Metodik för inventering av cykelnät

Transkript

1 GIS-samverkan Södertörn Förstudie digitalt vägnät Södertörn Metodik för inventering av cykelnät Revisionsinformation Rev. Datum Av Kommentar A Jan Lidén Remiss till arbetsgruppen PB Jan Lidén Noggrannhetskrav i plan ändrade efter samråd med Vägverket. B Jan Lidén Språkrättningar. Noggrannhet i höjd justerad. B Jan Lidén Ändrar titeln: cykelnät ersätter GC-nät Innehåll INNEHÅLL 1 1. SAMMANFATTNING AV REKOMMENDERAD METOD 2 2. BAKGRUND 2 3. DEFINITIONER 2 4. KARTLÄGGNING 3 5. VILKA PARAMETRAR SKA INVENTERAS? MINSTA MÄNGD KRAV PÅ NOGGRANNHET NVDB:S FÖRETEELSER FÖR CYKELVÄGAR ANDRA PARAMETRAR SKYLTAR OCH MÅLNING STOCKHOLMS INVENTERING AV CYKELVÄGAR 6 6. GENERALISERING 6 7. FÄLTARBETE B1 Metodik för inventering av cykelnät - 1 (6)- Författare: Jan Lidén

2 1. Sammanfattning av rekommenderad metod Kartläggning av cykelvägnätet görs med ortofoton och befintligt kartmaterial som underlag. Det är mycket viktigt att vägar över enskild mark tas med. Sådana vägar är självklara för cyklisten men saknas ofta på kartor. Minst den uppsättning företeelser som NVDB föreskriver för cykelvägar samlas in. NVDB:s regler för generalisering följs. Fältarbetet kan lämpligen göras med GPS för att registrera cykelvägens läge i plan och höjd. Handdator kan användas för registrering av företeelser. 2. Bakgrund Förstudien Digitalt Vägnät Södertörn har pågått under andra kvartalet 2007 med uppgift att leverera beslutsunderlag för ett projekt för att bygga ett navigerbart digitalt vägnät med gångoch cykelvägar för södertörnskommunerna. Fokus skall vara på navigering och ruttplanering. Under arbetet har arbetsgruppen konstaterat att kommunerna har avtal med Vägverket om leveranser av data till Nationella Vägdatabasen, NVDB, och därför har skapat digitala beskrivningar av sitt väg- och gatunät som är av god kvalitet och som dessutom gradvis förbättras. Beskrivningar av cykelvägarna är dock inte av samma kvalitet överallt. Dessa vägar är viktiga för hemtjänstens och skolbarnens resor och nyttan av att kunna använda dem för navigering och ruttplanering är stor. Flera av kommunerna i samarbetet avser att inventera sina cykelvägar under sommaren Arbetsgruppen enades vid sitt möte om att rekommendera för projektet att kommunernas kommande inventeringar av gång- och cykelvägar bör genomföras med samma metodik i alla kommunerna. Projektgruppen enades vid sitt möte att följa rekommendationen. Föreliggande dokument är en första utgåva av en beskrivning av en metod för inventering och är främst ett diskussionsunderlag. Som underlag har ett stort antal dokument lästs igenom och sammanställts och bilaga 1 till denna rapport är en förteckning över dessa referensdokument. Dokumenten har numrerats för att underlätta referenser till dem. 3. Definitioner I dokument 5150 Nynäshamn gcplan 2007.pdf finns i avsnitt 4.1 utmärkta definitioner, med bilder, av begreppen: 1. Gång- och cykelväg 2. Gång- och cykelbana 3. Cykelfält 4. Gångbana/trottoar 5. Cykling i blandtrafik 2212 B1 Metodik för inventering av cykelnät - 2 (6)- Författare: Jan Lidén

