Dataproduktspecifikation Det svenska vägnätet. Version 4.0

Transkript

1 Dataproduktspecifikation Det svenska vägnätet Version 4.0

2 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn Första versionen Louise Norlin Överförd till nya verktyget. Fastställd Dennis Andersson Gångnät infört. Redaktionella ändringar. Yngwe Elfwing Redaktionella ändringar. Anpassning till ny mall. Yngwe Elfwing och Stina Fröjd Fastställd Dennis Andersson Kompletterat listan i kap 4 med att även provisoriska vägar kan ingå Ingemar Hellman Fastställd Dennis Andersson Dataproduktspecifikation - Det svenska vägnätet Dokumentdatum: Utgivare: Trafikverket, Väg- och järnvägsdata Kontakt: nvdb@trafikverket.se Distributör: Trafikverket, Röda vägen 1, Borlänge, telefon:

3

4 Innehåll 1 Översikt Kortfattad beskrivning av dataprodukten Innehåll i dataprodukten Syftet med dataprodukten Kunders användning av dataprodukten Omfattning i tid och rum Referenser till aktuella standarder, ramverk och dylikt Gemensamma standarder, ramverk och dylikt Specifika standarder, ramverk och dylikt Termer, begrepp och förkortningar Produktspecifikationens omfattning Identifiering av dataprodukten Dataproduktens innehåll och struktur Dataproduktens uppbyggnad (modell) Fördjupad beskrivning av nätelement Noder och nodanslutningar Referenslänkar Portar Relationer Referenssystem Krav på datakvalitet Kvalitetsklasser Krav på dataprodukten Mått samt definitioner Metadata Datafångst Datakällor Initiala datakällor Datakällor för ajourhållning Krav på spårbarhet Underhåll av dataprodukten Tillhandahållande av dataprodukten Tillhandahållandesätt Tillhandahållandeformat

5 10.3 Information om begränsningar Datakvalitetsdeklaration Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen Uppföljning av kravuppfyllelse Redovisning av spårbarhet Övrig information

6 1 Översikt 1.1 Kortfattad beskrivning av dataprodukten Innehåll i dataprodukten Dataprodukten består av Sveriges Vägnät och tillhör produktslaget Trafiknät och är en del av NVDB (Nationell Vägdatabas). Produkten ska vara en heltäckande vägdatabas för Sverige och bör betraktas som en av samhällets grunddatabaser. Det innebär att alla vägar, gator, torg, färjeleder och andra leder eller platser som används för trafik med motorfordon skall ingå. Till viss grad finns även vägar inom parkeringsytor, bostads och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov. Produkten skall vara fullständig när det gäller cykelvägar som används för cykel-, moped klass II- eller gångtrafik. Dessutom kan vägar som är avsedda för enbart gångtrafik ingå. Däremot ingår inte traktorvägar, skoterleder eller tillfälliga vägar t.ex. isvägar. Produkten ska beskriva hur vägen sträcker sig genom landskapet och hur vägarna hänger ihop dvs. dess geometri och topologi. Den ska visa det befintliga och historiska vägnätet men kan även visa framtida vägnät. Dataprodukten ska även fungera som referenssystem för egenskaper (företeelser) på vägnätet och möjliggöra anknytning av dem på vägnätet. Lägesanknytningen görs genom att företeelsen ges en utbredning på vägnätet och knyts till nätet med identiteter och avstånd Syftet med dataprodukten Syftet med dataprodukten är att representera Sveriges vägnät. Nätet ska kunna användas som ett referensnät för att knyta händelser, egenskaper och objekt till vägnätet vilket bl.a. bidrar till att vägrelaterat data kan samutnyttjas mellan verksamheter. Produktens geometri och topologi ger en förutsättning som möjliggör t ex ruttplanering eller övergripande planering. 1.2 Kunders användning av dataprodukten Här följer ett antal exempel på användning av produkten uppdelad på olika typer av kunder. Kund Exempel på användning Interna kunder Externa kunder Lägesbestämning, avstånd, statistik, ruttplanering, planering, drift och underhåll Navigering, ruttplanering, lägesbestämning, statistik, planering, cykelreseplanerare, kartproduktion, drift och underhåll 6

