

3 VÄGNÄTSANKNYTNING AV FÖRETEELSER Vägens egenskaper samt de trafikregler m.m. som gäller för vägen beskrivs i NVDB med företeelser. Företeelsen i sig är uppbyggd av två delar: dels en beskrivning av företeelsen, dels angivande av dess läge på vägnätet. Beskrivningen görs med ett eller flera attribut. Lägesangivelsen görs genom att företeelsen ges en utbredning. I detta dokument definieras NVDB:s företeelsetyper med sina attribut och tillåtna attributvärden. Dessutom beskrivs det regelverk där det framgår hur attributvärden och utbredningar skall anges. I följande avsnitt beskrivs olika typer av utbredningar och hur dessa knyts till vägnätet. En beskrivning av vägnätsmodellen finns i dokumentet NVDB Specifikation av innehåll Vägnät. 4 OLIKA TYPER AV UTBREDNINGAR En företeelses läge anges genom dess utbredning. Det finns i NVDB fem olika typer av utbredningar vilka beskrivs nedan. För varje företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning. För en mer tekniskt detaljerad beskrivning av de olika utbredningstyperna hänvisas till dokumentet NVDB - Informationsmodell Typ av utbredning Sträckutbredning Nodutbredning Punktutbredning Svängutbredning Förklaring Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en länk, se exempel i Figur 1 Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används enbart för företeelsetypen Vändmöjlighet) se exempel i Figur 2 Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en länk (används enbart för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till 4,5 meter, Planskild korsning, Vägbom samt Vändmöjlighet) se exempel i Figur 3 Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en länk till en annan länk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet) se exempel i Figur 4 Vägutbredning Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll kan anges, Denna utbredningstyp används inte i nuvarande version av NVDB Vägutbredning med värd Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg kan anges (se s. Fel! Bokmärket är inte definierat. och s. 33). Används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer [8]

Sträckutbredning Nod A Företeelse: Slitlager Attribut: Slitlagertyp Attr.värde: Belagd Nod B Figur 1 För att beskriva att vägen mellan nod A och nod B är belagd, används företeelsetypen Slitlager. För företeelsetypens attribut Slitlagertyp anges attributvärdet belagd. Företeelsens läge anges med en sträckutbredning som är knuten till sträckan från nod A till nod B. Nodutbredning Företeelse: Vändmöjlighet Attribut: Vändmöjlighetsklass = 2 Attribut: Typ av vändmöjlighet = vändplan Nod A Nod B Figur 2. För att visa att det finns en vändplan i slutet av vägen samt beskriva vändplanen, används företeelsetypen Vändmöjlighet. Företeelsens utbredning knyts till noden i vägens slut (nod B). Företeelsen beskrivs med sina attribut: Vändmöjlighetsklass är 2 (lastbilar med förkortat släp eller kortare fordon kan vända). Typ av vändmöjlighet är vändplan. Punktutbredning Företeelse: Vägbom Punkt 10 meter från nod A mot nod B Nod A Nod B Figur 3 För att visa att det finns en vägbom på länken mellan nod A och nod B, används företeelsetypen Vägbom. Företeelsens läge anges med en punktutbredning som anger avståndet till vägbommen från nod A mot nod B. Alternativt hade läget kunnat anges med koordinater. [9]