3 Vägverkets dokument 5554 Remiss avseende GC-vägar i NVDB innehåller en begreppslista, även den med bilder. 4. Kartläggning Det första steget är att kartlägga vilka cykelvägar som finns och vilka som ska ingå i inventeringen. Underlagen för detta är flera: Översiktskartor Cykelkartor Primärkarta Ortofoton Ortofoton är bra underlag eftersom de visar fler detaljer än vad en karta, som kan vara mer eller mindre generaliserad, gör. Om man dessutom har tillgång till snedbilder kan dessa vara till stor hjälp. Många cykelvägar går över enskild mark, genom bostadsområden osv. De är självklara för cyklisten men saknas på tryckta kartor, i kommunens gatuliggare osv. För att få en användbar databas måste de tas med i inventeringen och för att finna och beskriva dem krävs god kännedom om lokala förhållanden. Villakvarter har i regel inga cykelvägar. Gator som skurits av för att hindra genomfartstrafik har dock ofta cykelvägar som förbinder återvändsgatorna och som måste tas med. À-jourhållning av data om cykelvägar som inte underhålls av kommunen är ett problem. Det bästa är om användarna (Hemtjänsten) själva rapporterar in förändringar data. 5. Vilka parametrar ska inventeras? 5.1 Minsta mängd De grundläggande parametrarna för att beskriva en cykelväg är: 1. Vägtyp 2. Geometri i plan och höjd 3. Bredd 4. Beläggning Höjdmätning är nödvändigt för att registrera lutningarna på vägen. Dessa får inte vara för stora för att vägen skall vara lockande för alla cyklister. Om lutningarna är för kraftiga kan de bli direkt hindrande för vissa trafikantgrupper. Cykelvägens sträckning i plan och höjd kan lämpligen mätas i fält med GPS-utrustning. Alternativt kan man digitalisera cykelvägarna från lämpligt underlag och sedan manuellt sätta höjder utifrån höjddata från andra källor. Beläggning är ett vidare begrepp än företeelsen slitlager som finns i NVDB. Om kommunen upprättar beläggningsplaner för cykelnätet finns det skäl att redovisa precis vilken typ av beläggning som finns B1 Metodik för inventering av cykelnät - 3 (6)- Författare: Jan Lidén

4 5.2 Krav på noggrannhet De dokumenterade kraven på lägesnoggrannhet i plan och höjd för referenslinjer i NVDB är, enligt Vägverkets dokument: NVDB - Specifikation av innehåll vägnät v 5 0.pdf (vårt nummer 5430) (sida 17, 18), och lite grovt uttryckt, ±4 meter. Man är dock generellt överens om att detta är ett för grovt mått, och enligt Vägverket kommer kravet att skärpas Noggrannhetskrav i plan Vägverket har i andra sammanhang arbetat med ±0,5 meter och det rekommenderas att följa detta vid inmätning av cykelvägar. I områden med primärkartor kan man lätt nå samma noggrannhet som i kartan. En cykelväg som mäts in med sidomått till bilvägens referenslinje får då samma lägesnoggrannhet som denna. Där friliggande cykelvägar mäts in får kraven vägas mot kostnader och teknik för inmätningen Företeelsers läge beskrivs med en utbredning och ett sidomått. I aktuella utgåvor av NVDB:s specifikationsdokument har kraven för utbredningars lägesangivelser inte beskrivits Noggrannhetskrav i höjd Kraven på noggrannhet i höjdsättningen måste rimligen sättas lägre än ±0,5 meter men kravet ±4 meter är för grovt. Då man till exempel arbetar med vägval för rörelsehindrade måste man kunna se vilka avsnitt som är framkomliga. Där höjddata redan finns för gator är noggrannheten på höjdangivelserna på decimeter- och i många fall på centimeternivå Beträffande höjdsättning så finns på sidorna 25 och 26 i dokument _005_tillgänglighetsvillkor_i_svenska_stader.pdf en beskrivning en metod för höjdsättning utgående från Lantmäteriets höjddata med en analys av tillvägagångssättet Projektets krav Förslag för projekt GIS-samverkan Södertörn: Referenslinjer ±0,5 meter i plan. Höjder ±4 meter, men helst ±0,5 meter. Företeelser: Längdmått ±5 meter Sidomått ±0,2 meter Bredder ±0,2 meter 5.3 NVDB:s företeelser för cykelvägar Enligt Vägverket är företeelser en benämning av något som man vill knyta till vägnätet enligt den beslutade modellen. En företeelse består av en vägnätsanknytning, en s.k. utbredning och en beskrivning av en sak, en s.k. företeelsetyp, som med hjälp av en uppsättning attribut med ett värde per attribut, beskriver sakens egenskaper. I dokumentet 5520 NVDB Specifikation av innehåll Företeelser på cykelvägar.pdf finns en beskrivningen av cykelföreteelserna. I dokumentet definieras företeelsetyperna med sina attribut och tillåtna attributvärden. Dessutom beskrivs det regelverk där det framgår hur attributvärden och utbredningar skall anges B1 Metodik för inventering av cykelnät - 4 (6)- Författare: Jan Lidén