7 1.2.1 Omfattning i tid och rum Typ av avgränsning Avgränsning Ev. förtydligande Avgränsning i data samt Geografisk utsträckning Dataprodukten innehåller både bil-, cykeloch gångnätet på Sveriges vägnät. Omfattning i tid (Tidsperiod) Dataprodukten ska innehålla aktuella och historiska data med start: 1980 Även framtida vägnät kan ingå. Datum när dataprodukten för första gången lades in i NVDB Statligt bilnät Övrigt bilnät 2006 Cykelnät 2014 Gångnät 1.3 Referenser till aktuella standarder, ramverk och dylikt Gemensamma standarder, ramverk och dylikt Ref # Dokumentnamn Dokumentnummer Kommentar #1 Geographic Information Data Product Specification SS-ISO :2008 Specifikationen ansluter till denna standard #2 Geographic information - Data quality SS -ISO #3 Geographic information - Metadata SS-ISO 19115: 2003 #4 Geodata Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning SS-EN ISO 19115:2005-geodata.se Version SIS/TK 489 N247 #5 Dataproduktspecifikation - Det svenska vägnätet Gällande version #6 Dataproduktspecifikation - Gällande version Företeelsetillkomst #7 Översikt Vägdata Gällande version #8 Vägdata - Termer, begrepp och förkortningar Gällande version 7

8 1.3.2 Specifika standarder, ramverk och dylikt Ref # Dokumentnamn Dokumentnummer Kommentar #10 Dataproduktspecifikation - Vägtrafiknät Gällande version #11 Dataproduktspecifikation - Referenslinjetillkomst Gällande version #12 Leveranstidskrav för väg- och järnvägsdata TDOK 2013: #13 Regler för insamling och leverans av vägdata TDOK 2013: #14 NVDB - Översiktlig informationsmodell Gällande version Termer, begrepp och förkortningar För termer, begrepp och definitioner se referens #8. För enkelhetens skull används i det här dokumentet begreppet väg för både vägar, gator samt gång- och cykelvägar. 2 Produktspecifikationens omfattning Produktspecifikationen omfattar rubricerad företeelsetyp anknuten till Det svenska vägnätet. 3 Identifiering av dataprodukten Titel Det svenska vägnätet Ev. alternativa namn The Swedish Road network Sammanfattning Dataprodukten består av Sveriges Vägnät och tillhör produktslaget Trafiknät och är en del av NVDB (Nationell Vägdatabas). Produkten ska vara en heltäckande vägdatabas för Sverige och bör betraktas som en av samhällets grunddatabaser. Det innebär att alla vägar, gator, torg, färjeleder och andra leder eller platser som används för trafik med motorfordon skall ingå. Till viss grad finns även vägar inom parkeringsytor, bostads och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov. Produkten skall vara fullständig när det gäller cykelvägar som används för cykel-, moped klass II- eller gångtrafik. Dessutom kan vägar som är avsedda för enbart gångtrafik ingå. Däremot ingår inte traktorvägar, skoterleder eller tillfälliga vägar t.ex. isvägar. Produkten ska beskriva hur vägen sträcker sig genom landskapet och hur 8