Svängutbredning Företeelse: Svängmöjlighet Attribut: Svängmöjlighetsklass = 1 Utbredning: Från länk 1 till länk 2 via nod A Nod A Länk 1 Länk 2 Figur 4 För att beskriva vilken typ av fordon som kan svänga från länk 1 till länk 2, används företeelsetypen Svängmöjlighet. För företeelsens attribut Svängmöjlighetsklass anges attributvärdet 1 (lastbil med släp och kortare fordon kan svänga). Företeelsens läge anges med en svängutbredning som pekar ut från-länk och till-länk samt noden där dessa länkar möts. 5 REGLER FÖR UTBREDNINGAR 5.1 Riktning för utbredningen 5.1.1 Linje- och vägutbredningar En företeelse kan vara giltig för trafik i enbart en viss färdriktning. Detta gäller t.ex. företeelsetypen Förbjuden färdriktning. Den förbjudna färdriktningen anges genom att företeelsens utbredning får en riktning - den riktning för vilken företeelsen är giltig, alltså i detta fall den förbjudna färdriktningen. En företeelse kan också ha olika attributvärden beroende på trafikens riktning. Detta gäller t.ex. hastighetsrestriktioner. När hastighetsbegränsningen växlas ner från 90 till 70 och sen till 50 sker detta inte på exakt samma vägavsnitt som motsvarande uppväxling görs i den andra färdriktningen. Utbredningarna för företeelsetypen Hastighetsgräns måste därför ha en given riktning. Riktning för utbredningar lagras i databasen alltid i förhållande till länkens riktning (med, mot eller med och mot). 70 km/tim 50 km/tim 50 km/tim 90 km/tim 50 km/tim Riktning:med och mot 70 km/tim Rikting mot 50 km/tim Riktning med 90 km/tim Riktning: med och mot Referenslänkens riktning Figur 5 På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning. 5.1.2 Svängutbredningar Svängutbredningar kan vara riktningsuppdelade. I korsningen i Figur 4 kan en utbredning gälla för svängen länk1-noda-länk2 och en annan utbredning för svängen länk2-noda-länk1. [10]

5.2 Sidoläge för utbredning Utbredningar kan vara sidouppdelade. Dvs. företeelsen kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på ena sidan om vägen. De värden på sidoläge som kan anges är Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning. Företeelsetyperna Gågata och Gårdsgata har utbredningar med sidoläge eftersom dessa föreskrifter kan gälla viss sida av en vägsträcka. 5.3 Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ Med samtidiga utbredningar menas att en företeelsetyp som t.ex. Övrigt vägnamn faktiskt kan förekomma flera gånger på samma vägavsnitt. En väg kan ha flera namn. Om utbredningen för en företeelsetyp är riktningsuppdelad gäller samtidigheten per riktning. För nod- och punktutbredning avser samtidighet att två utbredningar har identiska lägen. 5.4 Färjeled Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färjeleder. Dessa är Väghållare, Färjeled och Funktionell vägklass. Vidare kan vid behov företeelsetypen Höjdhinder upp till 4,5 meter registreras samt Vägnummer och Driftbidrag. Färjeleden redovisas med en egen länk som börjar och slutar vid landfästena för bryggan eller rampen. Se vidare i NVDB - Specifikation av innehåll - vägnät. 5.5 Generalisering Eftersom vägnätet i NVDB är generaliserat (dvs. det verkliga vägnätet är inte alltid fullständigt avbildat) finns det fall där företeelser inte alltid kan registreras. Det kan t.ex. gälla lokala trafikföreskrifter för en korsning där verkliga förbindelser generaliserats bort i NVDB. Ett annat exempel är trafikregler som berör vändslingor med diameter mindre än 20 m. Dessa har generaliserats till enbart en nod. [11]

5.6 Värdväg/Gästväg I samband med att företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer registreras skall även värdväg och eventuell gästväg registreras. För Vägnummer gäller följande: Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma fysiska vägsträcka eftersom ett vägnummers utbredning inte får vara bruten. Vissa vägsträckor kopplas därför till flera vägnummer, och vägarna sägs då ha en gemensam sträckning. En av vägarna, vanligen den med det lägsta vägnumret, kallas för värdväg och det finns alltid en vägsträcka som kopplats till värdvägsnumret. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Samma princip gäller för Gatunamn. Det finns dock ingen regel som anger vilket namn som skall vara värdväg respektive gästväg. 5.6.1 Definition Obligatoriskt attribut: Värdväg/Gästväg Inbördes ordning för vägnummer eller gatunamn när flera nummer/namn förekommer på samma vägsträcka värdväg - vägnummer/gatunamn som har beslutats vara värd gästväg - vägnummer/gatunamn som ej är värdväg 5.6.2 Insamlingsregler Angivande av värden Värdväg/Gästväg registreras i det fall olika vägnummer eller gatunamn följer samma fysiska väg. För en viss fysisk vägsträckning med vägnummer/gatunamn finns alltid en värdväg. Om flera vägnummer/gatunamn finns på samma vägsträcka är ett av dessa värdväg och övriga är gästväg. Rv55 Rv75 A Rv55 Rv75 B Rv55 Rv75 Figur 6 Riksväg 55 är på sträckan A till B värdväg åt riksväg 75. Likaså är riksväg 75 gästväg åt riksväg 55 på samma sträcka. [12]