5 Anvisningarna i detta dokument skall följas för att det ska gå att utbyta data om cykelvägar med NVDB. Följande företeelser beskrivs i dokumentet: 1. Väghållare (den som är ansvarig för väghållningen: statlig, kommunal, enskild) 2. C-Cykelled (sammanhängande stråk av vägar avsedda eller lämpliga för cykeltrafik) 3. C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik (bilvägar som är rekommenderade för cykeltrafik) 4. Förbjuden färdriktning (uppgift om förbjuden färdriktning meddelad genom föreskrift eller som resultat av fysisk utformning) 5. Slitlager (två klasser: belagd, grus) 6. C-Cykelvägtyp (typ av länk: Cykelbana, Cykelfält, Cykelöverfart, Övergångsställe, Gatupassage utan överfartställe, Planskild underfart, Planskild överfart, Koppling till bilväg. Obligatoriskt attribut: Utryckningsväg) 7. C-reglering (avser typen av reglering för en korsning: reglerad, ej reglerad) 8. C-Separation (avser separationstypen mellan cykelbana och bilväg: Kantsten, Skiljremsa, Räcke, Friliggande, Okänt) 9. C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder (vid överfartsställen: finns, finns ej, okänt) 10. Vägbredd (vägbanans bredd i meter med en decimal) 11. C-Belysning (anger om belysning finns) 12. C-Hinder (permanenta hinder: Pollare, Grind etc.) 13. Vägtrafiknät (typ av vägtrafiknät: Bilnät, Cykelnät, Färjenät) 14. Företeelsetillkomst (en beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats) Arbetsgruppens rekommendation är att i aktuella inventeringar i första hand bara registrera de företeelser som beskrivs i NVDB. Beläggning, skyltar och målade linjer kan inventeras om dessa data har värde för kommunens underhålls- och driftplanering. Se vidare dokument 5520 NVDB Specifikation av innehåll Företeelser på cykelvägar.pdf. 5.4 Andra parametrar Annat som kan inventeras är parametrar som har tonvikt på tillgänglighet, trygghet och säkerhet B1 Metodik för inventering av cykelnät - 5 (6)- Författare: Jan Lidén

6 I dokument _005_tillgänglighetsvillkor_i_svenska_stader.pdf beskrivs studien TVISS som genomfördes 2004 och som handlar om att mäta tillgänglighet i svenska städer och att ställa tillgängligheten i relation till de krav på trafikmiljön som olika brukargrupper ställer. Bilaga 1 till 5110 innehåller en detaljerad förteckning över attribut, attributvärden och inventeringsparametrar. Rapportens bilaga 5 innehåller uppställda kriterier för Den goda standarden för olika brukare, bland annat: Barns säkra gångväg Barns säkra cykelväg Cykelväg för vuxna Gångväg för vuxna Trygg gångväg för vuxna För att kunna klassificera gång- och cykelvägar enligt dessa kriterier har man i TVISS registrerat fler parametrar och med stor grad av detaljering. 5.5 Skyltar och målning Bör inventeras, speciellt om de ingår i kommunens underhållsåtagande. 5.6 Stockholms inventering av cykelvägar Stockholms Trafikkontor ( TK ) har inventerat gångbanor och cykelvägar på Södermalm. Man har följt NVDBs principer men har utökat med en företeelsetyp: Trafikslag. Man har vidare definierat generaliseringsregler för att kunna hantera målade cykelfält. Trafikslag anger tillåtenhet att trafikera. Företeelsen är flervärd och kan ha ett eller flera av värdena: Gång, Cykel, Bil, Buss, Utryckningsfordon. 6. Generalisering Geometrisk registrering av cykelnätet och anslutning till bilvägnätet görs enligt dokument 5530 NVDB Specifikation av innehåll Generaliseringsregler för cykelvägnätet.pdf. Detta dokument hänvisar i sin tur till: 5430 NVDB - Specifikation av innehåll vägnät v 5 0.pdf. Dokumenten är illustrerade med exempel på hur cykelvägar representeras och hur de ansluts till bilvägnätet. 7. Fältarbete Fältarbetet kan lämpligen göras med cykelburen GPS-utrustning för att registrera cykelvägens läge i plan och höjd. Noggrannhetskraven är de som beskrivs ovan i avsnitt 5.2. För registrering av företeelser kan handdator användas. Någon inventering av lämplig utrustning och programvara för laddning av data till kommunernas system har inte gjorts B1 Metodik för inventering av cykelnät - 6 (6)- Författare: Jan Lidén