9 vägarna hänger ihop d.v.s. dess geometri och topologi. Den ska visa det befintliga och historiska vägnätet men kan även visa framtida vägnät. Dataprodukten ska även fungera som referenssystem för egenskaper (företeelser) på vägnätet och möjliggöra anknytning av dem på vägnätet. Lägesanknytningen görs genom att företeelsen ges en utbredning på vägnätet och knyts till nätet med identiteter och avstånd. Syfte med produkten Syftet med dataprodukten är att representera Sveriges vägnät. Nätet ska kunna användas som ett referensnät för att knyta händelser, egenskaper och objekt till vägnätet vilket bl.a. bidrar till att vägrelaterat data kan samutnyttjas mellan verksamheter. Produktens geometri och topologi ger en förutsättning som möjliggör t ex ruttplanering eller övergripande planering. Geometrisk representation Vektor Ämnesområde GEMET INSPIRE themes, version 1.0: Transportnät: Transporter Initiativ: Inspire Geodata Geografisk utsträckning Utsträckning för data beskrivs av en omskrivande rektangel med latitud och longitud. För varje omskrivande rektangel anges de begränsande koordinaterna. Anges i Väst, Öst, Nord, Syd Dataproduktens innehåll och struktur De vägar som skall ingå i NVDB är sådana vägar, gator, torg och andra leder eller platser som allmänt används för trafik med motorfordon samt vägar som är avsedda för cykeloch mopedtrafik. Dessutom kan vägar som är avsedda för gångtrafik ingå. Det är möjlighet att i NVDB lagra ett komplett gångnät men det finns inget krav att det skall ingå. Det är rekommendabelt att man först uppnår fullständighet för det friliggande gångnätet inom ett naturligt avgränsat område och att man och därefter bygger ut och förfinar gångnätet i den takt man har möjlighet att ajourhålla det. 9

10 Följande typer av bil- och/eller cykelvägar skall alltid ingå i NVDB: Bilvägar Minimikrav för en bilväg är att den har anlagd vägbana som är avsedd för biltrafik. På bäriga marker med god dräneringsförmåga kan egentlig vägkropp saknas. Bilvägen är framkomlig för lastbil, åtminstone när vägen är tjälad. Personbilstrafik är normalt möjlig men på de sämsta bilvägarna kan begränsad framkomlighet förekomma vid tjällossning och under ihållande regnperioder. Väg med namn eller adressplats skall redovisas som bilväg även om den inte uppfyller dessa minimikrav. Alla återvändsvägar (vägar som bara ansluter till en annan väg i ena änden) inom tättbebyggt område samt återvändsvägar längre än 100 meter utanför tättbebyggt område Bussgator Vägar som uteslutande används av driftfordon, räddningsfordon eller andra fordon av icke privat natur Vägar som går genom parkeringsytor, torg, kajer och öppna ytor (avsedda för bil- och/eller cykeltrafik) Vägar som går genom rastplatser Gågator där t.ex. varutransporter med motorfordon är tillåten Provisoriska vägar vid mycket stora ombyggnadsprojekt i främst storstäder. För att underlätta trafikstyrningen när vägar genom stora ombyggnadsprojekt stängs av kan provisoriska vägar förbi byggprojektet registreras. På så vis kan man genom trafikinformation och verktyg för reseplanering undvika att fordon felaktigt leds in på vägar som upphört. Färjeleder Vägar konstruerade för fordon men där förbud mot trafik med fordon råder Cykelbanor och cykelfält Cykelöverfart och cykelpassage samt övergångsställe då de ingår i cykelnätet Förbindelser mellan cykelbanor som inte utgörs av cykelbana (t.ex. en trapp eller en kortare passage möjlig att cykla eller där cykeln bör ledas) Vägar som bara får trafikeras av vissa typer av fordon eller vid vissa tidpunkter (t.ex. enbart bussar i linjetrafik, gågata ) skall alltså ingå i NVDB. Trafikrestriktioner redovisade i olika företeelser i NVDB reglerar hur vägen får användas (t.ex. förbud mot trafik). Följande typer av vägar kan ingå i NVDB men det finns inget krav att de skall ingå: Vägar inom parkeringsytor som ej är genomgående 10