5.7 Länkroll I samband med att företeelsetypen Vägnummer registreras skall länkroll registreras. En väg med ett visst vägnummer kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka. Anledningen till detta är bl.a. att det skall vara möjligt att beräkna längden på en väg med skilda körbanor utan att dubbelräkna de s.k. syskonlänkarna. Även för företeelsetypen Gatunamn är det möjligt att registrera länkroll. Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Vidare måste varje utbredning täcka en hel länk och de skall ha en viss ordningsföljd. 5.7.1 Definition Obligatoriskt attribut: Värdemängd Länkroll En länks roll på en viss väg där vägen har ett och samma Vägnummer eller Gatunamn normal länk där båda färdriktningarna finns på samma körbana och där vägen inte är av typen gren syskon fram länk som är del av en väg där trafik i respektive färdriktning färdas på skilda körbanor och där färdriktning på körbanan går i vägens riktning syskon bak länk som är del av en väg där trafik i respektive färdriktning färdas på skilda körbanor och där färdriktning på körbanan går mot vägens riktning gren - En väg vars syfte är att leda trafik mellan huvudvägarna i en trafikplats, korsning eller cirkulationsplats, och som inte ingår i den genomgående vägens länkföljd. Kan även vara en kortare parallell vägsträcka vid sidan om huvudvägen som redovisas med separat länk, t.ex. rastplats eller busshållplats. 5.7.2 Insamlingsregler Syskonlänk fram, syskonlänk bak Syskonlänkar används när en väg har skilda körbanor vilka representeras av två skilda referenslinjer. Detta gäller t.ex. för motorvägar och vissa större gator i tätorter. Körbanorna separeras genom att länkens länkroll anges. En serie länkar som utgör skilda körbanor på samma väg blir syskonlänkar till varandra. För varje länk som blir syskonlänk fram finns det en eller flera länkar som är syskonlänk bak. A B Väg 70 Figur 7 På de båda vägarna mellan A och B finns två utbredningar av Vägnummer 70. För dessa utbredningar finns angivet att de är syskonlänkar till varandra. Genom att länkroll anges blir det möjligt att räkna ut längden på en väg med ett visst Vägnummer eller Gatunamn utan att behöva dubbelräkna de sträckor där vägen har skilda körbanor. Körbanan i sig kan ha dubbelriktad trafik. Se länk B i Figur 8 [13]

Gren Förbindelsevägar 1 har samma Vägnummer och ibland samma Gatunamn som en av de vägar som de är knutna till. Om detta är fallet och förbindelsevägen inte ingår i den genomgående vägens länkföljd, kallas den för gren. 55 Enköping L D E20 Örebro E G A B E20 55 C H I F K E20 Stockholm (55) Norrköping J Figur 8 Figuren visar trafikplatsen S:t Eskils Källa i Strängnäs där Riksväg 55 möter Europaväg 20. De ingående länkarnas länkroller är följande: Länkarna F och C är syskonlänkar i framriktningen B, K och J är syskonlänkar i bakriktningen för Rv. 55 Länkarna G, I och J är syskonlänkar i framriktningen och F, E och D är syskonlänkar i bakriktningen för E 20 Länkarna A och H är grenar. De har vägnummer 20 men ingår inte i den genomgående vägens länkföljd Länken L är normal länk då den har trafik i båda färdriktningarna på samma vägbana och inte är en gren Skilda körbanor men bara en länk Om länkroll anges för en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik skall länkroll vara normal. 1 Förbindelsevägar är vägar vars primära syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar i en trafikplats eller korsning [14]

5.7.3 Exempel 1. Korsande huvudvägar i trafikplats Väg 66 Gren Genomgående väg Väg 55 Väg 55 Väg 66 Figur 11 Alla vägar i trafikplatsen vars syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar är av typen gren. Enligt Vägverkets regelverk för väg umrering kommer alla grenar att få vägnummer 55. En gren som löper mellan två huvudvägar erhåller alltid samma vägnummer som den av huvudvägarna som har det lägsta vägnumret. 2. Gren i trevägskorsning C B E F A D Figur 12 Länken AB är att betrakta som en gren till länken AC eftersom AC har dubbelriktad trafik. Länken DF är däremot ingen gren eftersom DE har enkelriktad trafik 3. Gren vid rastplats S T C B D A R U Figur 13 Figuren visar ett avsnitt av en motorväg med rastplatser. Alla vägsträckor i figuren utgör delar av en väg med samma vägnummer. Länkarna A B och C D som utgör rastplatser är grenar. Sträckan R S är syskonlänk bak och sträckan T U är syskonlänk fram. [15]