11 Vägar inom inhägnade industriområden som enbart trafikeras av fordon med anknytning till den aktuella industrin Vägar inom bostads och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov Återvändsvägar utanför tättbebyggt område som är kortare än 100 meter. Följande vägar anordnade enbart för fotgängare kan ingå i NVDB: Gångbana och trottoar Övergångsställe Passage genom byggnad (av typen förbindelsegång) Ramp (utformad för rörelsehindrade) Perrong Trappa, rulltrappa, rullande trottoar, hiss och snedbanehiss Linbana (annan än för gods och skidåkare) och bergbana (som ingår som förbindelse i gångnätet) Torg, kaj och öppen yta (avsedd för gångtrafik) Förbindelse mellan gångbanor som inte utgörs av anlagd gångbana (t.ex. en kortare förbindelse mellan två gångvägar som frekvent används av fotgängare och som avsevärt förkortar promenadens längd.) Färjeled (linjetrafik på bestämd led med uppgift att transportera personer.) Följande typer av vägar skall inte ingå i NVDB: Traktorvägar Stigar, motionsspår och vandringsleder Skoterleder Tillfälliga vägar, t.ex. isvägar Spår och leder på is eller snötäckt mark Ridleder För att på vägnätet i NVDB särskilja gångnät, cykelnät och bilnät från varandra används företeelsetypen Vägtrafiknät, se Dataproduktspecifikation - Vägtrafiknät, Referens # Dataproduktens uppbyggnad (modell) Dataprodukten (företeelsetypen) beskrivs genom att den ges en utbredning, ett läge på vägnätet, samt en eller flera attributtyper. I en del fall saknas attributtyper och då beskrivs enbart företeelsernas anknytning till vägnätet. Alla företeelsetyper anknyts till vägnätet för att de skall kunna betraktas på ett enhetligt sätt i förhållande till varandra samt till vägnätet. 11

12 Företeelsens läge på vägnätet utbredningen skapas genom att applicera företeelsens läge på en eller flera giltiga referenslänksidentiteter. Det finns olika typer av utbredningar för att beskriva företeelsens läge; sträcka, punkt, nod, sväng, vägutbredning samt vägutbredning med värd. De flesta företeelsetyper har utbredningstypen sträcka. Beskrivningen för en företeelsetyp görs med en eller flera attributtyper genom giltiga datatyper och värdemängder. Alla företeelser har ett unikt id samt en giltighet i tiden. Företeelsers giltighet på vägnätet beskrivs genom giltigheten på företeelsens anknytning till vägnätet samt vägnätets giltighet i tiden. Företeelsetypernas definitioner och strukturer beskrivs i en datakatalog. För en utförligare beskrivning se referens # Fördjupad beskrivning av nätelement Noder och nodanslutningar Noden representerar en punkt i korsningen i plan mellan två eller flera vägsträckor eller i änden av en vägsträcka. Noden har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med hjälp av sina portar. Inom en nod kan man röra sig fritt från en port till en annan. Krav: En nod skall ha en referenspunkt med värden för x-, y- och z-koordinat. En nod får inte vara kopplad via portar till en annan nod. En nod får inte vara isolerad utan måste vara kopplad till en eller flera referenslänkar. En nods referenspunkt får inte finnas inom en cirkelyta med radien 2 m runt en annan nods referenspunkt i xy-planet Referenslänkar Referenslänken representerar en vägsträcka som öppnats för trafik vid ett och samma tillfälle. Referenslänken har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med hjälp av sina portar. Referenslänkdel tillhör en referenslänk. Anger giltighetsperioden för en del av en referenslänk. Beskriver vilka delar av en specifik referenslänk som är giltiga vid olika tidpunkter. En Referenslänkdels start och slut definieras av en Länkport. Krav: En referenslänk skall ha en referenslinje som skall ha minst två brytpunkter. Dessa brytpunkter skall ha värden för x-, y- och z-koordinat. En och samma vägsträcka (körbana eller i vissa fall körfält) får inte representeras av mer än en länk då vägnätet generaliserats utgående ifrån Regler för insamling och leverans av vägdata, se referens #13. 12

13 Två noder får bara sammanbindas av två eller flera referenslänkar eller delar av referenslänkar om dessa representerar olika körbanor eller körfält. En referenslänk måste ha en startport och en slutport. En referenslänks portar måste vara kopplade till noders portar. En referenslänk måste vara helt täckt av en eller flera referenslänkdelar. Referenslänken får inte ha några överlappande referenslänkdelar. Om en referenslänk utgör en ögla skall dess startport och slutport ansluta i samma nod. Från-datum för en referenslänk måste vara ett datum före till-datum. En referenslänk måste vara giltig i minst ett dygn, d.v.s. skillnad mellan fråndatum och till-datum skall vara minst 1 dygn. För varje nod skall det alltid finnas en motsvarande brytpunkt med samma koordinater i geometrin för (via portar) anslutande referenslänk(ar) Portar Krav: En port på ett nätelement måste alltid vara kopplad till en annan port på ett annat nätelement. 4.3 Relationer Syftet med trafiknätet som referenssystem är att, där så är lämpligt, knyta företeelser (egenskaper, trafikregler, händelser etc.) till nätet och därigenom ge dem position, form och inbördes relationer (topologi t.ex. gränsar till, överlappas av etc.). Företeelserna knyts till referenssystemet via relationer till element i referenssystemet d.v.s. nätet. Det betyder att företeelserna i sig inte behöver innehålla några läges- eller formdata utan dessa fås från referenssystemet via relationerna. Det finns stora fördelar med att använda trafiknätet som referenssystem t.ex. blir det enkelt att finna alla egenskaper som berör en viss del av nätet. Egenskaper, för vilka nätets läge och form är en tillräckligt bra representation, behöver inte samla in dessa uppgifter utan återanvänder referenssystemets geometriuppgifter via relationerna. Förändringar (t.ex. kvalitetsförbättringar av geometri,) slår automatiskt igenom hos alla som anknyter till referenssystemet. Det finns ett antal uppgifter som bedömts som nätnära. Dessa kan användas för selekteringar och utsökningar på nätet och företeelsetyperna är sådana som krävs för att stödja grundläggande tjänster inom bl.a. Trafikverket. Exempel på nätnära företeelsetyper: Företeelsetyp Vägtrafiknät Kommentar Indelning efter trafiktyp (bil, cykel, gång) 13

14 Vägnummer Gatunamn Övrigt vägnamn Korsning Antal körfält Funktionell vägklass Väghållare Färjeled GCM-vägtyp Finns huvudsakligen på det statliga vägnätet Adressbildande namn på gatorna Ej adressbildande identifikation av vägen Plats där två eller fler vägar ansluter till varandra Anger antalet körfält på vägsträckan Indelning efter hur man vill styra trafiken Statlig, kommunal eller enskild väghållare Vägförbindelse över vattendrag med fartyg (vägfärja). Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild Beskrivning av cykel- och gångvägens konstruktion 5 Referenssystem Rumsligt referenssystem Beskrivning Plan Det svenska vägnätet Vägnätet är i sig ett linjärt referenssystem SWEREF 99TM (EPSG: 3006) Höjd RH 2000 (EPSG: 5613) Temporalt referenssystem UTC+1 6 Krav på datakvalitet 6.1 Kvalitetsklasser Kvalitetskravklasserna grundar sig på företeelsetypen Funktionell vägklass (se referens #6) som anger hur viktig en bilväg är för det totala bilvägnätets förbindelsemöjligheter. De viktigaste vägarna har höga kvalitetskrav (Q1) och de minst viktiga vägarna har låga kvalitetskrav (Q4). Vägnätet är indelat i fyra kvalitetskravklasser då det är rimligt att kraven på kvalitet på data om en motorväg är högre och mer komplex än data om en sällan använd skogsbilväg. 14