6 FÖRETEELSETILLKOMST För alla företeelser skall tillkomsthistorik registreras, dvs. hur företeelsens data har fångats, samt ev. preparerats m.m. Detta görs genom att alla företeelser kopplas till en tillkomstföreteelse. En och samma tillkomstföreteelse kan vara kopplad till flera olika företeelser. Dvs. flera företeelser kan ha samma tillkomsthistorik. Tillkomsthistorik beskrivs dels för företeelsens attribut, dels för dess utbredning. Se vidare avsnitt 15.1. [16]

7 FRÅN-DATUM OCH TILL-DATUM För alla företeelsetyper anges från- och till-datum. Dessa två datum beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. Dvs. när företeelsen börjar att gälla respektive slutar att gälla. Eller om man så vill när den föds och dör. Alla företeelser har alltid ett från-datum. När en företeelse nyregistreras gäller den oftast tills vidare. Dvs. det finns inget bestämt datum då den upphör att gälla. Till-datum är i dessa fall alltid 9999-12-31, ett datum som alltså skall betraktas som tills vidare. 7.1.1 Från-datum Definition Obligatoriskt attribut: Från-datum Det datum då företeelsen börjar gälla. <datum> Exempel 1998-03-15 Insamlingsregler Vilket datum som skall anges som Från-datum är beroende av företeelsetyp samt huruvida datumet är känt eller ej. I det följande redogörs för reglerna kring detta. Datumet är känt är inte äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör I normalfallet (när vägnätet i NVDB-databasen är komplett och ajourföring av företeelser har påbörjats) skall Från-datum för företeelsen alltid vara det datum då den börjar gälla. Detta datum definieras för respektive företeelsetyp. Datumet är känt men det är äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör Från-datum för företeelser får inte vara äldre än födelsedatum på det vägnät som företeelsen tillhör. Det skulle i så fall innebära att för datum före vägnätets födsel skulle det finnas företeelser som inte är knutna till något vägnät. För att undvika detta kommer alla företeelser i uppbyggnadsskedet att ha 2001-04-01 eller ett senare datum som födelsedatum. Detta gäller dock inte vissa företeelser på det statliga vägnätet som hämtas från Vägverkets vägdatabank (VDB). Företeelser från och med 1980-01-01 finns för detta vägnät. Datumet är inte känt Om ett exakt datum inte är känt men man känner till ett tidsintervall som företeelsens Från-datum borde ligga inom, anges datumet 1 januari för ett lämpligt år inom detta tidsintervall. Ett datum måste alltid anges och därför måste man i värsta fall göra en grov uppskattning. Företeelsens Från-datum får dock aldrig vara äldre än Från-datum för det vägnät den tillhör. [17]

7.1.2 Till-datum Definition Attribut: Till-datum Det datum då företeelsen slutar gälla. <datum> Exempel 1998-03-15 Insamlingsregler Det datum som anges skall vara den första dag då företeelsen inte längre är giltig. De företeelsetyper som ingår i NVDB är alla sådana att de bör upphöra att gälla när den väg de är knutna till tas ur trafik. Av den anledningen är det tillåtet att företeelser är giltiga även om det vägnät dom är knutna till har upphört att gälla (har avslutats). Övrigt I NVDB sparas vägnätets historik. Alla länkar, noder och företeelser med attribut och utbredningar sparas alltså även om de har tagits bort, ersatts av nya eller på annat sätt slutat att gälla. Därför måste man registrera när ett objekt slutat att gälla. [18]