15 Funktionell vägklass saknas dock på gång- och cykelnätet och därför kan kvalitetskravklass inte grunda sig på funktionell väglass för dessa nättyper. Gång- och cykelnätet ingår i kvalitetskravklass 3. Q-klass Definition 1 Funktionell vägklass Funktionell vägklass Funktionell vägklass 6 8 och gång- och cykelnät 4 Funktionell vägklass 9 OBS! Då gång- och cykelvägar går utmed en bilväg bör alla dessa nät följa samma lägesnoggrannhet för att referenslinjerna ska ligga på rätt sida i förhållande till varandra och inte svänga fram och tillbaka över varandra. Det är också av betydelse för att undvika att noder ligger för tätt och referenslänkar blir för korta i förhållande till verkligheten då näten möts. 6.2 Krav på dataprodukten Krav per datakvalitetsparameter** Nivå för godkännande per kvalitetskravklass Q1 Q2 Q3 Q4 Fullständighet i vägnät - brist 2% 2% 5% 10% Bil- och cykelnät som enligt dataproduktspecifikationen skall ingå i NVDB ska finnas till 100 % På gångnätet ställs inga krav på fullständighet Topologisk konsistens 0% 0% 0% 0% Kravet är att nätet är sammanhängande där det så skall vara enligt dataproduktspecifikationen Krav i Q1-Q4: Inga avvikelser tillåtna Topologisk konsistens - överlapp** n n n n Överlapp större än x m skall ej förekomma i databasen Topologisk konsistens -glapp** n n n n Glapp större än x m skall ej förekomma i databasen Lägesnoggrannhet, absolut -plan 2% 2% 2% - Kravet på lägesnoggrannhet är +/-4 meter vid 95 % konfidensnivå. 15

16 Lägesnoggrannhet, absolut -höjd 2% 2% 2% - Kravet på lägesnoggrannhet är +/-4 meter vid 95 % konfidensnivå. **Om krav eller nivå för kravgodkännande inte anges beror det på att de ännu inte är beslutade. Krav per datakvalitetsparameter* Nivå för godkännande per kvalitetskravklass Q1 Q2 Q3 Q4 Aktualitet vid ajourhållning Vid ajourhållning av vägnätet (geometri uppdateringar) gäller följande: Maximal ledtid efter förändring antal n%** n%** n%** n%** meter n%** n%** n%** n%** Q1: 5 dagar Q2: 90 dagar Q3: 365 dagar Q4: 5 år Antal förändrade referenslänkar under en viss tidsperiod mäts. Aktualitet vid vägnätsuppdatering antal n%** n%** n%** n%** Vid en ny vägnätsleverans gäller följande: Maximal ledtid efter förändring (öppnat för trafik): meter n%** n%** n%** n%** Q1: 5 dagar Q2: 90 dagar Q3: 365 dagar Q4: 5 år Antal nya referenslänkar under en viss tidsperiod mäts. *För vägnät som levereras av Trafikverket finns det ytterligare krav, se Leveranstidskrav för väg- och järnvägsdata, ref #12. **Krav eller nivå för kravgodkännande är ej bestämt, därför finns det inget värde. Dessa datakvalitetselement tillämpas ej för produkten: 16

17 Fullständighet i vägnät - övertalighet Lägesnoggrannhet relativ Temporal kvalitet 6.3 Mått samt definitioner Mått samt definitioner för de datakvalitetselement som används är enligt SS ISO , referens #2. Datakvalitetselementen är: Fullständighet i vägnät -brist Namn: Fullständighet, brist Definition: Antal saknade meter väg i datamängden i relation till den totala längd som skall finnas enligt dataproduktspecifikationen. Mått nr: 7 Värdetyp: Avvikelsekvot % Topologisk konsistens Namn: Topologisk konsistens Definition: Antal saknade meter väg i datamängden i relation till den totala längd som skall finnas enligt specifikationen Mått nr: 22 Värdetyp: Avvikelsekvot % Topologisk konsistens - glapp Namn: Topologisk konsistens - glapp Definition: Antal glapp som är större än toleranserna Mått nr: 23 Värdetyp: Antal Topologisk konsistens - överlapp Namn: Topologisk konsistens - överlapp Definition: Antal överlapp som är större än toleranserna Mått nr: 24 Värdetyp: Antal Tematisk noggrannhet av klassning av attribut Namn: Tematisk noggrannhet i klassning av attribut 17