8 REGLER FÖR ATTRIBUTVÄRDEN 8.1 Obligatoriska Attribut För de flesta företeelsetyper finns ett s.k. obligatoriskt attribut. Detta innebär att det är obligatoriskt att ange ett värde för detta attribut. Obligatoriska attribut finns för att det inte skall vara möjligt att registrera en företeelse med enbart dess utbredning. Även en beskrivning av företeelsen måste registreras. Det skulle t.ex. inte vara av intresse att registrera en utbredning av företeelsetypen Gatunamn utan att ange själva namnet. Därför är attributet Namn obligatoriskt för företeelsetypen Gatunamn. Alla attribut är dock inte obligatoriska. För t.ex. företeelsetypen Väghållare kan det vara av intresse att känna till väghållartypen även om inget värde registrerats för de övriga attributen: Väghållarnamn, Organisationsnummer och Förvaltningsform. Därför är de senare attributen inte obligatoriska. För vissa företeelsetyper kan det t.o.m. vara av intresse att känna till enbart utbredningen. För företeelsetypen Vändmöjlighet kan det t.ex. vara av intresse att känna till enbart utbredningen även om denna inte är beskriven med attributen Vändmöjlighetsklass eller Typ av vändmöjlighet För företeelsetyper vars data härleds är inga attribut obligatoriska eftersom data aldrig kommer att registreras manuellt. 8.2 Olika sorters attribut Grundformen för ett attribut är att det har ett värdeförråd och ur detta värdeförråd skall ett enda värde väljas vid registrering av en företeelse. Det finns dock även andra sorters attribut: Sammansatt attribut Ett sammansatt attribut består i sig av två eller fler underattribut. För att hålla samman en beskrivning till en logisk enhet har man valt att gruppera underattributen tillsammans och skapa ett sammansatt attribut. Ett exempel är Attributet Tidsintervall (se sid 70 ) Samtidigt attribut Ett samtidigt attribut har ett värdeförråd ur vilket flera värden kan väljas. Dvs. det som registreras är en uppräkning av noll, ett eller flera värden. Ett exempel på ett samtidigt attribut är Fordon/Trafikant (se sid 68). Ett attribut kan vara både sammansatt och samtidigt 8.3 Värdet okänt För attribut som inte är obligatoriska finns ofta värdet okänt med i värdemängden. Med samma resonemang som i stycket ovan är det inte tillfyllest att ange värdet okänt för ett obligatoriskt attribut. Därför ges inte denna möjlighet. För andra attribut är det dock viktigt att kunna ange värdet okänt. Anledningen är att det är skillnad på att registrera värdet okänt eller att låta bli att registrera något alls. I de fall okänt är registrerat vet användaren av data att någon har tagit ställning till värdet för attributet. Detta till skillnad mot om inget värde alls är registrerat. Då vet användaren inte om någon har tagit ställning eller ej. [19]

9 HUR KRAV PÅ DATA ANGES För alla företeelsetyper anges vilka krav som ställs på data. Kraven gäller dels för leverans av data till NVDB, dels för databasen som helhet. Kraven varierar för olika delar av vägnätet (rangordning i kvalitetskravklasser). Nedan beskrivs detta jämte metodik för att ange krav. En mer komplett beskrivning av NVDB:s kvalitetsmodell finns i dokumentet NVDB Specifikation av innehåll Översikt. 9.1 Indelning av vägnätet efter kvalitetskrav Det är inte rimligt att ställa samma krav på data om en motorväg som på data om en sällan använd skogsbilväg. För att man skall kunna sätta differentierade krav på olika delar av vägnätet har detta delats in i fyra kvalitetskravklasser(q-klass). De beskrivs med hjälp av företeelsetypen Kvalitetskravklass (se avsnitt 16.1). Kvalitetskravsklass är i sig definierad utifrån företeelsetypen Funktionell vägklass enligt tabell 1 nedan. Då Funktionell vägklass anger hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter kommer de viktigaste vägarna ha höga kvalitetskrav och de minst viktiga vägarna ha låga kvalitetskrav. Tabell 1 Definition av kvalitetskravklasser (Q-klass). Q-klass Definition 1 Funktionell vägklass 0-3 2 Funktionell vägklass 4-5 3 Funktionell vägklass 6-8 4 Funktionell vägklass 9 Ensk.väg i villaområde Q-klass 3 Lokalgata Q-klass 3 Kommunal.väg Q-klass 3 Kommunal väg Q- klass 2 Riksväg Q-klass 1 Riksväg Q-klass 1 Enskild väg Q-klass 3 Enskild mindre väg Q-klass 4 Figur 9 Vägnätet delas in i olika klasser med avseende på de kvalitetskrav som ställs. [20]