18 Definition: Antal meter felaktigt klassade attributvärden i relation till det totala antalet meter i datamängden. Mått nr: 67 Värdetyp: Avvikelsekvot % Lägesnoggrannhet, relativ Kommentar: Ej tillämpbar för produkten. För ytterligare information se ref #2 Lägesnoggrannhet, absolut Namn: Linjärt fel vid 95% signifikansnivå Definition: Halva längden av intervallet som definierat av en övre och en undre gräns där det sanna värdet med 95% sannolikhet ligger inom intervallet. Mått nr: 36 Värdetyp: Mått i meter Temporal kvalitet Kommentar: Tillämpas ej. För ytterligare information se ref #2 Aktualitet vid ajourhållning Kommentar: Här har vi valt att ha två mått, en som visar antal och ett som visar antal meter 1: Namn: Domän konsistens Definition: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det totala antalet i datamängden Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % 2: Namn: Domän konsistens Definition: Antal meter som inte överensstämmer med sin värdedomän i relation till det totala antalet meter i datamängden (enligt måttet avses antal objekt men för att få ett bättre mätetal likställs en meter väg med ett objekt) Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % 18

19 Aktualitet vid vägnätsuppdatering Kommentar: Här har vi valt att ha två mått, en som visar antal och ett som visar antal meter 1: Namn: Domän konsistens Definition: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det totala antalet i datamängden Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % 2: Namn: Domän konsistens Definition: Antal meter som inte överensstämmer med sin värdedomän i relation till det totala antalet meter i datamängden (enligt måttet avses antal objekt men för att få ett bättre mätetal likställs en meter väg med ett objekt) Mått nr: 18 Värdetyp: Avvikelsekvot % 7 Metadata Metadata ska ge information om dataprodukten så att man ska kunna hitta vilka data som finns samt kunna utvärdera om dataprodukten kan användas i den egna verksamheten. Det är i metadata som information om uppföljningar och kontroller anges, i dataproduktspecifikationen anges bara kvalitetskraven. De metadata som skickas med leveranserna är typmetadata, dvs metadata som gäller all data för en specifik dataprodukt. Instansmetadata, metadata som gäller ett visst urval levereras inte i dagsläget. Formatet anpassas efter leveransen och kan antingen vara separata xml filer eller så ligger det inkluderat i levererad datafil. Rutiner för att leverera information om kvalitetsuppföljningar och kontroller, d.v.s. kvalitetsmetadata är under uppbyggnad. Metadata för produkter som tillgängliggörs som öppna data eller omfattas av Inspire är publicerade i den nationella geodataportalen och är tillgänglig via Metadata för produkter som inte är öppna data eller omfattas av Inspire kan också vara publicerade i den nationella geodataportalen. All metadata är framtagen enligt den Nationella metadataprofilen, referens #4. 19

20 8 Datafångst 8.1 Datakällor Initiala datakällor Initial leverans av statligt vägnät har skett genom leverans från Vägdatabanken (VDB), dåvarande Vägverkets databas för vägdata. Övrigt vägnät har initialt levererats från Lantmäteriets GGD-databas Datakällor för ajourhållning Underlag för ajourhållning fångas hos dataleverantörerna och levereras till Trafikverkets enhet för Vägdata för beredning och registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Databasen ajourhålls även genom leveranser av xml-filer (färdiga transaktionsfiler) för incheckning. Dataleverantörer Statligt vägnät Projektledare på Trafikverket. Kommunalt vägnät Kommunernas kontaktpersoner vid förändring på det kommunala vägnätet enligt gällande avtal om leveranser till NVDB. Enskilt vägnät inom leveransområden Kommunernas kontaktpersoner vid förändring på det enskilda vägnätet inom kommunens leveransområden enligt gällande avtal om leveranser till NVDB. Enskilt vägnät Skogsnäringen Enskilt vägnät Lantmäteriet 8.2 Krav på spårbarhet Spårbarhet för tillkomst och ursprung ska tillgodoses genom att företeelsetypen Företeelsetillkomst registreras som obligatorisk företeelse. Tillkomstföreteelsen knyts till en eller flera företeelser då flera företeelser kan ha samma tillkomsthistorik. Tillkomsthistorik beskrivs dels för företeelsens attribut, dels för dess utbredning. De attribut som beskriver tillkomsten är ansvarig organisation, processteg attribut, metod attribut och slutdatum dvs. det datum när hanteringen av data i processteget avslutades. För alla företeelsetyper skall även ett från-datum och ett till-datum anges. De beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. Se även dataproduktspecifikationen för Företeelsetillkomst, referens #6. Spårbarhet i tillämpning erhålls genom att leveranser loggas för externa kunder, till vem, när och vilket geografiskt område. 20

21 9 Underhåll av dataprodukten Ajourhållning av data Ajourhållning av produkten sker Eventuell anmärkning Kontinuerligt Övrig ajourhållning Enheten för Vägdata förvaltar dataprodukten. Produkten produceras enligt processen Tillhandahålla grunddata om transportsystemet med särskilda krav på produktionsprocessen, se processer i Trafikverkets ledningssystem. Avvikelsehantering sker enligt processbeskrivning och rutiner. Metadata skall ajourhållas kontinuerlig samt uppdateras med kvalitetsinformation. 10 Tillhandahållande av dataprodukten 10.1 Tillhandahållandesätt Data kan tillhandahållas på följande sätt: Levereras via filöverföring från Trafikverkets tillhandahållandetjänst för väg- och trafikdata Lastkajen. Leverans via ftp-server Tillhandahållandeformat Data kan levereras i följande filformat: Format Version Kommentar ESRI Shape Ett filformat som idag får anses vara bransch-standard. Fungerar i flertalet GISverktyg. Formatet är enkelt för dem som exempelvis behöver ögonblicksbilder för kartframställning eller för enklare analyser. Version anges ej då bakåtkompatibilitet alltid finns. xml 3.2 Svensk standard SS637004:2009 (gäller vägnätet), SS (gäller företeelser) och SS (gäller definitioner för transaktionell uppdatering). Kräver speciell import funktion. mdb 10.1 Personlig geodatabas. Kräver ESRI-verktyg. Ger möjlighet till komplexa analyser. Har dock en begränsning i storlek på 2 GB. gml 3.2 Xml-format för geografisk information mid mif 3 MapInfo file format 21

22 10.3 Information om begränsningar För att få tillgång till dataprodukten krävs det att användaren godkänner licensvillkor samt anger källa vid användning. För ytterligare information se " 11 Datakvalitetsdeklaration 11.1 Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen Direkt kvalitetsstyrning görs genom att rutiner för datafångst finns, samt att kvalitetsstyrning sker automatiskt i systemet vid uppdatering/ajourföring Uppföljning av kravuppfyllelse Uppföljning av kravuppfyllelse görs genom automatiserade datakontroller i databasen samt på avvikelse- och defektrapporter från kunder. De datakontroller som görs baseras på de regelverk och krav som finns på datamängderna. Nyttoundersökningar enligt NKI:s modell genomförs. Genomförda uppföljningar ska redovisas på trafikverket.se samt i metadata för produkten Redovisning av spårbarhet Spårbarhet bakåt (tillkomsthistorik) enligt kraven finns för indataleveranser. Spårbarhet för ledtid från att förändring har skett i verkligheten tills uppgiften finns tillgänglig i databasen finns, men uppgifterna om företeelsens giltighet är inte verifierade fullt ut. Spårbarhet i process/processhistorik finns för allt som produceras. Spårbarhet framåt (tillämpningsspårbarhet) finns för allt som levereras på filnivå. 12 Övrig information Ingen övrig information redovisas. 22

23 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: , Texttelefon: